Markmiljötekniskt PM. Bilaga 5-1, flik 17. Mariestads kommun Sjöstaden

Transkript

1 Bilaga 5-1, flik 17 Mariestads kommun Sjöstaden Markmiljötekniskt PM Ingår i ansökan om tillstånd till vattenverksamhet enligt Miljöbalken kap 11 för åtgärder i vatten med anledning av Sjöstadens utbyggnad. WSP Samhällsbyggnad Mariestad/Örebro/Karlstad Dec 2008 Uppdragsnummer

2 5 Miljötekniska förutsättningar och rekommendationer 5.1 Allmänt WSP Samhällsbyggnad har på uppdrag av Mariestads kommun upprättat en sammanställning av kunskapen från samtliga undersökningar både äldre och kompletterande undersökningar som genomförts med anledning av ansökan. Utförda undersökningar: WSP akt 1; Utlåtande beträffande geoteknisk undersökning för planerat dagcenter inom kvarteret Sutaren, Mariestad, Mariestads kommun, upprättad av K-konsult med uppdragsnummer WSP akt 2; Odals anläggning i Mariestad, undersökning av mineralolja i mark, kompletterande provtagning och analys, Rapport 2, upprättad av Rockstore Engineering AB WSP akt 3; Kontroll av oljesanering Mariestad, upprättad av Eko Tec 1997 WSP akt 4; Hedéns oljedepå, kv Ålen, Mariestad, upprättad av Geo Markservice med uppdragsnummer 9882 WSP akt 5; Förstudie till ökat leddjup i Mariestads Hamn, upprättad av Amphitech WSP akt 6; Del av Madlyckan 2:1, Strandgården, Mariestads kommun, Översiktlig geoteknisk undersökning, upprättad av BGAB med uppdragsnummer WSP akt 7; Katthavet Karlsholme, Mariestads kommun, Geoteknisk undersökning, upprättad av BGAB med uppdragsnummer WSP akt 8; Mariestads kommun Simulering av framtida vattenkvalitet i Mariestadssjön, upprättad av DHI med uppdragsnummer WSP akt 9; Resultatrapport Miljöteknisk markundersökning Fas 2, Svenska Shell AB Oljedepå Mariestad, upprättad av WSP WSP akt 10; PM Föroreningar i mark, Utredningen avser: Oljeledning, Karlsholme, Mariestads kommun, upprättad av BGAB 2006 WSP akt 11; Kartläggning av sjöbotten mellan yttre hamnen och Snuggenäs i Mariestad, , upprättad av Malå Geoscience WSP akt 12; Sjöstaden, Mariestads kommun, Geoteknisk undersökning, upprättad av BGAB med uppdragsnummer Sjöstaden, Mariestads kommun, Geoteknisk undersökning, upprättad av BGAB Bygg- och Geokonsult AB WSP akt 13; PM, Mariestads kommun Sjöstaden, Kompletterande miljöteknisk sedimentundersökning, WSP, Flera av undersökningarna är miljötekniska markundersökningar, några är hydrologiska och vissa geotekniska. De undersökningar som främst är aktuella i detta sammanhang är akterna 2, 3, 4, 7, 8, 9, 10, 12 och 13. 2

3 Analyserade ämnen i jord jämförs med riktvärden uppställda av Naturvårdsverket (NV) för markanvändningen KM (känslig markanvändning), MKM (mindre känslig markanvändning) samt MKM GV (mindre känslig markanvändning med grundvattenskydd). För sediment finns inga svenska riktvärden och analyserade halter har därför jämförts med kvalitetskriterier för muddermassor framtagna av miljöministeriet i Finland (Miljöministeriet Finland, Anvisningar för muddring och deponering av muddermassor, 2004). Sedimentundersökningarna har redovisats i ett separat PM (akt 13), bilaga 5-2, flik Västra piren Utförda undersökningar Tidigare undersökningar: I undersökning akt 12, Sjöstaden, Mariestads kommun, Geoteknisk undersökning, har även en översiktlig miljöteknisk markundersökning utförts och 16 jordprover inom pirområdet har skickats på kemisk analys. Dessa prover har tagits ut med ca 100 meter eller mer mellan provpunkterna. Resultatet visar att det i en punkt i den nordvästra delen av piren förekommer mycket höga halter av oljeförorening. Halterna överstiger riktvärden för MKM med nästan 5 gånger. I några av punkterna förekommer även höga halter av cancerogena PAH och i en punkt överskrider halten Naturvårdsverkets riktvärden för MKM. Även metaller har påträffats i förhöjda halter inom området (söder om Servicepiren) med halter överstigande riktvärdesnivåer för KM. I den sydöstra delen av piren finns en gammal oljeledning och jorden kring denna har undersökts i akt 10, PM Föroreningar i mark, Utredningen avser: Oljeledning, Karlsholme, Mariestads kommun. Den del av oljeledningen som går inom området innehåller enligt utredningen inga föroreningshalter överstigande riktvärdesnivåer för KM. Kompletterande undersökningar: Kompletterande geotekniska/miljötekniska markundersökningar har utförts under hösten 2007; Sjöstaden, Mariestads kommun, Geoteknisk undersökning, BGAB Bygg- och Geokonsult AB. Vid den kompletterande undersökningen har jordprover tagits ut med borrbandvagn och skruvborr. Inga uttagna jordprover har fältanalyserats. De jordprover som valts ut för kemisk analys har analyserats vid ackrediterat laboratorium. I de sydvästra delarna av västra piren har provtagning av jord utförts i två punkter. I den ena punkten, öster om Västra kajen har jord analyserats med avseende på tennorganiska ämnen. För tennorganiska föreningar understeg samtliga analyserade prover detektionsgränsen på 1 μg/kg TS. Den andra punkten vid strandlinjen norr om Kulturpiren har jord från 1,0-1,5 m u my analyserats med avseende på både organiska (olja) och oorganiska ämnen (metaller). Samtliga analyserade halter understeg riktvärdesnivåer för KM. Inga fältanalyser/kemiska analyser har utförts på nivån över (0-1,0 m u my). 3

