Metaller i vallgravsfisk 2012
|
|
- Ulrika Sandström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 ISBN nr: R 2013:4 Foto: Klara Eklund Metaller i vallgravsfisk 2012 Miljöförvaltningen Box 7012, Göteborg Tel vx: Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se
2 VI SKALL STRÄVA EFTER STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR! För att bli trovärdiga i vår roll som tillsynsmyndighet måste vi visa att vi ställer krav på oss själva. Genom att skaffa oss egen erfarenhet av miljöledning blir vi en bättre samarbetspartner till företag, organisationer och enskilda i deras miljöarbete. Miljöpolicy Miljöförvaltningen arbetar på uppdrag av miljö- och klimatnämnden för att nå visionen om den långsiktigt hållbara utvecklingen av staden. För att vi ska bli framgångsrika är det viktigt att vi i alla situationer uppfattas som goda förebilder. Vår egen påverkan Vi ska när vi utför vårt arbete vara medvetna om vår egen miljöpåverkan. Denna påverkan uppkommer som följd av innehållet i de tjänster vi producerar och hur vi till exempel utnyttjar våra lokaler, reser i tjänsten och gör våra inköp. Ständiga förbättringar Vi ska arbeta för att åstadkomma ständiga förbättringar när det gäller vårt miljöarbete. Detta innefattar både direkt som indirekt påverkan. Bli ledande Vi ska med vår egen miljöanpassning ligga över de krav vi som tillsynsmyndighet ställer på andra. Detta innebär att vi med god marginal följer de lagar och andra bestämmelser som gäller för vår verksamhet samt att vi med detta åtar oss att bedriva ett förebyggande miljöarbete. Samarbete med andra Vi ska ständigt arbeta med att utveckla miljöarbetet genom samarbete och utbyte med andra aktörer. Vi själva som resurs Vi ska nå goda resultat i miljöarbetet genom kunnig och engagerad personal som ansvarsfullt och med helhetsperspektiv tar aktiv del i arbetet. Förvaltningen satsar kontinuerligt på utbildning och information för att alla anställda ska kunna ta ansvar i enlighet med budget och interna miljömål.
3 Förord Hösten 2012 har miljöförvaltningen i samarbete med Göteborgs Naturhistoriska museum låtit undersöka metallhalter i fisk från vallgraven i centrala Göteborg. Liknande studier har gjorts tidigare och rapporten utgör ett underlag för uppföljning av miljötillstånd och fiskkvalitet i vallgraven. Med start 1974 har Naturhistoriska museet studerat mängd upplagrade metaller i fisklever från vallgravsfisk utökades undersökningen till att omfatta analys av metallhalt i muskel eftersom det är den delen av fisken man äter. Syftet med den utökade analysen är att få in data för att kunna bedöma om det på sikt går att äta fisk från vallgraven. Denna rapport redovisar metallanalyser från ett litet urval fisk som fångats vid vallgravsmetet våren 2012, en populär fisketävling som arrangeras årligen av Sportfiskarna. Göteborg januari
4 Innehåll Förord... 1 Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Metoder... 4 Resultat... 5 Metallhalt i levervävnad... 5 Metallhalt i muskelvävnad... 7 Slutsatser... 8 Referenser... 9 Bilaga Rådata grundämneshalter i levervävnad Bilaga Rådata grundämneshalter i muskelvävnad
5 Sammanfattning Kommunfullmäktige har 2009 beslutat att verka för bättre möjligheter till fritidsfiske i Göteborgs centrum. Miljöförvaltningen har i samarbete med Göteborgs Naturhistoriska museum låtit analysera metallhalter i muskel- och levervävnad från vanligare fiskarter från vallgraven i Göteborg. Syftet är att få fram dels data om metallhalter i fiskmuskel för att bedöma om fisken är lämplig för konsumtion dels data om ackumulerade metaller i fisklever för att följa utvecklingen av metallbelastningen i vallgraven. Resultat från ett litet urval av fisk som fångats vid ett tillfälle kan endast ge en vägledning om fiskens kvalitet och vallgravens metallbelastning. Det behövs ett större urval för att kunna dra säkrare slutsatser valde vi att analysera något fler muskelprover men endast från de vanligaste matfiskarna; abborre och mört. Dessutom analyserades leverprov från arterna abborre, mört, braxen och id i samma utsträckning som tidigare. Dessa arter har valts eftersom de är vanligt förekommande i vallgraven och är relativt stationära, d.v.s. lever inom samma område hela livet. Analysresultaten har jämförts med värden från tidigare undersökningar. Resultaten från 2012 års analyser av metallhalt i muskelvävnad från abborre och mört överstiger inte de gränsvärden som finns för konsumtion av fisk. Rekommendationen att avstå från att äta stationär fisk från vallgraven kvarstår eftersom det inte kan uteslutas att enstaka exemplar kan ha för höga halter av skadliga tungmetaller eller organiska miljögifter. Metallhalterna i lever, som var ovanligt höga vid 2010 års mätning, har överlag minskat. Enskilda individer innehåller höga halter av vissa metaller i lever även Fortsatta mätningar är nödvändiga för att få en säkrare bild av tungmetallhalterna i muskel och lever för att bedöma om fisken går att äta och för att följa den långsiktiga trenden för metallpåverkan på fisk i vallgraven. Bakgrund Miljöförvaltningen och Naturhistoriska museet har låtit utföra analyser av metallhalt i muskel- och levervävnad hos fisk från vallgraven i Göteborg. Syftet med undersökningen är dels att få fram data som gör det möjligt att bedöma om fisken är lämplig för konsumtion, och dels att följa utvecklingen av metallbelastningen i vallgraven. Över en miljon svenskar fiskar på sin fritid. Enligt en undersökning från Fiskeriverket (numera Havs- och vattenmyndigheten) fiskar de flesta av dessa för att koppla av, för att göra något tillsammans med vänner, för att få naturupplevelser och för att fånga egen fisk att äta. Det är vanligast att man fritidsfiskar nära hemmet. Kommunfullmäktige har 2009 beslutat att verka för bättre möjligheter till fritidsfiske i Göteborgs centrum. Med detta som bakgrund 3
