Arbets- och miljömedicin Lund. Miljömedicinsk bedömning angående förorenad mark på koloniområde i kv. Tuppen, Helsingborg. Rapport nr 12/2012

Transkript

1 Arbets- och miljömedicin Lund Rapport nr 12/2012 Miljömedicinsk bedömning angående förorenad mark på koloniområde i kv. Tuppen, Helsingborg Kristoffer Mattisson Yrkes- och Miljöhygieniker Håkan Tinnerberg Yrkes- och Miljöhygieniker, Docent Maria Albin Överläkare, Docent Arbets- och miljömedicin

2 Bakgrund Arbets- och Miljömedicin kontaktades av Miljöförvaltningen i Helsingborg angående en miljömedicinsk bedömning av ett koloniområde inom kvarteret Tuppen i Helsingborg. WSP Environment genomförde på uppdrag av Skanska Sverige AB 2007 en översiktlig provtagning av jord på ett mindre område i närheten av de existerande kolonilotterna, där det planerades för anläggandet av nya kolonilotter. 1 Som uppföljning av dessa mätningar genomförde Tyréns, på uppdrag av Helsingborg stad, provtagning på de redan existerande kolonilotterna i kvarteret Tuppen. 2 Dessa nya prov ligger till grund för denna miljömedicinska bedömning rörande användandet av de redan existerande kolonilotterna och de eventuella hälsorisker som brukarna av kolonilotterna kan utsättas för. Fokus i exponeringsbedömningen ligger på intag via växter då det rör sig om ett koloniområde, men för bly, kadmium, PCB och PAH:er inkluderas även andra exponeringsvägar. De nya mätningarna innefattar åtta mätplatser med mätningar vid två tillfällen. Tre av mätningarna gjordes den 16 april 2012 och resterande fem mätningar den 11 maj Samtliga provtagningarna genomfördes på ner till 0,3 m djup. På en av provtagningsplatserna kallad grop 3 genomfördes så kallad screeningprovtagning, vilket innebär en mer omfattande undersökning. Detta prov analyserades av ett annat laboratorium än övriga prover. Resultatet från analyserna jämfördes mot naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark. 3 Dessa jämförelser visade att samtliga jordprover överskred riktvärdet för PAH-H (tunga PAH:er t.ex. bens(a)pyren) för känslig mark (KM), men inte för mindre känslig mark (MKM). För grop 3 visades halten av PCB överskrida riktvärdet för KM. Metallanalyserna visade generellt förhöjda halter i jämförelse med riktvärdet för KM. De metaller som överskred riktvärdet för KM var arsenik, bly, kadmium, koppar, kvicksilver och zink. Halterna av arsenik, bly och kadmium låg relativt nära eller överskred riktvärdet även för MKM. Denna miljömedicinska bedömning innefattar en riskbedömning för de sex metaller som överskrider riktvärdet för känslig mark, PAH-H och PCB. Bedömningsunderlag Tyréns (2012), PM Undersökning av övre matjordsmassor inom kv. Tuppen, Helsingborg stad, uppdragsnummer Hälsoeffekter och riktvärden Arsenik Arsenik är en potentiellt mycket giftig metall. Exponering sker oftast via dricksvatten och via föda. De hälsorisker som kan föreligga vid exponering innefattar skador på nervsystemet, pigmentförändringar i huden, diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar, lever- och njurskador, påverkan på immunförsvaret och cancer (hud, lungor och urinblåsa). WHO har angivit ett 1 WSP Environment (2007) PM Översiktlig provtagning av jord inom koloniområde, Helsingborg, uppdragsnummer Tyréns (2012), PM Undersökning av övre matjordsmassor inom kv. Tuppen, Helsingborg stad, uppdragsnummer Naturvårdsveket (2009), Riktvärden för förorenad mark - Modellbeskrivning och vägledning, Rapport

