Metaller i vallgravsfisk. Miljöförvaltningen R 2011:7. ISBN nr: Foto:Anna Jolfors

Transkript

1 ISBN nr: R 2011:7 Foto:Anna Jolfors Metaller i vallgravsfisk Miljöförvaltningen Karl Johansgatan 23, Göteborg Tel vx: Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se

2 VI SKALL STRÄVA EFTER STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR! För att bli trovärdiga i vår roll som tillsynsmyndighet måste vi visa att vi ställer krav på oss själva. Genom att skaffa oss egen erfarenhet av miljöledning blir vi en bättre samarbetspartner till företag, organisationer och enskilda i deras miljöarbete. Miljöpolicy Miljöförvaltningen arbetar på uppdrag av Miljönämnden för att nå visionen om den långsiktigt hållbara utvecklingen av staden. För att vi ska bli framgångsrika är det viktigt att vi i alla situationer uppfattas som goda förebilder. Vår egen påverkan Vi ska när vi utför vårt arbete vara medvetna om vår egen miljöpåverkan. Denna påverkan uppkommer som följd av innehållet i de tjänster vi producerar och hur vi till exempel utnyttjar våra lokaler, reser i tjänsten och gör våra inköp. Ständiga förbättringar Vi ska arbeta för att åstadkomma ständiga förbättringar när det gäller vårt miljöarbete. Detta innefattar både direkt som indirekt påverkan. Bli ledande Vi ska med vår egen miljöanpassning ligga över de krav vi som tillsynsmyndighet ställer på andra. Detta innebär att vi med god marginal följer de lagar och andra bestämmelser som gäller för vår verksamhet samt att vi med detta åtar oss att bedriva ett förebyggande miljöarbete. Samarbete med andra Vi ska ständigt arbeta med att utveckla miljöarbetet genom samarbete och utbyte med andra aktörer. Vi själva som resurs Vi ska nå goda resultat i miljöarbetet genom kunnig och engagerad personal som ansvarsfullt och med helhetsperspektiv tar aktiv del i arbetet. Förvaltningen satsar kontinuerligt på utbildning och information för att alla anställda ska kunna ta ansvar i enlighet med budget och interna miljömål.

3 Förord Metaller i livsmedel är nödvändigt i låga koncentrationer eftersom metaller i många fall behövs för olika funktioner i kroppen. Alltför höga metallhalter kan däremot ha en starkt negativ inverkan på människors hälsa. Miljöförvaltningen har i samarbete med Göteborgs Naturhistoriska museum under 2010 analyserat metallhalter i fisk från vallgraven för att utreda fiskens ätlighet. Initiativet togs efter ett beslut i kommunfullmäktige 2009 om att verka för bättre möjligheter till fritidsfiske i centrala Göteborg. För att sätta undersökningen i ett större perspektiv har 2010 års analys jämförts med tidigare år för att undersöka utvecklingen av metallinnehåll i vallgravsfisken. Ur detta fås en tidsserie som även i framtiden kan följas upp och visa på eventuella miljöförändringar i Göteborgs centrum. Provtagningen har utförts av Göran Nilson och Åsa Holmberg, Göteborgs Naturhistoriska museum, och rapporten har skrivits av Stina Larsson, miljöförvaltningen. Göteborg Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 1

4 Innehållsförteckning Förord... 1 Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Metoder... 6 Resultat... 7 Slutsatser... 9 Referenser Bilaga Bilaga Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

