Metaller i vattendrag Miljöförvaltningen R 2012:11. ISBN nr: Foto: Medins Biologi AB
|
|
- Anita Ekström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 ISBN nr: R 2012:11 Foto: Medins Biologi AB Metaller i vattendrag 2011 Miljöförvaltningen Karl Johansgatan 23, Göteborg Tel vx: Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se
2 VI SKALL STRÄVA EFTER STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR! För att bli trovärdiga i vår roll som tillsynsmyndighet måste vi visa att vi ställer krav på oss själva. Genom att skaffa oss egen erfarenhet av miljöledning blir vi en bättre samarbetspartner till företag, organisationer och enskilda i deras miljöarbete. Miljöpolicy Miljöförvaltningen arbetar på uppdrag av Miljönämnden för att nå visionen om den långsiktigt hållbara utvecklingen av staden. För att vi ska bli framgångsrika är det viktigt att vi i alla situationer uppfattas som goda förebilder. Vår egen påverkan Vi ska när vi utför vårt arbete vara medvetna om vår egen miljöpåverkan. Denna påverkan uppkommer som följd av innehållet i de tjänster vi producerar och hur vi till exempel utnyttjar våra lokaler, reser i tjänsten och gör våra inköp. Ständiga förbättringar Vi ska arbeta för att åstadkomma ständiga förbättringar när det gäller vårt miljöarbete. Detta innefattar både direkt som indirekt påverkan. Bli ledande Vi ska med vår egen miljöanpassning ligga över de krav vi som tillsynsmyndighet ställer på andra. Detta innebär att vi med god marginal följer de lagar och andra bestämmelser som gäller för vår verksamhet samt att vi med detta åtar oss att bedriva ett förebyggande miljöarbete. Samarbete med andra Vi ska ständigt arbeta med att utveckla miljöarbetet genom samarbete och utbyte med andra aktörer. Vi själva som resurs Vi ska nå goda resultat i miljöarbetet genom kunnig och engagerad personal som ansvarsfullt och med helhetsperspektiv tar aktiv del i arbetet. Förvaltningen satsar kontinuerligt på utbildning och information för att alla anställda ska kunna ta ansvar i enlighet med budget och interna miljömål.
3 Metaller i vattendrag R 2012:3 Förord Medins Biologi AB har hösten 2011 undersökt metallhalter i vattenmossa från ett flertal bäckar i Göteborgs kommun på uppdrag av miljöförvaltningen, kretsloppskontoret och lokalförvaltningen i Göteborg. Undersökningen ger en överblick av metallbelastningen i flera av kommunens mindre vattendrag. Denna övervakning har pågått sedan 1992 och ligger till grund för statusbedömning av kommunens vattendrag bl.a. vid uppföljning av stadens miljömålsarbete. Göteborg februari Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
4 Metaller i vattendrag 2011 R 2012:11 Innehållsförteckning Sid Sammanfattning..3 Syfte och bakgrund 5 Metoder...6 Genomförande 6 Resultat...9 Slutsats...16 Referenser.17 Bilageförteckning: Bilaga 1: Resultat lokal för lokal 19 Bilaga 2: Metallhalter i vattenmossa Bilaga 3: Metallhalter i vattenmossa Bilaga 4: Bedömningsgrunder för metallundersökningar 63 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 3
5 Metaller i vattendrag R 2012:3 Sammanfattning Medins Biologi AB har under hösten 2011 fått i uppdrag att undersöka metallbelastningen vid 25 olika provpunkter i Göteborgsområdet. Metallundersökningen gjordes genom analys av tolv olika metaller i vattenmossan Fontinalis antipyretica. Målsättningen med undersökningen var att bedöma metallföroreningsläget i de olika provpunkterna. Vid provpunkt 13 - Björkedalens bäck har inga resultat kunnat registreras för 2011 på grund av att mossan inte kunde återfinnas vid skördetillfället. Perioden innan mossan planterades ut var mycket nederbördsrik och vattenflödena var tidvis höga till mycket höga i augusti och september. Under den tid som mossan var utplanterad var nederbörden i stort sett normal och vattenföringen ungefär medelhög. Resultatet i årets undersökning visade på låga eller måttligt höga metallhalter vid de flesta provpunkter under provtagningsperioden. Dessa provpunkter bedömdes därför inte heller vara belastade av någon lokal föroreningskälla. Några provpunkter var dock högre belastade, framför allt övre provpunkten i Önneredsbäcken där höga halter av koppar och zink noterades. Även förhöjda halter av andra metaller som kadmium och kobolt bidrog till att metallbelastningen här bedömdes vara relativt stor. I tillflödet till Stora ån, i Lillhagsbäcken och vid provpunkten i Vitsippsdalen uppmättes bl.a. höga halter av koppar. Norr om deponin vid Syrhåla noterades en hög halt av arsenik och i Haga å registrerades, liksom 2010, en hög halt av kobolt. Vid Välen mudderdeponi uppmättes förhöjda halter av koppar och krom. I tabell 1 på nästa sida redovisas en sammanställning av bedömningarna vid samtliga provpunkter. 4 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
6 Metaller i vattendrag 2011 R 2012:11 Tabell 1. Undersökta lokaler med bedömningar från 2011 års undersökning Nr Vattendrag Lokal Bedömning av undersökning Hovgårdsbäcken Pkt 6 Obetydlig metallbelastning. Hög järnhalt. 2 Hovgårdsbäcken C Liten eller obetydlig metallbelastning. 3 Bäck vid Syrhålatippen Söder om deponin Liten eller obetydlig metallbelastning. Hög järnhalt. 4 Bäck vid Syrhålatippen Y3 Hög halt av arsenik. Tydlig föroreningspåverkan av arsenik. Hög järnhalt. 5 Bäck fr Gårdstenstippen Övre Obetydlig metallbelastning. Hög järnhalt. 6 Krogabäcken Övre Liten eller obetydlig metallbelastning. 7 Önneredsbäcken Övre Höga halter av koppar och zink. Tydlig föroreningspåverkan av koppar kadmium, zink, och kobolt. 8 Önneredsbäcken Nedre Liten eller obetydlig metallbelastning. Hög järnhalt. 9 Önneredsbäcken Östra kanten Obetydlig metallbelastning. 10 Lerbäcksbäcken Övre Liten eller obetydlig metallbelastning. Hög järnhalt. 11 Skogomebäcken Pkt Y4 Liten eller obetydlig metallbelastning. Hög järnhalt. 12 Tuve Sörgård Y1 Liten eller obetydlig metallbelastning. Hög järnhalt. 13 Björkedalens bäck Skatås vid 2,5 km 14 Äsperedsbäcken Vid trumman Inga resultat 2011 på grund av att mossan inte återfanns vid skördetillfället. Tydlig föroreningspåverkan av krom. Hög järnhalt. 15 Äsperedsbäcken Nedre Liten eller obetydlig metallbelastning. Hög järnhalt. 16 Stora ån Uppstr. golfbana Liten eller obetydlig metallbelastning. 17 Stora ån Hults bro Liten eller obetydlig metallbelastning. 18 Välen mudderdeponi Utlopp 19 Lillhagsbäcken Nedre Tydlig föroreningspåverkan av koppar och krom. Hög järnhalt. Hög halt av koppar. Stor föroreningspåverkan av koppar. 20 Kvillebäcken Hökälladammen Liten eller obetydlig metallbelastning. 21 Haga å Övre Hög halt av kobolt. Stor föroreningspåverkan av kobolt. 22 Kvibergsbäcken Kviberg Liten eller obetydlig metallbelastning. 23 Vitsippsdalen Nedre Hög halt av koppar. Tydlig föroreningspåverkan av koppar. 24 Hultabäcken Hälbo Obetydlig metallbelastning. 25 Stora ån Tillflöde vid Siba Höga halter av koppar och zink. Tydlig föroreningspåverkan av koppar och krom. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 5