3 högsta tolerabelt veckointag (TWI) för oorganiskt arsenik på 15 µg/kg/vecka. Upptaget av arsenik i mag-tarmkanalen är i stort sätt fullständigt. 4 Bly Det finns ett flertal källor till blyexponering för den allmänna befolkningen t.ex. keramik, färger, industriella utsläpp och utsläpp från transport. Bly kan tas upp både via inandning och nedsväljning, i denna rapport bedöms endast intag via föda vara relevant, då bly inte släpps ut i gasform från marken. Blyexponering kan leda till ett flertal hälsoeffekter bland annat skador på nervsystemet, njurskador, fosterskador, förhöjt blodtryck, m.m.. Det är också klassat som troligen cancerframkallande av International Agency for Research on Cancer (IARC). Upptaget av bly i mag-tarm-kanalen är 5-20 %. 4 Den kritiska effekten för de exponeringsnivåer som är aktuella i Sverige är påverkan på barns intellektuella utveckling. Här har man vid studier av stora grupper sett en liten, men statistiskt säkerställd, effekt vid låga nivåer. Riktvärdet för tolerabelt intag av bly för barn och gravida är 0,5 μg/kg/dag enligt den europeiska livsmedelsmyndigheten. 5 Kadmium Exponering för kadmium sker främst från kost och rökning. Rökare har generellt en betydligt större mängd kadmium i kroppen än icke rökare. Rökning och exponering för kadmium via föda har synergistisk effekt, d.v.s. vid samtidig exponering är effekten större än den man skulle förvänta sig från att addera effekterna till varandra. En viktig källa för kadmium är de gödningsmedel som sprids på våra åkrar. Hälsoriskerna med kadmium innefattar en påverkan på skelettet i riktning mot benskörhet, med därmed ökad risk för frakturer, samt njurpåverkan. Kadmium är klassificerat som cancerframkallande för människor av IARC. Upptaget av kadmium i mag-tarm-kanalen varierar mellan 2-20 % beroende på järnstatus i kroppen (högre vid järnbrist), men är generellt 5 %. 4 European Food Safety Association (EFSA) fastställde 2009 ett maximalt veckointag på 2,5 μg/kg. Detta motsvarar ett dagligt intag på 0,025 mg för en vuxen på 70 kg och 0,007 mg för ett barn på 20 kg. Medianintaget för vuxna är 1 µg/kg/vecka, vilket motsvarar 0,010 mg/dag för en vuxen (70kg). 6 Kvicksilver Kvicksilver(Hg) är en metall som den generella befolkningen i Sverige exponeras för genom amalgamlagningar i tänderna, men också genom mat och vatten. Det finns två typer av Hg, organiskt och oorganiskt, som tas upp i olika grad av kroppen. Organiskt Hg är mer biotillgängligt och tas lättare upp av kroppen än oorganiskt Hg. Exponering för oorganiskt Hg ökar risken för t.ex. skador på centrala nervsystemet, njurskador och kontakteksem. Exponering för organiskt Hg ökar risken för skador på nervsystemet men också för fosterskador och hjärtinfarkt. Upptaget av kvicksilver i mag-tarm-kanalen är 5-15%. 4 National Research Council (NRC) rekommenderar ett högsta intag på 0,01 μg/kg/dag för organiskt kvicksilver. Koppar Koppar tillhör de essentiella (livsnödvändiga) metallerna, vilket innebär att både ett för högt och ett för lågt intag kan medföra hälsorisker. Den viktigaste exponeringsvägen för den allmänna befolkningen är via nedsväljning. 4 Naturvårdsverket (2008), Hälsoriskbedömning vid utredning av förorenade områden, Rapport

4 Det rekommenderade dagsbehovet av koppar för en vuxen ligger enligt Livsmedelsverket mellan 0,9 och 1,3 mg/dag. Den nedre gränsen för vad man bör inta ligger på 20 µg/kg/dag för vuxna och för barn 50 µg/kg/dag. 7 Den EFSA har rekommenderat ett maximalt dagligt intag baserat på de leverskador som kopparexponering kan ge. För vuxna (>18år) är detta 5 mg/dag, år 4 mg/dag, 7-10 år 3 mg/dag, 4-6 år 2 mg/dag och 1-3 år 1 mg/dag. Upptaget av koppar i tarmen regleras efter behov. Om förstora mängder intas, kan detta resultera i diarré och andra magbesvär. Zink Zink är precis som koppar ett näringsämne som kroppen behöver. Även för zink finns det en övre gräns för när det kan bli skadligt för kroppen. För zink rekommenderar Livsmedelverket ett maximalt intag per dag på 25 mg (Livsmedelverket 2012b). 8 Det rekommenderade dagliga intaget är 7 mg/dag för kvinnor och 9 mg/dag för män. För ammande kvinnor är det 11 mg/dag. Enligt livsmedelsverket är huvudkällan för zink kött och mejeriprodukter och endast en mindre del intag via grönsaker. PAH-H Polyaromatiska kolväten (PAH) är en grupp ämnen varav några är klassade som cancerframkallande för människa och i riskbedömningar finns det inte någon lägsta gräns då de är ofarliga. Det är dock svårt att kvantifiera hur farliga PAH:erna är, beroende på begränsad kunskap om olika PAH:er. I denna bedömning är det de tunga, icke flyktiga PAH:erna som överskrider riktvärdet. Detta innebär att det är intaget via munnen från jord och växer som behöver beaktas i denna bedömning, samt hudexponering. Bakgrundshalten av cancerframkallande PAH:er i jord i Sverige ligger runt 0,3-0,35mg/kg TS jord (medianvärden). 