Varudeklaration gummiklipp,

Transkript

1 VARUDEKLARATION GUMMIKLIPP ANVÄNDNINGSOMRÅDE Gummiklipp har karakteristiska egenskaper som fördelaktigt kan nyttjas i olika anläggningstekniska applikationer. De mest karakteristiska egenskaperna är låg densitet, hög elasticitet, låg styvhet och dränerande och värmeisolerande förmåga. Gummiklipp används som konstruktionsmaterial i bl.a. dräneringslager på deponier, i travbanor, och i paddockar. TEKNISKA EGENSKAPER Materialbeskrivning Gummiklipp består av återvunnet och kvalitetssäkrat däckmaterial för anläggningsändamål. Gummiklipp levereras i materialklasserna grovklipp, dubbelklipp och finklipp, se tabell 1. Tabell 1 Materialklasser gummiklipp. Benämning Storlek [mm] Grovklipp Dubbelklipp Finklipp 30 30, Gummiklipps tekniska egenskaper är spänningsberoende. Ju mer materialet belastas desto mer ökar materialets hållfasthet och styvhet. Materialet är fritt dränerande även vid mycket hög belastning. Generella karakteristiska värden för tekniska materialegenskaper redovisas i tabell 2. Tabell 2 Karakteristiska värden för tekniska egenskaper. Material egenskap Enhet Karakteristiska värden Kompaktdensitet (ρ s ) t/m 3 1,15 Torrdensitet (ρ d ) t/m 3 0,45 0,90 Skrymdensitet (ρ) t/m 3 0,45 0,90 Porositet (n) % Permeabilitet (k) m/s 10-2 Styvhetsmodul (E) MPa 0,18-1,6 Friktionsvinkel (φ ) º Värmeledningstal (λ) W/m K 0,20 Specifik värmekapacivitet J/kg K (5)

2 MILJÖTEKNISKA EGENSKAPER Innehåll och lakbarhet Råvaran består till 100 % av däckmaterial. Gummiklipp består i huvudsak av gummi (83 %), stålkord (11,5 %) och textila material (4,9 %), baserat på vikt. I tabell 3 anges gummiklipps huvudbeståndsdelar uppdelade på kemiska ämnesgrupper och miljö- respektive hälsoklassning enligt Kemikalieinspektionens ämnesregister. För HA-oljor har PAH valts som representativ kemisk ämnesgrupp (utgör 4,5-16 % av HA-oljan i olika däck) och Benz(a)pyren (BaP) valts ut för att användas som en kvalitativ och kvantitativ markör när det gäller förekomst av polycykliska aromatiska kolväten. Notera att enligt ett EU-direktiv (2005/69/EG) ska alla däck vara utan märkningspliktiga oljor (HA-oljor) från den första januari De allra flesta vinterdäck som såldes i Sverige var redan vintern utan HA-olja i slitbanan. Direktivet innebär att vissa oljor inte får släppas ut på marknaden eller användas vid framställning av däck eller delar till däck om de innehåller mer än en viss halt av vissa HA-oljor. Gränsvärdena anses vara uppfyllda om extraktet av polycykliska aromatiska ämnen, är mindre än 3 % av massan beräknad enligt standarden IP346. Tabell 3 Beståndsdel Kemiska beståndsdelar i gummiklipp. Representativa föreningar har valts för varje beståndsdelsgrupp förutom för HA-oljor där PAH har valts som representativ grupp även om PAH utgör en mindre del av HA-oljor. Miljö- och hälsoklassning enligt Kemikalieinspektionens ämnesregister. Vikt % Representativ förening CAS Miljöklassning Hälsoklassning 25 Styren-butadiene gummi Syntetiskt gummi (SBR) Naturgummi (NR) 17 Naturgummi Kimrök 24 Kimrök Krita (Si) 5 Kisel Svavel 1,3 Svavel Zinkoxid 1,6 Zinkoxid Aromatiska oljor 6 PAH (beståndsdel) Miljöfarlig 1 Cancerframkallande 1 Stearinsyra 0,8 Stearinsyra Acceleratorer 0,9 CBS Miljöfarlig Irriterande Antioxidanter 1,5 6PPD Miljöfarlig 2 Återvunnet gummi 0,5 Styren-butadiene gummi Belagd metallkord 11,5 Stål Textila material 4,9 Polyamid Totalt % 100 1) Beror på förening, 2) Enligt tillverkare 2 (5)

