Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar

Transkript

1 1 (7) Miljö- och byggkontoret April 2005 Bo Jernberg PM Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar I Stålverket i Smedjebacken, Fundia Special Bar AB, tillverkas stål från skrotråvara. Tillverkningen sker via smältning i ljusbågsugn och färdigställning i skänkugn. Vid båda processerna bildas slagg som restprodukt. I ljusbågsugnen (LB-ugnen) bildas de största mängderna, ca ton årligen. Slaggen från ljusbågsugnen siktas och magnetsepareras så att återvinning kan ske. Huvuddelen av den LB-ugnsslagg som produceras idag levereras till ett danskt företag för användning som asfaltsballast. En stor mängd finns dock lagrat på Fundias slaggdeponi vid Humboberget. Slaggen får användas för vägbyggnad och andra anläggningsändamål inom Smedjebackens och Säters kommun. Miljö- och byggnadsnämnden beslöt 1998 att meddela vissa försiktighetsmått för användningen. Under åren har ca ton nyttiggjorts för anläggningsändmål inom Smedjebackens kommun. Tillämplig lagstiftning och definitioner Slaggen bedöms inrymmas under avfallsdefinitionen i 15 kap 1 miljöbalken: Med avfall avses varje föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskategori, och som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med. Slaggen bör hänföras till avfallskategori Q8 i bilaga 1 i avfallsförordningen (2001:1063) Restprodukter från industriprocessen och avfallskod Avfall från slaggbehandling. Slaggen bedöms kunna deponeras som inert avfall. Med inert avfall avses enligt 3 förordning (2001:512) om deponering av avfall: Avfall som inte genomgår några väsentliga fysikaliska, kemiska eller biologiska förändringar. Inert avfall löses inte upp, brinner inte och reagerar inte fysikaliskt eller kemiskt på något annat sätt, inte heller bryts det ned biologiskt eller inverkar på andra material som det kommer i kontakt med på ett sätt som kan orsaka skador på miljön eller människors hälsa. Det totala lakbarheten och det totala föroreningsinnehållet i avfallet samt ekotoxiciteten hos lakvattnet skall vara obetydliga och får inte äventyra kvaliteten på yt- eller grundvatten. Att slaggen primärt klassas som avfall hindrar givetvis inte att den kan återanvändas som en produkt. Enligt 1 kap 1 miljöbalken skall balken tillämpas så att återanvändning och återvinning liksom att annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås. Återanvändning av slaggen motverkar exploateringen av naturgrustillgångarna.

2 2. Tillämplig lagstiftning Det är primärt alltid den som använder slaggen som avgör om hantering medför risk för hälsa eller miljö (se nedan). Användaren bör i normalfallet alltid ta kontakt med kommunens miljö- och byggkontor för bedömning om en formell anmälan ska lämnas in när slaggen ska läggas på en viss plats eller om ärendet kan hanteras på ett annat sätt. Eftersom slaggen är ett avfall kan följande punkter i bilagan till förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd vara tillämpliga vid användningen: , uppläggning av inert avfall för anläggningsändamål.på ett sätt som kan förorena mark, vattenområde eller grundvatten och där föroreningsrisken inte endast är ringa. I detta fall krävs tillstånd. Sådant tillstånd söks hos länsstyrelsen , uppläggning av inert avfall för anläggningsändamål..på ett sätt som kan förorena mark, vattenområde eller grundvatten och där föroreningsrisken är ringa. I detta fall ska anmälan ske till kommunens miljökontor i god tid innan åtgärden vidtas. Slaggens egenskaper LB-Slaggen har följande sammansättning enligt Fundias rapport Grundläggande miljökarakterisering av deponiavfall De största beståndsdelarna i % Fe (järn) 30 Ca (Kalcium) 18 Si (kisel) 5,4 Mg (magnesium) 4,4 Mn (mangan) 4,1

3 Totalhaltsanalyser av tungmetaller jämfört med generella riktvärden för mindre känslig och känslig markanvändning samt från analyser av morän (Mg/kg Ts) Ämne Slagg Rikvärde Riktvärde Morän, IPCtotalt mindre känslig känslig analys, 90- markanvänd. x markanvändn. x percentil xx Arsenik, As 7, Bly, Pb 6, Kadmium, Cd < 0,2 12 0,4 1,3 Kobolt, Co 9, Koppar, CU Krom tot, Cr Nickel, Ni 80, Vanadin, V Zink, Zn x Generella riktvärden. Naturvårdsverkets rapport 4638 xx Tätortsprovtagning av ytliga moräner. Naturvårdsverkets rapport 4640 Resultat från laktester Statens Geotekniska Institut (SGI) har genomfört laktester på LB-ugnsslaggen Testerna har utförts som tvåstegs skakförsök(dubbelprov) vid L/S-2 och L/S-10. Analysresultaten jämförs med gränsvärden för deponering på deponi för inert avfall enligt EU:s mottagningskriterier (2003/33EG) L/S-2 mg/kg Ts L/S-10 mg/kg Ts Ämne Prov 1 Prov 2 Gränsvärde Prov 1 Prov 2 Gränsvärde LS/-2 L/S-10 Arsenik, As <0,003 <0,003 0,1 <0,02 <0,01 0,5 Barium, Ba 1,5 1,7 7 3,1 3,4 20 Kadmium, Cd 0, , ,03 0,001 0,001 0,04 Krom, Cr 0,027 0,026 0,2 0,15 0,15 0,5 Koppar, CU <0,003 0,003 0,9 <0,02 <0,01 2 DOC (org.kol) Fenolindex 0,03 0,08 0,5 0,2 0,5 1 Fluorid 4,6 4,6 4 <20 <20 10 Kvicksilver Hg <0, , ,003 <0,0003 <0,0002 0,01 Klorid Molybden, Mo 0,19 0,19 0,3 0,43 0,46 0,5 Nickel, Ni <0,002 <0,002 0,2 <0,006 <0,005 0,4 Bly, Pb 0,00042 <0,0005 0,2 <0,003 <0,002 0,5 Antimon, Sb 0, , ,02 0,0061 0,0063 0,06 Selen, Se 0,0039 0,0039 0,06 0,013 0,014 0,1 Sulfat <20 < <60 < Zink, Zn 0,0023 0, ,010 <0,