9 Det dagliga medelintaget av bens(a)pyren är i Sverige 0,3 µg/ dag. Upptaget från jorden till rädisor beskrivs i en studie från IVL vara 1%. 10 PCB Polyklorerade bifenyler (PCB:er) är kemikalier som är tillverkade av människan och som är mycket svårnedbrytbara. Det finns ett antal negativa hälsoeffekter som kan orsakas av PCB t.ex. påverkan på hjärnan och nervsystemet som i sin tur kan leda till beteendestörningar. Andra negativa hälsoeffekter som påvisats i olika studier av djur och människor är effekter på immunförsvaret, fortplantningsförmågan och hormonsystemet. PCB är klassat som troligen cancerframkallande av IARC. 90-percentilen för PCB i marken i Malmö var ,06 mg/kg torrsubstans (TS) jord. 11 Medianen för det genomsnittliga dagliga intaget av dioxiner och dioxinliknande PCB:er för en normalblandad kost är i Sverige 1,1 pg toxisk 7 Livsmedelsverket (2012a), Hämtad från: Hämtad den: Livsmedelsverket (2012b), Hämtad från Hämtad den: Mark Elert, Celia Jones, Sara Södergren Riggare (2008)Underlag för kriterier för organiska ämnen vid återvinning av avfall i anläggningsarbete,kemakta konsult AB 10 Ann-Sofie Allard, Marianne Malmberg, Alasdair H. Nelson & Mikael Remberger Accumulation of Polycyclic Aromatic Hydrocarbons from Creosote-Contaminated Soil in Selected Plants and the Oligochaete Worm Enchytraeus crypticus, Journal of Environmental Science and Health, Part A: Toxic/Hazardous Substances and Environmental EngineeringVolume 40, Issue 11, SWECO (2002), Undersökning av ytjord inom Malmö stad. Uppdragsnummer

5 ekvivalent(teq)/kg/dag. kroppsvikt/dag. 12 Detta intag skiljer sig mellan olika grupper. För barn i åldrarna 4, 8-9 och är medianintaget 2,4; 1,9 respektive 1,3 pg (TEQ)/kg kroppsvikt/dag. 13 Känsliga grupper En potentiellt känslig grupp är barn eftersom de kan stoppa jord i munnen då de leker på området. De behöver också förhållandevis mer näring än vuxna per kilogram kroppsvikt och riskerar därmed att få ett förhållandevis större intag via växter. Barn är extra känsliga för blyexponering då detta kan påverka deras intellektuella utveckling. 14 Upptaget av kadmium är kopplat till järnstatus. Då kvinnor är en grupp som ofta har järnbrist innebär det att de generellt tar upp mer kadmium än män. Halveringstiden för kadmium i kroppen är också lång, upp till decennier, vilket ger en ökning av kroppsbördan med tilltagande ålder. Äldre kvinnor är därför en känslig grupp. 15 Exponeringsvägar Enligt Naturvårdsverket finns det sex olika exponeringsvägar som man bör ta hänsyn till vid hälsoriskbedömningar av förorenad mark: 1) Intag via jord, 2) hudupptag, 3) inandning av ångor, 4) inandning av damm, 5) intag via dricksvatten och 6) intag via växter (Naturvårdsverket 2007). 1 Då det gäller metaller bedöms i detta fall intag av växter som den mest relevanta exponeringsvägen. Hudupptaget av metaller är lågt, intag via damm ger normalt låg exponering i icke dammiga miljöer, inandningen av ångor bedöms som låg då metaller inte är lättflyktig (med undantaget för metalliskt kvicksilver). Halterna av metalliskt kvicksilver i jorden bedömdes dock som så låga (< 1 mg/kg TS jord) att de inte nämnvärt skulle påverka hälsan hos personer som vistas på det förorenade området. 4 Vidare har området kommunalt vatten och intag via dricksvatten kan därför exkluderas. För bly bedöms även intag via jord som en relevant exponeringsväg. För PAH-H och PCB bedöms förutom risken via intag av växter även eventuellt hudupptag och intag via jord. Exponeringsbedömning För att få en uppfattning om exponeringen för de olika ämnena beräknades ett antal olika exponeringsscenarier. Exponeringen från intag av växter beräknades för samtliga ämnen. För bly, kadmium PAH:er och PCB beräknades även andra exponeringsvägar, då dessa bedömdes som de mest kritiska ur hälsosynpunkt. För varje ämne beräknades två olika scenarier, ett för exponering av en vuxen kvinna (70kg) och det andra för barn (20kg). För flera av ämnena varierade halterna i marken mycket mellan de olika mätplatserna och tabell 1 visar därför medel, median och maxvärden för de åtta mätplatserna. För PCB fanns endast ett mätresultat från jordhalter och scenarier för PCB beräknades för detta. 