3 I tabell 4 redovisas innehållet hos gummigranulat (fritt från kord mm) och lakbarheten hos gummiklipp vid ph 6,9. Som det framgår i tabellen ligger lakbarheten av PAH:er vid eller under detektionsgränsen (ud < 0,0002 mg/kg TS vid L/S 10) trots PAH- förekomst i gummimaterialet. Tabell 4 Element Information om materialets innehåll och lakbarhet. Innehåll mg/kg Gummigranulat Kumulativa halter L/S = 10 (Gummiklipp ) mg/kg Bly, < 9,95 0,1 Kadmium < 1,9 0,0052 Arsenik <9,95 0,01 Koppar 32,1 0,062 Zink 174 1,9 Krom <1,99 0,05 Nickel < 1,99 0,05 PAH-L α 0,55 0,0002 PAH-M β 0,83 ud PAH-H π 24 ud ph 6,9 Westerberg & Mácsik 2001, Edeskär 2006 α Naftalen, β Antracen, π Summa (cancerogena PAH) + benzo(ghi)perylen Gummiklipps miljöegenskaper har undersökts med lakningsförsök i laboratoriemiljö och i miljöuppföljning av konstruktioner i fält. I tabell 4 redovisas genomsnittliga resultat för metaller och organiska föreningar från laboratorieförsök. Tabell 4 Långtidsutsläpp (L/S 10). Metaller mg/kg TS Organiska föreningar mg/kg TS Cd 0,006 TOC 52 Co - cancerogena PAH <0,0002 Cr - övriga PAH <0,003 Cu 0,1 Ftalater 0,0221 Fe 7,04 Fenolindex 0,2 Mn 0,728 Ni - Pb 0,1 Zn 1,9 As - 3 (5)

4 I tabell 5 ges exempel på halter i vattenprover från en vägkonstruktion där gummiklipp användes i konstruktionen samt en referens utan gummiklipp, Edeskär, Mätningarna utförda vid två tidpunkter, juni 2003 och oktober 2004 visar att halterna ligger på samma nivå oberoende materialval. Undantaget är naftalen (PAH-L) som hade högre halter första året (17 µg/liter). Tabell 5 Halter i vatten uppmätta i vägkonstruktion med och utan gummiklipp, P1 respektive referens. Element P1 µg/liter Referens µg/liter Bly, 0,6 3,13 0,6 Kadmium 0,08 0,229 0,12 Kvicksilver <0,02-0,04 0,02 Arsenik 4, Koppar 5,4 19,8 8,1 8,9 Zink 7,66 25,5 7,7 65,6 Krom 0,5 0,9 0,5 11,7 Nickel 3,3 7,4 4,5 6,7 PAH-L α <0,1 17 <0,05 PAH-M β <0,013 <0,01 PAH-H π ud ud ph ca 7 ca 7 4 (5)

5 mg/kg TS Varudeklaration gummiklipp, MATERIALÅTERVINNING Gummiklipp kan materialåtervinnas eller energiåtervinnas vid en rivning av konstruktionen. Användning av geotextil i konstruktionen underlättar återvinningsförfarandet. I jämförelse med EUs avfallsklassificeringsregler för avfall till deponi är gummiklipp att betrakta som inert avfall, se figur ,1 0,01 0,001 0,0001 0,00001 Figur 1 As Ba Cd Cr-tot Cu Hg Mo Ni Pb Sb Se F- Ämnen Zn Cl- SO42- Fenolindex DOC TOC DS TOC BTEX PCB Minerialolja (C10-C40) Sum cancerogena PAH Sum övriga PAH Inert Icke-farligt Farligt Däckmaterial Lakning enligt EN för gummiklipp, jämfört med mottagningskriterierna för avfall till deponiklasserna inert-, icke-farligt-, och farligt avfall (NFS 2004:10). INFORUTA Denna varudeklaration baseras främst på forskning vid Luleå Tekniska Universitet och data är huvudsakligen hämtade från följande publikationer: Edeskär T. (2006). Use of tyre shreds in civil engineering applications technical and environmental properties. Doctoral thesis. Luleå University of Technology, Department of civil and environmental engineering. Håøya A.O. (2002). E6 Rygge kommune Miljørisikovurdering ved bruk av kvernet dekk i støyvoll. Report 1 Vegkontoret i Østfold, Staten Vegvesen, Moss. Westerberg B. and Mácsik J. (2001). Geotechnical and environmental properties of tyre shreds in civil engineering applications. In Recycling and reuse of used tyres. Edited by R.K. Dhir, M.C. Limbachiya and K.A. Paine. ISBN Utförda laboratoriearbeten har nyttjat följande metoder och standarder: Lakningsförsök utfördes enligt EN /dvs L/S 10. Vattenprover filtrerades med 45µm Millipore filter innan analys. Metallanalys utfördes av plasmaemission spektrometri ICP-AES enligt EPA metoderna och PAH-16 analyserades med enligt av HPLC standard av SGAB-Analytica AB (idag ALS Laboratory Group. 5 (5)