Bilaga 8E - Plan för återanvändning av restmaterial i Projekt Slussen

Transkript

1 Dokumentnamn Projekteringsskede Ansvarig part Konstruktör TeknisktPM Tillståndsansökan M2 - Miljö/MKB Per Molander Upprättad datum Bilaga 8E - Plan för återanvändning av restmaterial i Projekt Slussen Ändring Ändring datum Ändring avser Ändring av Christer Södereng Monica Granberg Stockholm Granskare Godkänd av Ort Datum Plan för återanvändning av restmaterial i Projekt Slussen, ; :25 Ändring: - 1(6)

2 Innehåll 1 Allmänt Förutsättningar för återanvändning av restmaterial Mängder Lokala miljömål Allmänna kriterier för återanvändning av restmaterial Miljömässiga kriterier för återanvändning Återanvändning av bygg-, rivnings- och schaktmassor Återanvändning av muddermassor Uppföljning och kontroll... 6 Ändring: - 2(6)

3 1 Allmänt Stockholms stad arbetar med en masshanteringsplan för Projekt Slussen. För rivningsarbeten upprättas en rivningsplan. Syftet med masshanteringsplanen är att beskriva den övergripande hanteringen av massor och material från rivning, muddring och schaktning samt av de konstruktionsmaterial som behöver tas in till arbetsområde Slussen. Målet med masshanteringsplanen är att erhålla optimal massbalans med a) minimering av transporter, b) godtagbar påverkan på omgivningen och c) god kontroll. Den huvudsakliga masshanteringen kommer att pågå under cirka 6 år. De massor som i huvudsak kommer att hanteras i projektet, storleksordningen m 3 schaktad volym, är massor från jordschakt, bergschakt, muddermassor, rivningsmassor och konstruktionsmaterial. 2 Förutsättningar för återanvändning av restmaterial 2.1 Mängder Behovet av massor för konstruktionsändamål inom arbetsområde Slussen uppskattas till cirka m³. Av denna mängd bedöms upp till m³ kunna utgöras av återanvänt restmaterial, huvudsakligen av huvudsak berg- och muddermassor. Den mängd restmaterial som inte kan återanvändas inom arbetsområdet kring Slussen, kommer att transporteras bort. 2.2 Lokala miljömål Staden har formulerat följande lokala miljömål för hantering av restmaterial i Projekt Slussen: Bygg-, rivnings- och schaktmassor ska hanteras i följande prioritetsordning 1. Återanvändning inom Slussen 2. Återanvändning på annan plats 3. Återvinning 4. Energiutvinning 5. Borttransport för externt omhändertagande Sediment ska hanteras i följande prioritetsordning: 1. Återanvändning i vatten inom arbetsområde Slussen 2. Återanvändning på land 3. Borttransport för externt omhändertagande Tids- och logistiskrelaterade faktorer kan innebär att massor som i sig uppfyller de miljö- och hälsoskyddsmässiga kriterierna för återanvändning inte kan återanvändas inom arbetsområde Slussen. Ändring: - 3(6)

4 2.3 Allmänna kriterier för återanvändning av restmaterial I Naturvårdsverkets Handbok 2010:1 Återvinning av avfall i anläggningsarbeten ställs upp vissa allmänna kriterier som bör vara uppfyllda för att användning av ett restmaterial ska anses utgöra nyttiggörande/återvinning och inte kvittblivning/bortskaffande. Handboken är inte rättsligt bindande och kan komma att ersättas av andra vägledande publikationer eller domstolsavgöranden. Tills vidare ska dock handboken tjäna som vägledning för användningen av restmaterial i Projekt Slussen. Som allmänna kriterier för användningen av restmaterial i Projekt Slussen gäller därför: (i) (ii) (iii) (iv) att det restmaterial som används inom Arbetsområde Slussen ska ersätta traditionella anläggningsmaterial, att den anläggning/konstruktion som tillskapas ska fylla en funktion, att restmaterialet ska fylla en funktion i konstruktionen, varvid inbegrips att Staden bara använder den mängd restmaterial som behövs med hänsyn till funktionen, och att anläggningen/konstruktionen ska färdigställas inom rimlig tid. Restmaterial som inte uppfyller dessa allmänna kriterier ska inte återanvändas. 2.4 Miljömässiga kriterier för återanvändning Utöver de allmänna kriterier som anges i punkten 2.3 ovan gäller följande miljömässiga kriterier för återanvändning av restmaterial inom arbetsområde Slussen. Ett första grundläggande miljömässigt kriterium är att de villkor och begränsningar rörande omgivningspåverkan som följer av tillståndsvillkor, åtgärdsplaner, kontrollprogram m.m. ska följas. Sådana krav kan exempelvis avse buller, damning, kemikaliehantering etc. från hantering (exempelvis krossning av berg) av det material som ska återanvändas. Ett annat grundläggande miljömässigt kriterium är att användningen inte får ge upphov till en föroreningsrisk som är mer än ringa. I sådant fall utgör nämligen användningen tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet (verksamhetskod B i bilagan till förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd). Utgångspunkten för återanvändningen ska istället vara att denna inte bedöms ge upphov till några negativa konsekvenser för människors hälsa eller miljön. Denna bedömning ska baseras på en riskbedömning som tar hänsyn till föroreningsinnehållet i restmaterialet och förhållandena på den plats där det ska återanvändas. Uppgifterna i punkterna 3 och 4 nedan baseras på de undersökningar och riskbedömningar som Staden utfört. Dessa redovisas närmare i MKB:n. 3 Återanvändning av bygg-, rivnings- och schaktmassor Bygg- och rivningsrester som klassificeras som farligt avfall får inte återanvändas inom arbetsområde Slussen. Ändring: - 4(6)

