Projekt Slussen: Kontrollprogram vattenverksamhet - ytvatten

Transkript

1 Uppdragsnr: (6) PM Projekt Slussen: Kontrollprogram vattenverksamhet - ytvatten John Sternbeck, WSP Inledning Slussen i Stockholm är uttjänt och behöver byggas om. Den nuvarande avtappningskapaciteten från Mälaren är för liten vilket medför att risken för kostnadskrävande översvämningar är alltför hög. Stockholms stad planerar därför att i samband med ombyggnationen av Slussen även utöka möjligheten att tappa vatten från Mälaren. Ombyggnationen medför bland annat att kajer, Karl Johanssluss och brokonstruktioner rivs ut och att en ny sluss, två avtappningskanaler, kajer samt att strömningsförbättrande konstruktioner utförs både uppströms och nedströms de nya avbördningskanalerna. Under ombyggnationen kommer grumlande arbeten främst att pågå i arbetsområdet vid Söderström, både på Mälarsidan och i den västligaste delen av Saltsjön. Därutöver kommer erosionskydd att anläggas i Hammarby sluss och vid flera områden i Mälaren. En viss muddring kommer också ske vid Maren i Södertälje. Det förutsätts ofta vid grumlande arbeten i vatten och sediment att någon form av spridningsbegränsande skyddsåtgärder vidtas. I arbetsområdet vid Söderström är det dock svårt att få sådana skyddsåtgärder att fungera. Detta eftersom arbetet pågår under en lång tid och avtappning behöver kunna ske via Nils Ericsonkanalen under byggtiden, med höga strömmar som följd. Arbetsområdet behöver dessutom utnyttjas av arbetspråmar vilket omöjliggör större avgränsningar. Det är heller inte motiverat att använda spridningsbegränsande åtgärder med tanke på risken för spridning av föroreningar, genom att arbetsområdet är mindre förorenat än det område där partiklar återsedimenterar. Beräkningar har också visat att de förhållandevis grovkorniga muddermassorna snabbt återsedimenterar, varför både grum- WSP Environmental Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: Fax: WSP Environment & Energy Sweden Org nr: Styrelsens säte: Stockholm

2 Uppdragsnr: (6) lighet eller föroreningsnivåer i vattenmassan förväntas bli låga (WSP, ). Vid byggarbetet i Söderström och Hammarby Sluss vidtas därför inga spridningsbegränsande åtgärder. Muddringsarbeten, tappning och lastning i pråm eller lastbil ska dock genomföras med stor försiktighet och med användning av bästa möjliga teknik. Vid övriga områden där grumlande arbeten utförs vidtas spridningsbegränsande åtgärder. Genomförda beräkningar för arbetsområdet vid Söderström visar att det är liten risk att miljökvalitetsnormerna för kemisk status i ytvatten ska komma att överskridas. På grund av likartade förutsättningar bedöms denna slutsats även gälla för övriga muddringsområden. Därför baseras miljökontroller i ytvatten främst på mätningar av grumling. Som ytterligare kontroll kommer även vissa prioriterade ämnen (EU, 2008/105) som förekommer i blivande muddermassor att mätas men med lägre provtagningsfrekvens. Analyser av kemiska ämnen sker med viss fördröjning efter provtagning. Därför kan detta inte användas för momentan återkoppling till verksamheten. Kemiska ämnen används därför istället för en mer långsiktig uppföljning av kontrollprogrammet. Om det skulle visa sig att normerna för kemisk status inte innehålls, kan detta utgöra underlag för revidering av kontrollprogram eller av skyddsåtgärder. Strategi Grumling varierar naturligt och det finns begränsat med referensdata för de aktuella områdena. Mätningar kommer genomgående och synkroniserat göras vid tre typer av provpunkter: 1. Uppströms arbetsområdet som lokal referens 2. I arbetsområdet 3. Nedströms i förmodat påverkansområde Syftet är att härmed kunna särskilja bidraget till grumling från den sökta verksamheten från övriga källor till grumling. Mätning av grumling kommer att ske cirka en meter under ytan, cirka en meter över botten samt mitt emellan dessa nivåer. Mätningar vid Söderströmsområdet och Hammarbyslussen görs under en referensperiod om ett år innan arbetena påbörjas, samt löpande under all tid som grumlande verksamhet pågår. Vid övriga arbetsområden, där verk-

3 Uppdragsnr: (6) samheten är mindre omfattande, görs referensmätningar under två månader innan verksamheten genomförs. Metodik Grumlighet kan mätas som suspenderade partiklar (mg/l) eller som turbiditet (FNU). Turbiditet är den mest praktiska metoden och kan ge svar direkt i fält. Riktvärden anges dock ofta i mg/l. Därför kommer båda parametrarna att mätas vid 15 tillfällen under referensperioden. Sambandet mellan de båda parametrar kan upprättas och därefter kan turbiditet användas uteslutande. Detta ger en snabbare och mer effektiv miljökontroll. Metaller (Cd, Cu, Hg, Ni, Pb och Zn) samt PAH analyseras i vattenprov. För metaller ska proven analyseras både på total fraktion och löst fraktion. Prover för kemisk analys tas som samlingsprov från en meters vattendjup och från det mellersta provtagningsdjupet. Frekvens Grumlighet och turbiditet ska under referensperioden mätas en gång varannan vecka under ett år. Frekvensen under byggskedet skiljer sig mellan olika områden, beroende på om grumlingsbegränsande åtgärder utförs eller inte. Vid Söderström och Hammarbyslussen kommer som tidigare nämnts inga skyddsskärmar användas. Under byggskedet mäts turbiditet dagligen under de perioder då grumlande verksamhet pågår, för att säkerställa att ingen oacceptabel miljöpåverkan förekommer. Metaller och PAH provtas en dag per månad under referensperioden och byggskedet. Om något prov från påverkansområdet skulle uppvisa halter som utgör % av motsvarande miljökvalitetsnorm så förtätas provtagningen till veckovis. Åtgärder om normen överskrids beskrivs nedan.i övriga områden planeras spridningsbegränsande skyddsskärmar eller motsvarande teknik att användas. Där mäts grumling varannan dag. Eftersom verksameten är mindre omfattande i dessa övriga områden görs inga mätningar av kemiska ämnen. Riktvärden och kontrollmål Ett kontrollprogram bör ha kontrollmål som i förhand avgör vid vilka halter som åtgärder ska vidtas. Som kontrollmål kan dels generella riktvärden väljas, men i många fall kan det också vara relevant med platsspecifika kontrollmål.