12 Ankarberg E och Petersson Grawé K. (2005), Intagsberäkningar av dioxin (PCDD/PCDF), dioxinlika PCBer och metylkvicksilver via livsmedel, SLV Rapport 25, Livsmedelsverket, Uppsala Concha G, Petersson Grawé K, Aune M och Darnerud P O Resultatrapport till Naturvårdsverkets Miljöövervakning. Svensk intagsberäkning av dioxiner (PCDD/PCDF), dioxinlika PCBer och metylkvicksilver för barn baserad på aktuella analysdata samt kostundersökningen Livsmedelsverket, Uppsala Staffan Skerving och Tomas Lundh,Toxikologiska effekter av kadmium på njurar och skelett hos skånska kvinnor (2011), Arbets- och Miljömedicin, Lund, Rapport 21/2011 5

6 Tabell 1: Riktvärden för förorenad mark med känslig (KM) och mindre känslig (MKM) användning från Naturvårdsverket tillsammans med median, medel och max för de åtta mätplatserna. Siffror i fetstil indikerar att riktvärdet för KM överskrids. Ämne (mg/kg TS) Riktvärde KM Riktvärde MKM Medelvärde Median Max PAH-H ,2 2,5 6 PCB-7 0,008 0,2 0,042 0,042 0,042 Arsenik Bly Kadmium 0,5 15 2,3 0,74 13 Koppar Kvicksilver 0,25 2,5 0,30 0,32 0,38 Zink Exponering via intag av växter Nedan följer beräkningar av intaget av växter och hur dessa förhåller sig till riktvärden. För upptag av föroreningarna till växter har bakgrundsuppgifter från Naturvårdsverket använts. 3 Beräkningarna är så kallade worst case scenarios vilket bland annat innebär att det högsta upptaget som anges för upptag i mag-tarmkanalen används och koncentrationerna i växterna har beräknats utifrån den maximala halten i jorden, vilket leder till en generell överskattning av exponeringen. För varje enskilt ämne beräknades exponering utifrån de formler som finns beskrivna i bilaga 1. Metaller Den dagliga metallexponeringen för vuxna brukare (70 kg) av koloniområdet beräknas med antagandena att man äter 0,4 kg grönsaker per dag och att på årsbasis är 10 % av den intagna mängden grönsaker odlad på området (vilket skulle bli ett totalintag av hemmaodlade grönsaker på 365*0.4*0,1= 15 kilo per år) redovisas i tabell 2 och 3. För barn (15 kg) beräknades ett intag av 0,25 kg grönsaker per dag. Tabell 2: Kvinna (70kg) Ämne Riktvärde (mg/dag) Beräknad exponering (mg/dag) Arsenik 0,15 0,020 Bly 0,035 0,0071 Kadmium 0,025 0,0042 Kvicksilver 0,0007 0,00021 Tabell 3: Barn (20kg) Ämne Riktvärde (mg/dag) Beräknad exponering (mg/dag) Arsenik 0,043 0,013 Bly 0,010 0,0045 Kadmium 0,007 0,0026 Kvicksilver 0,0002 0,00010 Essentiella metaller Exponering för de essentiella metallerna redovisas i tabell 4 och 5. Dessa bedöms inte utgöra någon hälsorisk då de bedöms ligga väl till i relation till övre och undre gräns. 6

7 Tabell 4: Exponering av koppar från grönsaker odlade på koloniområdet för vuxna med en vikt av 70 kg. Ämne Undre gräns RDI (mg/dag) Övre gräns RDI (mg/dag) Beräknad exponering (mg/dag) Zink 7/9/ ,65 Koppar 0,9 5 0,066 Tabell 5: Exponering av koppar från grönsaker odlade på koloniområdet för barn med en vikt av 20 kg. Ämne Undre gräns RDI (mg/dag) Övre gräns RDI (mg/dag) Beräknad exponering (mg/dag) Zink 6 2,0 Koppar 0,4 1 0,21 PAH-H Intaget för bens(a)pyren är den PAH som brukar användas som indikator för övriga PAH:er. Exponeringen av bens(a)pyren beräknades till 0,0016 µg/dag för vuxna och 0,0049 µg/dag för barn. Beräkningen grundar sig på mängden bens(a)pyren av total PAH-H från de analyserade proven. Detta ligger väl under medelintaget av bens(a)pyren i Sverige på 0,3 µg/dag. För PAH-H beräknades exponeringen till 0,011 µg/dag för vuxna (70 kg) och 0,034 µg/dag för barn. PCB För PCB avser de uppmäta halterna i jorden PCB-7, vilka är ungefär 20 % av