Metaller i Vallgravsfisk Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning. Miljöförvaltningen R 2012:9

Transkript

1 ISBN nr: R 2012:9 Foto: Peter Svenson Metaller i Vallgravsfisk 2011 Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning Miljöförvaltningen Karl Johansgatan 23, Göteborg Tel vx: Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se

2 VI SKALL STRÄVA EFTER STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR! För att bli trovärdiga i vår roll som tillsynsmyndighet måste vi visa att vi ställer krav på oss själva. Genom att skaffa oss egen erfarenhet av miljöledning blir vi en bättre samarbetspartner till företag, organisationer och enskilda i deras miljöarbete. Miljöpolicy Miljöförvaltningen arbetar på uppdrag av Miljönämnden för att nå visionen om den långsiktigt hållbara utvecklingen av staden. För att vi ska bli framgångsrika är det viktigt att vi i alla situationer uppfattas som goda förebilder. Vår egen påverkan Vi ska när vi utför vårt arbete vara medvetna om vår egen miljöpåverkan. Denna påverkan uppkommer som följd av innehållet i de tjänster vi producerar och hur vi till exempel utnyttjar våra lokaler, reser i tjänsten och gör våra inköp. Ständiga förbättringar Vi ska arbeta för att åstadkomma ständiga förbättringar när det gäller vårt miljöarbete. Detta innefattar både direkt som indirekt påverkan. Bli ledande Vi ska med vår egen miljöanpassning ligga över de krav vi som tillsynsmyndighet ställer på andra. Detta innebär att vi med god marginal följer de lagar och andra bestämmelser som gäller för vår verksamhet samt att vi med detta åtar oss att bedriva ett förebyggande miljöarbete. Samarbete med andra Vi ska ständigt arbeta med att utveckla miljöarbetet genom samarbete och utbyte med andra aktörer. Vi själva som resurs Vi ska nå goda resultat i miljöarbetet genom kunnig och engagerad personal som ansvarsfullt och med helhetsperspektiv tar aktiv del i arbetet. Förvaltningen satsar kontinuerligt på utbildning och information för att alla anställda ska kunna ta ansvar i enlighet med budget och interna miljömål.

3 Förord Denna rapport redovisar resultaten av en analys av metallhalt i muskel och lever hos fisk fångad i vallgraven. Analys av metallhalt i fiskens lever, som under en period undersökts av Göteborgs Naturhistoriska museum, har utökats till att omfatta analys av metallhalt i muskel eftersom det är den delen av fisken man äter. Syftet med den utökade analysen är att få data för att kunna bedöma om det är lämpligt att äta fisk från vallgraven. Fisken har samlats in våren 2011 vid Vallgravsmetet, som arrangeras årligen av Sportfiskarna. Undersökningen och rapporten är framtagna i ett samarbete mellan miljöförvaltningen och Göteborgs Naturhistoriska museum. Göteborg februari

4 Innehåll Förord... 1 Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Metoder... 4 Resultat... 5 Metallhalt i levervävnad...5 Metallhalt i muskelvävnad...7 Slutsatser... 8 Referenser... 9 Bilaga Rådata grundämneshalter i levervävnad...11 Bilaga Rådata grundämneshalter i muskelvävnad