7 Metaller i vattendrag R 2012:3 Syfte och bakgrund Medins Biologi AB har hösten 2011 fått i uppdrag av Miljöförvaltningen i Göteborgs kommun att undersöka metallbelastningen i 25 provpunkter i Göteborgsområdet. Metallundersökningen har utförts genom analys av tolv olika metaller i vattenmossan Fontinalis antipyretica. Syftet med undersökningen var att bedöma metallföroreningsläget i de olika provpunkterna. Genom åren har ett flertal provpunkter i olika vattendrag i Göteborgs kommun undersökts med avseende på metaller i vattenmossa. Tidsserier har skapats i syfte att se variationer och eventuella trender, bland annat nedströms äldre deponier, skjutbanor, fastigheter med koppartak samt vid provpunkter där betydande utsläpp av dagvatten sker. Metallundersökningar har också gjorts vid provpunkter i flera referensvattendrag. Samtliga provpunkter 2011 har undersökts tidigare (Medins Biologi AB ). För att ge en preliminär bild av metallföroreningsläget i ett vatten, framför allt av metaller som förekommer i mycket låga koncentrationer, är analyser av vattenmossan Fontinalis sp., en lämplig metod (Lithner 1989). Vattenmossan, som reagerar snabbt på förändringar av metallhalterna i det omgivande vattnet anrikar metallerna till halter som ligger många gånger högre än vattnets. Avgörande för hur mossan kan ta upp olika metaller är biotillgängligheten, dvs. hur åtkomlig en viss metall är. Det går inte alltid att säkert säga vad höga metallhalter inom ett område kan bero på. Det faktum att vattenmossan innehåller höga metallhalter visar emellertid att metallerna trots allt finns där och att de finns i en biotillgänglig form. De metaller som befinner sig i omlopp i naturen cirkulerar ständigt genom luft, vatten, jord och berg i vad man kallar det geokemiska kretsloppet. Många av metallerna i detta kretslopp ingår också i växternas och djurens näringsupptag. Alla organismer, inklusive människan, påverkas således av det geokemiska kretsloppet. Berggrundens och jordlagrens mineralinnehåll har stor betydelse för olika metallers naturliga förekomst i miljön. Men även metaller som frigörs när naturtillgångar utnyttjas och utvinns tillförs det geokemiska kretsloppet. Många giftiga tungmetaller t.ex. kvicksilver, kadmium och bly har dessutom fått sina kretslopp förändrade genom att de används av människan. Försurningen har radikalt förändrat kretsloppen för många metaller, bland annat genom att låga ph-värden påverkar metallernas rörlighet. En av de viktigaste förutsättningarna för metallers rörlighet i det geokemiska kretsloppet är att det finns vatten. Miljöfarliga metaller släpps ut från industrier direkt i vattendragen eller till luften och faller ned igen med regn eller snö. Handelsgödsel, som används både i jord- och skogsbruk, kan innehålla spårämnen och tungmetaller som med markvattnet förs till grundvattnet. Metaller som av olika orsaker tillförs miljön kommer så småningom, via yt- och grundvattenavrinning, att nå vattendragen. Trots att industriutsläppen av metaller har reducerats kraftigt de senaste 30 åren sker fortfarande en ökad ackumulering av metaller i teknosfären, speciellt i storstadsmiljöer. Metallerna som kommer ut i miljön härrör från industriutsläpp, förbränningsprocesser, läckage från deponier samt från mer diffusa utsläpp. Några potentiella källor för betydande läckage till biosfären redovisas i tabell 2. Merparten av det som idag faller ned över västra Sverige beror dock numera ofta på utsläpp i andra länder. Naturvårdsverket arbetar därför internationellt genom FN och EU för att minska användningen och utsläppen av framför allt kvicksilver, kadmium och bly. Övriga metaller 6 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
8 Metaller i vattendrag 2011 R 2012:11 orsakar inte en lika stor belastning på miljön. Största problemet är biltrafiken. Därifrån sprids i dag koppar, zink, krom och nickel i alltför stor mängd. En annan föroreningskälla som uppmärksammats under senare år är läckage av bly från skjutvallar. Man beräknar att belastningen av ammunition på civila banor i Sverige uppgår till ca 580 ton/år (Naturvårdsverket 2006). Det är dock svårt att ge några säkra prediktioner av korrosion och utlakning av bly i jord. Processerna är komplicerade och beror på ett flertal faktorer, bl a på jordens kornstorlek, organisk halt, ph och andra kemiska förutsättningar (Naturvårdsverket 2006). Tabell 2. Några potentiella källor för läckage av metaller till biosfären Zink Koppar Bly Kadmium Krom Nickel Kvicksilver Kobolt - däck, förzinkade ytor; bl. a tak, fasader, stolpar, räcken, färgpigment. - tak, vattensystem, bromsbelägg, ledningar, impregnerat virke. - blymantlad kabel, skorstenskragar - som föroreningar i zink, fordon, pigment i färger, batterier. - färger, rostfritt stål, impregnerat virke - rostfritt stål, batterier - amalgam i tandfyllningar, termometrar, lysrör - legering i hårdmetall, i fossila bränslen, i pappersavfall, färgpigment. Metoder Prov för metallundersökning har tagits från utplanterad vattenmossa (Fontinalis antipyretica). Mossan planterades ut på provtagningspunkterna i slutet av september 2011 och skördades efter ungefär tre veckor. Exakta tider finns redovisade i Bilaga 1, resultat lokal för lokal. Mossan hanterades enligt metodbeskrivning i BIN VR 21 (SNV 1986). Analyserna har utförts enligt standardiserade metoder av Alcontrol AB i Linköping. Totalt analyserades tolv olika metaller. Alla värden finns redovisade i bilaga 2. Genomförande De provpunkter som undersöktes under 2011 framgår av tabell 3 och figur 1. Mer exakta uppgifter finns i bilaga 1, resultat lokal för lokal. Alla kartor i bilaga 1 är utdrag ur lantmäteriets gröna karta på cd-rom. All positionering av provtagningsstationer har gjorts med hjälp av GPS-teknik, vilket innebär att koordinatangivelserna har en stor noggrannhet med endast några få meters felmarginal. Samtliga koordinater anges i SWEREF 99 TM. Vid provpunkt 13-Björkedalens bäck kunde inte mossan återfinnas vid skördetillfället. I samråd med uppdragsgivaren gjordes heller ingen ny utsättning av mossa vilket gör att resultat saknas för På resultatsidan i Bilaga 1 redovisas dock resultaten från de tre senast tidigare undersökningarna Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 7
