WSP SOLLENTUNA KOMMUN KVARTERET LEKTIONEN PLANERADE BOSTADSHUS. Geoteknisk PM. rev Örebro

Transkript

1 WSP SOLLENTUNA KOMMUN KVARTERET LEKTIONEN PLANERADE BOSTADSHUS Geoteknisk PM rev Örebro WSP SAMHÄLLSBYGGNAD Box ÖREBRO Tel 010/ Handläggare: Jan-Eric Carlring / rev. Lars O Johansson

2 WSP / rev SOLLENTUNA KOMMUN KVARTERET LEKTIONEN PLANERADE BOSTADSHUS Geoteknisk PM Härtill hör: Provtabell Bilaga 1 Planritning Ritning G Sektionsritning Ritning G Sektionsritning Ritning G UPPDRAG WSP Samhällsbyggnad har på uppdrag av Hökerums Bygg AB utfört en geoteknisk undersökning för planerade bostadshus inom kvarteret Lektionen i Sollentuna, Sollentuna kommun. Undersökningen har skett i syfte att klarlägga lämplig grundläggningsmetod samt förutsättningar för schakt och dränering. PLANERADE BYGGNADER Bostadshusen skall uppföras med 4-5 våningsplan ovan mark samt ett källarplan. Källarplanets golv skall läggas på nivå ca UTFÖRDA ARBETEN Det geotekniska fältarbetet genomfördes under ledning av WSP;s fälttekniker Gert Eriksson i mars månad år 2014 och omfattade - utsättning av undersökningspunkter - inmätning av undersökningspunkter - jordbergsondering - viktsondering - motorslagsondering - skruvprovtagning - vingsondering - nedborrning av grundvattenobservationsrör

3 WSP / rev Upptagna prover har jordartsklassificerats i SWECO;s jordlaboratorium i Stockholm. Inmätning har skett i följande koordinatsystem: Plan SWEREF Höjd RH 2000 UNDERSÖKNINGSRESULTAT Platsbeskrivning Det blivande byggnadsområdet ligger i anslutning till Rudbecks väg på öppen gräsbevuxen mark. Markytan faller mot sydväst från nivå ned till Jordlager Grunden inom och i anslutning till planerat byggnadsläge består överst av mulljord med upp till 0.4 m tjocklek. Lokalt kan även förekomma fyllning med ringa mäktighet. Härunder följer sandig lera som även genomsätts av tunna sand- och siltskikt. Leran är med undantag för ett parti i sydväst fast- torrskorpefast. I sydväst följs m torrskorpa av lös lera med 1 2 m tjocklek. Leran vilar på en siltig sand genomsatt av lerskikt på berg. I söder (punkt 4 och 5) ligger bergets överyta m under nuvarande markyta. I övrigt har sondstopp erhållits mot sten, block eller berg på nivåerna innebärande 4 8 m under nuvarande markyta. Den lösa lerans oreducerade skjuvhållfasthet har som lägst registrerats till 10 kpa och vattenkvoten till %. Sandens relativa fasthet är skiktvis låg- mycket låg. Yt- och grundvatten Grundvattennivån uppmättes i mars 2014 till +18,8 i rör GW14W01 inom den västra delen av området och till +22,1 i rör GW14W15 inom den östra delen. I april 2015 låg grundvattennivåerna något lägre, på +18,5 resp. +21,0. I nedborrat grundvattenobservationsrör har grundvattenytan registrerats på nivå I mars 2014 var enligt SGUs långtidsmätningar grundvattennivån normal över normal för månaden, där grundvattennivån i mars normalt är att anse som relativt hög pga. påbörjad snösmältning. Uppgifter för april 2015 saknas för tillfället, dock var nivåerna i mars 2015 över de normala för månaden. STABILITET OCH SÄTTNINGAR Området är stabilt och någon risk för skred föreligger ej. Den lösa leran måste förutsättas vara normalkonsoliderad innebärande att tidsbundna sättningar uppkommer om området i sydväst belastas med fyllning och/eller byggnad. SLUTSATSER Grundläggning Bostadshusen ger stora stomlaster vilka måste föras ned till fast botten/berg med pålar eller där jorddjupen är begränsade plintar. Golvet i källardelen kan däremot utformas som ett golv på mark.