5 Sammanfattning Kommunfullmäktige har 2009 beslutat att verka för bättre möjligheter till fritidsfiske i Göteborgs centrum. Med detta som bakgrund är det av intresse att veta om fisken i de centrala vattendragen är påverkade av miljögifter och om de är lämpliga att äta. Miljöförvaltningen har i samarbete med Göteborgs Naturhistoriska museum låtit utföra analys av metallhalter i lever- och muskelvävnad hos fyra fiskarter från vallgraven i Göteborg. Syftet är att få fram data som gör det möjligt att bedöma om fisken är lämplig för konsumtion, samt att i ett längre perspektiv kunna följa utvecklingen av metallbelastningen i vallgraven. De undersökta arterna är abborre, braxen, id och mört. Arterna är utvalda eftersom de är vanligt förekommande i vallgraven och eftersom de lever på samma plats hela livet. Analysresultaten har jämförts med värden från tidigare undersökningar. Resultaten från 2011 års analyser visar att metallhalten i muskelvävnad inte överstiger de gränsvärden som finns för konsumtion av fisk. Rekommendationen att avstå från att äta stationär fisk från vallgraven kvarstår eftersom halterna varit högre tidigare och det inte kan uteslutas att enstaka exemplar kan ha för höga halter av kvicksilver. Metallhalterna i lever, som generellt var ovanligt höga vid 2010 års mätning, har överlag minskat. Det finns ingen enkel förklaring till de höga värdena Fortsatta mätningar är nödvändiga för att få en säkrare bild av kvicksilverhalterna i muskel men också för att följa den långsiktiga trenden för metallhalter i fisk från vallgraven. Bakgrund Miljöförvaltningen och Naturhistoriska museet har låtit utföra analyser av metallhalt i muskel- och levervävnad hos fisk från vallgraven i Göteborg. Syftet med undersökningen är dels att få fram data som gör det möjligt att bedöma om fisken är lämplig för konsumtion, och dels att följa utvecklingen av metallbelastningen i vallgraven. Över en miljon svenskar fiskar på sin fritid. Enligt en undersökning från Fiskeriverket (numera Havs- och vattenmyndigheten) fiskar de flesta av dessa för att koppla av, för att göra något tillsammans med vänner, för att få naturupplevelser och för att fånga egen fisk att äta. Det är vanligast att man fritidsfiskar nära hemmet. Kommunfullmäktige har 2009 beslutat att verka för bättre möjligheter till fritidsfiske i Göteborgs centrum. Med detta som bakgrund är det av intresse att veta om fisken i de centrala vattendragen är påverkade av miljögifter och om de är lämpliga att äta. Kunskapen om fiskfaunan i vattendragen i centrum grundas i dagsläget främst på fångsterna från vallgravsmetet, en tävling som arrangeras årligen vid Kristi himmelsfärd. Tävlingen pågår under två timmar och fångsten samlas in och dokumenteras av Naturhistoriska museet i Göteborg. Museet har vid ett antal 3

6 tillfällen låtit utföra analys av vissa metaller och gifter i lever hos abborre, id och mört. Dessa fiskarter är stationära, det innebär att de inte förflyttar sig så långa sträckor utan lever sitt liv på en ganska begränsad yta. Det är alltså troligt att de metaller som finns i deras kroppar kommer från den nära omgivningen. Metaller i livsmedel är nödvändigt i låga koncentrationer eftersom metaller i många fall behövs för olika funktioner i kroppen. Höga halter av vissa metaller, som till exempel bly, kadmium och kvicksilver, som intas under längre perioder kan däremot vara skadliga för människors hälsa. EU-kommissionen har utfärdat en förordning med gränsvärden för halten av vissa tungmetaller i livsmedel till försäljning (Kommissionens förordning (EG) 1881/2006). Vattnet som passerar vallgraven är utsatt för metalltillförsel via dagvatten från trafikytor och tak. Vattnet kommer till vallgraven från Mölndalsån via Fattighusån och rinner vidare via Rosenlundskanalen ut i Göta älv. Vallgraven står också i förbindelse med Stora Hamnkanalen. Vid vissa väderförhållande strömmar vatten från Göta älv upp i kanalsystemet. För att få mer kunskap om fisken i centrala Göteborg är lämplig att äta kompletterade miljöförvaltningen år 2010 Naturhistoriska museets analys av metallhalt i lever hos vallgravsfisk med en analys av metallhalt i muskel. Undersökningen utökades till att sammanlagt omfatta arterna abborre, braxen, id och mört. Av dessa är det främst abborre som används som matfisk i Sverige, medan övriga tre används som matfisk i vissa länder i Östeuropa. År 2010 var första gången en analys av metallhalt i muskelvävnad gjordes på fisk från vallgraven. Resultaten visade att kvicksilverhalten i någon enstaka individ kan vara så hög att gränsvärdet för konsumtion överskrids. När resultaten för metallhalt i lever jämfördes bakåt i tiden var värdena ovanligt höga 2010, och en teori var att de stora snömängderna skulle ha lett till ökad, och tillfälligt mer koncentrerad, dagvattenbelastning med högre metallhalter som följd. Metoder Vallgravsmetet genomfördes den 2 juni 2011 och delar av fångsten togs tillvara av Göteborgs Naturhistoriska museum. De arter som valdes ut för analys var samma som föregående år, det vill säga abborre, braxen, id och mört. Göran Nilson och Åsa Holmberg på naturhistoriska museet vägde och mätte fisken och tog ut vävnadsprover som skickades för analys. Metallhalt i muskel analyserades i prover från fem individer av varje art då det var möjligt, undantaget var braxen, där det bara fanns fyra individer. Analysen utfördes av ALS Scandinavia och analysmetoden var "M 4, Grundämnen i biota". Analysen för metallhalt i muskel är förändrad från 2010 till en metod som kan spåra låga halter av flera metaller. Metallhalt i levervävnad analyserades i två individer per art och där var analysmetoden "M 3, grundämnen i biota". Detta är samma analysmetod som tidigare år, men gränsen för hur små mängder av vissa av de ingående metallerna som kan spåras är i vissa fall lägre än tidigare år. 4