9 Metaller i vattendrag R 2012:3 När det gäller bedömningen av tillstånd, dvs om halterna är låga eller höga, bedöms endast de metaller som finns med i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag (Naturvårdsverkets rapport 4913). Dessa är kvicksilver, bly, koppar, kadmium, krom, nickel, zink, kobolt och arsenik. Bedömningen av föroreningsgraden grundar sig på en jämförelse med nationella bakgrundshalter (se bilaga 4 tabell 3). Höga halter av järn och mangan kan störa upptaget av andra metaller (Lithner 1989). Det kan till exempel vara så att vissa metaller i medfällning med järn och mangan påverkar halterna i mossan så att dessa överskattas. Främst gäller detta bly, men även krom, arsenik och kobolt (Naturvårdsverket 2004). I bilaga 1 presenteras resultaten för varje provpunkt var för sig. I bilaga 2 finns analysresultaten för år 2011 presenterade och i bilaga 3 återfinns analysresultaten från samtliga undersökningstillfällen för årets provpunkter. I bilaga 4 finns bedömningsgrunder för metallundersökningar. Tabell 3. Provpunkter för undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgs kommun hösten 2011 Nr Vattendrag Lokal Nr Vattendrag Lokal 1 Hovgårdsbäcken Pkt 6 14 Äsperedsbäcken Vid trumman 2 Hovgårdsbäcken C 15 Äsperedsbäcken Nedre 3 Bäck vid Syrhålatippen Söder om deponin 16 Stora ån Uppstr. golfbana 4 Bäck vid Syrhålatippen Y3 17 Stora ån Hults bro 5 Bäck från Gårdstenstippen Övre 18 Välen mudderdeponi Utlopp 6 Krogabäcken Övre 19 Lillhagsbäcken Nedre 7 Önneredsbäcken Övre 20 Kvillebäcken Hökälladammen 8 Önneredsbäcken Nedre 21 Haga å Övre 9 Önneredsbäcken Östra kanten 22 Kvibergsbäcken Kviberg 10 Lerbäcksbäcken Övre 23 Vitsippsdalen Nedre 11 Skogomebäcken Pkt Y4 24 Hultabäcken Hälbo 12 Tuve Sörgård Y1 25 Stora ån Tillflöde vid Siba 13 Björkedalens bäck Skatås vid 2,5 km 8 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
10 Metaller i vattendrag 2011 R 2012: Figur 1. Översikt över provpunkterna hösten Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 9
11 Metaller i vattendrag R 2012:3 Resultat Väder och vatten Nederbörden och därmed vattenföringen kan ha stor betydelse för vilka metallhalter som mäts upp i ett vatten under en provtagningsperiod. Det har t.ex. när det gäller avfallsdeponier ofta noterats att halterna är lägre när vattenflödet minskar och högre när vattenflödet ökar, speciellt då flödena ökar efter en föregående torrperiod. Detta är alltså en anledning till varför man i samma provpunkt och vid samma tidpunkt på året kan mäta upp en hög halt ena året och en låg halt ett annat år. För att få en bra och representativ bild av metallbelastningen i ett vattendrag är det alltså en fördel om man kan ta prov flera gånger under året och under olika vattenföringar. Det är också viktigt att komma ihåg att även kortvariga perioder med höga metallhalter kan orsaka skador på det biologiska livet och det är därför viktigt att även försöka mäta upp "sämstavärden". Under september och oktober 2011 var nederbördsmängden högre än normalt jämfört med perioden (figur 2). Mycket nederbörd med höga flöden i vattendragen under augusti och september föregick utsättningen av vattenmossan. När mossan planterades ut i slutet av september var flödena i vattendragen medelhöga till höga. Under de tre veckor som mossan var utplanterad föll nederbörd framför allt i mitten av perioden. När mossan skördades den 17 oktober var flödena något lägre än vid utsättningen och bedömdes vara medelhöga. Nederbördsdata som relaterar till tidigare undersökningar utförda i oktober redovisas också i figur Nederbörd (mm) Nederbörd i oktober Normalt i sep resp okt ( ) sept sept sept Figur 2. Medelnederbörd i millimeter i Göteborg under oktober och vad som är normalt för september och oktober ( ), samt medelnederbörd i september (mörka staplar). Enskilda metaller De metaller, bland de undersökta, som betraktas som farligast i miljön är kvicksilver och kadmium samt i viss mån bly och arsenik. Dessa är mycket giftiga och har effekter på organismer även i relativt låga koncentrationer. Även koppar, krom, nickel, zink och kobolt kan i höga koncentrationer ha negativa effekter på organismer. För dessa metaller krävs dock 10 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
12 Metaller i vattendrag 2011 R 2012:11 dels högre halter och dels lagras inte ämnena upp i lika stor utsträckning hos organismerna och i näringskedjorna. Kvicksilver Vid samtliga provpunkter uppmättes låga till måttligt höga halter av kvicksilver (figur 3). Den högsta halten (0,240 mg/kg ts) uppmättes vid provpunkt 18-Välen mudderdeponi. Halten var något lägre än förra året, men ändå avvikande hög jämfört med andra provpunkter. Metallundersökning i vattenmossa vid Välen mudderdeponi utfördes tidigare mellan åren och påbörjades igen 2008 efter det att arbeten utförts i området. Efter ett första år med en ganska låg halt har de tre senaste åren uppvisat relativt höga kvicksilverhalter. Kadmium Kadmiumhalterna var i år liksom de senaste åren relativt låga (figur 4). Den högsta halten i årets undersökning (2,1 mg/kg ts) bedömdes vara måttligt hög och uppmättes i Önneredsbäcken, (7-övre). Föroreningsgraden bedömdes dock som tydlig med avseende på kadmium. Bly Vid samtliga provpunkter var halterna av bly låga till måttligt höga (figur 5). Den högsta halten (11 mg/kg Ts) uppmättes i Stora ån (17-Hults bro). Beräknade treårsmedelvärden från Stora ån (16-uppströms golfbana) samt Stora ån (25-tillflöde vid Siba) visar dock på höga halter av bly under perioden (figur 5) Treårsmedelvärde Nationell bakgrundshalt Hög halt 0,4 Kvicksilver (mg/kg Ts) 0,3 0,2 0,1 0, Figur 3. Halter av kvicksilver vid samtliga undersökta lokaler 2011 samt beräknade treårsmedelvärden. Halter över 0,3 mg/kg Ts klassas som höga (streckad linje). Den prickade linjen anger nationell bakgrundshalt (0,07 mg/kg Ts). Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 11
