WSP BORÅS KOMMUN KVARTERET YNGVE 3 OCH 4 NYBYGGNAD AV BOSTADSHUS. Översiktlig geoteknisk undersökning.

Transkript

1 WSP BORÅS KOMMUN KVARTERET YNGVE 3 OCH 4 NYBYGGNAD AV BOSTADSHUS Översiktlig geoteknisk undersökning Örebro WSP SAMHÄLLSBYGGNAD Box ÖREBRO Tel Handläggare: Jan-Eric Carlring

2 WSP BORÅS KOMMUN KVARTERET YNGVE 3 OCH 4 NYBYGGNAD AV BOSTADSHUS Översiktlig geoteknisk undersökning Härtill hör: Provtabell Bilaga 1:1-1:2 Plan- och sektionsritning Ritning G UPPDRAG WSP Samhällsbyggnad har på uppdrag av Borås Tidning utfört en översiktlig geoteknisk undersökning för nybyggnad av bostadshus inom kvarteret Yngve 3 och 4 i Borås, Borås kommun. Undersökningen har skett i syfte att klarlägga förutsättningar för grundläggning, schakt och dränering. PLANERAD BYGGNAD Byggnaden skall uppföras i åtta plan ovan mark samt med parkering i ett alternativt flera källarplan. Stommen kommer att utformas i betong. Planläget har markerats på ritning G UTFÖRDA ARBETEN Det geotekniska fältarbetet genomfördes under ledning av WSP;s fälttekniker Jörgen Andersson i maj månad år 2009 och omfattade - utsättning av undersökningspunkter - inmätning av undersökingspunkter - totaltrycksondering - motorslagsondering - skruvprovtagning - nedborrning av grundvattenobservationsrör Upptagna prover har jordartsklassificerats i WSP;s jordlaboratorium i Göteborg. Inmätning har skett till Borås Stads plan- och höjdsystem.

3 WSP UNDERSÖKNINGSRESULTAT Platsbeskrivning De undersökta tomterna ligger inne i Borås tätort mellan Sparregatan i öster och Allégatan i väster. Källegatan avgränsar i söder och den bebyggda tomten Yngve 1 i norr. Byggnaderna utgörs av bostadshus med 3 4 våningsplan ovan mark med grunda källarvåningar. Grundläggning har skett med kallmurar direkt i naturligt lagrad jord. Även tomterna 3 och 4 har tidigare varit bebyggda. Husen är rivna och marken är terrasserad. Markytan är asfalterad. Mot Allegatan finns en gammal grundmur kvar. Jordlager Grunden består inom undersökningsområdet överst av fyllning som följs av sand som skiktvis är siltig skiktvis grusig. Lokalt påträffas även sandigt grus. Fyllningen som sammansätts av sand, byggnadsrester och mulljord når ned till meters djup. Grundmurar kan säkerligen kvarligga under nuvarande markyta. Skiljelinjen mellan fyllningen och den naturligt lagrade jorden ligger normalt på nivå Den relativa fastheten hos den naturligt lagrade sanden är medelhög - hög. Slagsonden har stoppat mot sten, block eller berg på nivå Yt- och grundvatten Två grundvattenobservationsrör har nedborrats inom undersökningsområdet. Grundvattenytan registrerades vid undersökningstillfället på nivå resp Avläsningen har skett i samband med en nederbördsfattig period varför man måste räkna med att grundvattenytan tidvis kan ligga högre. Variationerna bedöms vara måttliga men kan endast fastställas efter en avläsningsserie som omfattar minst 12 månader. STABILITET OCH SÄTTNINGAR Jorden är stabil med god bärighet. Sättningarna blir små- måttliga för de laster som kommer i fråga. SLUTSATSER Grundläggning Den planerade byggnaden kan i avsett byggnadsläge grundläggas med separata grundplattor eller kantförstyvad bottenplatta av betong. Grundläggning kan ske direkt i naturligt lagrad sand. Dimensionering sker enligt nedan: - Grundkonstruktionen hänförs till geoteknisk klass 2. - Grundkonstruktionen skall utföras tjälsäkert. - I brottgränsstadium dimensioneras enligt allmänna bärighetsformeln redovisad i Plattgrundläggning kapitel För överslagsberäkningar kan följande parametrar nyttjas