5 Sammanfattning Miljöförvaltningen i samarbete med Göteborgs Naturhistoriska museum lät under 2010 analysera fyra fiskarter från vallgraven i Göteborg för metallhalt i lever- och muskelvävnad. Arterna var mört, abborre, id och braxen, vilka är arter som är vanligt förekommande i vallgraven och lever stora delar av sina liv i denna miljö års värden jämfördes sedan med analyser från tidigare år. Syftet med analysen var att undersöka om fisken klarar kraven för livsmedel, samt att klarlägga utvecklingen av metallhalter under en längre tidsperiod. De analyserade fiskarna har alla fångats under vallgravsmetet, en fisketävling som hålls av Sportfiskarna Väst och Göteborg Vatten årligen. I analysen framkom att sedan 2009 har de analyserade metallerna ökat märkbart i de undersökta fiskarterna. Möjligen är denna ökning kopplad till den låga temperaturen under de första månaderna av 2010, men någon säker förklaring är svår att ge i dagsläget. Vintern dominerades av kall väderlek, då utsläpp från till exempel trafik tenderar att stanna kvar i marknära luftskikt. Många av metallerna som ökat har några av sina huvudsakliga källor till utsläpp inom trafiken, som bromsbeläggningar och fordonsavgaser. Detta kan ha samverkat med den stora mängden snö som ansamlades under denna kallperiod. Vid effektiv snösmältning bildas stora mängder vatten under kort tid, och endast en del kan tas upp av icke hårdgjorda ytor - därför förefaller det troligt att mer dagvatten hamnade direkt i vallgraven än under en varmare vinter. Abborre och mört verkar generellt ha högre metallhalt än id och framförallt braxen. Frågan om fisken i vallgraven är lämplig att äta går endast delvis att besvara eftersom analysen inte hade tillräckligt hög noggrannhet på kadmium och bly. Dock har det visat sig att det kan finnas mycket hög halt av kvicksilver på individnivå hos mört, vilket gör denna art olämplig för konsumtion. Även hos abborre kan det på individnivå finnas en kvicksilverhalt som närmar sig gränsvärdet. Generellt kan det vara lämpligt att tillämpa försiktighetsprincipen och avråda från konsumtion av fisk från vallgraven, dels med tanke på de höga kvicksilverhalterna i vissa individer, men även med tanke på den oväntade ökningen i metallhalt under I brist på en fastställd orsak är det svårt att förutse om metallhalterna kommer att stiga ytterligare, och därför kommer metallhalterna att följas upp under de närmaste åren. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 3

6 Bakgrund Fritidsfiske är populärt i Sverige: 2006 fritidsfiskade en miljon svenskar, och ungefär tre fjärdedelar av dessa fiskade med handredskap (Fiskeriverket, 2009:1). Ett beslut togs i kommunfullmäktige 2009 om att verka för bättre möjligheter till fritidsfiske i Göteborgs centrum. Vallgraven är en kvarvarande del av kanalsystemet som tidigare fanns i centrala Göteborg och tjänade som dräneringskanaler, försvar och hamn. Många av de tidigare kanalerna är idag igenfyllda, vilket har lett till ett begränsat vattenutbyte i vallgraven. Den står i förbindelse med Göta Älv, Rosenlundskanalen, Stora Hamnkanalen och Fattighusån (Mathiason et al. 2004). Vattnet är på grund av sitt centrala läge utsatt för metalltillförsel från trafik och via dagvatten från trafikytor. Fritidsfiske förekommer tidvis i vallgraven, framförallt sommartid. Tungmetaller kan vid intag orsaka hälsoproblem. På grund av detta har EU-kommissionen utfärdat en förordning innehållande gränsvärden för halten av vissa tungmetaller i livsmedel till försäljning (Kommissionens förordning (EG) 1881/2006). Bly kan vid intag leda till försämrad kognitiv utveckling och intellektuell prestationsförmåga hos barn, och högt blodtryck och ökad förekomst av hjärt- och kärlsjukdomar hos vuxna. Kadmium kan ge försämrad njurfunktion, skelettskador samt minskad fortplantningsförmåga. Kvicksilver kan orsaka förändringar i hjärnans utveckling hos barn, och höga halter kan orsaka neurologiska förändringar hos vuxna. (Livsmedelsverket) Syftet med denna undersökning var att undersöka fiskens användbarhet för konsumtion av människor, samt att klarlägga utvecklingen av metallhalter under en längre tidsperiod. För att undersöka ätligheten analyserades muskelvävnad för metallinnehåll, och för att möjliggöra en jämförelse bakåt i tiden analyserades levervävnad för detsamma. Varje år sedan 1974 på Kristihimmelfärdsdag hålls vallgravsmetet av Sportfiskarna Väst i samarbete med Göteborg Vatten. Delar av den fångade fisken sparas och fryses in av Göteborgs Naturhistoriska museum. Några av de vanligaste arterna i kanalen är mört, abborre, id och braxen. Mörten blir vanligen cirka 20 cm lång och väger runt 0,1 kg. Den lever i söt- och bräckvatten, och livnär sig huvudsakligen på insektslarver, snäckor, kräftdjur och växter. I Sverige används den vanligtvis inte längre som föda, men i Östeuropa har den fortfarande ekonomisk betydelse som matfisk. Abborren blir normalt runt cm och väger cirka 0,5 kg. Den lever liksom mörten i söt- och bräckvatten, och livnär sig i ung ålder på 4 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