13 Metaller i vattendrag R 2012: Treårsmedelvärde Nationell bakgrundshalt Hög halt 3,0 Kadmium (mg/kg Ts) 2,0 1,0 0, Figur 4. Halter av kadmium vid samtliga undersökta lokaler 2011 samt beräknade treårsmedelvärden. Halter över 2,5 mg/kg Ts klassas som höga (streckad linje). Den prickade linjen anger nationell bakgrundshalt (0,5 mg/kg Ts) Treårsmedelvärde Nationell bakgrundshalt Hög halt 60 Bly (mg/kg Ts) Figur 5. Halter av bly vid samtliga undersökta lokaler 2011 samt beräknade treårsmedelvärden. Halter över 30 mg/kg Ts klassas som höga (streckad linje). Den prickade linjen anger nationell bakgrundshalt (5 mg/kg Ts). Arsenik Arsenik uppmättes i hög halt vid provpunkt 4-Bäck vid Syrhålatippen, uppströms deponin lokal Y3 (Figur 6). Föroreningsgraden bedömdes som tydlig med avseende på arsenik. Vid övriga provpunkter var halterna låga till måttligt höga, generellt något lägre än resultaten från Oorganiska arsenikföreningar används bland annat i medel för tryckimpregnering av trä. I Sverige finns ett par hundra träimpregneringsverk, och det finns också rester efter åtskilliga nedlagda anläggningar, varför det finns risk för lokal kontamination av miljön med arsenikföreningar. Spridning via luften förekommer också runt vissa metallindustrier och smältverk. Även vid förbränning av kol kan arsenik spridas. 12 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
14 Metaller i vattendrag 2011 R 2012: Treårsmedelvärde Nationell bakgrundshalt Hög halt 10 Arsenik (mg/kg Ts) Figur 6. Halter av arsenik vid samtliga undersökta lokaler 2011 samt beräknade treårsmedelvärden. Halter över 8 mg/kg Ts klassas som höga (streckad linje). Den prickade linjen anger nationell bakgrundshalt (2 mg/kg Ts) Treårsmedelvärde Nationell bakgrundshalt Hög halt 125 Koppar (mg/kg Ts) Figur 7. Halter av koppar vid samtliga undersökta lokaler 2011 samt beräknade treårsmedelvärden. Halter över 50 mg/kg Ts klassas som höga (streckad linje). Den prickade linjen anger nationell bakgrundshalt (10 mg/kg Ts). Koppar Vid de flesta provpunkter var halterna av koppar måttligt höga (figur 7). Höga halter av koppar registrerades dock vid provpunkterna 7-Önneredsbäcken (övre), 19-Lillhagsbäcken, 23-Vitsippsdalen och 25 Stora ån (tillflöde från Siba). Vid Välen mudderdeponi (provpunkt 18) var halten något förhöjd och visade på en tydlig föroreningspåverkan av koppar. Beräknade treårsmedelvärden visar att det vid ovan nämnda provpunkter återkommande uppmäts höga eller mycket höga halter av koppar (figur 7). Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 13
15 Metaller i vattendrag R 2012:3 Zink Vid de flesta provpunkterna var halterna av zink låga till måttligt höga. Höga halter av zink uppmättes i årets undersökning vid provpunkt 7-Önneredsbäcken (övre) och vid provpunkt 25-Stora ån (tillflöde vid Siba) (figur 8). Vid Önneredsbäcken (övre) har zinkhalterna varit förhöjda vid flertalet tidigare undersökningar. Beräknade treårsmedelvärden visar att zinkhalterna vid övriga provpunkter ligger under gränsen för hög halt (figur 8). Krom Halterna av krom var låga till måttligt höga vid samtliga provpunkter (figur 9). De högsta halterna uppmättes vid provpunkterna 14-Äsperedsbäcken (vid trumman) och 18-Välen mudderdeponi, där föroreningspåverkan av krom bedömdes som tydlig Treårsmedelvärde Nationell bakgrundshalt Hög halt 800 Zink (mg/kg Ts) Figur 8. Halter av zink vid samtliga undersökta lokaler 2011 samt beräknade treårsmedelvärden. Halter över 500 mg/kg Ts klassas som höga (streckad linje). Den prickade linjen anger nationell bakgrundshalt (100 mg/kg Ts) Treårsmedelvärde Nationell bakgrundshalt Hög halt 15 Krom (mg/kg Ts) Figur 9. Halter av krom vid samtliga undersökta lokaler 2011 samt beräknade treårsmedelvärden. Halter över 10 mg/kg Ts klassas som höga (streckad linje). Den prickade linjen anger nationell bakgrundshalt (2 mg/kg Ts). 14 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
16 Metaller i vattendrag 2011 R 2012:11 Nickel Nickel uppmättes i låga till måttligt höga halter vid samtliga provpunkter (figur 10). Den högsta halten uppmättes vid provpunkt 18-Välen mudderdeponi (16 mg/kg ts). Beräknade treårsmedelvärden visar att nickelhalterna har varit relativt låga under perioden. Kobolt Halterna av kobolt var låga till måttligt höga vid de flesta provpunkter (figur 11). En hög halt av kobolt noterades dock, liksom förra året vid provpunkt 21-Haga å. Beräknat treårsmedelvärde visar på en hög halt och stor föroreningspåverkan av kobolt. Vid provpunkt 7-Önneredsbäcken (övre) var halten något förhöjd och föroreningspåverkan bedömdes som tydlig. Kobolt anses vara toxisk för akvatiska organismer och är potentiellt bioackumulerbar Treårsmedelvärde Nationell bakgrundshalt Hög halt 40 Nickel (mg/kg Ts) Figur 10. Halter av nickel vid samtliga undersökta lokaler 2011 samt beräknade treårsmedelvärden. Halter över 30 mg/kg Ts klassas som höga (streckad linje). Den prickade linjen anger nationell bakgrundshalt (5 mg/kg Ts) Treårsmedelvärde Nationell bakgrundshalt Hög halt 60 Kobolt (mg/kg Ts) Figur 11. Halter av kobolt vid samtliga undersökta lokaler 2011 samt beräknade treårsmedelvärden. Halter över 30 mg/kg Ts klassas som höga (streckad linje). Den prickade linjen anger nationell bakgrundshalt (5 mg/kg Ts). Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 15
17 Metaller i vattendrag R 2012:3 Järn Höga halter av järn uppmättes vid tio provpunkter (tabell 4). En hög järnhalt kan störa upptaget av andra metaller (Lithner 1989). Det kan till exempel vara så att vissa metaller i medfällning med järn och mangan påverkar halterna i mossan så att dessa överskattas. Främst gäller detta bly, men även krom, arsenik och kobolt (Naturvårdsverket 2004). Gränsen till en hög halt av järn bestämdes med hjälp av egna referensdata till ungefär mg/kg ts. Tabell 4. Provpunkter där höga halter av järn uppmättes. Nr Vattendrag Lokal Nr Vattendrag Lokal 1 Hovgårdsbäcken Pkt 6 11 Skogomebäcken Pkt Y4 3 Bäck vid Syrhålatippen Söder om deponin 12 Tuve Sörgård Y1 4 Bäck vid Syrhålatippen Y3 14 Äsperedsbäcken Vid trumman 5 Bäck från Gårdstenstippen Övre 15 Äsperedsbäcken Nedre 10 Lerbäcksbäcken Övre 18 Välen mudderdeponi Utlopp 16 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