den totala mängden PCB. Den totala exponeringen av PCB från växter beräknades till 1 ng/kg/dag. För att kunna jämföra detta med riktvärdet för dioxiner bestämdes PCBs giftighet i förhållande till dioxiner. Detta gav ett TEQ på 0,0001, det vill säga att dioxinerna är gånger giftigare än PCB:erna i genomsnitt 16. Omräknat motsvarade exponeringen 1 pg/kg/dag dioxin. Detta innebär att TDI-värdet på 2 pg/kg/dag inte överskrids för vuxna och barn från exponeringen på koloniområdet. Blyexponering via intag av jord Då barns intellektuella utveckling kan påverkas negativt av blyexponering beräknades även exponeringen för bly från direkt intag av jord via munnen. Ett scenario användes för yngre barn (10kg) och togs från en tidigare bedömning från Arbets- och miljömedicin, Lund. 17 I denna bedömning beräknades den acceptabla nivån av bly i jorden på förorenad mark till 300 mg/kg TS. Detta är ungefär samma värde som maxnivåerna på koloniområdet, vilket innebär att blynivåerna i marken enligt dessa beräkningar kan anses som acceptabla (om intag via växter ej inkluderas). I den tidigare beräkningen utgick man ifrån att barnet vistades året runt på det förorenade området. Ett annat scenario beräknades i samma rapport där barnet istället vistades 50 % av sin utomhustid på det förorenade området och 50 % på mark med genomsnittlig halt av bly i jorden i Malmö. Den acceptabla nivån i marken på det förorenade området blev då istället 550 mg/kg TS. Om barnet har pica beteende (stoppar jord i munnen i onormal omfattning) och på så sätt få i sig ovanligt stora mängder jord blir de acceptabla nivåerna av bly i marken betydligt lägre. Exponering av PAH:er via hud, intag av jord och intag av växter Förutsättningarna för hudexponering var följande och byggde på Naturvårdsverkets rapport för att modellera exponeringar från förorenade områden. 3 Exponerad hudyta för både barn 16 Utredning av PCB i marken på Stanstorp 1:6, Staffanstorp, miljömedicinsk bedömning (2011), Kristoffer Mattisson och Håkan Tinnerberg 17 Förorenad mark på kvarteret Mariehage 1, Malmö - miljömedicinsk bedömning (2009), Håkan Tinnerberg, Kristina Jakobsson, Ulf Bergendorf 7

8 som leker och trädgårdsarbetande vuxna sattes till 0,5 m 2. Ytexponering av jord på hud sattes till 2000 mg/m 2. Exponeringen bedömdes ske 120 dagar om året beroende på att klimatet endast tillåter en väsentlig exponering av huden utomhus en viss tid av året. Då mängden PAH-H:er i jorden var 6 mg/kg ger detta 0,5 m 2 x 2000 mg/m 2 x 0,006 g/mg = 6 µg under en dags exponering. Detta ger en total exponering på 120 * 6 µg = 720 µg under ett år. Med ett hudupptag på 13 % ger detta en dos på 720 µg x 0,13 = 93,5 µg under ett år, vilket motsvarar en exponering av 93,5/365 0,25 µg/dag genom hudexponering. 18 Intaget via jord beräknades separat för vuxna och barn. Det dagliga intaget av jord för barn sattes till 120 mg/dag under 120 dagar/år. 3 Utöver detta lades tio enstaka, avsiktliga intag på 5 g jord/år till för barn. Detta gav ett totalt oralt intag av jord på ((120 x 120) + (5000 x 10))/365 = 175 mg/dag (65000 mg/år). Upptaget i mag-tarmkanalen sattes till 100 % för att tillämpa försiktighetsprincipen. Detta gav ett totalt upptag av PAH-H:er från jord via munnen på 175 mg/dag x 6 ng/mg x 1 = 1 µg/dag. För kvinnor sattes det dagliga intaget till 50 mg/dag 3, vilket gav ett totalt dagligt intag på 50 mg/dag x 6 ng/mg x 1 = 0,3 µg/dag. Den totala dosen beräknades som; PAH-H växt + PAH-H jord + PAH-H hud. För barn beräknades den till 0,034+ 1,0 + 0,25 = 1,28 µg/dag. För kvinnor beräknades den totala dosen till 0, ,3 + 0,25 = 0,56 µg/dag. Om detta relateras till att förhållandet mellan PAH-H och bens(a)pyren var 1/7 innebär detta en dos av bens(a)pyren på 1,28 / 7 = 0,18 µg/dag för barn och 0,56 / 7 = 0,08 µg/dag för vuxna. Detta motsvarar ungefär ett tillskott på 50 % av medelupptaget av bens(a)pyren för barn i Sverige. Exponering av PCB via hud, intag av jord och intag av växter Förutsättningarna för hudexponering var följande och byggde på Naturvårdsverkets rapport för att modellera exponeringar från förorenade områden. 