7 Analys av muskelvävnad utförs för att få veta metallinnehållet i den del av fisken som vanligen konsumeras, så att jämförelse kan göras med EUs gränsvärden för försäljning av livsmedel. Analys av levervävnad görs för att jämförelse ska kunna göras med tidigare mätserier, och att mätserien hålls kontinuerlig för kommande år. Metallhalt i levervävnad hos vallgravsfisk har analyserats sedan 1974, men denna specifika mätserie börjar 2005 för braxen, 2007 för abborre och id och 2008 för mört. Metallhalt i muskelvävnad hos vallgravsfisk har analyserats 2010 och Resultat De fiskar som analyserats har stora variationer i vikt. Det optimala hade varit att bara analysera fiskar på ett kilo, men i brist på fiskar i rätt storlek har vi valt att analysera de fiskar som vi kunnat samla in vid Vallgravsmetet. Detta bör dock noteras vid framtida jämförelser. Metallhalt i levervävnad Resultatet av metallhalt i muskelvävnad för några utvalda metaller illustreras i tabell 1. Ytterligare metall- och grundämneshalter i muskelvävnad presenteras i bilaga 1. Sammantaget är de flesta metallhalter minskande över perioden med undantag för 2010 års värden där alla undersökta metaller hade ökat i samtliga arter. Foto: Peter Svenson 5