18 Metaller i vattendrag 2011 R 2012:11 Slutsats Resultatet i årets undersökning visade på låga eller måttligt höga metallhalter vid de flesta provpunkter. Några provpunkter var dock högre belastade, framför allt övre provpunkten i Önneredsbäcken där höga halter av koppar och zink noterades (Tabell 5). Även förhöjda halter av andra metaller som kadmium och kobolt bidrog till att metallbelastningen här bedömdes vara relativt stor. I tillflödet till Stora ån, i Lillhagsbäcken och vid provpunkten i Vitsippsdalen uppmättes bl.a. höga halter av koppar. Norr om deponin vid Syrhåla noterades en hög halt av arsenik och i Haga å registrerades, liksom 2010, en hög halt av kobolt. Vid Välen mudderdeponi uppmättes förhöjda halter av koppar och krom. I tabell 6 redovisas provpunkter som bedömts som föroreningspåverkade. Tabell 5. Provpunkter där höga eller mycket höga halter uppmätts enligt SNV:s bedömningsgrunder. Nr Vatten Lokal Arsenik Kobolt Koppar Zink 4 Bäck vid Syrhålatippen Y3 hög 7 Önneredsbäcken Övre hög hög 19 Lillhagsbäcken Nedre hög 21 Haga å Övre hög 23 Vitsippsdalen Nedre hög 25 Stora ån Tillflöde vid Siba hög hög Tabell 6. Provpunkter som bedömts som föroreningspåverkade enligt SNV:s bedömningsgrunder. Nr Vatten Lokal Arsenik Kadmium Kobolt Koppar Krom Zink 4 Bäck vid Syrhålatippen Y3 tydlig tydlig tydlig tydlig 7 Önneredsbäcken Övre tydlig tydlig tydlig tydlig 14 Äsperedsbäcken Vid trumman tydlig 18 Välen mudderdeponi Utlopp tydlig tydlig 19 Lillhagsbäcken Nedre stor 21 Haga å Övre stor 23 Vitsippsdalen Nedre tydlig 24 Stora ån Tillflöde vid Siba tydlig tydlig Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 17
19 Metaller i vattendrag R 2012:3 Referenser ENGDAHL, A Metaller i vattendrag. En undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgsområdet hösten Rapport till miljöförvaltningen. ENGDAHL, A Metaller i vattendrag. En undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgsområdet hösten Rapport till miljöförvaltningen. ENGDAHL, A Metaller i vattendrag. En undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgsområdet hösten Rapport till miljöförvaltningen. ENGDAHL, A., LIUNGMAN, M Metaller i vattendrag. En undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgsområdet hösten Rapport till miljöförvaltningen. ENGDAHL, A., LIUNGMAN, M Metaller i vattendrag. En undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgsområdet hösten Rapport till miljöförvaltningen. ENGDAHL, A Metaller i vattendrag. En undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgsområdet hösten Rapport till miljöförvaltningen. LITHNER, L Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. - SNV Rapport MEDIN, M Metaller i vattendrag. En undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgsområdet Rapport till miljöförvaltningen. MEDIN, M Metaller i vattendrag. En undersökning inom Göteborgs kommun Rapport till miljö- och hälsoskydd och renhållningsverket i Göteborgs stad - R 1994:1. MEDIN, M Metaller i vattendrag. En undersökning inom Göteborgs kommun Rapport till miljöförvaltningen och renhållningsverket i Göteborgs stad - R 1995:1. MEDIN, M Metaller i vattendrag. En undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgsområdet hösten Rapport till miljöförvaltningen. MEDIN, M Metaller i vattendrag. En undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgsområdet hösten Rapport till miljöförvaltningen. MEDIN, M Metaller i vattendrag. En undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgsområdet hösten Rapport till miljöförvaltningen. MEDIN, M Metaller i vattendrag. En undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgsområdet hösten Rapport till miljöförvaltningen. MEDIN, M Metaller i vattendrag. En undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgsområdet hösten Rapport till miljöförvaltningen. 18 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
20 Metaller i vattendrag 2011 R 2012:11 MEDIN, M Metaller i vattendrag. En undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgsområdet hösten Rapport till miljöförvaltningen. MEDIN, M Metaller i vattendrag. En undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgsområdet hösten Rapport till miljöförvaltningen. MEDIN, M Metaller i vattendrag. En undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgsområdet hösten Rapport till miljöförvaltningen. MEDIN, M Metaller i vattendrag. En undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgsområdet hösten Rapport till miljöförvaltningen. MEDIN, M Metaller i vattendrag. En undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgsområdet hösten Rapport till miljöförvaltningen. NATURVÅRDSVERKET Underlagsrapporter till regeringsuppdraget om bly i ammunition. Rapport Oktober SNV (Statens naturvårdsverk) Metodbeskrivningar Recipientkontroll vatten. SNV Rapport SNV (Statens naturvårdsverk) Handbok för miljöövervakning. Metaller i vattenmossa. WIEDERHOLM, T (Statens naturvårdsverk). Bedömningsgrunder för miljökvalitet- Sjöar och vattendrag. Naturvårdsverkets Rapport WIEDERHOLM, T (Statens naturvårdsverk). Bedömningsgrunder för miljökvalitet- Sjöar och vattendrag, bakgrundsrapport kemiska och fysikaliska parametrar. Naturvårdsverkets Rapport Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 19
21 Metaller i vattendrag R 2012:3 Bilaga 1 Resultat lokal för lokal Pkt nr Vattendrag Lokal Sida nr 1 Hovgårdsbäcken Pkt Hovgårdsbäcken C 21 3 Bäck vid Syrhålatippen Söder om deponin 22 4 Bäck vid Syrhålatippen Y Bäck från Gårdstenstippen Övre 24 6 Krogabäcken Övre 25 7 Önneredsbäcken 3. Övre 26 8 Önneredsbäcken 2. Nedre 27 9 Önneredsbäcken 1. Östra kanten Lerbäcksbäcken Övre Skogomebäcken Pkt Y Tuve Sörgård Y Björkedalens bäck Skatås vid 2,5 km Äsperedsbäcken Vid trumman Äsperedsbäcken Nedre Stora ån Uppstr. golfbana Stora ån Hults bro Välen mudderdeponi Utlopp Lillhagsbäcken Nedre Kvillebäcken Hökälladammen Haga å Övre Kvibergsbäcken Kviberg Vitsippsdalen Nedre Hultabäcken Hälbo Stora ån Tillflöde vid Siba 44 (Alla koordinater anges i SWEREF 99 TM) 20 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