4 Miljötekniska konsekvenser De miljötekniska bedömningar och konsekvenser som beskrivs nedan utgår från resultatet från nu utförda miljötekniska undersökningar. Västra kajen, söder om Kulturpiren Ingen jordschakt planeras. Kulturpiren Västra kajen I en punkt inom aktuell strandlinje förekommer föroreningshalter i marken i nivå med eller något över riktvärdesnivåer för KM. Innan schaktning sker inom området bör en fördjupad utredning av föroreningssituationen ske med kompletterande provtagning/analys av jord inom området för att mer noggrant kartlägga föroreningssituationen. Alternativt utförs miljökontroll med klassificering av jordmassorna kontinuerligt i samband med schaktning. Servicepiren Västra kajen Inom området förekommer organiska föroreningar i fyllnadsmassor och i halter överstigande riktvärdesnivåer för MKM. Höga halter av oljeförorening förekommer framförallt i den norra delen av strandkanten. Innan schaktning sker i jord/vatten inom området bör därför en fördjupad utredning av föroreningssituationen ske med kompletterande provtagning/ analys av jord inom området för att bättre kartlägga föroreningssituationen. Västra vågbrytaren Innan arbete med schaktning/muddring utförs i eller i anslutning till vatten skall lämpliga skyddsåtgärder vidtas för att förhindra spridning av uppgrumlat material. I samband med schaktning bör miljökontroll och klassificering av uppschaktade jordmassor utföras. Vidare bör försiktighet iakttas vid eventuella lukt- eller färgförändringar i jorden. Kallbadhus Ingen jordschakt planeras. Förlängning av huvudpiren Ingen jordschakt planeras. Erosionsskyddet av sprängsten tas upp och återanvänds. Fyllnadsmassor med förhöjda halter av föroreningar kommer att placeras i en tät bassäng. Jordmassorna solidifieras, vilket innebär att föroreningarna binds. Fyllnadsmassorna täcks med sediment som både solidifierats och cementstabiliserats (STSO-behandlats). Behandlingen kommer att medföra bindning av alla föroreningar samtidigt som en användbar yta byggs upp. Tätning av bassängen är viktig innan behandlingen av förorenade massor påbörjas. Ytan på det STSO- behandlade materialet placeras ca 60 cm under färdigt golv för tillkommande bebyggelse så att schakt inte behöver utföras för dränering och liknande i detta material. Ytan avtäcks med rena fyllnadsmassor/stenmaterial som underbyggnad för kommande markanvändning. Östra vågbrytaren Ingen provtagning i jord har utförts i direkt anslutning till östra vågbrytaren. Innan schaktning utförs bör provtagning av jord utföras inom området där massor skall schaktas bort. Innan eventuell schaktning sker i eller i direkt anslutning till vatten skall lämpliga skyddsåtgärder vidtas för att minimera spridning av grumlat vatten. 4

