Gifter från båtverksamhet

Transkript

1 Gifter från båtverksamhet Dagens kunskap, möjligheter till åtgärder? Britta Eklund Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM) Stockholms universitet

2 Problemet Vem/vilka är ansvarig/a för mark förorenad av båtverksamhet?

3 Problemet Två fall: A. Redan förorenad mark B. Framtida förhindrande/minimering av förorening av mark som används som båtuppläggningsplats (befintlig verksamhet och nyetablering)

4 Miljömål 4 och 10 Giftfri miljö Hav i balans samt levande kust och skärgård

5 Giftiga kemikalier som använts i båtbottenfärger Tennorganiska föreningar TBT, DBT, MBT, TFT Zink Bly Koppar Flera andra organiska föreningar PCB:er Polyklorerade bifenyler Kvicksilver

6 Båtbottenfärger ska hindra påväxt av havstulpaner och alger

7 Bakgrund Regelverk båtbottenfärger 1989, 1992, 1998, 2003, 2008

8 Förbud av TBT (tri-butyl-tenn) p.g.a hormonstörande effekter 1989 förbud för fritidsbåtar inom EU 2003 förbud för fartyg inom EU 2008 globalt förbud för alla fartyg Foto: M. Magnusson

9 TBT är giftigast och har potential att påverka oss Immunsystemet Hormonsystemet Nervsystemet Huden Kärl & hjärta Fertiliteten

10 1992, regler för användning av båtbottenfärger. Sötvatten Bottenhavet Östersjön Västkusten Riskerna större än nyttan -> inga giftläckande färger tillåtna Riskerna större än nyttan-> inga giftläckande färger tillåtna Fysikaliska metoder bör räcka. Från > inga av de då existerande Cu-färger fick fortsatt godkännande Färger med lägre Cu-läckage godkända Nyttan större än risken -> Visst läckage av koppar tillåtet

11 Mer strikta regler för fritidsbåtar än fartyg - Fritidsbåtar seglar huvudsakligen i kustnära vatten och ankrar i grunda vikar

12 Problemets omfattning Båtlivsundersökningar 2004 och 2010 (på uppdrag av Sjöfartsverket och Transportstyrelsen) Knappt 1 miljon fritidsbåtar i Sverige

13 Båtbeståndet geografisk fördelning Norrlandskusten 27,7 17,6 Ostkusten 14,3 28,3 Sydkusten och Kronobergs län Västkusten 12,1 Inlandet Källa: Båtlivsundersökningen 2010, Transportstyrelsen

14 Båtstorlekar Båtkategori 0-5 m 6-10 m m m >20 m Vet ej Liten båt Dagtursbåt Ruffad motorbåt Ruffad segelbåt ,2 1.0 Total (i procent) 58,9 28,7 2,5 0,4 0,1 9,4 Källa: Båtlivsundersökningen 2010, Transportstyrelsen

15 Medlemskap i förening i anslutning till båtinnehavet 32 % är medlemmar 67,2 % är inte medlemmar i någon förening 0,8 Vet ej Källa: Båtlivsundersökningen 2010, Transportstyrelsen

16 Båtuppläggningsplatser och myndighetsutövande Naturvårdsverket, NV Länsstyrelserna kartlägger förorenade områden Havs- och vattenmyndigheten, HAV Kommunerna har tillsynsansvar

17 Kunskap om föroreningar på båtuppläggningsplats Marken? Grundvatten? Spridning via damning? Läckage från marken till vattnet? Sediment? Vattnet?

18 Kunskap om föroreningar på båtuppläggningsplats Marken?

19 Höstverksamhet Mycket avskrap hamnar på marken Foto: M. Elfström

20 Vårskötsel med slipning och målning av bottenfärg

21 Båtuppläggningsplatser som ITM har undersökt Båtklubbar i Brunnsviken och på Djurgården

22 Resultat Höga halter av många farliga substanser

23 Är dessa resultat representativa?

24 Rundringning till 66 kustkommuner Totalt 34 platser har undersökts

25 Många farliga gifter på båtuppläggningsplatserna Tennorganiska föreningar TBT, DBT, MBT, TFT Zink Bly Koppar Kadmium PAH:er Polycykliska aromatiska kolväten Resultatet visar mycket höga halter av farliga substanser PCB:er Polyklorerade bifenyler Kvicksilver

26 Riktvärden för gifter på mark mg / kg torr jord Kvicksilver TBT PAH canc. PCB Riktvärde för känslig mark Riktvärde för mindre känslig mark Riktvärdena är lägre på mark som används dagligen av människor än för industrimark

27 Medelvärden av gifter från båtuppläggningsplatser i Sverige mg / kg torr jord Kvicksilver TBT PAH canc. PCB Riktvärde för känslig mark Riktvärde för mindre känslig mark medelvärde M för gifter Medelvärdena överskrider riktvärdena för känslig markanvändning för samtliga giftiga substanser