6 är det av intresse att veta om fisk i de centrala vattendragen är påverkad av miljögifter från stadsmiljön och om den är lämplig att äta. Kunskapen om fiskfaunan i vattendragen i centrum grundas i dagsläget främst på fångsterna från vallgravsmetet, en tävling som arrangeras årligen vid Kristi himmelsfärd. Tävlingen pågår under två timmar och fångsten samlas in och dokumenteras av Naturhistoriska museet i Göteborg års fångst slutade på 75 fiskar och det var abborre, braxen, björkna, löja, id, mört och skrubba som högg på krokarna. Museet har vid ett antal tillfällen låtit utföra analys av vissa metaller och gifter i lever hos abborre, id och mört. Dessa fiskarter är stationära, det innebär att de inte förflyttar sig så långa sträckor utan lever sitt liv på en ganska begränsad yta. Det är alltså troligt att de metaller som finns i deras kroppar kommer från den nära omgivningen. Metaller i livsmedel är nödvändigt i låga koncentrationer eftersom metaller i många fall behövs för olika funktioner i kroppen. Höga halter av vissa metaller, som till exempel bly, kadmium och kvicksilver, som intas under längre perioder kan däremot vara skadliga för människors hälsa. EU-kommissionen har utfärdat en förordning med gränsvärden för vissa tungmetaller och organiska miljögifter i livsmedel till försäljning (Kommissionens förordning (EG) 1881/2006). Vattnet som passerar vallgraven tillförs metaller via dagvatten från trafikytor och tak. Beroende på väderförhållanden strömmar vatten antingen genom staden från Mölndalsån via Fattighusån och Rosenlundskanalen eller Stora Hamnkanalen ut i Göta älv eller från Göta älv och in i kanalerna. För att få mer kunskap om fisken i centrala Göteborg är lämplig att äta, kompletterade miljöförvaltningen år 2010 Naturhistoriska museets analys av metallhalt i lever hos vallgravsfisk med en analys av metallhalt i muskel. Undersökningen utökades till att omfatta arterna abborre, braxen, id och mört. Av dessa är det främst abborre som används som matfisk i Sverige, medan övriga tre används som matfisk i vissa länder i Östeuropa. År 2010 var första gången en analys av metallhalt i muskelvävnad gjordes på fisk från vallgraven. Resultaten visade att kvicksilverhalten i någon enstaka individ kan vara så hög att gränsvärdet för konsumtion överskrids. När resultaten för metallhalt i lever jämfördes bakåt i tiden var värdena ovanligt höga 2010, och en teori var att de stora snömängderna skulle ha lett till ökad, och tillfälligt mer koncentrerad dagvattenbelastning med högre metallhalter som följd. Metoder Vallgravsmetet genomfördes den 17 maj 2012 och delar av fångsten togs tillvara av Göteborgs Naturhistoriska museum. De arter som valdes ut för leveranalys var samma som föregående år, det vill säga abborre, braxen, id och mört. I år valde vi att endast ta muskelprover från abborre och mört men från en något större och mer homogen grupp än tidigare, med stöd av resultat från ett studentprojekt på miljöförvaltningen. Göran Nilson och Åsa Holmberg på 4
7 naturhistoriska museet vägde och mätte fisken och tog ut vävnadsprover som skickades för analys på ackrediterat lab. Metallhalt i muskel analyserades i prov från sex mörtar (17-22 cm) och från sex abborrar (21-29 cm). Analysen utfördes av ALS Scandinavia och analysmetoden var "M4, Grundämnen i biota" med beräkning av metallmängd per kg våtsubstans. Analysen för metallhalt i muskel är förändrad från 2010 till en metod som kan spåra låga halter av flera metaller. Metallhalt i levervävnad analyserades i två individer per art av id och braxen, i åtta individer av mört och i sju av abborre och även där var analysmetoden "M4, grundämnen i biota" men anges per kg torrsubstans. Analys av muskelvävnad utförs för att få veta metallinnehållet i den del av fisken som vanligen konsumeras, så att jämförelse kan göras med EUs gränsvärden för försäljning av livsmedel. Analys av levervävnad görs för att jämförelse ska kunna göras med tidigare mätserier, och att mätserien hålls kontinuerlig för kommande år. Metallhalt i levervävnad hos vallgravsfisk har analyserats sedan 1974, men denna specifika mätserie börjar 2005 för braxen, 2007 för abborre och id och 2008 för mört. Metallhalt i muskelvävnad hos vallgravsfisk har analyserats 2010, 2011 och Resultat De fiskar som analyserats är ett litet och inte representativt urval av den totala fiskpopulationen i vallgraven. I brist på resurser att fånga och analysera en större mängd fisk, företrädesvis av ungefär samma storlek, har vi valt att analysera ett liter urval av den fisk som funnits att tillgå från vallgravsmetet har vi sorterat ut en mer homogen storleksgrupp för metallanalys i muskel än tidigare och det bör noteras vid framtida jämförelser. Metallhalt i levervävnad Resultatet av metallhalt i levervävnad för några utvalda metaller illustreras i tabell 1. Ytterligare metall- och grundämneshalter i muskelvävnad presenteras i bilaga 1. Resultaten varierar och det är svårt att dra några slutsatser om metallhalterna ökar eller minskar. En enskild braxen från 2012 års mete hade ansamlat större mängder bly och mangan i levern. Blybelastningen till vallgraven har minskat drastiskt sedan 1994 års förbud mot bly i bensin. Positivt är att övriga undersökta fiskar visar på ett minskande blyinnehåll. Kopparhalterna ser ut att öka sedan 2008 men 2010 års värden skiljer sig från övriga år där alla undersökta metaller hade ökat i samtliga arter. 5
8 Mört Cd Mindre än Hg Pb Mindre än Cu 2008 medel 1,5 (1-2) 0,02 (0,01-0,03) 8,5 (7-10) 2,6 (2-3,1) 2009 medel 1,5 (1-2) 0,03 (0,02-0,04) 7,5 (7-8) 7,7 (7,5-8,0) 2010 medel 6,0 (2-10) 0,08 (0,07-0,08) 30,0 (10-50) 85,2 (28,4-142) 2011 medel 0,02 (0,01-0,02) 0,02 (0,01-0,02) 0,1 (<0,02-0,17) 11,6 (9,7-13,4) 2012 medel 0,02 (0,01-0,04) 0,38 (0,15-0,57) 0,13 (0,09-0,3) 8,2 (1,2-33) Abborre Cd Mindre än Hg Pb Mindre än Cu 2008 medel 2,0 (2-2) 0,10 (0,07-0,12) 8,0 (8-8) 3,1 (2,4-3,8) 2009 medel 1,5 (1-2) 0,09 (0,08-0,10) 8,0 (6-10) 2,4 (2,2-2,7) 2010 medel 5,5 (4-7) 0,39 (0,12-0,66) 30,0 (20-40) 7,6 (5,9-9,2) 2011 medel 0,1 (0,03-0,17) 0,14 (0,09-0,183) <0,03 (<0,02-<0,04) 2,6 (2,13-2,98) 2012 medel 0,14 (0,008-0,62) 1,03 (0,75-1,5) 0,08 (0,06-0,09) 7,2 (0,88-21) Id Cd Mindre än Hg Pb Mindre än Cu 2008 medel 1,5 (1-2) 0,05 (0,04-0,05) 7,5 (7-8) 27,8 (19,2-36,3) 2009 medel 2,0 (2-2) 0,03 (0,03-0,03) 8,5 (8-9) 12,9 (11,6-14,1) 2010 medel 3,0 (2-4) 0,09 (0,09-0,09) 15,0 (10-20) 61,8 (54,3-69,2) 2011 medel 2012 medel 0,04 (0, )0 039) 0,14 (0,023-0,053) 0,02 (0,03-0,016) 0,17 (0,13-0,20) 0,08 (0,06-0,1) 0,15 (0,1-0,2) 15,5 (13,4-17,6) 25,9 (9,8-42) 6