22 Metaller i vattendrag 2011 R 2012:11 1. Hovgårdsbäcken Lokal: Pkt 6 X-koord: Y-koord: Top. karta: 7B SV Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Avfallsupplag Bedömning: Obetydlig metallbelastning. Hög järnhalt. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,077 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 4,2 5 låg obetydlig Koppar (Cu) måttlig obetydlig Kadmium (Cd) 0,49 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 3,7 2 måttlig obetydlig Nickel (Ni) 5,2 5 låg obetydlig Zink (Zn) låg obetydlig Aluminium (Al) Kobolt (Co) 4,4 5 låg obetydlig Järn (Fe) Arsenik (As) 1,5 2 låg obetydlig Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn ,048 10,0 15 0,59 3,7 5, , , , ,63 4,7 5, , , ,077 4,2 16 0,49 3,7 5, , , Medelvärde 0,056 6,7 15 0,57 4,0 5, , , Kommentar Analysresultatet visade på låga till måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden obetydlig för alla metallerna. Provpunkten har undersökts årligen sedan Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade på en liten eller obetydlig metallbelastning. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 21
23 Metaller i vattendrag R 2012:3 2. Hovgårdsbäcken Lokal: C X-koord: Y-koord: Top. karta: 7B SV Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Avfallsupplag Bedömning: Liten eller obetydlig metallbelastning. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,084 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 4,5 5 låg obetydlig Koppar (Cu) måttlig liten Kadmium (Cd) 0,46 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 3,7 2 måttlig obetydlig Nickel (Ni) 5,9 5 låg obetydlig Zink (Zn) låg obetydlig Aluminium (Al) Kobolt (Co) 8,7 5 låg obetydlig Järn (Fe) Arsenik (As) 1,9 2 låg obetydlig Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn , ,0 5,4 8, , ,073 6,7 23 0,61 5,3 6, , , ,084 4,5 21 0,46 3,7 5, , , Medelvärde 0,077 7,1 21 0,69 4,8 6, , , Kommentar Analysresultatet visade på låga till måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden liten eller obetydlig för alla metallerna. Provpunkten har undersökts flera gånger tidigare. År 1993 uppmättes förhöjda halter av bly. Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade dock på en liten eller obetydlig metallbelastning. 22 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
24 Metaller i vattendrag 2011 R 2012:11 3. Bäck vid Syrhålatippen Lokal: Söder om deponin X-koord: Y-koord: Top. karta: 7B SV Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Syrhålatippen Bedömning: Liten eller obetydlig metallbelastning. Hög järnhalt. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,059 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 8,0 5 låg obetydlig Koppar (Cu) måttlig liten Kadmium (Cd) 0,66 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 6,1 2 måttlig liten Nickel (Ni) 7,1 5 låg obetydlig Zink (Zn) låg obetydlig Aluminium (Al) Kobolt (Co) 5,3 5 låg obetydlig Järn (Fe) Arsenik (As) 4,1 2 måttlig liten Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn , ,71 5,9 7, , , ,037 5,6 18 0,29 4,3 4, , , ,059 8,0 27 0,66 6,1 7, , , Medelvärde 0,045 8,2 22 0,55 5,4 6, , ,5 703 Kommentar Analysresultatet visade på låga till måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden liten eller obetydlig för alla metallerna. Provpunkten undersöktes första gången Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade på en liten eller obetydlig metallbelastning. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 23
25 Metaller i vattendrag R 2012:3 4. Bäck vid Syrhålatippen Lokal: Y3 X-koord: Y-koord: Top. karta: 7B SV Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Syrhålatippen Bedömning: Tydlig föroreningspåverkan av arsenik. Hög järnhalt. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,044 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 4,3 5 låg obetydlig Koppar (Cu) låg obetydlig Kadmium (Cd) 0,41 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 3,7 2 måttlig obetydlig Nickel (Ni) 6,2 5 låg obetydlig Zink (Zn) mkt. låg obetydlig Aluminium (Al) Kobolt (Co) 3,3 5 låg obetydlig Järn (Fe) Arsenik (As) 8,3 2 hög tydlig Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn ,040 9,3 12 0,55 3,5 4, , , ,058 4,4 12 0,49 3,6 4, , , ,044 4,3 14 0,41 3,7 6, , ,3 300 Medelvärde 0,047 6,0 13 0,48 3,6 4, , ,3 283 Kommentar Analysresultatet visade på en hög halt av arsenik. Av övriga undersökta metaller noterades i huvudsak låga halter. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden tydlig för arsenik och obetydlig för övriga metaller. Provpunkten har undersökts tre gånger tidigare. Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade på en liten eller obetydlig metallbelastning. 24 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
26 Metaller i vattendrag 2011 R 2012:11 5. Bäck från Gårdstenstippen Lokal: Övre X-koord: Y-koord: Top. karta: 7B SO Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Gårdstenstippen Bedömning: Obetydlig metallbelastning. Hög järnhalt. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,057 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 6,8 5 låg obetydlig Koppar (Cu) låg obetydlig Kadmium (Cd) 0,37 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 3,6 2 måttlig obetydlig Nickel (Ni) 4,7 5 låg obetydlig Zink (Zn) mkt. låg obetydlig Aluminium (Al) Kobolt (Co) 2,1 5 låg obetydlig Järn (Fe) Arsenik (As) 4,0 2 måttlig obetydlig Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn , ,79 5,5 7, , , ,045 4,5 12 0,30 2,8 2, , , ,057 6,8 13 0,37 3,6 4, , ,0 290 Medelvärde 0,057 7,8 13 0,49 4,0 5, , ,7 530 Kommentar Analysresultatet visade i huvudsak på låga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden obetydlig för alla metallerna. Provpunkten har undersökts årligen sedan År 2004 uppmättes en något förhöjd kromhalt. Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade på en obetydlig metallbelastning. Vid provtagningstillfället var botten täckt av en rödbrun massa, troligtvis järn- och manganutfällningar. Så har även varit fallet vid tidigare undersökningar. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 25