8 Mört 2008 medel 2009 medel 2010 medel 2011 medel Abborre 2008 medel 2009 medel 2010 medel 2011 medel Id 2008 medel 2009 medel 2010 medel 2011 medel Braxen 2008 medel 2009 medel 2010 medel 2011 medel Cd Mindre än 1,5 (1-2) 1,5 (1-2) 6,0 (2-10) 0,02 (0,01-0,02) Cd Mindre än 2,0 (2-2) 1,5 (1-2) 5,5 (4-7) 0,1 (0,03-0,17) Cd Mindre än 1,5 (1-2) 2,0 (2-2) 3,0 (2-4) 0,04 (<0, ) Cd Mindre än 1,0 (1-1) 0,9 (0,8-1) 2,5 (2-3) 0,02 (<0,05-0,03) Hg 0,02 (0,01-0,03) 0,03 (0,02-0,04) 0,08 (0,07-0,08) 0,02 (0,01-0,02) Hg 0,10 (0,07-0,12) 0,09 (0,08-0,10) 0,39 (0,12-0,66) 0,14 (0,09-0,183) Hg 0,05 (0,04-0,05) 0,03 (0,03-0,03) 0,09 (0,09-0,09) 0,02 (<0,03-0,016) Hg 0,02 (0,02-0,03) 0,01 (0,006-0,007) 0,04 (0,04-0,05) 0,01 (0,01-0,02) Pb Mindre än 8,5 (7-10) 7,5 (7-8) 30,0 (10-50) 0,1 (<0,02-0,17) Pb Mindre än 8,0 (8-8) 8,0 (6-10) 30,0 (20-40) <0,03 (<0,02-<0,04) Pb Mindre än 7,5 (7-8) 8,5 (8-9) 15,0 (10-20) <0,08 (<0,06-<0,1) Pb Mindre än 7,0 (7-7) 5,5 (4-7) 10,0 (10-10) 0,04 (<0,03-0,04) Cu 2,6 (2-3,1) 7,7 (7,5-8,0) 85,2 (28,4-142) 11,6 (9,7-13,4) Cu 3,1 (2,4-3,8) 2,4 (2,2-2,7) 7,6 (5,9-9,2) 2,6 (2,13-2,98) Cu 27,8 (19,2-36,3) 12,9 (11,6-14,1) 61,8 (54,3-69,2) 15,5 (13,4-17,6) Cu 4,6 (2,9-6,3) 4,9 (3,7-6,1) 22,8 (17,1-28,5) 4,2 (1,2-9,5) Tabell 1: Kadmium- (Cd), kvicksilver- (Hg) och blyhalt (Pb) i levervävnad hos fisk fångad i vallgraven Halterna är mätta i mg/kg våtsubstans. Tabellen visar medelvärde samt min- och maxvärden. Kadmium och bly anges inte i exakta värden för år , utan halten av ämnet understiger det angivna värdet. 6

9 Kadmium i lever Kadmiumhalterna i lever har sjunkit för samtliga arter från 2010 års provtagning. Värdena är lägre än vid mätningarna 2008 och 2009, detta kan dock bero på att detektionsgränsen vid analys nu är lägre. Kvicksilver i lever Kvicksilverhalten i lever hos mört, id och braxen har legat relativt konstant sedan Även hos abborre har halterna varit relativt likartade de senaste åren, bortsett från en topp Bly i lever Blyhalten i lever har vid 2011 års analys sjunkit kraftigt hos samtliga undersökta arter sedan Värdena är lägre än vid mätningarna 2008 och 2009, detta kan dock bero på att detektionsgränsen vid analys nu är lägre. Övriga metaller i lever Samtliga metallhalter hos de arter vi undersökt förefaller ha minskat sedan 2010 års undersökning. Också vid jämförelse med 2008 års resultat ses en minskning för metallerna arsenik, barium, kobolt, krom, mangan, magnesium, molybden, nickel, vanadin och zink hos samtliga arter. Endast hos en art, mört, ses en relativt kraftig ökning av halterna av två metaller, koppar och järn, under perioden Metallhalt i muskelvävnad Resultaten av metallhalt i muskelvävnad för kadmium, kvicksilver och bly illustreras i tabell 2. Ytterligare metall- och grundämneshalter i muskelvävnad presenteras i bilaga 2. Cd Hg Pb Abborre medel <0,005 (<0,002-<0,005) 0,243 (0,157-0,468) <0,04 (<0,02-<0,04) Braxen medel <0,003 (<0,002-<0,003) 0,06 (0,039-0,098) <0,02 (<0,02) Id medel 0,004 (<0,002-<0,007) 0,068 (0,035-0,085) <0,06 (<0,02-<0,06) Mört medel 0,005 (<0,002-0,005) 0,07 (0,059-0,092) 0,107 (<0,02-0,107) Tabell 2: Kadmium- (Cd), kvicksilver- (Hg) och blyhalt (Pb) i muskelvävnad hos fisk fångad i vallgraven Halterna är mätta i mg/kg våtsubstans. Tabellen visar medelvärde samt min- och maxvärden. Metallhalt i muskelvävnad hos fisk fångad i vallgraven har även analyserats 2010, men eftersom vi då använde en analysmetod med lägre noggrannhet blir det inte relevant att jämföra resultaten mellan åren för de flesta metaller. 7