9 Braxen 2008 medel 2009 medel 2010 medel 2011 medel 2012 medel Cd Mindre än 1,0 (1-1) 0,9 (0,8-1) 2,5 (2-3) 0,02 (0,05-0,03) 0,11 (0,03-0,19) Hg 0,02 (0,02-0,03) 0,01 (0,006-0,007) 0,04 (0,04-0,05) 0,01 (0,01-0,02) 0,12 (0,058-0,19) Pb Mindre än 7,0 (7-7) 5,5 (4-7) 10,0 (10-10) 0,04 (0,03-0,04) 6,9 (0,1-13,8) Cu 4,6 (2,9-6,3) 4,9 (3,7-6,1) 22,8 (17,1-28,5) 4,2 (1,2-9,5) 31,6 (20,3-43) Tabell 1: Kadmium- (Cd), kvicksilver- (Hg), bly- (Pb) och kopparhalt (Cu) i levervävnad hos fisk fångad i vallgraven Halterna är mätta i mg/kg torrsubstans. Tabellen visar medelvärde samt min- och maxvärden. Kadmium och bly anges inte i exakta värden för år , utan halten av ämnet understiger det angivna värdet. Metallhalt i muskelvävnad Resultaten av metallhalt i muskelvävnad för kadmium, kvicksilver och bly illustreras i tabell 2. Ytterligare metall- och grundämneshalter i muskelvävnad presenteras i bilaga 2. Cd Hg Pb Abborre Mört medel medel <0,002 (<0,002-<0,003) <0,002 0,229 (0,114-0,303) 0,10 <0,02 (<0,01-<0,02) 0,02 (<0,002-0,003) (0,69-0,13) (<0,02-0,028) Tabell 2: Kadmium- (Cd), kvicksilver- (Hg) och blyhalt (Pb) i muskelvävnad hos fisk fångad i vallgraven Halterna är mätta i mg/kg våtsubstans. Tabellen visar medelvärde samt min- och maxvärden. Kadmium i muskel Gränsvärde för kadmium i fisk för konsumtion är 0,050 mg/kg våtvikt (Kommissionens förordning (EG) 1881/2006) och 2012 hade ingen av de provtagna fiskarna en kadmiumhalt i muskelvävnaden som överstiger gränsvärdet, men resultatet är inte statistiskt säkerställt. Kvicksilver i muskel Gränsvärde för kvicksilver i fisk för konsumtion är 0,50 mg/kg våtvikt (Kommissionens förordning (EG) 1881/2006) och 2012 hade ingen av de provtagna fiskarna en kvicksilverhalt i muskelvävnaden som överstiger gränsvärdet, men resultatet är inte statistiskt säkerställt. Vid 2010 års 7
10 undersökning var det en individ av arten mört som hade en halt av kvicksilver som översteg gränsvärdet kraftigt, med en kvicksilverhalt i muskel på 1,9 mg/kg våtsubstans (Miljöförvaltningen 2011). När man jämför 2011 års analysresultat med en mätning från 2001 (Mathiason et al. 2004) som omfattade abborre, id och mört har halterna dock minskat något hos dessa tre arter. Bly i muskel Gränsvärdet för bly i fisk för konsumtion är 0,3 mg/kg våtvikt (Kommissionens förordning (EG) 1881/2006) och 2012 hade ingen av de provtagna fiskarna en blyhalt i muskelvävnaden som överstiger gränsvärdet, men resultatet är inte statistiskt säkerställt. Slutsatser Syftet med vår undersökning av metallhalter i muskelvävnad är att undersöka om fisken i vallgraven är lämplig för konsumtion. Det är en översiktlig undersökning som endast kan ge en fingervisning om det är rimligt att hoppas att vallgravsfisk går att äta i framtiden avseende metaller. De metaller som omfattas av gränsvärden för konsumtion är kadmium, kvicksilver och bly. Inget av de analyserade proverna i årets undersökning har värden som överstiger gränsvärdena. Vid 2010 års mätning var kvicksilverhalten i mycket hög i ett av proverna. Halterna kvicksilver i muskelvävnad förefaller vid 2011 och 2012 års mätningar vara låga. Angående fiskens ätlighet är rekommendationen fortfarande att avstå från att äta stationär fisk från vallgraven, eftersom det inte kan uteslutas att enskilda individer kan ha för höga halter av kvicksilver eller andra hälsoskadliga ämnen. Mätserien av metallhalt i levervävnad kan användas för att visa tillstånd och trender hos fisken i vallgraven. Vid 2010 års analys sågs en ökning av många av metallerna i alla arterna. Vid 2011 och 2012 års analys var värdena i de flesta fall tillbaka på tidigare nivåer eller lägre. Enstaka exemplar har ackumulerat mycket höga halter av vissa metaller. För att få en generell bild av hur stadens miljöbelastning ser ut; här i form av metallpåverkan på fisk, behövs ett större analysunderlag i kombination med andra undersökningar av vatten och sediment. Det finns ingen enkel förklaring till de relativt höga metallhalter som hittades vid 2010 års undersökning. En teori var att det då varit en snörik vinter. Eftersom värdena sjunkit igen vid 2011 års undersökning, och det även då varit en snörik vinter är det tveksamt om det verkligen är förklaringen till de höga halterna Det finns inga andra uppenbara förklaringar till ökningen; det har inte skett några förändringar i dagvattenbelastningen under de senaste åren, och inga arbeten i vattendraget som innebär att bottensedimenten rörs upp ska ha utförts under perioden. Förklaringen till variationerna bör inte heller ligga i analysmetod eftersom analysen är utförd med samma metod och på samma laboratorium båda åren. Det krävs fortsatt årlig analys för att visa om det förekommer kraftiga mellanårsvariationer. 8
11 Rekommendation inför fortsatta mätningar Det krävs fortsatta och utökade mätningar för att få en säker bild av kvicksilverhalterna i muskel från vallgravsfisk. Fortsatt uppföljning av förändringar i metallbelastningen på vallgravsfisk är också en viktig pusselbit för att följa förändringar i stadens miljöpåverkan. Analysen bör utökas till att omfatta fler individer per art och helst att individerna är relativt lika i storlek. Det skulle också vara värdefullt att mäta flöden och metallhalter i vattenmassan och i bottensediment för att eventuellt kunna spåra orsaker till variationer i metallhalter i fisken. Miljöövervakning av miljögifter i vatten och vattenlevande organismer är en central del för att förstå och kontrollera olika ämnens flöden i samhället. Vattenmiljön tar emot föroreningar via direkta utsläpp, t.ex. processvatten från industri, och via diffusa utsläpp som partiklar från luft eller lakvatten från förorenad mark. Vattenförvaltningen är mitt inne i sin första åtgärdscykel och 2015 ska de flesta av EU:s vatten ha god status enligt ramdirektivet för vatten. Den lokala miljöövervakningen av kommunens vattenförekomster behöver successivt utvecklas för att följa upp resultaten av åtgärdsprogram för vatten. Referenser Fiskeriverket Fritidsfiske och fritidsfiskebaserad verksamhet. Göteborgs Stad Kommunfullmäktige 2009, handling 2009 nr 164. Yttrande över motion av Carina Liljesand (KD) angående bättre möjligheter till fritidsfiske i centrum. Kommissionens förordning (EG) 1881/2006 Om fastställande av gränsvärden för vissa främmande ämnen i livsmedel. Mathiason, S., Persson, B., Adrian, M. och Ekstedt, E Kanalerna i Göteborg. Vatten och fiskar- en miljöbiologisk studie. Miljöförvaltningen Göteborgs Stad Metaller i vallgravsfisk, R 2011:7. Miljöförvaltningen Göteborgs Stad Metaller i vallgravsfisk, R 2011:7. Pallander, S., Utredning av metaller i vallgravsfisk. Institutionen för biologi och miljö, Göteborgs universitet. Ramdirektivet för vatten, Rådets direktiv 2000/60/EG 9
12
