Geotekniskt PM. Bilaga 4, flik 16. Mariestads kommun Sjöstaden

Transkript

1 Bilaga 4, flik 16 Mariestads kommun Sjöstaden Geotekniskt PM Ingår i ansökan om tillstånd till vattenverksamhet enligt Miljöbalken kap 11 för åtgärder i vatten med anledning av Sjöstadens utbyggnad. Dec 2008 WSP Samhällsbyggnad Mariestad/Örebro/Karlstad Uppdragsnummer

2 4. Geotekniska förutsättningar och rekommendationer 4.1 Allmänt Detta PM utgör en sammanställning av kunskapen från samtliga äldre undersökningar och från de kompletterande undersökningar som genomförts med anledning av ansökan. Förteckningen avser hela Sjöstaden. Undersökningar: WSP akt 1; Utlåtande beträffande geoteknisk undersökning för planerat dagcenter inom kvarteret Sutaren, Mariestad, Mariestads kommun, upprättad av K-konsult med uppdragsnummer WSP akt 2; Odabs anläggning i Mariestad, undersökning av mineralolja i mark, kompletterande provtagning och analys, Rapport 2, upprättad av Rockstore Engineering AB WSP akt 3; Kontroll av oljesanering Mariestad, upprättad av Eko Tec 1997 WSP akt 4; Hedéns oljedepå, kv Ålen, Mariestad, upprättad av Geo Markservice med uppdragsnummer 9882 WSP akt 5; Förstudie till ökat leddjup i Mariestads Hamn, upprättad av Amphitech WSP akt 6; Del av Madlyckan 2:1, Strandgården, Mariestads kommun, Översiktlig geoteknisk undersökning, upprättad av BGAB med uppdragsnummer WSP akt 7; Katthavet Karlsholme, Mariestads kommun, Geoteknisk undersökning, upprättad av BGAB med uppdragsnummer WSP akt 8; Mariestads kommun Studie av vattenkvaliteten kring planerad badplats i centrala Mariestad, upprättad av DHI med uppdragsnummer 6002 WSP akt 9; Resultatrapport Miljöteknisk markundersökning Fas 2, Svenska Shell AB Oljedepå Mariestad, upprättad av WSP WSP akt 10; PM Föroreningar i mark, Utredningen avser: Oljeledning, Karlsholme, Mariestads kommun, upprättad av BGAB 2006 WSP akt 11; Kartläggning av sjöbotten mellan yttre hamnen och Snuggenäs i Mariestad, , upprättad av Malå Geoscience WSP akt 12; Sjöstaden, Mariestads kommun, Geoteknisk undersökning, upprättad av BGAB med uppdragsnummer , reviderad WSP akt 13; Utloppsledning Reningsverket Mariestadsfjärden, grundundersökning, med kompletteringar , upprättad av Mariestads Stadsbyggnadskontor WSP akt 14; Grundundersökning för oljebrygga i yttre hamnbassäng, , upprättad av Mariestads Byggnadskontor Några av ovanstående undersökningar är hydrologiska och ger därför ringa information om de geotekniska förhållandena. Flera av undersökningarna är 2