3 Exponerad hudyta för både barn som leker och trädgårdsarbetande vuxna sattes till 0,5 m 2. Ytexponering av jord på hud sattes till 2000 mg/m 2. Exponeringen bedömdes ske 120 dagar om året beroende på att klimatet endast tillåter en väsentlig exponering av huden en viss tid av året. Då mängden PCB-7 i jorden var 0,042 mg/kg ger detta 0,5 m 2 x 2000 mg/m 2 x 0, g/mg = 0,042 µg under en dags exponering. Vilket ger en total exponering på 120 * 0,042 µg = 5 µg under ett år. Med ett hudupptag på 13 % ger detta en dos på 5 µg x 0,13 = 0,65 µg under ett år, vilket motsvarar en exponering av 0,65/365 0,002 µg/dag genom hudexponering. 19 Detta motsvarar för vuxna (70kg) 0,002 / 70 = 0,00003 µg/kg/dag = 30 pg/kg/dag. Mängden PCB-7 tros bestå av ungefär 20 % av den totala mängden PCB, vilket gör att exponeringen av total PCB blev 30 pg/kg/dag x 5 = 150 pg/kg/dag. Omräknat till TEQ för dioxiner blev motsvarande exponering 0,015 pg/kg/dag. För barn (15 kg) är exponeringen av PCB-7 (0,002 µg/dag)/15 kg = 0,00013 µg/kg/dag = 130 pg/kg/dag, vilket motsvarar en total exponering av PCB via huden på 130 x 5 = 650 pg/kg/dag. Omräknat till TEQ för dioxiner blev motsvarande exponering för barn 0,065 pg/kg/dag. Intaget via jord beräknades separat för vuxna och barn. Det dagliga intaget av jord för barn sattes till 120 mg/dag under 120 dagar/år. 3 Utöver detta lades tio enstaka, avsiktliga intag på 5 g jord/år till för barn. Detta gav ett totalt oralt intag av jord på ((120 x 120) + (5000 x 10))/365 = 175 mg/dag (65000 mg/år). Upptaget i mag-tarmkanalen sattes till 100 % för att tillämpa försiktighetsprincipen. Detta gav ett totalt upptag av PCB-7 via oralt intag av jord på 18 Riskbedömning av polyaromatiska kolväten (PAH) i förorenad mark påmgullviksområdet (Malmö miljöförvaltning, ärende 543: ) (2008), Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Lund 19 Riskbedömning av polyaromatiska kolväten (PAH) i förorenad mark påmgullviksområdet (Malmö miljöförvaltning, ärende 543: ) (2008), Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Lund 8

9 175 mg/dag x 0,042 ng/mg x 1 = 7 ng/dag. Detta ger en exponering av totalt PCB på 7 ng/dag x 5 =35 ng/dag, vilket för barn motsvarar 35/15 = 2 ng/kg/dag. Omräknat till TEQ för dioxiner är det 2 ng/kg/dag / = 0,2 pg/kg/dag. För kvinnor sattes det dagliga intaget till 50 mg/dag 3, vilket gav ett dagligt intag av PCB-7 på 50 mg/dag x 0,042 ng/mg x 1 = 0,8 ng/dag. Detta motsvarar ett totalt dagligt intag av PCB via jord på 0,8 x 5 = 4 ng/dag, vilket motsvarar 4 / 70 = 0,06 ng/kg/dag. Omräknat till TEQ för dioxiner motsvarar detta 0,06 ng/kg/dag / = 0,006 pg/kg/dag. Den totala dosen beräknades som; PCB växt + PCB jord + PCB hud. TEQ för dioxiner för barn beräknades till 1 + 0,2 + 0,065 = 1,265 pg/kg/dag. För kvinnor beräknades den totala dosen till 1 + 0, ,006 = 1,021 pg/kg/dag. Riskbedömning De exponeringar och doser som har beräknats i denna miljömedicinska bedömning har gjorts på maxvärden i jorden från mätningarna. Detta innebär en restriktiv bedömning som säkerligen överskattar exponeringen. Anledningen till att scenarierna beräknades på detta sätt var att försiktighetsprincipen tillämpades. Median- och medelvärde på halterna i jorden är mellan 0 och 15 gånger lägre. De exponeringar som bedömdes som potentiellt mest kritiska i denna bedömning var: Blyexponering för barn, även låga nivåer på gruppnivå kan ge viss påverkan på deras utveckling Kadmiumexponering för kvinnor, eftersom personer med järnbrist tar upp mer kadmium och växter effektivt tar upp kadmium från jorden. PAH- och PCB-exponering eftersom det kan ske exponering via hud och det inte finns en lägstanivå då cancerframkallande ämnen är helt ofarliga. Blyexponeringen för barn via enbart växter var ungefär 50 % av TDI från EFSA. I den sammanvägda beräkningen för exponering via jord och normalt intag via föda beräknades den acceptabla halten i jorden för barn till 310 mg/kg TS jord, då barn