27 Metaller i vattendrag R 2012:3 6. Krogabäcken Lokal: Övre X-koord: Y-koord: Top. karta: 6B NV Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Årekärrstippen Bedömning: Liten eller obetydlig metallbelastning. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,076 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 7,9 5 låg obetydlig Koppar (Cu) måttlig liten Kadmium (Cd) 0,77 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 4,5 2 måttlig liten Nickel (Ni) 6,2 5 låg obetydlig Zink (Zn) låg obetydlig Aluminium (Al) Kobolt (Co) 9,9 5 låg obetydlig Järn (Fe) Arsenik (As) 1,7 2 låg obetydlig Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn ,058 10,0 30 1,0 5, , ,100 8,7 35 1,3 5, , ,076 7,9 27 0,77 4,5 6, , Medelvärde 0,078 8,9 31 1,0 5,0 9, , Kommentar Analysresultatet visade på låga till måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden liten eller obetydlig för alla metallerna. Provpunkten har undersökts sedan 1994 och höga halter av zink har uppmätts flera gånger, senast år Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade dock på en liten eller obetydlig metallbelastning. 26 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
28 Metaller i vattendrag 2011 R 2012:11 7. Önneredsbäcken Lokal: Övre X-koord: Y-koord: Top. karta: 6B NV Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Sjöbackatippen Bedömning: Hög halt av koppar och zink. Tydlig föroreningspåverkan av koppar, kadmium, zink och kobolt Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,077 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 12 5 måttlig liten Koppar (Cu) hög tydlig Kadmium (Cd) 2,1 0,5 måttlig tydlig Krom (Cr) 6,2 2 måttlig liten Nickel (Ni) 9,3 5 låg obetydlig Zink (Zn) hög tydlig Aluminium (Al) Kobolt (Co) 23 5 måttlig tydlig Järn (Fe) Arsenik (As) 4,6 2 måttlig liten Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn , ,86 7,3 9, , , , ,0 5,8 8, , , ,1 6,2 9, , Medelvärde 0, ,3 6,4 9, , Kommentar Analysresultatet visade på höga halter av koppar och zink samt något. Övriga undersökta metaller förekom i låga till måttligt höga halter. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden tydlig för koppar, kadmium, zink och kobolt. För övriga metaller var föroreningsgraden liten eller obetydlig. Provpunkten har undersökts flera gånger tidigare med start år 1994 och från år 2003 årligen. Det har vid flera tillfällen uppmätts höga halter av koppar och zink. Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade på tydlig föroreningspåverkan av koppar och zink. Höga halter av kadmium uppmättes 1994 och 1998, men i undersökningar sedan dess har halterna varit låga eller måttligt höga. Årets halt av kadmium var den högst uppmätta sedan år Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 27
29 Metaller i vattendrag R 2012:3 8. Önneredsbäcken Lokal: Nedre X-koord: Y-koord: Top. karta: 6B NV Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Sjöbackatippen Bedömning: Liten eller obetydlig metallbelastning. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,070 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 9,5 5 låg obetydlig Koppar (Cu) måttlig liten Kadmium (Cd) 0,53 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 6,7 2 måttlig liten Nickel (Ni) 6,9 5 låg obetydlig Zink (Zn) måttlig obetydlig Aluminium (Al) Kobolt (Co) 5,2 5 låg obetydlig Järn (Fe) Arsenik (As) 3,6 2 måttlig obetydlig Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn ,080 6,3 24 0,40 3,3 5, , , , ,31 6,2 5, , , ,070 9,5 40 0,53 6,7 6, , ,6 630 Medelvärde 0,073 8,9 34 0,41 5,4 5, , ,0 557 Kommentar Analysresultatet visade på låga till måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden liten eller obetydlig för alla metallerna. Halten av koppar låg dock på gränsen till att föroreningsgraden skulle bedömas som tydlig. Provpunkten har undersökts flera gånger tidigare med start år Förhöjda halter av koppar har uppmätts flera gånger, senast år Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade dock på en liten eller obetydlig metallbelastning. 28 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
30 Metaller i vattendrag 2011 R 2012:11 9. Önneredsbäcken Lokal: Östra kanten X-koord: Y-koord: Top. karta: 6B NV Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Sjöbackatippen Bedömning: Obetydlig metallbelastning. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,086 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 4,2 5 låg obetydlig Koppar (Cu) låg obetydlig Kadmium (Cd) 0,52 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 2,4 2 låg obetydlig Nickel (Ni) 4,1 5 låg obetydlig Zink (Zn) låg obetydlig Aluminium (Al) Kobolt (Co) 2,5 5 låg obetydlig Järn (Fe) Arsenik (As) 1,4 2 låg obetydlig Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn , ,57 2,6 5, , , ,052 5,8 18 0,48 3,2 4, , , ,086 4,2 15 0,52 2,4 4, , ,4 250 Medelvärde 0,066 7,3 15 0,52 2,7 4, , ,8 380 Kommentar Analysresultatet visade på låga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden obetydlig för alla metallerna. Provpunkten har undersökts sex gånger tidigare med start år Brist på vatten vid provpunkten har vid flera tillfällen medfört att undersökningar inte kunnat genomföras. Beräknade medelvärden för de tre senaste undersökningarna visade på en obetydlig metallbelastning. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 29
31 Metaller i vattendrag R 2012:3 10. Lerbäcksbäcken Lokal: Övre X-koord: Y-koord: Top. karta: 7B SV Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Böneredstippen Bedömning: Liten eller obetydlig metallbelastning. Hög järnhalt. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,082 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 9,4 5 låg obetydlig Koppar (Cu) måttlig liten Kadmium (Cd) 0,78 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 6,0 2 måttlig liten Nickel (Ni) 9,8 5 låg obetydlig Zink (Zn) måttlig liten Aluminium (Al) Kobolt (Co) 11 5 måttlig liten Järn (Fe) Arsenik (As) 4,7 2 måttlig liten Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn ,065 7,9 21 0,78 3,8 6, , ,058 5,5 18 0,60 3,3 5, , ,082 9,4 23 0,78 6,0 9, , Medelvärde 0,068 7,6 21 0,72 4,4 7, , Kommentar Analysresultatet visade på låga till måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden liten eller obetydlig för alla metallerna. Provpunkten har undersökts flera gånger tidigare med start år Uppmätta halter av kadmium har minskat något under undersökningsperioden. Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade på en liten eller obetydlig metallbelastning. 30 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