13 Bilaga 1 Rådata grundämneshalter i levervävnad Abborre ELEMENT SAMPLE GN M73 GN-M74 GN-M69 GN-M70 GN-M72 GN-69 GN-70 As mg/kg TS 13 <0,4 7,28 4,57 0,521 3,08 2,87 Cd mg/kg <0,01 <0,01 <0,01 <0,01 <0,008 0,617 0,345 Co mg/kg 0,0204 0,0193 0,0252 0,0287 0,0214 0,456 0,419 Cr mg/kg <0,08 0,186 0,156 <0,07 <0,05 0,265 0,204 Cu mg/kg 1,18 0,883 1,55 2,33 4, ,6 Hg mg/kg 0,863 0,523 1,53 1,3 1,41 0,749 0,802 Mn mg/kg 0,695 3,92 1,16 0,601 0,436 10,3 4,77 Ni mg/kg <0,1 0,118 0,134 0,0916 0,111 0,115 0,239 Pb mg/kg <0,1 <0,09 <0,08 <0,09 <0,06 0,0896 <0,07 Zn mg/kg 17 18,9 18,6 20,5 20,2 95,8 91,1 Braxen ELEMENT SAMPLE GN77 GN78 As mg/kg TS <0,7 <0,5 Cd mg/kg 0,0296 0,187 Co mg/kg 0,0525 0,992 Cr mg/kg <0.08 5,18 Cu mg/kg 20,3 43 Hg mg/kg 0,058 0,191 Mn mg/kg 3,9 40,4 Ni mg/kg <0,1 2,18 Pb mg/kg <0,1 13,8 Zn mg/kg 68,8 115 Id ELEMENT SAMPLE GN75 GN76 As mg/kg TS <1 <1 Cd mg/kg 0,0526 0,227 Co mg/kg 0,128 0,0945 Cr mg/kg <0,08 <0,1 Cu mg/kg 9,85 42 Hg mg/kg 0,133 0,203 Mn mg/kg 3,22 6,52 Ni mg/kg <0,1 <0,2 Pb mg/kg <0,1 <0,2 Zn mg/kg 64,8 82,4 11
14 Mört ELEMENT SAMPLE GN63 GN64 GN-M63 GN-M64 GN-M65 GN-M66 As mg/kg TS <1 <0,8 <0,5 1,05 <0,4 <0,4 Cd mg/kg 0,0415 0,0355 <0,01 <0,01 <0,01 <0,01 Co mg/kg 0,137 0,0581 0,0416 0,0196 0,0179 0,0144 Cr mg/kg <0,2 0,166 0,505 0,117 0,417 0,196 Cu mg/kg 32,8 18,2 4,3 1,34 2,25 1,21 Hg mg/kg 0,163 0,153 0,551 0,573 0,371 0,543 Mn mg/kg 5,79 4,98 1,57 0,876 0,92 1,42 Ni mg/kg <0,3 0,148 0,364 0,119 0,1 0,175 Pb mg/kg <0,3 0,146 0,13 <0,08 <0,08 <0,1 Zn mg/kg ,2 19,6 21,6 23,1 Mört ELEMENT SAMPLE GN-M67 GN64 As mg/kg TS 0,495 <0,5 Cd mg/kg <0,01 <0,01 Co mg/kg 0,0354 0,0171 Cr mg/kg 0,128 <0,07 Cu mg/kg 3,28 2,18 Hg mg/kg 0,33 0,33 Mn mg/kg 1,31 0,74 Ni mg/kg 0,121 0,0941 Pb mg/kg <0,09 0,105 Zn mg/kg 50,9 30,2 12
15 Bilaga 2 Rådata grundämneshalter i muskelvävnad Abborre ELEMENT SAMPLE GN-M69 GN-M70 GN-M71 GN-M72 GN-M73 GN-M74 As mg/kg vv 1,41 0,927 0,385 0,11 2,55 <0,08 Cd mg/kg <0,002 <0,002 <0,003 <0,002 <0,003 <0,002 Co mg/kg 0,0049 0,0058 0,0035 0,0045 0,004 0,0041 Cr mg/kg 0,0301 <0,01 <0,02 <0,01 <0,02 0,0398 Cu mg/kg 0,3 0,472 0,167 0,895 0,233 0,189 Hg mg/kg 0,302 0,268 0,216 0,303 0,171 0,114 Mn mg/kg 0,224 0,122 0,113 0,0921 0,137 0,838 Ni mg/kg 0,0258 0,0186 0,0249 0,0234 <0,02 0,0252 Pb mg/kg <0,02 <0,02 <0,02 <0,01 <0,02 <0,02 Zn mg/kg 3,6 4,16 3,88 4,25 3,34 4,05 Mört ELEMENT SAMPLE GN-M63 GN-M64 GN-M65 GN-M66 GN-M67 GN-M68 As mg/kg vv <0,1 0,237 <0,1 <0,1 0,102 <0,1 Cd mg/kg <0,003 <0,002 <0,002 <0,003 <0,002 <0,002 Co mg/kg 0,0089 0,0044 0,004 0,0032 0,0073 0,0037 Cr mg/kg 0,108 0,0264 0,0933 0,0433 0,0264 <0,01 Cu mg/kg 0,921 0,301 0,505 0,267 0,676 0,478 Hg mg/kg 0,12 0,132 0,0839 0,123 0,0693 0,0729 Mn mg/kg 0,335 0,197 0,206 0,313 0,27 0,162 Ni mg/kg 0,0778 0,0267 0,0225 0,0386 0,0249 0,0206 Pb mg/kg 0,0278 <0,02 <0,02 <0,02 <0,02 0,0229 Zn mg/kg 7,74 4,42 4,83 5,11 10,5 6,61 13
16
17 Publikationer utgivna av Göteborgs Miljöförvaltning Rapporter (ISSN ): R 2013:1 Årsrapport 2012 R 2013:2 Metaller i vattendrag 2012 R 2013:3 Bottenfauna i Göteborgs kommun 2012 R 2013:4 Metaller i vallgravsfisk 2012 R 2012:1 Årsrapport 2011 R 2012:2 Utbredning och förekomst av alger på hårdbottenmiljöer i Göteborgs skärgård R 2012:3 Förekomst av TBT i sediment från småbåtshamnar och dess effekt på nätsnäckor R 2012:4 Inventering av dagaktiva fjärilar i Göteborgs kommun 2011 R 2012:5 Inventering av trollsländor i Göteborgs kommun 2011 R 2012:6 Inventering av hasselsnok (Coronella austriaca) i Göteborgs kommun 2011 R 2012:7 Transplantering av lunglav Lobaria pulmonaria i sex skogsbestånd i Göteborg R 2012:8 Kemikalier i möbler - tillsyn hos möbelhandel. Tillsynsprojekt i samarbete mellan Malmö, Göteborg och Stockholm R 2012:9 Metaller i vallgravsfisk Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning R 2012:10 Bottenfauna i Göteborgs kommun 2011 R 2012:11 Metaller i vattendrag 2011 R 2012:12 Luftkvaliteten i Göteborgsområdet. Årsrapport 2011 R 2012:13 Kunskapen om Reach hos nedströmsanvändare av kemikalier. Tillsynsprojekt i samarbete mellan Malmö, Göteborg och Stockholm R 2012:14 Distribution av färdigförpackad mat inom hemtjänsten R 2012:15 Budget 2012 R 2012:16 Kunskapsförsörjning och samordning av det tobaksförebyggande arbetet i Göteborg R 2012:17 Kunskapsförsörjning och samordning av tobaksförebyggande insatser. Utvärdering av ett projekt i Göteborgs Stad R 2012:18 Tema: Tobaksprevention och in-vandrargrupper fortsättnings-projekt (TTI) R 2012:19 Tobaksprevention och invandrargrupper Utvärdering av ett fortsättningsprojekt i Göteborgs Stad R 2012:20 Nationell konferens Tobak eller Hälsa måluppfyllelse till år 2014 bland de grupper som röker mest R 2012:21 Utvecklad tillsyn på skolgårdar med mål att alla skolgårdar i Göteborg skall vara rökfria R 2012:22 Tobakspreventiva insatser i mångkulturell miljö. En intervjuundersökning om kunskap och attityder R R Miljörapport En beskrivning av miljötillståndet i Göteborg Kemikalier i leksaker. Tillsyn av detaljhandeln. Tillsynsprojekt i samarbete mellan Malmö, Göteborg och Stockholm R Miljö- och klimatnämndens budget 2013 R Metaller i smycken - Tillsynsprojekt i samarbete mellan Göteborg, Malmö och Stockholm
18
Metaller i Vallgravsfisk 2011. Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning. Miljöförvaltningen R 2012:9
ISBN nr: 1401-2448 R 2012:9 Foto: Peter Svenson Metaller i Vallgravsfisk 2011 Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning Miljöförvaltningen Karl Johansgatan
Läs merMetaller i vallgravsfisk 2013. Miljöförvaltningen R 2014:8. ISBN nr: 1401-2448
ISBN nr: 1401-2448 R 2014:8 Foto: Sofia Pallander Metaller i vallgravsfisk 2013 Miljöförvaltningen Box 7012, 402 31 Göteborg Tel vx: 031-365 00 00 Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se www.goteborg.se
Läs merPM F08 110 Metaller i vattenmossa
Version: _ 1(11) PM F08 110 Metaller i vattenmossa Upprättad av: Hanna Larsson, Medins Biologi AB Granskad av: Alf Engdahl, Medins Biologi AB Version: _ 2(11) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3
Läs merMetaller i ABBORRE från Runn. Resultat 2011 Utveckling
Metaller i ABBORRE från Runn Resultat Utveckling Abborre i Runn Metaller i vävnader Som en uppföljning till tidigare undersökningar år 1993 1, 1996 2, - 20 3, 4 infångades under sensommaren abborre från
Läs merMetallundersökning Indalsälven, augusti 2008
Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 EM LAB Strömsund 1 Förord Denna rapport är sammanställd av EM LAB (Laboratoriet för Energi och Miljöanalyser) på uppdrag av Indalsälvens Vattenvårdsförbund.