28 Publikationer Eklund, D., Eklund, B Förorening av båtuppläggningsplatser en sammanställning av utförda undersökningar i svenska kustkommuner. ITM rapport 208, 27 s., 4 bilagor. Eklund, B., Eklund, D. Pleasure boat yard soils are highly contaminated. (In press) Environmental management

29 Kunskap om föroreningar på båtuppläggningsplats Grundvatten? Läckage från marken till vattnet?

30 Läckage till omgivningen via grundvatten och direktavrinning till vatten Få utförda studier Ex. förhöjda halter av tennorganiska föreningar i grundvattenbrunnar i Hålkedalskilen, Strömstad med risk för spridning

31 Kunskap om föroreningar på båtuppläggningsplats Spridning via damning?

32 Hälsofråga Hur exponeras människan? Slipdamm Lungor Lösningsmedel Hud

33 Kunskap om föroreningar på båtuppläggningsplats Sediment?

34 Resultat, sediment Högre koncentrationer ju närmre båtupptagningsplatsen. Ex 10 ggr högre halter av TBT vid upptagningsplatser än tillåtet enligt muddringsdomar.

35 Kunskap om föroreningar på båtuppläggningsplats Vattnet?

36 Resultat, vatten Bullandö marina, Kylin & Haglund Ex. maxvärden på 6,6 µg Cu/L. Detta är högre än om alla båtar var målade med dagens kopparläckande färg.

37 HAV fick uppdrag att ta fram riktlinjer för båttvättning 2011 Rapport och nya riktlinjer kom hösten 2012.

38 Minska föroreningarna till vattnet i samband med båttvättning spolplattor borsttvättar

39 Undersökning av HAV av spolplattor och deras reningskapacitet 38 platser spolplattor provtogs. Tekniska problem gjorde att endast resultat från 16 var användbara (1 på ostkusten och 15 på västkusten)

40 Källor till föroreningar 19 1,1 0,5 Källor av koppar på västkusten Färgläckage till vattnet Slam i spolrännan Slam i brunn 0,5 0,5 Källor av zink på västkusten 7,7 Färgläckage till vattnet Slam i spolrännan Slam i brunn 79,4 Steg-1 renat spolvatten 91,3 2,5 0,6 Källor av zink på ostkusten Steg-1 renat spolvatten 6,2 Färgläckage till vattnet Erik Ytreberg, ITM-rapport ,7 Slam i spolrännan Slam i brunn Steg-1 renat spolvatten

41 Reflektioner Regelverk behövs. Bör ev. vara anmälningspliktig verksamhet? Viktigast att åtgärda vid källan, dvs minimera användning av farliga ämnen. Mängden farliga ämnen och risken för föroreningar bör vara styrande för krav. Regelverket bör underlätta och stimulera båtägare/varv som låter bli att använda farliga ämnen. Krav bör ställas där de gör störst miljönytta. Bör ta hänsyn till känsligheten hos recipienten. Det finns flera tekniker som INTE baseras på användning av gifter. Dessa bör uppmuntras.

42 Flera mekaniska alternativ till att använda båtbottenfärger Borsttvätt Högtryckstvätt Förvaring i luft Båtotell Skrovduk

43 Nya tekniska möjligheter Identifiering av TBT och metaller på båtskrov Utveckling på ITM av en modul till XRF-tekniken som kan kvantifiera mängden metaller på båtskroven (Sn (TBT), Cu, Zn)

44 CHANGE ett nytt BONUS-projekt Changing antifouling practices for leisure boats in the Baltic Sea. Samarbetsprojekt mellan Sverige, Finland, Tyskland och Danmark Jan

45 Ansvarsfördelning Ansvar för redan befintlig förorenad mark? Vid vilka halter bör det krävas sanering/åtgärd? Ansvarsfrågor kring fortsatt verksamhet och nyetablering? Ansvaret hos olika aktörer Varvsverksamhet? Ideell förening (styrelsen, miljöombuden och medlemmarna)? Markägare? Myndigheterna? Enskild person m.fl.?

46

47 Mål - Giftfri miljö - Hav i balans samt levande kust och skärgård Båtverksamhet MED användning av giftiga båtbottenfärger Båtverksamhet UTAN användning av giftiga båtbottenfärger Hur kan reglerna för båtverksamhet förbättras för att vi ska uppnå målen?

48 Uppsamling av avskrap och slipdamm

49 Inget spill av olja och konserveringsvätskor

50 Maxvärden av gifter från båtuppläggningsplatser i Sverige mg / kg torr jord gånger högre än gränsvärdet för känslig mark 100 gånger högre än finska gränsvärdet för känslig mark 2000 gånger högre än gränsvärdet för känslig mark Kvicksilver TBT PAH canc. PCB Känslig mark Mindre känslig Medelvärden Maxvärden 500 gånger högre än gränsvärdet för känslig mark Riktvärdena överskrids för samtliga giftiga substanser