10 Undantag är dock kvicksilver där värdena från 2010 är i samma noggrannhet som för 2011, se nedan. Kadmium i muskel Gränsvärde för kadmium i fisk för konsumtion är 0,050 mg/kg våtvikt (Kommissionens förordning (EG) 1881/2006). Ingen av de provtagna fiskarna har en kadmiumhalt i muskelvävnaden som överstiger gränsvärdet. Kvicksilver i muskel Gränsvärde för kvicksilver i fisk för konsumtion är 0,50 mg/kg våtvikt (Kommissionens förordning (EG) 1881/2006). Ingen av de provtagna fiskarna har en kvicksilverhalt i muskelvävnaden som överstiger gränsvärdet. Vid 2010 års undersökning var det en individ av arten mört som hade en halt av kvicksilver som översteg gränsvärdet kraftigt, med en kvicksilverhalt i muskel på 1,9 mg/kg våtsubstans (Miljöförvaltningen 2011). När man jämför 2011 års analysresultat med en mätning från 2001 (Mathiason et al. 2004) som omfattade abborre, id och mört har halterna dock minskat något hos dessa tre arter. Bly i muskel Gränsvärdet för bly i fisk för konsumtion är 0,3 mg/kg våtvikt (Kommissionens förordning (EG) 1881/2006). Ingen av de provtagna fiskarna har en blyhalt i muskelvävnaden som överstiger gränsvärdet. Slutsatser Syftet med vår undersökning av metallhalter i muskelvävnad är att undersöka om fisken i vallgraven är lämplig för konsumtion. De metaller som det finns gränsvärden för konsumtion för är kadmium, kvicksilver och bly. Inget av de analyserade proverna i årets undersökning har värden som överstiger gränsvärdena. Vid 2010 års mätning var kvicksilverhalten i mört för hög i ett av proverna. Halterna kvicksilver i muskelvävnad förefaller vid årets mätningar ha gått tillbaka till en mer normal nivå. Angående fiskens ätlighet är rekommendationen fortfarande att avstå från att äta stationär fisk från vallgraven, eftersom det inte kan uteslutas att enskilda individer kan ha för höga halter av kvicksilver. Mätserien av metallhalt i levervävnad kan användas för att visa tillstånd och trender hos fisken i vallgraven. Vid 2010 års analys sågs en ökning av många av metallerna i alla arterna. Vid 2011 års analys var värdena i de flesta fall tillbaka på tidigare nivåer eller lägre. På grund av att analysen är utförd på ett litet antal fiskar, och att flera av dessa fiskar dessutom varit förhållandevis små, är det inte möjligt att dra statistiskt säkerställda slutsatser av resultaten. Det finns ingen enkel förklaring till de relativt höga metallhalter som hittades vid 2010 års undersökning. En teori var att det då varit en snörik vinter. Eftersom värdena sjunkit igen vid 2011 års undersökning, och det även då varit en snörik vinter är det tveksamt om det verkligen är förklaringen till de höga 8