Läs merKvicksilver i gädda från insjöar i Göteborg
Kvicksilver i gädda från insjöar i Göteborg ISSN 1401-243X R 2007:5 VI SKALL STRÄVA EFTER STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR! Göteborgs Miljöförvaltning är sedan oktober 1998 certifierad enligt ISO 14001. För att
Läs merAnalyser av bly, kadmium och ftalater i leksaker
Analyser av bly, kadmium och ftalater i leksaker Ett delprojekt inom projektet Giftfritt Göteborg R 2008:6 ISSN 1401-243X VI SKALL STRÄVA EFTER STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR! Göteborgs Miljöförvaltning är sedan
Läs merTransplantering av lunglav Lobaria pulmonaria. i sex skogsbestånd i Göteborg 1994 2011. Miljöförvaltningen R 2012:7. ISBN nr: 1401-2448
ISBN nr: 1401-2448 R 2012:7 Transplantering av lunglav Lobaria pulmonaria i sex skogsbestånd i Göteborg 1994 2011 Miljöförvaltningen Karl Johansgatan 23, 414 59 Göteborg Tel vx: 031-368 37 00 Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se
Läs merMÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND. Fisk från Mälaren - bra mat
MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Fisk från Mälaren - bra mat Gädda, gös och abborre från 6 fjärdar i Mälaren undersöktes under 2001. Provtagningsstationen Östra Mälaren ligger i Ulvsundasjön nära de centrala
Läs merBILAGA 5:5 JÄMFÖRELSE MELLAN RESULTAT AV METALLANALYSER UTFÖRDA MED XRF OCH PÅ LABORATORIUM
Uppdragsnr: 183246 1 (9) BILAGA 5:5 JÄMFÖRELSE MELLAN RESULTAT AV METALLANALYSER UTFÖRDA MED XRF OCH PÅ LABORATORIUM Syfte I syfte att undersöka om det direktvisande fältinstrumentet XRF på ett snabbt
Läs merMetaller i vattendrag 2011. Miljöförvaltningen R 2012:11. ISBN nr: 1401-2448. Foto: Medins Biologi AB
ISBN nr: 1401-2448 R 2012:11 Foto: Medins Biologi AB Metaller i vattendrag 2011 Miljöförvaltningen Karl Johansgatan 23, 414 59 Göteborg Tel vx: 031-368 37 00 Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se
Läs merTungmetallbestämning i gräskulturer
1(14) Miljöförvaltningen Tungmetallbestämning i gräskulturer Landskrona 2013 Hilde Herrlund Miljöinspektör Rapport 2014:1 Januari 2014 2(14) Sammanfattning I jämförelse med 2012 skedde en ökning av tungmetallhalten
Läs merMetaller i vallgravsfisk. Miljöförvaltningen R 2011:7. ISBN nr: Foto:Anna Jolfors
ISBN nr: 1401-2448 R 2011:7 Foto:Anna Jolfors Metaller i vallgravsfisk Miljöförvaltningen Karl Johansgatan 23, 414 59 Göteborg Tel vx: 031-368 37 00 Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se www.goteborg.se/miljo
Läs merRapport till Västerhaninge Båtsällskap
Rapport till Västerhaninge Båtsällskap Efter styrelsebeslut i Västerhaninge båtsällskap ombads Happy Boat att mäta halter av koppar, zink och tenn på de kvarvarande ca 30 omätta båtskroven av föreningens
Läs merMETALLER I VATTENDRAG 2005.
Metaller i vattendrag 2005 R 2006:3 METALLER I VATTENDRAG 2005. En undersökning av metallhalter i vattenmossa i Göteborgs kommun. Undersökningen utfördes hösten 2005 av Medins Biologi AB, Alf Engdahl,
Läs merKOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA
KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA Gatu- och fastighetskontoret Miljöförvaltningen Stockholm Vatten Användningen av koppar måste minska Koppar är nödvändigt för växter och djur. Alla levande celler behöver koppar
Läs merMetaller i fällningskemikalien järnsulfat
1(10) Metaller i fällningskemikalien järnsulfat Gryaab rapport 2012:15 Jan Mattsson, Fredrik Davidsson och Anette Johansson 2(10) Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling genom att införa
Läs merÅsbro nya och gamla impregneringsplats Fiskundersökning i Tisaren
PM Åsbro nya och gamla impregneringsplats Fiskundersökning i Lantmäteriet, ordernummer 694932 Version 1.0 Sundsvall 2017-02-20 SGU , Askersunds kommun 2017-02-20 s 2 (8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...
Läs merMiljöteknisk markundersökning av Geten 2 i Falköping
Sida 1 (12) Miljöteknisk markundersökning av Geten 2 i Falköping Författare: Helena Westin, Structor Nyköping AB Granskad av: Mats Dorell, Structor Nyköping AB Sida 2 (12) Sammanfattning Structor Nyköping
Läs merProvtagningar utförda 2010
Uppföljning av miljömedicinsk riskbedömning med avseende på konsumtion av analyserade vegetabilier, fisk och kräftor från Gusum Provtagningar utförda 2010 Foto Ingela Helmfrid. Vy över höjden vid nya bruket
Läs merTBT i Västerås Anna Kruger, Västerås stad anna.kruger@vasteras.se
TBT i Västerås Anna Kruger, Västerås stad anna.kruger@vasteras.se Västerås - Insjöhamn Mälarhamnen AB - Flera småbåtshamnar 4000 båtplatser inom kommungränsen i Mälaren 3100 båtplatser kommunala 4 båttvättar
Läs merMetaller i smycken. Tillsynsprojekt i samarbete mellan Göteborg, Malmö och Stockholm. Miljöförvaltningen R 2012:26. ISBN nr: 1401-2448
ISBN nr: 1401-2448 R 2012:26 Metaller i smycken Tillsynsprojekt i samarbete mellan Göteborg, Malmö och Stockholm Miljöförvaltningen Box 7012, 402 31 Göteborg Tel vx: 031-368 37 00 Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se
Läs merAbborre i Runn Metaller i vävnader 2013
Abborre i Runn Metaller i vävnader 20 Som en uppföljning till tidigare undersökningar år 1993 1, 1996 2, 1999-20 3, 4 infångades under sensommaren 20 abborre från centrala Runn för analys av metallinnehållet
Läs merMetaller i ABBORRE från Runn. Resultat 2010 Utveckling
Metaller i ABBORRE från Runn Resultat Utveckling Abborre i Runn Metaller i vävnader Som en uppföljning till tidigare undersökningar år 1993 1, 2, - 3, 4 infångades under sensommaren abborre från centrala
Läs merUtsläpp och nedfall av metaller under Vattenfestivalens fyrverkerier
SlbŸanalys Stockholms Luft- och Bulleranalys Utsläpp och nedfall av metaller under Vattenfestivalens fyrverkerier 1997-5-16 Rapporten är sammanställd av Lars Burman och Christer Johansson, Stockholms luft-
Läs merVaror i lågprissegmentet. - tillsyn över detaljhandeln. Tillsynsprojekt i samarbete mellan Malmö, Göteborg och Stockholm. Miljöförvaltningen R 2014:4
ISBN nr: 1401-2448 R 2014:4 Varor i lågprissegmentet - tillsyn över detaljhandeln Tillsynsprojekt i samarbete mellan Malmö, Göteborg och Stockholm Miljöförvaltningen Box 7012, 402 31 Göteborg Tel vx: 031-365
Läs merHur mår Vänerfisken? - Undersökning av stabila organiska ämnen och metaller i fisk. Anders Sjölin Toxicon AB
Hur mår Vänerfisken? - Undersökning av stabila organiska ämnen och metaller i fisk Anders Sjölin Toxicon AB Definition Miljögift är ett samlingsnamn för sådana gifter som har en negativ inverkan på miljö
Läs merRapport till Västerhaninge Båtsällskap
Rapport till Västerhaninge Båtsällskap Efter styrelsebeslut i Västerhaninge båtsällskap ombads Happy Boat att mäta halter av koppar, zink och tenn på båtskroven av 30 stycken av föreningens båtar. Detta
Läs merProvfiske med nät. Foto Fiskeriverket Abborrar. Foto Dan Blomqvist. Metaller i kustabborre. Uppdaterad