7 djurplankton och insektslarver varefter den övergår till fisk och kräftdjur. Den anses vara en god matfisk och är populär bland sportfiskare. Iden blir vanligen cirka cm och väger runt 0,5-1,5 kg. Den finns framförallt i klart och strömmande sötvatten, men hittas även i grumligare och bräckt vatten. Födan består framförallt av bottendjur såsom snäckor, musslor, insektslarver och kräftdjur. I Ryssland är iden en viktig matfisk och som i övrigt är en uppskattad sportfisk. Braxen blir normalt cm lång och väger runt 0,5-2 kg. Den återfinns i söt- och bräckvatten, och lever av maskar, insektslarver, kräft- och blötdjur. I Sverige används den inte längre som matfisk, men däremot i Finland och Östeuropa (Fiskeriverket, Fiskbasen). Alla arterna har dock en tendens att vara något mindre och lättare i vallgraven. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 5

8 Metoder Vallgravsmetet 2010 inföll den 13 maj, och delar av den fångade fisken togs tillvara och frystes in av Göteborgs Naturhistoriska museum. Vanligt förekommande arter som förmodas leva större delen av sina liv i vallgraven valdes utför analys: Mört, abborre, id och braxen. Av dessa analyserades två individer per art för metallhalt i lever- och muskelvävnad. Provtagningen utfördes av Göran Nilson och Åsa Holmberg på Göteborgs Naturhistoriska museum. Analysen utfördes av ALS Scandinavia, där analyserna utförts sedan 2005, med metoden M-3 Grundämnen i biologiskt material. Levervävnad i vallgravsfisk har analyserats för metallhalt med början 1974, men denna specifika mätserie börjar 2005 för braxen, 2007 för abborre och id, och 2008 för mört är det enda året i denna mätserie då muskelvävnad har analyserats. Analysresultaten fås i våtvikt och torrvikt, där våtvikt innebär vanlig lever- eller muskelvävnad medan torrvikt innebär att provet torkats. Muskelvävnad har valts ut för provtagning på grund av att det vanligen är den som konsumeras, samt för att kunna jämföras med EU-gränsvärdena för försäljning av livsmedel. Levervävnad har valts ut för att kunna jämföras med de tidigare mätvärdena, samt hålla en relativt kontinuerlig mätserie för framtida bruk. 6 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

9 Resultat Metallhalt i levervävnad Lever mg/kg TS Mört Cd Hg Pb Rutilus rutilus Mindre än Mindre än 2008 medel 1,5 0,02 8,5 (min-max) (1-2) (0,01-0,03) (7-10) 2009 medel 1,5 0,03 7,5 (min-max) (1-2) (0,02-0,04) (7-8) 2010 medel 6,0 0,08 30,0 (min-max) (2-10) (0,07-0,08) (10-50) Abborre Cd Hg Pb Perca fluviatilis Mindre än Mindre än 2007 medel 1,5 7,5 (min-max) (0,9-2) (5-10) 2008 medel 2,0 0,10 8,0 (min-max) (2-2) (0,07-0,12) (8-8) 2009 medel 1,5 0,09 8,0 (min-max) (1-2) (0,08-0,10) (6-10) 2010 medel 5,5 0,39 30,0 (min-max) (4-7) (0,12-0,66) (20-40) Id Cd Hg Pb Leuciscus idus Mindre än Mindre än 2007 medel 0,9 5,3 (min-max) (0,8-1) (4-6,6) 2008 medel 1,5 0,05 7,5 (min-max) (1-2) (0,04-0,05) (7-8) 2009 medel 2,0 0,03 8,5 (min-max) (2-2) (0,03-0,03) (8-9) 2010 medel 3,0 0,09 15,0 (min-max) (2-4) (0,09-0,09) (10-20) Braxen Cd Hg Pb Abramis brama Mindre än Mindre än 2005 medel 2,4 15,0 (min-max) (0,8-4) (10-20) 2008 medel 1,0 0,02 7,0 (min-max) (1-1) (0,02-0,03) (7-7) 2009 medel 0,9 0,01 5,5 (min-max) (0,8-1) (0,006-0,007) (4-7) 2010 medel 2,5 0,04 10,0 (min-max) (2-3) (0,04-0,05) (10-10) Tabell 1 visar leverhalterna över tid för kadmium (Cd), kvicksilver (Hg) och bly (Pb) hos mört, abborre, id och braxen. Halterna är mätta i mg/kg torrsubstans (torrvikt). Tabellen visar medel samt minimi- och maximivärde. Kadmium och bly är inte exakta värden utan halten av ämnet understiger det angivna värdet. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 7

