Miljöteknisk markundersökning lekplats vid Sundavägen i Oxelösunds kommun

Transkript

1 Sida 1 (9) Nyköping Uppdrag: 8662 Miljöteknisk markundersökning lekplats vid Sundavägen i Oxelösunds kommun Uppdragsledare och författare: Helena Westin, Structor Nyköping AB Granskad av: Mats Dorell, Structor Nyköping AB P:\8662\Miljöundersökning Oxelösund lekplats/originalhandlingar STRUCTOR NYKÖPING AB Org.nr Kungshagsvägen 3a NYKÖPING Tel vx Direkt nr Hemsida:

2 Sida 2 (9) Innehåll 1 Inledning Beskrivning och provtagning Riktvärden Resultat Slutsatser Referenser:... 9 Bilagor Bilaga 1. Fältprotokoll Bilaga 2 Analysresultat i tabellform Bilaga 3 Analysprotokoll från ALS

3 Sida 3 (9) 1 Inledning Structor Nyköping AB har på uppdrag av Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen i Oxelösunds kommun utfört en översiktlig miljöteknisk undersökning av ett område i Oxelösund, vid Sundavägen. Kommunen planerar att anlägga en ny lekplats här och delar av marken kommer då sannolikt att schaktas bort. Avsikten med undersökningen var att se om marken var föroreningsmässigt påverkad av tidigare verksamheter Uppdragsledare var Helena Westin som också utförde markundersökningen i fält. Området ligger i den västra delen av Oxelösund (Figur 1). Figur 1 Undersökningsområdet med omnejd, undersökt område är markerat med en blå markör, källa: hitta.se.

4 Sida 4 (9) 2 Beskrivning och provtagning Området idag är obebyggt. Det består av en plan yta som har fyllts upp, så marken ligger högre än omgivande mark. Området har sannolikt tidigare använts som lekplats. Strax norr och öster om ytan ligger det ett villaområde och söder om området en promenad och cykelväg och söder om denna en gata. Väster om området finns det naturliga gräsytor och träd vid områden med berg i dagen. I dagsläget verkar inte underökningsområdet användas, förutom att det står en båt uppställd i den östra delen. Markundersökningen utfördes den 6 februari 2017 och provgroparna utfördes med hjälp av en traktorgrävare. Provtagningsområden med provtagningspunkter visas i Figur 2 och markens beskaffenhet på Bild 1-7. Figur 2 Provtagningsområdet och provpunkter.

5 Sida 5 (9) Marken var vid tidpunkten för markundersökningen frusen, vilket gjorde att jordens beskaffenhet inte kunde bedömas fullt ut i fält. Det övre lagret består av sand och under detta består massorna av cementerad hyttsand, hyttsten, som överlagrar fyllnadsmassor bestående av sten. Den underliggande naturliga massorna består av lera. Den cementerade hyttsanden såg nästan ut att vara vanlig sand, då marken var frusen. Det togs med hårda bortknackade bitar av detta material till kontoret för att bättre kunna bedöma hårdheten av bitarna. Materialet var helt ihop cementerat även efter att det tinat. Fyllnadsmassorna har en mäktighet på 0,5m ca 1m. Mäktighet varierar i de olika provgroparna och i provgrop 4 förkom det sprängsten på 0,8 m djup och det är inte känt hur mäktigt detta lager är. Bild 1. Provgrop 1

6 Sida 6 (9) Bild 2 och 3. Provgrop 2 Bild 4 och 5. Provgrop 3

7 Sida 7 (9) Bild 6 och 7. Provgrop 4. Provtagningen utfördes i fyra provgropar inom det aktuella området. Jorden inom respektive djupnivå provtogs på flera ställen inom varje provgrop. Olika jordtyper blandades inte. Efter utfört fältarbete valdes det ut 5 olika prover som skickades till laboratoriet för analys. I provgrop 1 analyserades sand på 0-0,2 m djup, i provgrop 2 slag från djupet 0,3-0,45m samt 0,48-0,5 m djup, provgrop 3 slagg från djupet 0,15-0,35m och i provgrop 4 slagg från 0,4-0,6 m djup. Slaggen, den ihop cementerade sanden/slaggen har olika struktur och färg beroende på djup. För respektive provdjup och utförligare beskrivning hänvisas till fältanteckningar. Bilaga 1. Jordproverna analyserades bl. a. med avseende på metaller, PAHer, alifater och aromater, BTEX samt PCB Laboratorieanalyser av jordproverna utfördes av ALS.