vistades på koloniområdet hela sin utomhustid. Då barn vistades hälften av sin utomhustid på koloniområdet beräknades istället den acceptabla halten i jorden till 550 mg/kg TS i jorden. Detta sammantaget göra att TDI överskrids med en faktor av ungefär 1-1,5 beroende på hur stor del av sin utomhustid som barnet bedöms befinna sig på koloniområdet. Troligen befinner sig de flesta barn på årsbas betydligt kortare tid på området. För kadmium gäller att vi redan idag utsätts för höga halter via gödsel som sprids på åkrarna. Även om det tolerabla intaget inte överskrids, kan dock den extra exponeringen innebära en ökad risk för främst benskörhet hos kvinnor, som är en känslig grupp. Om medianexponeringen i Sverige adderas till intaget via växter blir dosen av kadmium för vuxna på 70 kg (0, ,015 = 0,019 mg/dag). Detta kan jämföras med riktvärdet på 0,025 mg/dag. Exponeringen från koloniområdet står då för ungefär 25 % av den totala dosen, vilket är en mindre del. För den som är rökare och därför har en hög kroppsbörda av kadmium är detta särskilt känsligt. Rökstopp är dock det effektivaste sättet att minska kadmiumbördan i kroppen. För cancerframkallande ämnen finns inget tröskelvärde för en lägsta exponering då ingen hälsopåverkan kan ses, vilket innebär att förekomsten av PCB och PAH alltid innebär en viss 9

10 riskökning. Halten av PCB är lägre än den genomsnittliga halten i jorden i Malmö. Men om man adderar den genomsnittliga exponeringen i Sverige på 1,1 pg (TEQ)/kg/dag med exponeringen från koloniområdet, tangeras TDI på 2 pg/kg/dag för både barn och kvinnor. Exponeringsberäkningen gjordes utifrån en mätpunkt och det är därför svårt att säga om detta är representativt för hela området eller om det är ett maxvärde. Förhållandet mellan PAH-H:er och bens(a)pyren var vid maxvärdet i jorden 7:1. Om detta förhållande används för att beräkna den totala exponeringen av PAH:er (växter, jord och hud) från området blir det extra intaget av bens(a)pyren 0,08-0,18 µg/ dag. Detta innebär en ökning motsvarande ungefär % av medelintaget i Sverige. För intag via munnen av PAH-H:er anges ett lågriskvärdet på 8,3 ng/kg/dag, vilket innebär en ökad risk att drabbas av cancer med 1/ Den sammanlagda dosen från nedsväljning för barn från jord och växter var 1,03 µg/dag, vilket motsvarar 0,0023 µg/kg/dag. Detta innebär i sin tur en ökning med ungefär 1 extra fall av cancer på Lågrisknivåer syftar dock till livstidsexponering och eftersom vuxna förhållandevis får i sig en betydligt mindre mängd innebär detta att risken för cancer beroende på intag via munnen enligt dessa beräkningar bör vara försumbar. För exponeringen av PAH-H:er via huden beskrivs en ökad risk för hudcancer med 1/ för en exponering på 0,037 µg/kg kroppsvikt/dag, baserat på dos-responsdata från djurförsök. I detta fall skulle det för vuxnas (70 kg) exponering innebära en ökad risk med (0,004 µg /kg/dag) / (0,037 µg /kg/dag) = 0,1 motsvarande 1 extra fall av hudcancer på personer. Detta kan sättas i relation till att ca 7800 personer varje år i Sverige drabbas av hudcancer (skivepitelcancer och malignt melanom), vilket motsvarar 870 fall per personer. Risktillskottet är således försumbart. Slutsats Det finns en stor osäkerhet i beräkningarna och försiktighetsprincipen har därför använts då det gäller att formulera de olika scenarierna. Beräkningarna har därför baserats på detta de maximala halterna i jorden. Dessa beräkningar återspeglar därför sannolikt inte den genomsnittliga, utan snarare den maximala, exponeringen. För PCB är haltnivån i jorden extra osäker eftersom det endast fanns ett mätvärde att tillgå. Därför rekommenderar vi att fler mätningar görs för att få en bättre uppskattning av den generella exponeringen. På individnivå bedömer vi att risken för cancer beroende på exponering av PAH-H:er från den förorenade marken är försumbar. Osäkerheten i beräkningarna är stora på grund av alla antaganden som måste göras, men eftersom försiktighetsprincipen har tillämpats överskattas troligvis risken. Vidare