10 Resultatet av metallhalt i levern för några utvalda metaller illustreras i tab.1. Ytterligare metall- och grundämneshalter i levervävnad presenteras i bilaga 1. Sammantaget kan man se en ökning av de flesta metaller för samtliga fiskarter. Från 2009 till 2010 har alla undersökta metallhalter ökat i samtliga arter, om än i olika utsträckning. Innan 2010 har metallhalterna legat relativt stabilt i de flesta fall. Kadmium i lever Kadmiumhalten i mört och abborre ökade relativt kraftigt till 2010 och ligger nu högre än för id och braxen. För mört beror detta troligen på ett högt maximivärde. Kvicksilver i lever Kvicksilverhalten har legat relativt stabilt under men har därefter ökat i levervävnaden för all fyra fiskarter. Den stora ökning som kan ses i abborrens fall beror på det höga maximivärdet, men även 2010 års minimivärde överstiger 2009 års maxvärde. Bly i lever Blyhalten har ökat i alla arter sedan Den största ökningen kan återigen ses på mört och abborre. Övriga metaller i lever En annan metallhalt med en relativt stor ökning i alla fiskar är zink. Krom och kobolt har även de en ökning liknande den för kadmium, och alla halter har ökat från 2009 till 2010 och i störst utsträckning för mört och abborre. Metallhalt i muskelvävnad Resultatet av metallhalt i muskelvävnad för några utvalda metaller illustreras i tab. 2. Ytterligare metall- och grundämneshalter i muskelvävnad presenteras i bilaga 2. Muskel mg/kg VS 2010 Cd Hg Pb Mindre än Mindre än Mört medel 1 1,05 5 Rutilus rutilus (min-max) (0,9-1) (0,2-1,9) (5-5) Abborre medel 0,9 0,32 4,5 Perca fluviatilis (min-max) (0,8-0,9) (0,20-0,45) (4-5) Id medel 0,9 0,12 4 Leuciscus idus (min-max) (0,8-0,9) (0,10-0,14) (4-4) Braxen medel 0,9 0,05 4,5 Abramis brama (min-max) (0,8-1) (0,05-0,06) (4-5) Tabell 2 visar muskelhalterna över tid för kadmium (Cd), kvicksilver (Hg) och bly (Pb) hos mört, abborre, id och braxen. Halterna är mätta i mg/kg våtsubstans (våtvikt). Tabellen visar medel samt minimi- och maximivärde. Kadmium och bly är inte exakta halter utan innebär att halten av ämnet understiger det angivna värdet. 8 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

11 Kadmium i muskel EU-gränsvärde för kadmium är 0,050 mg/ kg våtvikt (Kommissionens förordning (EG) 1881/2006). Noggrannheten för kadmium i denna analys var inte tillräckligt hög för att kunna avgöra om fisken är ätbar ur detta hänseende. Kvicksilver i muskel EU-gränsvärde för kvicksilver är 0,50 mg/kg våtvikt för de analyserade arterna (Kommissionens förordning (EG) 1881/2006). Den enda art som ligger ovanför gränsvärdet är mört, där kvicksilverhalten i muskelvävnad är oväntat hög jämfört med halten i levervävnad som inte visade några extrema värden. Det höga medelvärdet beror på en mycket hög halt hos en av individerna på nästan fyra gånger gränsvärdet. Även om den andra individen ligger under gränsvärdet finns det alltså risk att fånga individer med mycket hög kvicksilverhalt och det kan därför anses olämpligt att äta denna art. I jämförelse med en mätning 2001 (Mathiason et al. 2004) då medelhalten låg på 0,13 mg/kg våtvikt har kvicksilverhalten i mört ökat. Medlet för abborre på 0,32 mg/kg våtvikt understiger det rekommenderade gränsvärdet, men en av individerna hade en halt så hög som 0,45 mg/kg våtvikt. Medelhalten har ökat från 2001 då den låg på 0,21 mg/kg våtvikt. Id ligger en bra bit under gränsvärdet, och har endast stigit lite sedan 2001 då halten låg på 0,10 mg/kg våtvikt. Braxen ligger på en relativt låg halt, och har inga tidigare jämförelsevärden. Bly i muskel EU-gränsvärde ligger på 0,30 mg/kg våtvikt (Kommissionens förordning (EG) 1881/2006). Liksom för kadmium är noggrannheten i denna analys inte tillräckligt hög för att kunna avgöra om fisken är ätbar. Slutsatser Att alla analyserade metallhalter har ökat i samtliga undersökta fiskarter visar rimligen på att tillförseln av metall till fiskarnas omgivning, i detta fall vallgraven, måste ha ökat. Orsaken till denna ökning är mycket osäker. En möjlig anledning är väderberoende: Vintern dominerades av kall väderlek, då utsläpp från till exempel trafik tenderar att stanna kvar i marknära luftskikt. Många av metallerna som ökat har några av sina huvudsakliga källor till utsläpp inom trafiken. Till exempel är bromsbeläggningar en av huvudkällorna till koppar, zink, nickel och krom (Sternbeck et al. 2004). Fordonsavgaser är en delkälla till utsläpp av bland annat bly, zink och koppar (Gustafsson 2001). Detta kan ha samverkat med den stora mängden snö som ansamlades under denna kallperiod. Vid effektiv snösmältning bildas stora mängder vatten under kort tid, och endast en del kan tas upp av icke hårdgjorda ytor - därför förefaller det Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 9