Provfiske med nät. Foto Fiskeriverket Abborrar. Foto Dan Blomqvist. Metaller i kustabborre Uppdaterad 2010-09-09 Resultatbladet visar en del av den regionala miljöövervakningen i Norrbottens län och innefattar
Läs merAbborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket Brännträsket. Foto Lisa Lundstedt. Metaller i insjöabborre. Uppdaterad 2011-12-05
Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket. Foto Lisa Lundstedt Metaller i insjöabborre Uppdaterad 211-12-5 Resultatbladet visar en del av den regionala miljöövervakningen i Norrbottens län och innefattar
Läs merProjekt Slussen: Kontrollprogram vattenverksamhet - ytvatten
Uppdragsnr: 10133309 1 (6) PM Projekt Slussen: Kontrollprogram vattenverksamhet - ytvatten John Sternbeck, WSP Inledning Slussen i Stockholm är uttjänt och behöver byggas om. Den nuvarande avtappningskapaciteten
Läs merVägledning för intern kemikaliekontroll
Vägledning för intern kemikaliekontroll Inledning Denna vägledning vänder sig till dig som har ansvar för inköp och hantering av kemiska produkter inom verksamheten. Att välja rätt metod och kemikalie
Läs merUPPDRAGSLEDARE. Staffan Stenvall UPPRÄTTAD AV. Frida Nolkrantz
-14 UPPDRAG Skörby - MKB UPPDRAGSNUMMER 3370792100 UPPDRAGSLEDARE Staffan Stenvall UPPRÄTTAD AV Frida Nolkrantz DATUM 23 Kompletterande bedömning av dagvattnets påverkan på föroreningshalterna i Mälaren
Läs merCentrala Barnhälsovården Skaraborg Primärvården, 2013-01-23
Centrala Barnhälsovården Skaraborg Primärvården, 2013-01-23 Fortsatta problem med vissa tungmetaller och mineraler i barnmat Allmän information till vårdpersonal Viss barnmat innehåller tungmetallerna
Läs merMätningar av tungmetaller i. fallande stoft i Landskrona
Miljöförvaltningen Mätningar av tungmetaller i fallande stoft i Landskrona 2012 Victoria Karlstedt Rapport 2013:4 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona Sammanfattning Sedan 1988 har kontinuerliga luftmätningar
Läs merHar belastningen av metaller, PAH eller PCB i Stockholms vattendrag förändrats under perioden 1997-2002?
Har belastningen av metaller, PAH eller PCB i Stockholms vattendrag förändrats under perioden 1997-2002? Magnus Rahmberg Christian Junestedt John Sternbeck B 1582 Maj 2004 Organisation/Organization IVL
Läs merPVC-produkter. - tillsyn över detaljhandeln. Tillsynsprojekt i samarbete mellan Malmö, Göteborg, Helsingborg och Stockholm. Miljöförvaltningen
ISBN nr: 1401-2448 R 2014:9 Foto: Ulrika Siemers PVC-produkter - tillsyn över detaljhandeln Tillsynsprojekt i samarbete mellan Malmö, Göteborg, Helsingborg och Stockholm Miljöförvaltningen Box 7012, 402
Läs merRiktlinjer för båtbottentvättning av fritidsbåtar. Framtagna av HaV, på uppdrag av regeringen, för att minimera miljöpåverkan i augusti 2012
Riktlinjer för båtbottentvättning av fritidsbåtar Framtagna av HaV, på uppdrag av regeringen, för att minimera miljöpåverkan i augusti 2012 Riktlinjer båtbottentvätt Bakgrund och syfte Hur stor belastning
Läs merFörstudie lekplatsutrustning
Förstudie lekplatsutrustning - en inventering av utbudet av lekplatsutrustning enligt ramavtal för Göteborg Stad Ett delprojekt inom projektet Giftfritt Göteborg R 2009:12 ISSN 1401-243X VI SKALL STRÄVA
Läs merAnalys av miljöfarliga ämnen på land och i sediment vid båtuppläggningsplatser
Britta Eklund Institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM Stockholm Universitet Analys av miljöfarliga ämnen på land och i sediment vid båtuppläggningsplatser Ca 700 000 båtar totalt i Sverige Varav
Läs merMÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.
Hedströmmen MÄLAREN Kolbäcksån Arbogaån Svartån Örsundaån Råckstaån Sagån Oxundaån Märstaån Fyrisån EN SJÖ FÖR MILJONER Köpingsån Eskilstunaån SMHI & Länsstyrelsen i Västmanlands län 2004 Bakgrundskartor
Läs merAnvändning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar
1 (7) Miljö- och byggkontoret April 2005 Bo Jernberg PM Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar I Stålverket i Smedjebacken, Fundia Special Bar AB, tillverkas
Läs merAngående dioxinhalter i sik fångad i Vättern och Vänern
MEDDELANDE Datum 2015-01-12 Beteckning Sida 1/3 Enligt sändlista Angående dioxinhalter i sik fångad i Vättern och Vänern Kompletterande analyser har bekräftat att det förekommer halter av dioxin i sik
Läs merKustundersökningar i Blekinge och västra Hanöbukten - sammanfattning av resultat från undersökningarna 2001
Kustundersökningar i Blekinge och västra Hanöbukten - sammanfattning av resultat från undersökningarna 21 Under 21 genomförde Högskolan i Kalmar, SMHI och TOXICON i Landskrona den samordnade kustkontrollen
Läs merRapport till Västerhaninge Båtsällskap
Rapport till Västerhaninge Båtsällskap Efter styrelsebeslut i Västerhaninge båtsällskap ombads Happy Boat att mäta halter av koppar, zink och tenn på båtskroven av 30 stycken av föreningens båtar. Detta
Läs merBiogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % 2011 kvot total kväve total av TS %
Näringsämnen, kg/m 3 Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % GF ph 2011 kvot total kväve total av TS % Januari 2,9 5,6 3,7 0,72 2,7 3,8 72,3 8,3 Februari 3,4 5,8 3,7 0,86 3,3 4,2 73,1
Läs merGenomförande av EU-lagstiftning om utvinningsavfall
Arkivbeteckning 1(5) Miljödepartementet 103 33 STOCKHOLM Genomförande av EU-lagstiftning om utvinningsavfall Länsstyrelsen har beretts tillfälle att yttra sig över remitterat författningsförslag som syftar
Läs merVÄG 25, KALMAR-HALMSTAD, ÖSTERLEDEN, TRAFIKPLATS FAGRABÄCK, VÄXJÖ Översiktlig miljöteknisk markundersökning
VÄG 25, KALMAR-HALMSTAD, ÖSTERLEDEN, TRAFIKPLATS FAGRABÄCK, VÄXJÖ Översiktlig miljöteknisk markundersökning PM 2016-03-03 Upprättad av Granskad av: Matti Envall, Trafikverket Godkänd av ver 1.0 Uppdragsnr:
Läs merSamråd åtgärdsprogram för vattenförvaltningen i norra Östersjöns vattendistrikt
Tjänsteutlåtande 0 Östen Samhällsbyggnadsförvaltningen Kristina Eriksson Datum 2015-03-09 Dnr KS 2015/0077-422 Till Kommunstyrelsen Samråd åtgärdsprogram för vattenförvaltningen i norra Östersjöns vattendistrikt
Läs merVÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll)
DAGVATTENUTREDNING INFÖR UTBYGGNAD AV VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll) OKT 2010 2 (8) 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 2 Dagvattenhantering vid Väsjöområdet 3 2.1 Väsjön 3 2.2 Förslag till dagvattenhantering 3 2.3 Reningsbehov
Läs merInstitutet för miljömedicin Karolinska Institutet
Institutet för miljömedicin Karolinska Institutet Yttrande över WSP Environmental rapport Gåshaga brygga, Lidingö stad. Fördjupad miljö- och hälsoriskbedömning inklusive kompletterande miljöteknisk markundersökning
Läs merBilaga D: Lakvattnets karaktär
Bilaga D: Lakvattnets karaktär Bakgrund I deldomen avses med lakvatten allt vatten som samlas upp inom avfallsanläggningen. Då uppsamlat vatten har olika karaktär, och därmed olika behandlingsbarhet, har
Läs merTidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G.