11 halterna Det finns inga andra uppenbara förklaringar till ökningen; det har inte skett några förändringar i dagvattenbelastningen under de senaste åren, och inga arbeten i vattendraget som innebär att bottensedimenten rörs upp ska ha utförts under perioden. Förklaringen till variationerna bör inte heller ligga i analysmetod eftersom analysen är utförd med samma metod och på samma laboratorium båda åren. Det krävs fortsatt årlig analys för att visa om det förekommer kraftiga mellanårsvariationer. Rekommendation inför fortsatta mätningar Det krävs fortsatta mätningar för att få en säker bild av kvicksilverhalterna i muskel men också av trenden för metallhalter. Analysen bör om möjligt utökas till att omfatta minst fem individer av varje art. De undersökta individerna ska väljas ut så att de har en vikt på så nära ett kilo som möjligt. Det skulle också vara värdefullt att mäta flöden och metallhalter i vattenmassan och i bottensediment för att eventuellt kunna spåra orsaker till variationer i metallhalter i fisken. Referenser Fiskeriverket Fritidsfiske och fritidsfiskebaserad verksamhet. Göteborgs Stad Kommunfullmäktige 2009, handling 2009 nr 164. Yttrande över motion av Carina Liljesand (KD) angående bättre möjligheter till fritidsfiske i centrum. Kommissionens förordning (EG) 1881/2006 Om fastställande av gränsvärden för vissa främmande ämnen i livsmedel. Mathiason, S., Persson, B., Adrian, M. och Ekstedt, E Kanalerna i Göteborg. Vatten och fiskar- en miljöbiologisk studie. Miljöförvaltningen Göteborgs Stad Metaller i vallgravsfisk, R 2011:7. 9

12

13 Bilaga 1 Rådata grundämneshalter i levervävnad Abborre ELEMENT SAMPLE GN 56 GN 57 Al mg/kg 2,44 1,27 As mg/kg 0,607 1,01 Ba mg/kg 0,0076 0,0176 Ca mg/kg Cd mg/kg 0,174 0,0336 Co mg/kg 0,14 0,0951 Cr mg/kg 0,0234 <0.03 Cu mg/kg 2,13 2,98 Fe mg/kg ,5 Hg mg/kg 0,183 0,0897 K mg/kg Mg mg/kg Mn mg/kg 1,08 1,01 Mo mg/kg 0,138 0,125 Na mg/kg Ni mg/kg <0.02 <0.04 P mg/kg Pb mg/kg <0.02 <0.04 Ti mg/kg 0,0053 <0.002 V mg/kg 0,133 0,0315 Zn mg/kg 22,1 21,6 Braxen ELEMENT SAMPLE GN 44 GN 45 GN 46 Al mg/kg 1,11 1,46 5,27 As mg/kg <0.04 <0.07 <0.08 Ba mg/kg 0,0262 0,0384 0,167 Ca mg/kg Cd mg/kg 0,0298 0,011 <0.005 Co mg/kg 0,0346 0,0229 0,025 Cr mg/kg <0.02 <0.02 <0.03 Cu mg/kg 9,5 1,22 1,9 Fe mg/kg ,8 141 Hg mg/kg 0,0221 0,009 0,0125 K mg/kg Mg mg/kg Mn mg/kg 1,22 0,679 0,923 Mo mg/kg 0,114 0,0458 0,1 Na mg/kg Ni mg/kg <0.02 <0.03 0,0617 P mg/kg Pb mg/kg 0,0305 <0.03 0,0408 Ti mg/kg 0,0275 0,0789 0,239 V mg/kg 0,0476 <0.02 0,0254 Zn mg/kg 26,3 19,2 19,7 11

14 Id ELEMENT SAMPLE GN 52 GN 53 Al mg/kg <1 <2 As mg/kg <0.1 <0.2 Ba mg/kg 0,0594 0,134 Ca mg/kg Cd mg/kg < ,039 Co mg/kg 0,0347 <0.01 Cr mg/kg <0.05 <0.09 Cu mg/kg 17,6 13,4 Fe mg/kg ,1 Hg mg/kg 0,0165 <0.03 K mg/kg Mg mg/kg Mn mg/kg 1,5 1,28 Mo mg/kg 0,319 0,183 Na mg/kg Ni mg/kg <0.06 <0.1 P mg/kg Pb mg/kg <0.06 <0.1 Ti mg/kg 0,008 <0.006 V mg/kg 0,0545 <0.06 Zn mg/kg 26,6 23,3 Mört ELEMENT SAMPLE GN 48 GN 49 Al mg/kg 68,5 0,936 As mg/kg <0.04 <0.03 Ba mg/kg 0,55 0,0253 Ca mg/kg Cd mg/kg 0,0215 0,0122 Co mg/kg 0,0417 0,0247 Cr mg/kg 0,1 0,0428 Cu mg/kg 9,75 13,4 Fe mg/kg Hg mg/kg 0,0135 0,0178 K mg/kg Mg mg/kg Mn mg/kg 1,33 0,959 Mo mg/kg 0,161 0,165 Na mg/kg Ni mg/kg 0,0409 <0.02 P mg/kg Pb mg/kg 0,168 <0.02 Ti mg/kg 3,01 0,0238 V mg/kg 0,138 0,0313 Zn mg/kg