12 troligt att mer dagvatten hamnade direkt i vallgraven än under en varmare vinter. Oavsett anledning är denna ökning i metallhalter oväntad. Vad som inte heller framkommer är om detta är en tillfällig stegring eller en uppåtgående trend, och därför är det viktigt att följa upp metallhalterna regelbundet under de närmaste åren. Angående fiskarnas ätlighet är bedömningen för närvarande att mört från vallgraven inte bör betraktas som ätlig, med tanke på att en av individerna innehöll så mycket som fyra gånger gränsvärdet av kvicksilver. Generellt är det lämpligt att tillämpa försiktighetsprincipen fram till dess att utvecklingen är vidare utredd, och därför avråda från att äta fisk från vallgraven. Detta delvis på grund av de höga kvicksilverhalterna i vissa individer, men framförallt på grund av osäkerheten angående metallhalternas utveckling. Referenser Fiskbasen ( Fiskar, Nordiska vatten; Abborre, mört, id och braxen) Fiskeriverket. 2009:1. Fem studier av fritidsfiske Fiskeriverket ( Fisk och skaldjur; Arter; Abborre, mört och id) Gustafsson, M Icke-avgasrelaterade partiklar i vägmiljön- Litteraturöversikt. VTI meddelande Väg och transportforskningsinstitutet. Kommissionens förordning (EG) 1881/2006 Om fastställande av gränsvärden för vissa främmande ämnen i livsmedel. Livsmedelsverket ( Risker med mat; Metaller; Bly, kadmium och kvicksilver) Mathiason, S., Persson, B., Adrian, M. och Ekstedt, E Kanalerna i Göteborg. Vatten och fiskar- en miljöbiologisk studie. Sternbeck, S., Furusjö, E. och Palm, A Vägtrafikens bidrag till PM10 och metaller vid tätorts- och landsvägskörning. IVL Rapport B Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

13 Bilaga 1 Muskel mg/kg VS 2010 Al As Ba Ca Co Cr Cu Fe K Mindre än Mindre än Mindre än Mindre än Mindre än Mindre än Mindre än Mört medel , ,95 0,95 0,95 5, Rutilus rutilus (min-max) (10-10) (5-5) (0,09-0,21) ( ) (0,9-1,0) (0,9-1,0) (0,9-1,0) (4,95-5,51) ( ) Abborre medel 10 4,5 0, ,85 0,85 0,85 4, Perca fluviatilis (min-max) (10-10) (4-5) (0,08-0,09) ( ) (0,8-0,9) (0,8-0,9) (0,8-0,9) (4-5) ( ) Id medel , ,85 0,85 0, Leuciscus idus (min-max) (10-10) (4-4) (0,10-0,18) ( ) (0,8-0,9) (0,8-0,9) (0,8-0,9) (4-4) ( ) Braxen medel 10 4,5 0, ,9 0,9 0,9 4, Abramis brama (min-max) (10-10) (4-5) (0,08-0,1) ( ) (0,8-1,0) (0,8-1,0) (0,8-1,0) (4-5) ( ) Tabellen visar metall- och grundämneshalter i muskelvävnad 2010 i mört, abborre, id och braxen för: Aluminium (Al), arsenik (As), barium (Ba), kalcium (Ca), kobolt (Co), krom (Cr), koppar (Cu), järn (Fe) och kalium (K). Tabellen visar medel samt minimi- och maximivärde. Ämnen märkta med mindre än är inte exakta halter utan innebär att halten av ämnet understiger det angivna värdet. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 1