Bibliografiska uppgifter för Fosfor - millöproblem i Östersjön Tidskrift/serie Växtpressen Utgivare Yara AB Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G. Huvudspråk
Läs merSjön saneras från kvicksilver
Sjön saneras från kvicksilver 2 Arbeten vid åmynningen Området vid åmynningen innehåller en stor del av det kvicksilver som finns i Turingens sediment. När vattnet virvlas upp av åns vågrörelser och strömmar
Läs merRAPPORT. Specialkosthantering i skolor och förskolor i Malmö 2016. Antagen av miljönämnden 2016-06-14. Rapport nr 4/2016 ISSN 1400-4690
RAPPORT Specialkosthantering i skolor och förskolor i Malmö 2016 Antagen av miljönämnden 2016-06-14 Rapport nr 4/2016 ISSN 1400-4690 Rapporter (ISSN 1400-4690) utgivna fr.o.m. 2012: 01/2012 Sammanställning
Läs merGemensamt delprogram för stormusslor
Bakgrund: Gemensamt delprogram för Revidering av länens miljöövervakningsprogram för perioden 2009-2014 Gemensamma delprogram: för att öka samordningen mellan länen samt mellan RMÖ och NMÖ - på så sätt
Läs merFörslag på mål eller målområden för grupperna våra ekosystemtjänster och förebygg och begränsa föroreningar
Förslag på mål eller målområden för grupperna våra ekosystemtjänster och förebygg och begränsa föroreningar Förslag på övergripande paraplymål för gruppen våra ekosystemtjänster - Vi ska skydda och bevara
Läs merSweco Infrastructure AB. Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen
RAPPORT Karlstads kommun SEDIMENTPROVTAGNING, GRUNDVIKEN UPPDRAGSNUMMER 1331177100 Miljöteknisk markprovtagning av sediment i Grundviken KARLSTAD 2010-06-16 Sweco Infrastructure AB Sara Häller 1 (11) ra04s
Läs merMiljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet
Miljösituationen i Västerhavet Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet Hur mår havet egentligen? Giftiga algblomningar Säldöd Bottendöd Övergödning
Läs mer2014-10-06. Insamling av underlagsdata Övervakning och kontroll. Orienterande studie (Fas 1) sammanställning av kunskaper och platsbesök
Insamling av underlagsdata Övervakning och kontroll Mötesnamn etc 1 Orienterande studie (Fas 1) sammanställning av kunskaper och platsbesök Uppgiftsinsamling Besök på platsen Mötesnamn etc 2 Uppgiftsinsamling
Läs merDenna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdat laboratorium i förväg skriftligt godkänt annat.
RAPPORT utfärdat av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory DGE Mark och Miljö RAPPORT Periodisk mätning 1 vid Hovhultsverket 2013 Uddevalla Kraft AB, Uddevalla 2013-04-12 Rapport
Läs merBullervall och terrass, Norra Älvstranden, Göteborg
Bullervall och terrass, Norra Älvstranden, Göteborg Varvsområde Förorenat område Blomstrande stadsdel Marie Börnell, Sweco 1 Utveckling av den goda staden Sannegården Eriksberg Lindholmen/ Lundbystrand
Läs merrapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010
rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010 Johan Persson och Tomas Loreth, Upplandsstiftelsen, Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult, Ylva Lönnerholm, Uppsala universitet Författare Johan Persson
Läs merGifter från båtverksamhet
Gifter från båtverksamhet Dagens kunskap, möjligheter till åtgärder? Britta Eklund Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM) Stockholms universitet Britta.eklund@itm.su.se Problemet Vem/vilka är
Läs merUndersökning av sediment i Malmö hamnområden
Undersökning av sediment i Malmö hamnområden Analys av tungmetaller år 2013 Toxicon rapport 068-13 Härslöv januari 2014 www.toxicon.com Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Material
Läs merUndersökning av sediment utanför Skåre hamn, Gislöv hamn och Smyge hamn samt tång i Smyges hamnbassänger
Undersökning av sediment utanför Skåre hamn, Gislöv hamn och Smyge hamn samt tång i Smyges hamnbassänger Underlag för muddringsarbeten i hamnar Toxicon Rapport 020-16 LANDSKRONA APRIL 2016 Sediment- och
Läs merMåla båtbotten Du har väl koll på reglerna?
Måla båtbotten Du har väl koll på reglerna? Så här får båtbottenfärg användas allmänna regler Under 2014 såldes 56 ton bekämpningsmedel/aktiv substans för användning i båtbottenfärger för fritidsbåtar.
Läs merMiljöteknisk markundersökning f.d. Åryds glasbruk, Växjö kommun
Miljöteknisk markundersökning f.d. Åryds glasbruk, Växjö kommun Rapport avseende provtagning av mark FÖRSTUDIE För: Länsstyrelsen i Kronoberg Version: Slutlig Upprättad: 2014-01-28 Uppdrag: 813-012 Org
Läs merMetaller i smycken. Tillsynsprojekt i samarbete mellan Göteborg, Malmö och Stockholm RAPPORT. Antagen av Miljönämnden 2013-02-19
RAPPORT Metaller i smycken Tillsynsprojekt i samarbete mellan Göteborg, Malmö och Stockholm Antagen av Miljönämnden 2013-02-19 Rapportnr 2/2013 ISSN 1400-4690 Rapporter (ISSN 1400-4690) utgivna fr.o.m.
Läs merEnheten för resurstillträde 2011-03-18 13-1356-11 Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren 031-743 04 32 Enligt sändlista
REMISS Sida 1(9) Datum Beteckning Enheten för resurstillträde 2011-03-18 13-1356-11 Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren 031-743 04 32 Enligt sändlista Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36)
Läs merVattenövervakning i Sverige. Bakgrund, nuläge och förslag till framtida förändringar
Vattenövervakning i Sverige Bakgrund, nuläge och förslag till framtida förändringar Innehållsförteckning Inledning...... 3 Definitioner... 4 Vattenövervakning i Sverige ur ett historiskt perspektiv...