4 WSP / rev Norra byggnaden Lös lera förekommer, byggnaden skall förutsättas grundläggas på spetsburna pålar. Södra byggnaden Den västra delen av byggnaden bedöms kunna grundläggas på berg. Mot öster förekommer lera, till stora delar fast, men de varierande jordartsförhållandena riskerar att ge ojämna spänningar i byggnaden, varför byggnaden grundläggs på berg/fast botten så långt som möjligt, för att därefter övergå till spetsburna pålar. Östra byggnaden Huvuddelen av byggnaden bedöms kunna plattgrundläggas på fast friktionsjord. I den nordligaste delen av byggnaden förekommer dock lera som huvudsakligen är fast. Grundläggninen nedförs med plintar till fast botten så långt det är möjligt, men sannolikt kan grundläggning med spetsburna pålar bli aktuellt inom den nordligaste delen av byggnadsläget. Grundkonstruktioner vid pålgrundläggning skall dimensioneras i brott- och bruksgränstillstånd som hänförlig till geoteknisk kategori 2 (GK 2). Vid pålgrundläggning i brottgränstillståndet (GEO) utförs beräkning av pålens geotekniska bärförmåga enligt IEG Rapport 8:2008, rev 2, TD Pålgrundläggning kap och Om grundläggning sker med betongpålar får även kap tillämpas genom dimensionering med hävdvunnen metod. Vid pålgrundläggning i brottgränstillståndet (STR) utförs beräkning av pålens konstruktiva bärförmåga enligt TD Pålgrundläggning kap Den omkringliggande jordens dimensionerande skjuvhållfasthet, c ud, bestäms för böjknäckning ur ekv 4.14 med följande ingående parametrar; γ m = 1,5 c uk = 12 kpa η bestäms enligt kap med; η 1 * η 2 = 0,85 η 3 = 1,0 η 4 = 0,95 η 5 = 1,0 η 6 * η 7 bestäms av grundkonstruktören utifrån TD Pålgrundläggning kap η 8 = 1,0 Vid pålgrundläggning sker dimensionering i bruksgränstillståndet enligt TD Pålgrundläggning kap Vid plattgrundläggning skall samråd ske med geotekniker för dimensioneringsunderlag då den slutliga byggnadsutformningen är beslutad. Dränering Byggnadens grund skall förses med dränering. För att undvika framtida permanent grundvattensänkning skall blivande källargolv ej läggas lägre än nivån +19,0 och dränering ej utföras under nivån +18,5.

5 WSP / rev Området domineras av relativt fasta och ej grundvattenkänsliga jordar. Sättningskänslig lera finns inom den västra delen av området, här förekommer dock icke sättningskänslig fast lera ned till nivån ca +18, dvs. under uppmätta grundvattennivåer och ovan angivna lägsta dräneringsnivå. Beträffande omkringliggande områden tyder jordartskartan på att lösa sättningskänsliga jordar främst finns västerut längs Rudbecksvägen. Då inströmning av grundvatten till detta område främst sker via fastmarksområden i söder, öster (östra delen av aktuellt byggnadsområde) och norr bedöms risken för grundvattenpåverkan som ringa. En möjlig åtgärd för att helt kompensera för den grundvattenpåverkan som dränerningen inom aktuellt område ev medför skulle kunna vara att infiltrera dagvatten inom nordvästra hörnet av området vid det dike som här löper längs GC-vägen. Schakt och fyllning Schakt kommer att ske i mulljord/fyllning, lera och siltig sand. Bergschakt kommer även att krävas. Jordarna är lättschaktade i torrt tillstånd. Sandens flytbenägenhet medför däremot påtagliga problem vid schakt- och grundläggningsarbeten under grundvattenytan. Fyllning inom och i anslutning till byggnads- och grundläggningsytor sker med grus som utläggs i skikt och komprimeras till minst 90 % packningsgrad (jämfört med modifierat proctormaximum). Länshållning Vid schakt läggs terrassytorna i tillräcklig lutning så att ytvattenavrinning medgives. Länshållning sker via diken eller filterförsedda pumpgropar. Samtliga byggnads- och grundläggningsytor skall skyddas mot ytuppluckring via ett skikt grus som utläggs omedelbart efter utförd schakt. Om grundvattenytan genombryts måste temporär grundvattensänkning ske i sanden. Härvid krävs pumpning i wellpointspetsar. Ledningar Ledningar kan grundläggas direkt i mark via en ledningsbädd av grus. Övrigt Undersökningen måste kompletteras i samband med detaljprojektering. Nivån för bergets överyta måste klarläggas mer i detalj. Därutöver måste sandens sammansättning och fasthet undersökas mer noggrant. Nedborrade grundvattenobservationsrör må avläsas månadsvis. Grundbottenbesiktning skall ske av geotekniker. WSP SAMHÄLLSBYGGNAD Geoteknik Jan-Eric Carlring Lars O Johansson

6 Bilaga 1 Jordprovsanalys Projekt Sollentuna Uppdragsnummer Provtagningsdatum Uppdragsgivare WSP Samhällsbyggnad, Örebro Provtagningsredskap / Analysmetod Skr Gransk./Tabell Löp-nr Datum/Sign Undersökningsdatum Borrhål/ Sektion Djup [m] Benämning/ (okulär jordartsklassning enl. SGF 1981) Jordartsförkortning (enl. SGF/BGS Beteckningssystem 2001:2) Vatten kvot w [%] Mtrl typ/ tjälf. klass 1) Anm. 14W Gråbrun rostfläckig varvig torrskorpelera med tunna siltskikt, vlet (si) Brungrå rostfläckig varvig lera, vle (Referensnivå = My) 41 14W Gråbrun rostfläckig torrskorpelera med tunna finsandsskikt, Let (saf) Gråbrun rostfläckig varvig lera med enstaka tunna siltskikt torrskorpekaraktär, vle(t) (si) (Referensnivå = My) 33 14W Gråbrun rostfläckig torrskorpelera med enstaka tunna finsandsskikt, Let (saf) Gråbrun rostfläckig varvig torrskorpelera med enstaka tunna finsandsskikt, vlet (saf) (Referensnivå = My) (Vy = 1.10 m under my ) 28 14W Gråbrun rostfläckig varvig torrskorpelera med tunna finsandsskikt, vlet (saf) Brun siltig sand med lerskikt, sisa le (Referensnivå = My) 16 4A/3 1) Klassning enl. AMA Anläggning 10 SWECO GEOLAB, Gjörwellsgatan 22, Box 34044, STOCKHOLM, Tel: , Fax: , geolab@sweco.se, Ingår i SWECO Civil AB 1(1)

7

8

9