14 Muskel mg/kg VS 2010 Mg Mn Mo Na Ni P Ti V Zn Mindre än Mindre än Mindre än Mindre än Mindre än Mört medel 347 0,24 0, , ,95 0,95 8,06 Rutilus rutilus (min-max) ( ) (0,20-0,28) (0,9-1,0) ( ) (0,9-1,0) ( ) (0,9-1,0) (0,9-1,0) (6,12-10) Abborre medel 309 0,20 0, , ,85 0,85 4,07 Perca fluviatilis (min-max) ( ) (0,20-0,20) (0,8-0,9) ( ) (0,8-0,9) ( ) (0,8-0,9) (0,8-0,9) (3,39-4,47) Id medel 349 0,27 0, , ,85 0,85 3,34 Leuciscus idus (min-max) ( ) (0,25-0,28) (0,8-0,9) ( ) (0,8-0,9) ( ) (0,8-0,9) (0,8-0,9) (3,32-3,35) Braxen medel 308 0,20 0, , ,9 0,9 4,13 Abramis brama (min-max) ( ) (0,20-0,20) (0,8-1,0) ( ) (0,8-1,0) ( ) (0,8-1,0) (0,8-1,0) (3,24-5,01) Tabellen visar metall- och grundämneshalter i muskelvävnad 2010 i mört, abborre, id och braxen för: Magnesium (Mg), mangan (Mn), molybden (Mo), natrium (Na), nickel (Ni), fosfor (P), titan (Ti), vanadin (V) och zink (Zn). Tabellen visar medel samt minimi- och maximivärde. Ämnen märkta med mindre än är inte exakta halter utan innebär att halten av ämnet understiger det angivna värdet. 2 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

15 Bilaga 2 Lever mg/kg TS Al As Ba Ca Co Mört Rutilus rutilus Mindre än Mindre än Mindre än Mindre än 2008 medel 20 8,50 0, ,5 (min-max) (20-20) (7-10) (0,24-1,17) ( ) (1-2) 2009 medel 20 7,50 0,15 75,8 1,5 (min-max) (20-20) (7-8) (0,1-0,2) (72,2-79,4) (1-2) 2010 medel 170,5 30 3, (min-max) ( ) (10-50) (1-6,78) ( ) (2-10) Abborre Perca fluviatilis 2007 medel 20 7,5 0,1 142,8 1,5 (min-max) (10-30) (5-10) (0,09-0,2) (68,5-217) (0,9-2,0) 2008 medel ,23 279,5 2 (min-max) (20-20) (8-8) (0,20-0,27) ( ) (2-2) 2009 medel ,15 115,6 1,5 (min-max) (10-30) (6-10) (0,1-0,2) (99,2-132,0) (1-2) 2010 medel , ,5 (min-max) (50-90) (20-40) (0,4-0,7) ( ) (4-7) Id Leuciscus idus 2007 medel 165 4,5 4, ,9 (min-max) (10-320) (4-5) (0,09-9,78) ( ) (0,8-1,0) 2008 medel 320,5 7,5 5, ,5 (min-max) (20-621) (7-8) (0,2-10,5) ( ) (1-2) 2009 medel 20 8,5 0,2 83,75 2 (min-max) (20-20) (8-9) (0,2-0,2) (76,8-90,7) (2-2) 2010 medel ,3 478,5 3 (min-max) (30-50) (10-20) (0,2-0,4) ( ) (2-4) Braxen Abramis brama 2005 medel 253,5 12 3,5 570,5 2,4 (min-max) (50-457) (4-20) (0,4-6,5) ( ) (0,8-4,0) 2008 medel ,16 335,5 1 (min-max) (20-20) (7-7) (0,10-0,22) ( ) (1-1) 2009 medel 14,6 5,5 0,12 74,85 0,9 (min-max) (9,1-20,0) (4-7) (0,10-0,14) (66,9-82,8) (0,8-1,0) 2010 medel , ,5 2,5 (min-max) (30-30) (10-10) (0,26-0,3) ( ) (2-3) Rapporteringsgräns , Tabellen visar metall- och grundämneshalter i levervävnad 2010 i mört, abborre, id och braxen för: Aluminium (Al), arsenik (As), barium (Ba), kalcium (Ca) och kobolt (Co). Tabellen visar medel samt minimi- och maximivärde. Ämnen märkta med mindre än är inte exakta halter utan innebär att halten av ämnet understiger det angivna värdet. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 3