har de använda riktvärdena stora säkerhetsfaktorer. För de som ändå vill minimera exponeringen är det bra att veta att normal tvättning av händer med tvål och vatten avlägsnar både jord och däri bundna ämnen t.ex. PAH:er. Även genom att tvätta grönsaker går det ofta att få bort betydande delar av de föroreningar som man annars får i sig. Man har i studier sett en riskökning för benbrott med ökad kadmiumhalt i blodet, beroende på att kadmium påverkar skelettet i riktning mot benskörhet. Detta, tillsammans med att kadmium bioackumuleras (lagras) i kroppen, kan leda till ökade risker senare i livet. Speciellt känsliga för denna risk bedöms kvinnor som röker vara. Ett sätt att minska denna risk kan vara att begränsa sitt intag av rotfrukter som odlats på det förorenade området, eller använda alternativ odlingsteknik (se nedan). 10

11 Vid en sammanvägning av genomsnittlig blyexponering och blyexponering från det förorenadeområdet överskrids TDI med en faktor upp till 1,5 om all tid utomhus spenderas i området. Detta bedöms vara osannolikt över en längre tid. Detta riktvärde är satt med hänsyn till att man vid undersökning av stora grupper sett en liten men statistiskt säkerställd påverkan på barns intellektuella utveckling. Man bör dock här väga in att beräkningarna av blyexponering är gjorda på maximalhalten i jorden, om istället medianvärdet använts så hade exponeringen från koloniområdet minskat med en faktor 6 och hade då legat under TDI. Genom att odla i odlingsbäddar på koloniområdet kan intaget av kadmium, bly, PCB och PAH:er via både växter, jord och hudupptag minskas. 11

12 Bilaga Mängden av ämnet i grönsaken beräknades med hjälp av BCF, vilket är ett mått på hur mycket av föroreningen i jorden som tas upp av växter som växer i jorden. Föroreningen i jorden var känd från mätrapporten och BCF för samtliga föroreningar utom PAH 10 fanns att tillgå från naturvårdsverket. 3 Mängden av föroreningen i jorden * BCF = Koncentration av föroreningen i grönsakerna Detta mått användes för att beräkna exponeringen med hjälp av följande formel: Qgrönsaki* Cgrönsaki* f hemod lat * fbiotillg änglighet Exponering grönsaker W Exponering exponeringen som man får av att äta hemodlade grönsaker (mg/kg grönsaker kroppsvikt) Q = konsumtion av grönsak i (kg torrsubstans(ts)/dag) grönsaki C grönsaki= koncentration av föroreningen i grönsaken i (mg/kg(ts)) = andel av grönsaken i som är odlad på den förorenade marken f hemod lat f lg = förmåga för kroppen att ta upp PCB från växter biotil änglighet W= kroppsvikt (kg) Konsumtionen av grönsaker dagligen sattes till 0,4 kg/dag våtvikt för vuxna och 0,25 kg/dag våtvikt för barn. Detta räknades om till torrvikt genom att multipliceras med 0,16 enligt Naturvårdsverket. Andelen hemmaodlade grönsaker under ett år sattes till 10 %. Biotillgängligheten varierade beroende på ämne, men sattes till det högsta för varje ämne baserat på Naturvårdsverkets rapport. 3 12

13 Rapporten är en riskbedömning över ett förorenat markområde på ett koloniträdgårdsområde i Helsingborg. Förhöjda halter av metaller, PCB och PAH:er hade påvisats i marken och uppdraget var att göra en bedömning av riskerna med att fortsätta att använda området som koloniträdgårdsområde. Exponeringen via intag av växter beräknades för samtliga av de ämnen som överskred riktvärde för känslig mark. För känsliga grupper gjordes även mer omfattande riskbedömningar rörande bly, kadmium, PCB och PAH:er. Att vistas på området och att äta grönsaker som odlas på området torde i normalfallet inte leda till att det acceptabla dagliga intaget av bly och kadmium överskrids. Av försiktighetsskäl kan man dock avråda från mångårigt högt intag av rotfrukter, som växt på kadmiumförorenad mark inom området, på grund av en ökad risk för benskörhet. Om småbarn äter större mängder blyförorenad jord kan exponeringen bli oönskat hög. Intag av PCB och PAH:er från det förorenade området bedöms vara försumbar vad gäller cancerrisk. Arbets- och miljömedicin LUND Tel Fax E-post amm@skane.se Internet: 13