4 WSP Partialkoefficient n = 1.1 Partialkoefficient m = 1.3 Karaktäristisk skjuvhållfasthet c uk = 0 kpa Karaktäristisk friktionsvinkel k = 35 Tunghet (ovan gw) = 18 kn/m 3 Effektiv tunghet (under gw) = 11 kn/m 3 Grundvattenytan kan förutsättas belägen i höjd med grundläggningsnivån. - Kontroll i bruksstadiet sker för att klarlägga om sättningarna ligger inom ramen för vad som kan accepteras. Preliminär sättningsberäkning sker med följande förutsättningar. Lasten från grundplattor/sulor sprids i lutning 2:1. Bottenplattan förutsätts ha stor ytutbredning vilket innebär att lastspridningen från denna blir försumbar. Slutsättningen beräknas enligt formeln s = 1.3 x ( h* /E) där värdet på sättningsmodulen E d väljs till 25 MPa. Den kompressibla jordens tjocklek skall förutsättas variera mellan 0 6 m. Bruksstadiekontrollen skall ske i samråd med geotekniker. Källare Byggnaden skall förses med ett eller flera källarplan. Grundvattenyta har vid undersökningstillfället avlästs på nivån vid Allegatan och vid Sparregatan. Blivande källargolv må ej läggas lägre än dessa nivåer om insatserna för grundvattensänkning och vattentäta konstruktioner skall kunna begränsas. Dränering Preliminärt bedöms det nödvändigt att utföra källaren vattentät upp till nivå Ovan denna nivå kan man räkna med att dränera på konventionellt vis. Schakt och fyllning Schakt kommer att ske i fyllning och sand. Grundmurar och övriga byggnadsrester förekommer dessutom i marken. Jordarna bedöms ha normal schaktbarhet (schaktbarhetsklass 2 3). Problemet är att de förekommande jordarna är flytbenägna och skiktvis starkt vattengenomsläppliga. Detta innebär att schakt- och grundläggningsarbeten under grundvattenytan liksom vid blöt väderlek blir problemfyllda. Länshållningsåtgärder måste därför vidtagas så att schakterna kan ske i torrhet (se nedan). Alla schaktytor måste omgående täckas med grus eller geotextil och krossmaterial. Schaktslänter kan läggas i lutning 1:1.5 1:2 vid schakt ovan grundvattenytan. Släntytorna måste normalt skyddas mot erosion. Detta innebär att källarschakterna generellt måste ske inom temporär stödkonstruktion i form av en avstyvad stålspont. Preliminärt bedöms det från teknisk synpunkt bäst att utföra sponten som en borrad rörspont. Fyllning inom byggnads- och grundläggningsytor sker med grus som utläggs i skikt och komprimeras till minst 90 % packningsgrad (jämfört med modifierat proctormaximum).

5 WSP Länshållning Vid schakt ovan grundvattenytan läggs schaktbotten i tillräcklig lutning så att ytvattenavrinning medgives. Länshållning sker via diken eller filterförsedda pumpgropar. Om grundvattenytan genombrytes vilket är sannolikt erhålles sidoerosion och bottenuppluckring som kan äventyra grundläggningen. Därför skall schakten föregås av temporär grundvattensänkning. Grundvattenytan skall sänkas av till en nivå 0.5 m under lägsta schaktbotten. Ledningar Ledningar kan grundläggas direkt i mark via en ledningsbädd av grus. Övrigt Undersökningen är översiktlig och avses endast att utgöra underlag för pågående planarbete. Kompletterande geotekniska undersökningar kommer att krävas i samband med kommande projektering. Härutöver må de nedborrande grundvattenobservationsrören avläsas månadsvis framöver. WSP SAMHÄLLSBYGGNAD Geoteknik Jan-Eric Carlring

6 Bilaga: Sammanställning av Laboratorieundersökningar samhällsbyggnad Geo Göteborg Projekt Borås Rullagergatan Göteborg Uppdragsnummer Tfn: / / Borrhål 1 Tfn: / Fältundersökning Fax: Labundersökning Utrustning PG Skr Kv St I Kv St II Granskning /AH X Grundvattennivå Sekt./BH Benämning Den- Vatten- Konfl. Sensi- Skjuvhållfasth Matrl. Tjälf.- Djup sitet kvot gräns tivitet (okorrig.) (korrig.) typ klass m w w L S t τ fu kpa τ fu kpa VV TK Geo t/m 3 % % Kon Kon ,0 0,02 F / brun grusig SAND, tegel- o 0,02 betongrester / 0,8 0,8 mörkbrun sandig siltig MULLJORD 14 1,0 1,0 2,0 2,0 3,0 3,0 brun SAND 4,0 4,0 5,0 5,0 6,0 F / ASFALT / (enl.fälttekn.) brun grusig siltig SAND brun ngt siltig grusig SAND brun grusig siltig SAND brun grusig siltig SAND

7 Bilaga: Sammanställning av Laboratorieundersökningar samhällsbyggnad Geo Göteborg Projekt Borås Rullagergatan Göteborg Uppdragsnummer Tfn: / / Borrhål 3 Tfn: / Fältundersökning Fax: Labundersökning Utrustning PG Skr Kv St I Kv St II Granskning /AH X Grundvattennivå Sekt./BH Benämning Den- Vatten- Konfl. Sensi- Skjuvhållfasth Matrl. Tjälf.- Djup sitet kvot gräns tivitet (okorrig.) (korrig.) typ klass m w w L S t τ fu kpa τ fu kpa VV TK Geo t/m 3 % % Kon Kon ,0 0,02 0,02 1,0 F / brun SAND, enst gruskorn, tegelrester 1,0 / 2,4 2,4 3,3 3,3 4,0 4,0 brun sandigt GRUS 5,0 5,0 5,6 F / ASFALT / (enl.fälttekn.) F / brun SAND, enst gruskorn / brun SAND brun grusig SAND brun grusig SAND

8