15 Bilaga 2 Rådata grundämneshalter i muskelvävnad Abborre ELEMENT SAMPLE GN-M 56 GN-M 57 GN-M 58 GN-M 59 GN-M 60 As mg/kg 1,68 0,796 0,374 0,113 0,173 Cd mg/kg <0.003 <0.002 <0.003 <0.002 <0.005 Co mg/kg 0,0032 0,0024 0,0028 0,0051 <0.005 Cr mg/kg <0.01 0,0488 0,0396 0,0252 <0.03 Cu mg/kg 0,141 0,278 0,296 0,24 0,212 Hg mg/kg 0,468 0,157 0,227 0,174 0,188 Mn mg/kg 0,0785 0,122 0,15 0,155 0,176 Ni mg/kg <0.02 0,238 <0.02 <0.02 <0.04 Pb mg/kg <0.02 <0.02 <0.02 <0.02 <0.04 Zn mg/kg 3,88 4,31 5,85 4,43 6,71 Braxen ELEMENT SAMPLE GN-M 44 GN-M 45 GN-M 46 GN-M 47 As mg/kg 0,121 0,0683 0,0432 <0.04 Cd mg/kg <0.002 <0.002 <0.002 <0.003 Co mg/kg 0,0052 0,0048 0,0028 0,0054 Cr mg/kg 0,0982 <0.01 <0.01 0,0721 Cu mg/kg 0,246 0,572 0,264 0,237 Hg mg/kg 0,098 0,0467 0,0388 0,065 Mn mg/kg 0,156 0,131 0,158 0,261 Ni mg/kg <0.02 <0.02 <0.02 0,0363 Pb mg/kg <0.02 <0.02 <0.02 <0.02 Zn mg/kg 3,07 4,6 3,92 5,55 Id ELEMENT SAMPLE GN-M 52 GN-M 53 GN-M 54 GN-M 55 GN-M 61 As mg/kg <0.04 0,0954 0,0556 <0.05 <0.1 Cd mg/kg <0.002 < ,0037 0,004 <0.007 Co mg/kg < ,0043 0,0048 <0.003 <0.007 Cr mg/kg <0.01 0,033 0,0275 0,0283 <0.04 Cu mg/kg 0,231 0,275 0,452 0,252 0,264 Hg mg/kg 0,0354 0,0854 0,082 0,0732 0,0639 Mn mg/kg 0,202 0,282 0,387 0,296 0,329 Ni mg/kg <0.02 <0.02 <0.02 <0.03 <0.06 Pb mg/kg <0.02 <0.02 <0.02 <0.03 <0.06 Zn mg/kg 3,77 4,43 6,19 5,45 5,8 13

16 Mört ELEMENT SAMPLE GN-M 48 GN-M 49 GN-M 50 GN-M 51 GN-M 62 As mg/kg <0.04 0,0466 0,118 <0.04 0,199 Cd mg/kg 0,005 <0,002 <0,002 <0,002 <0,003 Co mg/kg 0,0061 0,0042 0,0037 0,0043 <0.003 Cr mg/kg 0,0149 <0.01 <0.01 0,0143 0,0566 Cu mg/kg 1,27 0,699 0,168 0,268 0,179 Hg mg/kg 0,0588 0,0652 0,0714 0,0922 0,0855 Mn mg/kg 0,197 0,152 0,156 0,144 0,111 Ni mg/kg <0.02 <0.02 <0.02 <0.02 <0.03 Pb mg/kg <0.02 <0.02 <0.02 <0.02 0,107 Zn mg/kg 6,8 3,86 2,89 3,55 3,74 14