4 Uppdragsnr: (6) Enligt förordning (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten ska halten uppslammade fasta substanser inte överskrida 25 mg/l. Enligt Naturvårdsverkets handbok (2008:2) för övervakning av ytvatten ska det ses som ett genomsnittsvärde, utan vidare angiven precisering. Negativa effekter från grumlighet på fisk eller alger kan eventuellt uppstå, men då vid långvarig och hög grumlighet (Naturvårdsverket, 2009). Därför föreslås att: Halten uppslammade fasta substanser i påverkansområdet utanför arbetsområdet får vara 25 mg/l som högsta dygnsvärde Om halten uppslammade fasta substanser som högsta dygnsvärde utanför arbetsområdet överskrider 25 mg/l ska veckomedelvärdet vara högst 10 mg/l. Saltsjön omfattas inte av detta direktiv, och saknar således generellt rikteller gränsvärde för grumlighet. Dock föreslås att ovanstående mål ska gälla även för Saltsjön. I samtliga områden kommer halten uppslammade fasta substanser främst mätas som turbiditet, vilket motiverats ovan. Utifrån det förhållande mellan uppslammade fasta substanser och turbiditet som tas fram under referensperioden kommer nämnda kontrollmål också att uttryckas som turbiditet i enheten FNU. De föreslagna kontrollmålen avser det påslag som kommer från verksamheten. Därför ska uppmätta halter i arbetsområdet och i påverkansområdet justeras ned med motsvarande värde från referenspunkten, vid varje enskilt provtillfälle. De föreslagna värdena förutses också medföra ett skydd mot för höga halter av prioriterade ämnen (EU, 2008:105). Med de muddermassor som förekommer vid Söderström innebär en grumlighet upp till ca 30 mg/l mycket liten risk att metaller i ytvatten överskrider normen för högsta tillåtna halt. Den långsiktiga grumlighet som motsvarar att någon metall överskrider normen för årsmedelhalt är avsevärt högre. Dock ska normerna för vissa prioriterade ämnen användas som kontrollmål till de kemiska mätningar som genomförs. För de metaller som normer saknas används de av Naturvårdsverket föreslagna gränsvärdena. Samtliga dessa värden återges i appendix 1.

5 Uppdragsnr: (6) Åtgärder Första åtgärd vid ett överskridande av målen är att undersöka orsak till överskridande, åtgärda eventuella brister och skyndsamt upprepa mätningen. Om överskridande kvarstår kontaktas tillsynsmyndigheten. Rapportering Resultaten rapporteras löpande till miljöansvarig inom Projekt Slussen och lagras i databas. Rutiner för rapportering till tillsynsmyndigheten upprättas i samråd med densamma. Referenser EU (2008) Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/105/EG av den 16 december 2008 om miljökvalitetsnormer inom vattenpolitikens område och ändring och senare upphävande av rådets direktiv 82/176/EEG, 83/513/EEG, 84/156/EEG, 84/491/EEG och 86/280/EEG, samt om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG. Naturvårdsverket (2008) Övervakning av ytvatten, Handbok för tillämpningen av 7 kap. 1 förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön samt Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:11) om övervakning av ytvatten enligt nämnda föreskrift. Handbok 2008:2. Naturvårdsverket (2009) Miljöeffekter vid muddring och dumpning - En litteratursammanställning. Rapport WSP ( ) PROJEKT SLUSSEN. Vattenmiljön - Konsekvensbedömning ombyggnad av Slussen. Stockholm WSP Environmental John Sternbeck

6 Uppdragsnr: (6) Appendix 1. Kontrollmål för kemiska ämnen Bedömningsgrunder för ytvatten enligt EU (2008) och Naturvårdsverket (2008). För metallerna avser värdena löst fas. I första hand används MACvärdena som kontrollmål. Där sådana saknas används AA-värdena som kontrollmål. Ämne AA (µg/l) MAC (µg/l) Kadmium 0,09 0,60 Krom 3 Koppar 4 Kvicksilver 0,05 0,07 Nickel 20 Bly 7,2 Zink 8,0 Naftalen 2,4 Antracen 0,1 0,4 Fluoranten 0,1 1 Benso(a)pyren 0,05 0,1 Benso(bjk)fluoranten 0,03 Indeno(cd)pyren + benso(ghi)perylen 0,002. Föreslaget gränsvärde enligt Naturvårdsverket (2008) Referenser: EU (2008) Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/105/EG av den 16 december 2008 om miljökvalitetsnormer inom vattenpolitikens område och ändring och senare upphävande av rådets direktiv 82/176/EEG, 83/513/EEG, 84/156/EEG, 84/491/EEG och 86/280/EEG, samt om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG. Naturvårdsverket (2008) Förslag till gränsvärden för särskilda förorenande ämnen - Stöd till vattenmyndigheterna vid statusklassi cering och fastställande av MKN. Rapport 5799.