4 Kvoten L/S betecknar förhållandet mellan mängd lakvätska och mängd fast ämne. Gränsvärdena avser de högsta värdena som får förekomma för att avfallet ska få läggas på deponi för inert material. Resultaten från laktesterna visar att slaggen klarar gränsvärdena för alla parametrarna, med undantag för fluorid. Fluoridurlakningen med kolonntest (se nedan) var dock betydligt under gränsvärdena för inert deponi. Resultat från kolonnförsök, L/S-10 (mg/kg Ts) jämfört med gränsvärde för deponering av inert avfall. Ämne Mg/kg Ts Gränsvärde inert avfall As <0,01 0,5 Ba 1,5 20 Cd <0,003 0,04 Cr 0,065 0,5 Cu <0,02 2 DOC Fenolindex - 1 Fluorid 4 10 Hg <0,0002 0,01 Klorid Mo 0,087 0,5 Ni <0,005 0,4 Pb <0,004 0,5 Sb 0,021 0,06 Se 0,003 0,1 Sulfat < Zn <0,02 4 Inga gränsvärden för deponering på deponi för inert avfall överskrids. Motsvarande kolonnförsök vid L/S-0,1 och L/S-2 har utförts men redovisas inte här. Även vid dessa försök underskrids samtliga gränsvärden. Undersökningarna av LB-ugnsslaggen visar att materialet innehåller mycket krom och en hel del vanadin. Laktesterna visar dock att materialet är inert, vilket innebär att endast ytterst små mängder av beståndsdelarna kan lakas ur till omgivningen. Tekniskt har LB-ugnsslaggen egenskaper som är jämförbara med bergkross. Flera försök har visat att materialet är lämpligt bl a som fyllnings- och förstärkningsmaterial i vägar, framför allt i fraktionen 0-70 mm. Sedan 2003 levereras ca ton slagg per år till en dansk asfalttillverkare för framställning av asfalt. 4.

5 5. Exempel på användningsområden Möjliga användningsområden Som utfyllnad under hårdgjorda ytor som vägar och parkeringsplatser som bärlager och förstärkningslager i vägar som utfyllnad inom industriområden som ballast vid asfalttillverkning Ej lämpliga områden Inre och yttre skyddsområde för dricksvattentäkt och intill privata dricksvattentäkter ytligt inom områden för känslig markanvändning såsom bostäder, skolor, daghem, odling och djurhållning områden med direkt avrinning till liten värdefull recipient (bäck, damm) inom vattenområde Användning av slagg som fyllning under byggnader bör bedömas från fall till fall i samråd med miljö- och byggkontoret. Säljarens ansvar Vid försäljning av slaggen gäller att säljaren (Fundia AB) skall upplysa köparen om materialets egenskaper och eventuella risker samt om lämpliga och olämpliga användningsområden. Begreppet producentansvar gäller för vissa varugrupper som förpackningar, returpapper, däck m m. Slaggen eller andra biprodukter omfattas dock inte av producentansvaret. Fundia AB:s ansvar för slaggen efter att den har överlämnats eller sålts och använts för något ändamål är inte prövat. Om köparen har informerats, på ett tydligt sätt, om slaggens innehåll och egenskaper torde denne ha svårt att frigöra sig från ansvar för eventuella åtgärder om miljöeffekter skulle uppstå till följd av användningen. I det fall slaggen marknadsförs som en produkt avsedd för vissa ändamål torde bestämmelserna om skadestånd m m i produktansvarslagen (1992:18) vara tillämpliga gentemot säljaren.

6 6. Transportörens ansvar Transportören ska anmäla slaggtransportverksamheten till länsstyrelsen enligt bestämmelserna i naturvårdsverkets föreskrifter NFS (2005:3). I det fall transportören köper materialet och sedan säljer det vidare åvilar det transportören att vidarebefordra all känd information om materialets egenskaper och om vilka myndighetskontakter som normalt bör tas innan användningen. Användaren-köparens ansvar Användaren (köparen) skall var införstådd med miljöbalkens hänsynsregler. Om användaren inte är säker på att slaggen kan användas utan risk för hälsa eller miljö ska den inte läggas på den aktuella platsen (försiktighetsprincipen). Som påpekats ovan rekommenderas att användaren alltid tar kontakt med kommunens miljö- och byggkontor för bedömning om en anmälan behöver lämnas in.

7 7. Referenser SGI 2004, Grundläggande miljökarakterisering av deponiavfall. Rapport på uppdrag av Fundia Steel AB SGI 2004, MKB för användande av LB-slagg som bärlager vid anläggande av upplags-plats SGI 1992, Lakegenskaper hos stålslagg. Rapport på uppdrag av Fundia Steel AB Riktlinjer för slagganvändning Åke Jansson, Jernkontorets forskningsrapport serie D, nr 781, 2002 Miljökonsekvensbedömning av användning och deponering av stålslagg, Jernkontorets forsningsrapport serie D, nr 752, 1997 Länsstyrelsen Västra Götaland, PM Användning av slagg från Vargön Alloy AB