8 Sida 8 (9) 3 Riktvärden Vid utvärdering av analysresultat har halterna jämförts med generella riktvärden som tagits fram av Naturvårdsverket för förorenad mark. Riktvärdena är framtagna för att indikera upp till vilken nivå det inte förväntas finnas risk för negativ påverkan på människor eller miljö vid angiven markanvändning. Riktvärdena är framtagna för två typer av markanvändning (Naturvårdsverket, 1999): KM, Känslig Markanvändning, där det inte finns några begränsningar för hur marken kan användas och där grundvattnet skyddas. Exempel på markanvändning kan vara bostäder, daghem eller t.ex. odling av livsmedel. MKM, Mindre Känslig Markanvändning. Vid halter över denna nivå anser Naturvårdsverket att markkvaliten begränsar markanvändningen. Marken anses utan risk kunna användas för industrier, kontor och vägar mm. Det aktuella området klassas som ett KM-område, då det ligger nära bostäder och det finns planer för att eventuellt även bygga bostäder inom det undersökta området. 4 Resultat De analyspaket som valdes var det breda Envipack som täcker väldigt många ämnen. I tabell 1 visas en sammanställning av resultatet med avseende på metaller. Analysresultaten jämförs med aktuella riktvärden, där dessa förekommer. Den enda metallen som överstiger riktvärdet för känslig markanvändning är barium. Projekt 8662 Prov PG1 0-0,2 PG2 0,3-0,45 PG2 0,48-0,5 PG3 0,15-0,3 PG4 0,4-0,6 Element MKM KM TS_105 C 92,9 73,7 64,1 91,1 89,2 As mg/kg TS <5.00 <1.00 2,22 <5.00 <5.00 Ba mg/kg TS Cd mg/kg TS 12 0,8 <0.50 <0.10 0,28 <0.50 <0.50 Co mg/kg TS ,75 0,46 8,98 <0.50 <0.50 Cr mg/kg TS ,9 4, ,64 10,8 Cu mg/kg TS ,7 1,05 20,1 <0.50 <0.50 Hg mg/kg TS 2,5 0,25 <1.00 <0.20 <0.20 <1.00 <1.00 Mo mg/kg TS <2.00 <0.40 1,91 <2.00 <2.00 Ni mg/kg TS , <5.0 <5.0 Pb mg/kg TS <0.5 17,2 <2.5 <2.5 Sn mg/kg TS - - <5.0 <1.0 <1.0 <5.0 <5.0 V mg/kg TS ,4 6,9 35,8 47,3 33,4 Zn mg/kg TS ,7 1,9 87,9 <5.0 <5.0 Tabell 1. Metaller i jordprover* * Det förekom matrisstörning i tre prover och detektionsgränsen för kvicksilver i dessa är 1,0 mg/kg. Detta berodde på höga halter mangan (>100mg/kg).

9 Sida 9 (9) De uppmätta halterna av övriga föroreningar i de analyserade jordproverna ligger under riktvärdet för KM eller detektionsgränsen och redovisas inte i tabellform i rapporten men finns med som bilaga (Bilaga 2). Detta gäller ämnen som t.ex. alifater och aromater samt BTEX (bensen, toluen, etylbensen och xylener), klorerade lösningsmedel, bekämpningsmedel, pesticider, PAH samt PCB. Kompletta analysrapporter bifogas i bilaga 3 5 Slutsatser Baserat den utförda provtagningen och de ämnen som analyserats, överstiger endast metallen barium riktvärdet för KM. 6 Referenser: -Naturvårdsverket, 1999: Metodik för inventering av Förorenade områden Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Rapport Naturvårdsverket, 2009: Riktvärden för förorenad mark Modellbeskrivning och vägledning. Rapport 5976.