16 mg/kg Lever TS Cr Cu Fe K Mg Mn Mindre Mört Rutilus rutilus än 2008 medel 1,5 2,6 80, ,74 (min-max) (1-2) (2,0-3,1) (71,5-88,9) ( ) (1,54-1,93) 2009 medel 1,5 7, ,43 (min-max) (1-2) (7,49-7,98) ( ) ( ) (1,31-1,55) 2010 medel 6 85, ,275 (min-max) (2-10) (28,4-142) ( ) ( ) ( ) (8,15-60,4) Abborre Perca fluviatilis 2007 medel 1,5 3,2 162, ,29 (min-max) (0,9-2,0) (2-4,4) (56,5-268) ( ) ( ) (0,97-1,61) 2008 medel 2 3,07 47, ,89 (min-max) (2-2) (2,36-3,78) (17,0-78,7) ( ) (0,72-1,07) 2009 medel 1,5 2, ,5 1,78 (min-max) (1-2) (2,2-2,7) ( ) ( ) (1,28-2,28) 2010 medel 5,5 7,57 218, ,5 3,795 (min-max) (4-7) (5,92-9,21) ( ) ( ) ( ) (2,15-5,44) Id Leuciscus idus 2007 medel 0,9 19,9 509, ,5 48,7 (min-max) (0,8-1,0) (16,0-23,8) ( ) ( ) ( ) (2,9-94, medel 1,5 27, ,5 (min-max) (1-2) (19,2-36,3) ( ) ( ) (2,5-88,6) 2009 medel 2 12,85 179,5 254,5 1,76 (min-max) (2-2) (11,6-14,1) ( ) ( ) (1,62-1,89) 2010 medel 3 61, ,16 (min-max) (2-4) (54,3-69,2) ( ) ( ) ( ) (5,6-6,72) Braxen Abramis brama 2005 medel 2,7 11, ,0 352,5 9,6 (min-max) (1,4-4,0) (5,6-17,6) ( ) ( ) ( ) (1,4-17,7) 2008 medel 1 4,58 56, ,51 (min-max) (1-1) (2,9-6,3) (47,2-65,0) ( ) (1,28-1,74) 2009 medel 0,9 4,88 145,00 240,5 1,46 (min-max) (0,8-1,0) (3,7-6,1) ( ) ( ) (1,45-1,47) 2010 medel 2,5 22, ,5 5,26 (min-max) (2-3) (17,1-28,5) ( ) ( ) ( ) (4,88-5,64) Rapporteringsgräns ,5 Tabellen visar metall- och grundämneshalter i levervävnad 2010 i mört, abborre, id och braxen för: Krom (Cr), koppar (Cu), järn (Fe), kalium (K), magnesium (Mg) och mangan (Mn). Tabellen visar medel samt minimi- och maximivärde. Ämnen märkta med mindre än är inte exakta halter utan innebär att halten av ämnet understiger det angivna värdet. 4 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

17 mg/kg Muskel TS Mo Na Ni P Ti V Zn Mört Rutilus rutilus Mindre än Mindre än Mindre än Mindre än 2008 medel 1, , ,5 1,5 60,4 (min-max) (1-2) ( ) (1-2) ( ) (1-2) (1-2) (59,1-61,6) 2009 medel 1,5 980,5 1, ,5 1,5 93,2 (min-max) (1-2) ( ) (1-2) ( ) (1-2) (1-2) (62,3-124) 2010 medel , ,5 (min-max) (2-10) ( ) (2-10) ( ) (10-13,7) (2-10) ( ) Perca Abborre fluviatilis 2007 medel 1, , ,5 1,5 24,6 (min-max) (0,9-2,0) ( ) (0,9-2,0) ( ) (0,9-2,0) (0,9-2,0) (23,3-25,9) 2008 medel ,6 (min-max) (2-2) ( ) (2-2) ( ) (2-2) (2-2) (20,5-30,7) 2009 medel 1, , ,5 1,5 30,6 (min-max) (1-2) ( ) (1-2) ( ) (1-2) (1-2) (27,8-33,4) 2010 medel 5, , ,5 5,5 91,3 (min-max) (4-7) ( ) (4-7) ( ) (4-7) (4-7) (58,5-124) Leuciscus Id idus 2007 medel 0, , ,5 0,9 39,3 (min-max) (0,8-1,0) ( ) (0,8-1,0) ( ) (0,8-12,1) (0,8-1,0) (26,3-52,3) 2008 medel 1, , ,2 1,5 40,7 (min-max) (1-2) ( ) (1-2) ( ) (1-27,4) (1,0-2,0) (28,6-52,7) 2009 medel ,4 (min-max) (2-2) ( ) (2-2) ( ) (2-2) (2-2) (30,6-34,1) 2010 medel ,6 (min-max) (2-4) ( ) (2-4) ( ) (2-4) (2-4) (80,4-86,7) Abramis Braxen brama 2005 medel 2, , ,9 2,8 42,1 (min-max) (0,8-4,0) ( ) (0,8-4,0) ( ) (4,0-27,7) (1,6-4,0) (27,4-56,7) 2008 medel 1 950, ,2 (min-max) (1-1) ( ) (1-1) ( ) (1-1) (1-1) (21,1-27,2) 2009 medel 0,9 949,5 0, ,9 0,9 27,6 (min-max) (0,8-1,0) ( ) (0,8-1,0) ( ) (0,8-1,0) (0,8-1,0) (27,0-28,1) 2010 medel 2, , ,5 2,5 92,3 (min-max) (2-3) ( ) (2-3) ( ) (2-3) (2-3) (91-93,6) Rapporteringsgräns Tabellen visar metall- och grundämneshalter i levervävnad 2010 i mört, abborre, id och braxen för: Molybden (Mo), natrium (Na), nickel (Ni), fosfor (P), titan (Ti), vanadin (V) och zink (Zn). Tabellen visar medel samt minimi- och maximivärde. Ämnen märkta med mindre än är inte exakta halter utan innebär att halten av ämnet understiger det angivna värdet. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 5