5 Pirkanal och broar Halter av canc PAH i nivå med eller något överstigande riktvärdesnivån för KM har påträffats i en provpunkt inom området. Innan schaktning utförs bör utökad provtagning av jord utföras framförallt inom den västra delen där ingen provtagning av jord utförts. Alternativt skall uppschaktade massor kontrolleras och klassificeras kontinuerligt genom miljökontroll/fältanalyser /kemiska analyser i samband med schaktning. Östra skyddsbarriären Östra skyddsbarriären byggs i torrhet. Lätt förhöjda halter av alifater och canc PAH (i förhållande till KM) har identifierats i närheten av barriärens sträckning. Förorenade fyllnadsmassor tas om hand och behandlas i pirförlängningen. 5.7 Hantering av jordmassor Generella riktvärden för förorenad jord Naturvårdsverket har tillsammans med Svenska Petroleum Institutet utarbetat generella riktvärden för de 36 vanligast förekommande organiska och oorganiska föroreningarna i mark. Riktvärdena är framtagna för att användas vid riskklassning samt förenklade riskbedömningar. Riktvärdena är utarbetade för tre olika typer av markanvändning där hänsyn tagits till variationer i skyddsvärde, exponerade grupper samt exponeringsvägar. 1 De tre olika typerna av markanvändning för vilka riktvärden utarbetats är: KM - känslig markanvändning det vill säga där markkvaliteten inte begränsar val av markanvändning och grundvatten skyddas. Kvaliteten innebär att all markanvändning är tillåten t ex bostäder, park. MKM GV - mindre känslig markanvändning med grundvattenskydd det vill säga där marken kan användas för t ex kontor, industri, vägar etc. och även inkluderar grundvattenskydd och grundvattenuttag kan ske vid ett visst avstånd från föroreningen. MKM - mindre känslig markanvändning utan grundvattenskydd det vill säga där marken kan användas för t ex kontor, industri, vägar etc. men inte inkluderar grundvattenskydd. Det generella riktvärdet baseras på lägsta framräknade humantoxikologiska och ekotoxikologiska värde för respektive förorening i en sammanvägning där även andra faktorer såsom naturliga bakgrundshalter i mark inkluderats. 1 SNV rapport 4638, Generella riktvärden för förorenad mark (1996). SNV samt Svenska Petroleum Institutet rapport 4889, Förslag till riktvärden för förorenade bensinstationer (1998). 5

6 Återanvändning av jordmassor Kvaliteten på överskottsmassor inom Sjöstaden med avseende på föroreningar varierar och det förekommer både organiska och oorganiska föroreningar av varierande art och halt i jord inom området. De överskottsmassor som uppkommer vid arbete/byggnation inom området används för byggnation och utfyllnad inom olika delområden, främst vid kajkonstruktioner. Förutom att överskottsmassorna skall vara av tillräckligt god kvalitet rent konstruktions/byggtekniskt sett skall massorna som återanvänds utan behandling även uppfylla vissa kvalitetskrav med avseende på föroreningar. Innan överskottsmassor återanvänds skall massorna klassificeras det vill säga jorden skall delas in i ovanstående användningsområden för mark baserat på föroreningsinnehåll. Innan arbetet påbörjas bör en schaktningsplan upprättas vilken beskriver hur massorna skall klassificeras och hanteras. Förorenade Utförda undersökningar tyder på att huvuddelen av schaktmassorna kan återanvändas för mindre känslig markanvändning (MKM) utan behandling. Förorenade massor transporteras till den förlängda huvudpiren och används efter STSO- behandling till utfyllnad inom täta vallar och tät botten. Se även Teknisk beskrivning, kap 6. I vissa fall kan de förhållanden för vilka riktvärdena är beräknade avvika kraftigt. Exempelvis kan vissa exponeringsvägar falla bort. I dessa fall kan platsspecifika riktvärden beräknas vilka är bättre anpassade till avvikande förhållanden. Det är framförallt aktuellt inom områden där åtgärdande av förorenad mark/sediment kan medföra större risk för spridning och exponering av föroreningar än om massorna får ligga kvar orörda. Rena Rena fyllnadsmassor används i första hand till återfyllnad vid kajkonstruktioner på platsen, i andra hand till nykonstruerade vågbrytare och vallar. Skyddsåtgärder vid schakt med vattenkontakt All schaktning med vattenkontakt innebär viss grumling av vattnet vilket medför att föroreningar och andra ämnen kan frigöras till vattnet. Innan schaktning sker skall föroreningssituationen i jord som kan komma i kontakt med vatten vara väl utredd. För att undvika grumling och spridning av föroreningar bör schaktningsarbete om möjligt ske i torrhet. Då detta inte är möjligt bör lämpliga skyddsåtgärder vidtas innan schaktning/pålning sker i vatten eller med vattenkontakt. Detta kan förslagsvis innebära att området där schaktning i vattnet skall ske avgränsas med en skyddsbarriär för att minimera spridning av uppgrumlat material samt att försiktighet vidtas vid utförandet av arbetet. Den skyddsbarriär som används vid schaktning i vatten bör om möjligt sättas upp så nära arbetsområdet som möjligt för att minimera volymen uppgrumlat vatten. I vissa lägen kan en inre och en yttre skyddsbarriärer upprättas. Om möjligt bör schaktning av t ex lera i vatten ske genom grävning för att dels minimera grumling men även för att minska vattenhalten i de uppgrävda massorna. 6

7 5.8 Sammanfattning Sammanfattning Inom Sjöstaden finns ställvis förhöjda halter av organiska och oorganiska föroreningar i jord. Den största delen av den förorening som påträffats förekommer i föroreningshalter under eller något överstigande riktvärdesnivåer för KM. I huvudsak är det inom den västra strandkanten som föroreningar påträffats i något högre halter. Föroreningarna består mestadels av tyngre alifater samt canc PAH. Lokalt förekommer kraftigt förhöjda halter av alifater (oljeförorening). Överskottsmassor kommer att uppstå inom området. Huvuddelen av dessa kan antingen återanvändas direkt eller efter STSO- behandling i förlängningen av huvudpiren som förberetts för detta ändamål. 7

8 8