Läs merLyft produktionen med rätt vattenrening
Lyft produktionen med rätt vattenrening ~ 1 ~ Kraven på rening av industriellt avloppsvatten Reningsverken är byggda för att ta emot hushållsspillvatten, som är biologiskt nedbrytbart samt reduktion av
Läs merTEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT
Sida 1 av 6 TEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT Giftfri miljö Frisk luft god kvalitet Levande sjöar och vattendrag Hav i balans samt levande kust och skärgård Ett rikt odlingslandskap Levande skogar Myllrande våtmarker
Läs merÅtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten
Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten Sammanfattning Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten är en gruppering av de sjutton kustvattenförekomsterna Hossmoviken, Västra sjön, S n Kalmarsund,
Läs merMOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2014 Bilaga 9 BILAGA 9
MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 214 Bilaga 9 BILAGA 9 år 214 219 MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 214 Bilaga 9 Metodik Under september 214 har abborre samlats in för analys av metaller och morfometriska
Läs merRedovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015
1/18 13.11.2015 Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015 2/18 INNEHÅLL RECIPIENPFÖRHÅLLANDENA OCH KLASSIFICERINGSMETOD.3 RECIPIENTENS UTBREDNING... 5 MÄTPUNKTER... 6 LOTSBROVERKETS
Läs merHÖRBY KOMMUN. Kemikalier i varor 2013. Regionalt tillsynsprojekt. Information och tillsyn hos butiker med leksaksförsäljning RAPPORT 2013-2
Kemikalier i varor 2013 Regionalt tillsynsprojekt Information och tillsyn hos butiker med leksaksförsäljning RAPPORT 2013-2 Sid 2 Regionalt tillsynsprojekt 2013 Projektet har genomförts av miljöinspektör
Läs merLivsmedelskontroll i förskolor 2009
Livsmedelskontroll i förskolor 2009 R 2010:9 ISSN 1401-243X VI SKALL STRÄVA EFTER STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR! För att bli trovärdiga i vår roll som tillsynsmyndighet måste vi visa att vi ställer krav på oss
Läs merOm miljötillståndet i Sveriges sjöar och vattendrag
Sötvatten 2013 Om miljötillståndet i Sveriges sjöar och vattendrag Trendstationer i vattendrag visar hur miljön förändras Sveriges trendvattendrag är vattendrag där bottenfauna, kiselalger, fisk och vattenkemi
Läs merHantering av vägdagvatten längs Ullevileden.
1 (10) Hantering av vägdagvatten längs Ullevileden. Bilaga till planbeskrivning för detaljplan med MKB i Tornby och Kallerstad för del av SKÄGGETORP 1:1 m.fl. (Utbyggnad av Ullevileden) UUtställningsshandling
Läs merTillsyn av båtklubbar 2014
Sida 1 (7) Bild: Blästring av båtbottenfärg med kolsyreis Tillsyn av båtklubbar 2014 stockholm.se Tillsyn av båtklubbar 2014 Dnr: Utgivare: Miljöförvaltningen Kontaktperson: Pendar Behnood Sida 2 (7) Bakgrund
Läs merRönne å vattenkontroll 2009
Rönne å vattenkontroll 29 Undersökningsprogram Vattenkemi Vattenkemiskt basprogram. 32 provpunkter i vattendrag och fyra sjöar. Basprogrammet ger underlag för tillståndsbeskrivningar avseende organiska
Läs mer61 Norrström - Sagåns avrinningsområde
61 Norrström - Sagåns avrinningsområde Sammanfattning Sagåns avrinningsområde, som tillhör Norrströms huvudavrinningsområde, ligger i Enköpings och Heby kommun i Uppsala län samt Sala och Västerås kommun
Läs merEn hållbar utveckling
FINNES: SÖKES: En hållbar utveckling Material om Stockholms miljöprogram kan beställas på www. eller från Miljöförvaltningen i Stockholm, Box 380 24, 100 64 Stockholm Tel 08-508 28 800, Fax 08-508 28 808
Läs merMiljöbokslut 2002. Anlagt utjämningsmagasin för omhändertagande
Miljöbokslut 22 Miljöbokslut är ett sätt att redovisa miljötillståndet i kommunen. Här redovisas också kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som stöd och inspiration
Läs merSvenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv
7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna
Läs merArbetsgrupp om miljögifter
Arbetsgrupp om miljögifter Fokusområde för arbetsgruppen om miljögifter Grunden i arbetet för en giftfri miljö är att förebygga skador på människors hälsa och i miljön av kemiska ämnen, varor och produkter.
Läs merPassiv provtagning av PCB-halter i Väsbyån
NR U 5115 FEBRUARI 2015 RAPPORT Passiv provtagning av PCB-halter i Väsbyån För Upplands Väsby kommun Magnus Karlsson, IVL Svenska Miljöinstitutet & Niklas Johansson, Melica Biologkonsult Författare: Magnus
Läs merEgenkontroll butiker. Miljökontoret 2014. Adrian Sandin, Jimmy Roslund, Ursula Söderberg
Egenkontroll butiker Miljökontoret 2014 Adrian Sandin, Jimmy Roslund, Ursula Söderberg BAKGRUND, SYFTE OCH MÅL 2 METOD OCH GENOMFÖRANDE 2 RESULTAT 2 LAGSTÖD 2 SLUTSATS OCH DISKUSSION 3 1 Bakgrund, syfte
Läs merUndersökning av sediment i Borstahusens hamn i Öresund
Undersökning av sediment i Borstahusens hamn i Öresund Underlag för tillståndsansökan av underhållsmuddring Toxicon Rapport 001-15 LANDSKRONA JANUARI 2015 Sedimentundersökning i Borstahusens hamn Fredrik
Läs merBilaga 1. Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande
1(8) Bilaga 1 Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande Syfte 1 Syftet med denna förordning är att reglera användningen av avloppsfraktioner på ett sådant sätt att skadliga
Läs merVattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun?
www.logiken.se Omslagsbild: Skäfthulsjön, foto: Jennie Malm Vattenöversikt Hur mår vattnet i Lerums kommun? Lerums kommun Miljöenheten I 443 80 Lerum I Tel: 0302-52 10 00 I E-post: lerums.kommun@lerum.se
Läs merVatten Avlopp Kretslopp 2015-03-20
Fullskaleförsök med dagvattenfilter, Nacka Kommun Talare: Henrik Alm, Sweco Järlasjö Inte god status idag Näringsrik, kemiskt påverkad Åtgärder i sjöar uppströms Åtgärder för urbant dagvatten 1 Försök
Läs merMiljöstörande ämnen i fisk från Stockholmsregionen
Miljöstörande ämnen i fisk från Stockholmsregionen Miljögifter i akvatisk miljö Stockholm, 5 november 2014 Magnus Karlsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Frågeställningar Hur påverkar storstadsregionen sina
Läs merSläketäkt gynnar gäddlek
Släketäkt gynnar gäddlek LOVA-projekt Ett försök att förbättra lekmiljön för gädda Vattenrådet Snoderån Gotland 1 978-91-980886-2-5 2 Förord I miljösammanhang har myndigheter och experter under flera pår
Läs merMiljöaspektlista 2009-05-13 (Poäng > 14, Betydande miljöaspekt - värderingsmodell)
1(7) Miljöaspektlista 2009-05-13 (Poäng > 14, miljöaspekt - värderingsmodell) Utsläpp Utsläpp till luft - pelletspanna - oljepannor - lokala transporter - förbränning trädgårdsavfall - köldmedia Utsläpp
Läs merReach och varor Varutillsyn
Reach och varor Varutillsyn Lena Embertsén Miljöförvaltningen Stockholm Stad Frida Ramström Inspektör Kemikalieinspektionen Dagens presentation Inledning Tillsynsansvar Regler för kemikalier i varor Hur
Läs merFtalater i leksaker Tillsynsprojekt 2008
projekt R A P P O R T maj 2008 M I L J Ö K O N T O R E T Ftalater i leksaker Tillsynsprojekt 2008 Maria Mattsson Adress: Miljökontoret, Rådstugatan 11, 971 85 Luleå Besök oss: Rådstugatan 11 Telefon: 0920-45
Läs merUtsläpp till vatten. Program för Airport city. Härryda kommun 2011-05-13. Upprättad av: Anne Thorén och Åsa Ottosson Granskad av Mikael Bengtsson
Utsläpp till vatten Program för Airport city Härryda kommun 2011-05-13 Upprättad av: Anne Thorén och Åsa Ottosson Granskad av Mikael Bengtsson Kund Swedavia Flygplatsfastigheter i Landvetter AB, Härryda
Läs merYttrande i miljömål nr M 30102-04 avseende sluttäckning av hushållsdeponi.
Yttrande i miljömål nr M 30102-04 avseende sluttäckning av hushållsdeponi. Undertecknade är och företräder närboende runt den aktuella deponin. Vi är också ledamöter i den nybildade föreningen Telge närmiljö.
Läs mer