18

19 Publikationer utgivna av Göteborgs Miljöförvaltning Rapporter (ISSN ): R 2011:1 Årsrapport 2010 R 2011:2 Kunskapen om Reach hos nedströmsanvändare av kemikalier. Tillsynsprojekt i samarbete mellan Malmö, Göteborg och Stockholm R 2011:3 Metaller i vattendrag 2011 R 2011:4 Inventering av hasselmus Muscardinus avellanarius i Göteborgs kommun 2010 R 2011:5 Fjärilsprojekt 2010 Fjärilar i undervisning och naturvård R 2011:6 Marin flora på hårdbotten en inventering i Göteborg 2010 R 2011:7 Metaller i vallgravsfisk R 2010:1 Årsrapport R 2010:2 Bottenfauna - En undersökning av limnisk bottenfauna i Göteborgs kommun 2009 R 2010:3 Metaller i vattendrag 2009 R 2010:4 Ålgräs och grundbottenfauna - tre undersökningar i Göteborg 2009 R 2010:5 Giftfritt Göteborg. Uppföljning av delprojekt och aktiviteter R 2010:6 Årsrapport Luftföroreningar Mätningar i Göteborgsområdet. R 2010:7 Budget 2010 R 2010:8 Påverkan genom dialog -en utvärdering av dialogprojektet om textilier. Ett delprojekt inom Giftfritt Göteborg R 2010:9 Livsmedelskontroll i förskolor R 2010:10 Miljörapport En beskrivning av miljötillståndet i Göteborg R 2010:11 Fiskprojekt 2009 R 2010:12 Släng mindre mat - vinst för miljö och ekonomi. 11 stadsdelars arbete för att minska matsvinnet R 2010:13 Bilavfettning - dags att välja grönt. Ett delprojekt inom Giftfritt Göteborg R 2009:1 Årsrapport 2008 R 2009:2 Bottenfauna. En undersökning av botte faunan i sötvatten i Göteborgs kommun 2008 R 2009:3 Metaller i vattendrag. En undersökning av metallhalter i vattenmossa i Göteborg 2008 R 2009:4 Årsrapport Luftföroreningar. Mätningar i Göteborgsområdet 2008 R 2009:5 Biologisk övervakning av nätsnäckor i småbåtshamnar R 2009:6 Projekt Säveån 2008 R 2009:7 Utfasningsämnen hos tillståndspliktiga verksamheter - förekomst och möjligheter till substitution R 2009:8 Analyser av kemikalier i varor. Ett delprojekt inom projektet Giftfritt Göteborg R 2209:9 Antibakteriella ämnen i varor en undersökning av butikssortiment och kunskap om kemikalier i varor Ett delprojekt inom projektet Giftfritt Göteborg R 2009:10 Miljömål i bild - erfarenheter och metod R 2009:11 Miljörapport En beskrivning av miljötillståndet i Göteborg R 2009:12 Förstudie lekplatsutrustning. En inventering av utbudet av lekplatsutrustning enligt ramavtalet för Göteborgs Stad. Ett delprojekt inom projektet Giftfritt Göteborg. R 2009:13 Sandödlor och småkryp. Fyra undersökningar i Göteborg 2009.

20