3 miljötekniska markundersökningar och koncentrerade till de övre jordlagren. De undersökningar som kan betecknas som mer traditionellt geotekniska är därför akterna 1, 6, 7, 12, 13 och 14. Det skall noteras att undersökningen i akt 12 inklusive kompletteringar under hösten 2007 utförts särskilt för detta projekt. 4.2 Västra kajen Utförda undersökningar I undersökning akt 12 har ca 25 geotekniska undersökningspunkter utförts inom piren. Underökningar utgörs av: 8 jord-bergsonderingar vilka ger uppgift om bedömt djup till berg, dock ej om den ovanförliggande jordens sammansättning 10 hejarsonderingar som ger viss bild av jordens fasthet (grovt) samt djupet till berg eller block 10 skruvprovtagningar som ger information om jordens sammansättning ner till 1 4 m djup trycksondering i 2 undersökningspunkter för bedömning av jordlagerföljd och skikt CPT i 1 undersökningspunkt för bedömning av jordlagerföljd och skikt samt med möjlighet till parametertolkning slagsondering i 1 punkt för bedömning av bergfritt djup I undersökning akt 10 har skruvprovtagning utförts vid pirens södra del nära Hamngatan. Provtagningen har skett för miljöundersökning och oftast bara drivits ned till ca 2 m djup. I undersökning akt 14 har maskin- och sticksondering utförts från isen i 21 punkter för uppgift om bottennivå, lermäktighet och i vissa fall även fast botten. Geotekniska förhållanden Vid pirens södra del nära Hamngatan består jorden överst av 1-1,5 m fyllning av främst lera, sand och silt, vilande på naturligt lagrad jord. Den naturligt lagrade jorden utgörs längst i söder av sand, men längre norrut av lera. Lokalt förekommer även torv och dy med vassrester mellan fyllning och lera. Mot norr bedöms fyllningens mäktighet öka till ca 2-2,5 m, fyllningen domineras här av sand. Där provtagningen drivits till större djup har en lermäktighet på minst 2 m konstaterats. Vid den västra vågbrytaren bedöms lerdjupet till största delen variera mellan 1-2 m. Leran vilar på friktionsjord (sand eller morän). Sannolikt förekommer det även lokalt ett friktionsjordsskikt i leran, där detta lager bedöms ha en mäktighet på ca 1 m och följs av ytterligare 1-2 m lera. Utförda hejarsonderingar tyder på att lerans mäktighet inom piren ej överstiger 3 m. Dessa sonderingar tyder även på att block kan finnas i fyllningen. Vid pirens norra spets bedöms bergnivån ligga omkring + 36 (10 m under markytan). Bergnivån stiger mot söder till en nivå omkring + 40 (6 m under markytan) vid Hamngatan. 3

4 Geotekniska konsekvenser Västra kajen söder om Kulturpiren Bryggdäck kommer att grundläggas på pålar. Utförd jord-bergsondering tyder på en bergnivå omkring + 39, d v s cirka 1,5 m under sjöbotten. Barriären skall grundläggas tjälsäkert på en minst 0,3 m mäktig packad bädd av grov friktionsjord i befintlig fyllning. Vid uppfyllnad till nivån + 46,6 innanför barriären (drygt 0,5 m) bedöms viss marksättning uppkomma p g a kompression i leran. Säkert underlag för bedömning av denna sättning saknas i föreliggande geotekniskt underlag, men uppskattas grovt till ca 10 cm. Sättningen bedöms vara utvecklad inom mindre än 5 år efter uppfyllnad. Varierande sättningar kan förekomma pga. att marken lokalt varit belastad av upplag och därför är mindre sättningsbenägen. Kulturpiren Västra kajen Bryggdäck vid Kulturpiren kommer att grundläggas på pålar. Utförd jordbergsondering tyder på en bergnivå omkring + 39, d v s cirka 1,5 m under sjöbotten vilken kan förutsättas bestå av lera och sand. Pålar kommer att behöva slås genom befintlig pir, vilken kan bestå av sprängsten. Strandkanten norr därom flyttas m österut varvid befintligt utfyllnadsområde grävs bort till ett vattendjup om ca 3 m under medelvattenytan. Detta innebär att knappt 5 m jord behöver tas bort. Denna jord kan förutsättas bestå av ca 2 m fyllning av varierande sammansättning, 2 m lera och i övrigt av sand. Betongkajen grundläggs på nivån +42 på minst 0,3 m packad fyllning av grov friktionsjord eller dylikt. Enligt utförda geotekniska undersökningar kan lera förekomma ned till nivån +39, varvid denna lera skall grävas bort och återfyllning ske under betongkajens grundplatta med en bädd av sprängsten som packas. Alternativt grundläggs kajen på spetsburna pålar. Det är lämpligt att grundläggningsarbeten för kajen utförs innan strandkanten schaktas bort för att därigenom öka möjligheterna att utföra arbetet i torrhet. Servicepiren Västra kajen Den befintliga piren kompletteras med betongkajer runt om. Kajerna grundläggs på nivån + 42 på minst 0,3 m packad fyllning av grov friktionsjord eller dylikt. Om lera förekommer under grundläggningsnivån skall denna grävas bort och ersättas med en bädd av sprängsten som packas. Strandkanten flyttas m österut varvid befintligt utfyllnadsområde grävs bort till ett vattendjup om ca 3 m under medelvattenytan. Detta innebär att knappt 5 m jord behöver tas bort. Denna jord kan förutsättas bestå av ca 2,5 m fyllning av varierande sammansättning, 2 m lera och resterande delar av sand. 4