17 Publikationer utgivna av Göteborgs Miljöförvaltning Rapporter (ISSN ): R 2012:1 Årsrapport 2011 R 2012:2 Utbredning och förekomst av alger på hårdbottenmiljöer i Göteborgs skärgård R 2012:3 Förekomst av TBT i sediment från småbåtshamnar och dess effekt på nätsnäckor R 2012:4 Inventering av dagaktiva fjärilar i Göteborgs kommun 2011 R 2012:5 Inventering av trollsländor i Göteborgs kommun 2011 R 2012:6 Inventering av hasselsnok (Coronella austriaca) i Göteborgs kommun 2011 R Transplantering av lunglav Lobaria pulmonaria i sex skogsbestånd i Göteborg R Kemikalier i möbler - tillsyn hos möbelhandel. Tillsynsprojekt i samarbete mellan Malmö, Göteborg och Stockholm R Metaller i Vallgravsfisk Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning R Bottenfauna i Göteborgs kommun 2011 R Metaller i vattendrag 2011 R 2011:1 Årsrapport 2010 R 2011:2 Kunskapen om Reach hos nedströmsanvändare av kemikalier. Tillsynsprojekt i samarbete mellan Malmö, Göteborg och Stockholm R 2011:3 Metaller i vattendrag 2011 R 2011:4 Inventering av hasselmus Muscardinus avellanarius i Göteborgs kommun 2010 R 2011:5 Fjärilsprojekt 2010 Fjärilar i undervisning och naturvård R 2011:6 Marin flora på hårdbotten en inventering i Göteborg 2010 R 2011:7 Metaller i vallgravsfisk R 2011:8 REACH och kunskap om kemikalier i textila varor i handeln. Ett delprojekt inom Giftfritt Göteborg R 2011:9 Förstudie om hårfärgningsmedel i hårvårdssalonger. Ett delprojekt inom Giftfritt Göteborg R 2011:10 Årsrapport Luftkvalitén i göteborgsområdet 2010 R 2011:11 Tillsyn av fastighetsägare i Bergsjön R 2011:12 Kemikalier i varor tillsyn hos sko- och möbelhandel. Tillsynsprojekt i samarbete mellan Malmö, Göteborg och Stockholm R 2011:13 Kemikalier i byggvaror - tillsyn hos återförsäljare. Tillsynsprojekt i samarbete mellan Malmö, Göteborg och Stockholm R 2011:14 Miljörapport En beskrivning av miljötillståndet i Göteborg R 2011:15 Kontroll av kosttillskott 2010 R 2011:16 Nyckeltal för klimatpåverkan från tallrikssvinn R 2011:17 Strategi för energieffektivisering i Göteborgs Stad till 2014 och 2020 R 2010:1 Årsrapport R 2010:2 Bottenfauna - En undersökning av limnisk bottenfauna i Göteborgs kommun 2009 R 2010:3 Metaller i vattendrag 2009 R 2010:4 Ålgräs och grundbottenfauna - tre undersökningar i Göteborg 2009 R 2010:5 Giftfritt Göteborg. Uppföljning av delprojekt och aktiviteter R 2010:6 Årsrapport Luftföroreningar Mätningar i Göteborgsområdet. R 2010:7 Budget 2010 R 2010:8 Påverkan genom dialog -en utvärdering av dialogprojektet om textilier. Ett delprojekt inom Giftfritt Göteborg R 2010:9 Livsmedelskontroll i förskolor R 2010:10 Miljörapport En beskrivning av miljötillståndet i Göteborg R 2010:11 Fiskprojekt 2009 R 2010:12 Släng mindre mat - vinst för miljö och ekonomi. 11 stadsdelars arbete för att minska matsvinnet R 2010:13 Bilavfettning - dags att välja grönt. Ett delprojekt inom Giftfritt Göteborg

18