5 Bergmaterial från bergschakt i Katarinaberget ska så långt möjligt återanvändas för konstruktionsändamål, exempelvis vid anläggande av kajer och erosionsskydd. Bergmaterialet bör krossas och sorteras i olika fraktioner för att underlätta nyttiggörandet. Bygg-, schakt- och bergmassor som i föroreningshänseende understiger Naturvårdsverkets generella riktvärden för mindre känslig markanvändning (MKM) kan återanvändas som konstruktionsmaterial utan risk för negativa konsekvenser för människors hälsa och miljön. Bygg-, schakt- och bergmassor som inte uppfyller kraven enligt ovanstående stycke, får likväl användas som konstruktionsmaterial, om en särskild miljöriskbedömning visar att så kan ske utan risk för negativa konsekvenser för människors hälsa eller miljön. Om sådan särskild riskbedömning utförs ska samråd ske med berörd tillsynsmyndighet före återanvändningen. 4 Återanvändning av muddermassor Allt restmaterial från muddring inom arbetsområde Slussen får, med nedan angivna undantag, återanvändas för konstruktionsändamål på sjöbotten, exempelvis a) utjämning av djuphålor och andra ojämnheter i syfte att förbättra inströmningen mot slusskanal och avtappningskanaler, b) anläggning av en slänt ( diffusor ) nedströms slusskanal och avtappningskanaler för anpassning till Saltsjöns botten och minskning av strömningshastighet, c) utfyllnad bakom nya kajlinjer, och d) utfyllnad vid ledningsdragning. Vid utjämning av djuphålor ska försiktig utläggningsmetod tillämpas i syfte att undvika spridning av sediment som finns i djuphålorna. Vid återanvändning av muddermassor på land gäller punkten 3 ovan. Undantag 1. Restmaterial som utgörs av oljiga eller kraftigt mörkfärgade massor får återanvändas för konstruktionsändamål om provtagning visar att följande föroreningshalter underskrids som medelvärden (motsvarande dubbla bakgrundshalten i Riddarfjärden): Ämne Cd 3 Cr 120 Cu 300 Hg 2,0 Ni 70 Pb 400 Zn 640 PAH PCB-7 0,4 TBT 0,4 medelhalt (mg/kg) Ändring: - 5(6)

6 Undantag 2. Ytliga muddermassor från bottnen närmast Sjöbergsplan och Franska Bukten får inte återanvändas. Restmaterial som utgörs av leriga eller gyttjiga muddermassor får inte heller återanvändas. 5 Uppföljning och kontroll Provtagning enligt punkten 4 ovan får utföras som samlingsprov från flera delmängder. Provtagning får efter godkännande av berörd tillsynsmyndighet inskränkas till att avse någon eller några av de ovan nämnda parametrarna eller helt ersättas med en särskild riskbedömning. Mängd och typ av restmaterial som används inom ramen för denna plan ska dokumenteras. Provtagning och särskild riskbedömning som utförs inom ramen för denna plan ska dokumenteras och hållas tillgänglig för berörd tillsynsmyndighet. Ändring: - 6(6)