5 Betongkajen grundläggs på spetsburna pålar med grundplattan på nivån +42. Enligt undersökningen bedöms berget ligga på nivån ca +36 vid kajens norra del och ca +39 vid den södra delen. Det är lämpligt att grundläggningsarbeten för kajen utförs innan strandkanten schaktas bort för att därigenom öka möjligheterna att utföra arbetet i torrhet. Västra vågbrytaren Geotekniska undersökningar saknas inom nuvarande vågbrytare, vilken dock förutsätts bestå av sprängsten som fyllts ut på sjöbotten av lera. Enligt utförda geotekniska undersökningar söder om vågbrytaren ligger sjöbotten huvudsakligen omkring nivån Lerdjupet uppgår huvudsakligen till 1-2 m. Betongkajen vid den södra sidan grundläggs på nivån + 41,5 på minst 0,5 m packad fyllning av grov friktionsjord eller dylikt. Från nivån + 41 skall minst 2 m djupa provgropar utföras cc 20 m för kontroll av den underliggande jordens sammansättning. Ev. påträffad leras egenskaper skall undersökas och vid behov grävas ur och ersättas med sprängstensfyllning som packas. Kallbadhus Jorden i läget för kallbadhuset utgörs av ca 4 m lös lera på minst 1,5 m friktionsjord. Lerans underkant ligger i utförd undersökningspunkt på nivån ca Anläggningen grundläggs på spetsburna pålar. Innan pålar slås kan botten närmast piren behöva rensas från block som rasat ned från piren. Förlängning av huvudpiren Förlängning av huvudpiren kommer att ske med befintliga fyllningsmassor från övriga delar av piren, vilka kan vara förorenade. För att dessa massor skall vara stabila skall utfyllning för förlängningens västra, norra och östra delar ske inom tätspont. Sponten bedöms tränga ned till berg på nivån ca (ca 6 m under sjöns botten). Östra vågbrytaren Geotekniska undersökningar saknas inom nuvarande vågbrytare, vilken dock förutsätts bestå av sprängsten som fyllts ut på sjöbotten av lera. Leran kan förutsättas nå ned till nivån ca +37. Utfyllnad förutsätts ej ske på sjöbotten då denna kan vara instabil, varför planerade arbeten sker inom befintlig vågbrytare där underliggande lera förutsätts ha pressats samman. Pirkanal och broar Urgrävning utförs för kanal med längden ca 60 m och bredden ca 10 m ned till ca 2 m under medelvattenytan. Detta innebär att knappt 4 m jord behöver tas bort. Denna jord kan förutsättas bestå av ca 2 m fyllning av varierande sammansättning och resterande delar av lera. Betongkajen vid kanalens södra sida grundläggs på nivån + 41,5 på minst 0,3 m packad fyllning av grov friktionsjord eller dylikt. Utifrån den geotekniska undersökningen går det ej att utesluta att lera förekommer under denna nivå. Ev. förekommande lera under grundläggningsnivån skall grävas bort och återfyllning ske under betongkajens grundplatta med en bädd av sprängsten som packas. Då kajen kan komma att utgöra grundsula för bostadshus i 5 våningar är det av stor vikt att packning sker på rätt sätt. För att kunna utföra detta arbete i torrhet kan det bli aktuellt att utföra delar av arbetet inom temporär tätspont. Enligt den geotekniska undersökningen bedöms berget ligga på nivån ca + 38, varför kajen alternativt kan grundläggas på spetsburna pålar. 5

6 Broarna grundläggs på samma sätt som den södra betongkajen, dock på nivån Vid bropåfarterna kan det bli aktuellt med en markuppfyllnad på ca 1 m. Detta kan leda till marksättningar i anslutning till påfarten av storleksordningen 20 cm, sättningar vilka bedöms utvecklas inom 5 år. Det kan därför vara lämpligt att överhöja påfarten, alternativt använda lättfyllning. Grundläggningsarbeten för kaj och broar utförs lämpligen innan kanalen grävs för att ytterligare öka möjligheterna att utföra arbetet i torrhet. Östra skyddsbarriären Östra skyddsbarriären grundläggs på påförda massor efter viss urgrävning av pirens fyllnadsmassor. De påförda massorna skall packas väl och bestå av material som hindrar vattengenomträngning. 6

7 7

8 8