32 Metaller i vattendrag 2011 R 2012: Skogomebäcken Lokal: Pkt Y4 X-koord: Y-koord: Top. karta: 7B SV Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Skogometippen Bedömning: Liten eller obetydlig metallbelastning. Hög järnhalt. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,077 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 8,8 5 låg obetydlig Koppar (Cu) måttlig liten Kadmium (Cd) 0,90 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 5,7 2 måttlig liten Nickel (Ni) 9,3 5 låg obetydlig Zink (Zn) måttlig obetydlig Aluminium (Al) Kobolt (Co) 9,1 5 låg obetydlig Järn (Fe) Arsenik (As) 4,0 2 måttlig obetydlig Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn , ,76 6, , ,053 8,8 33 0,91 7,6 9, , ,077 8,8 35 0,90 5,7 9, , , Medelvärde 0,072 9,2 34 0,86 6,6 9, , Kommentar Analysresultatet visade på låga till måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden liten eller obetydlig för alla metallerna. Provpunkten har undersökts flera gånger tidigare med start år Uppmätta halter av koppar, kadmium och zink har minskat något under undersökningsperioden. Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade på en liten eller obetydlig metallbelastning. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 31
33 Metaller i vattendrag R 2012:3 12. Tuve Sörgård Lokal: Y1 X-koord: Y-koord: Top. karta: 7B SV Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Deponi Bedömning: Obetydlig metallbelastning. Hög järnhalt. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,056 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 5,8 5 låg obetydlig Koppar (Cu) måttlig liten Kadmium (Cd) 0,53 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 4,4 2 måttlig liten Nickel (Ni) 7,3 5 låg obetydlig Zink (Zn) låg obetydlig Aluminium (Al) Kobolt (Co) 11 5 måttlig liten Järn (Fe) Arsenik (As) 2,1 2 låg obetydlig Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn ,051 6,9 22 0,76 3,9 9, , , ,046 4,3 19 0,47 3,2 9, , ,056 5,8 21 0,53 4,4 7, , Medelvärde 0,051 5,7 21 0,59 3,8 8, , , Kommentar Analysresultatet visade på låga till måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden obetydlig för alla metallerna. Provpunkten har undersökts flera gånger tidigare med start år 2004 och inga höga halter av någon enskild metall har registrerats. Beräknade medelvärden för de senaste tre åren visade på en obetydlig metallbelastning. 32 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
METALLER I VATTENDRAG 2005.
Metaller i vattendrag 2005 R 2006:3 METALLER I VATTENDRAG 2005. En undersökning av metallhalter i vattenmossa i Göteborgs kommun. Undersökningen utfördes hösten 2005 av Medins Biologi AB, Alf Engdahl,
Läs merPM F08 110 Metaller i vattenmossa
Version: _ 1(11) PM F08 110 Metaller i vattenmossa Upprättad av: Hanna Larsson, Medins Biologi AB Granskad av: Alf Engdahl, Medins Biologi AB Version: _ 2(11) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3
Läs merMetaller i vattendrag Miljöförvaltningen R 2013:2. ISBN nr: Foto: Martin Liungman
ISBN nr: 1401-2448 R 2013:2 Foto: Martin Liungman Metaller i vattendrag 2012 Miljöförvaltningen Box 7012, 402 31 Göteborg Tel vx: 031-368 37 00 Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se www.goteborg.se/miljo
Läs merMetaller i vattendrag Miljöförvaltningen R 2011:3. ISBN nr:
ISBN nr: 1401-2448 R 2011:3 Metaller i vattendrag 2010 Miljöförvaltningen Karl Johansgatan 23, 414 59 Göteborg Tel vx: 031-368 37 00 Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se www.goteborg.se/miljo VI
Läs merMetaller i vattendrag Miljöförvaltningen R 2014:7. ISBN nr:
ISBN nr: 1401-2448 R 2014:7 Provpunkt 21 i Grimåsbäcken Foto: Medins Biologi AB Metaller i vattendrag 2013 Miljöförvaltningen Box 7012, 402 31 Göteborg Tel vx: 031-365 00 00 Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se
Läs merMetaller i vattendrag 2009
Metaller i vattendrag 2009 R 2010:3 ISSN 1401-243X VI SKALL STRÄVA EFTER STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR! För att bli trovärdiga i vår roll som tillsynsmyndighet måste vi visa att vi ställer krav på oss själva.
Läs merMetaller i vattendrag
Metaller i vattendrag En undersökning av metallhalter i vattenmossa i Göteborg 2008 R 2009:3 ISSN 1401-243X VI SKALL STRÄVA EFTER STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR! Göteborgs Miljöförvaltning är sedan oktober 1998
Läs merMetaller i vattendrag. - undersökningar av biotillgängliga metaller i vattendrag i Göteborg Miljöförvaltningen R 2015:2. ISBN nr:
ISBN nr: 1401-2448 R 2015:2 Foto: Mats Medin, Medins Biologi AB Metaller i vattendrag - undersökningar av biotillgängliga metaller i vattendrag i Göteborg 2014 Miljöförvaltningen Box 7012, 402 31 Göteborg
Läs merMetaller i vattendrag
Metaller i vattendrag En undersökning av metallhalter i vattenmossa i Göteborg 2006 ISSN 1401-243X R 2007:3 VI SKALL STRÄVA EFTER STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR! Göteborgs Miljöförvaltning är sedan oktober 1998
Läs merMetallundersökning Indalsälven, augusti 2008
Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 EM LAB Strömsund 1 Förord Denna rapport är sammanställd av EM LAB (Laboratoriet för Energi och Miljöanalyser) på uppdrag av Indalsälvens Vattenvårdsförbund.
Läs merMedins METALLER I GÖTA ÄLVS AVRINNINGSOMRÅDE. En undersökning av metallhalter i vattenmossa vid sexton provpunkter. Rapport
Metaller i Göta älvs avrinningsområde 2000 Medins Rapport 2001-02 - 28 Sjö- och Åbiologi AB METALLER I GÖTA ÄLVS AVRINNINGSOMRÅDE 2000 En undersökning av metallhalter i vattenmossa vid sexton provpunkter
Läs merMETALLER I GÖTA ÄLVS AVRINNINGSOMRÅDE. En undersökning av metallhalter i vattenmossa vid tretton provpunkter. Medins Sjö- och Åbiologi AB
Medins Sjö- och Åbiologi AB Rapport 2003-03 - 24 METALLER I GÖTA ÄLVS AVRINNINGSOMRÅDE 2002 En undersökning av metallhalter i vattenmossa vid tretton provpunkter Provpunkt 12 Säveån nedre (foto från 2001).
Läs merMETALLER I GÖTA ÄLVS AVRINNINGSOMRÅDE. En undersökning av metallhalter i vattenmossa vid tretton provpunkter. Medins Sjö- och Åbiologi AB
Medins Sjö- och Åbiologi AB Rapport 2001-12 - 18 METALLER I GÖTA ÄLVS AVRINNINGSOMRÅDE 2001 En undersökning av metallhalter i vattenmossa vid tretton provpunkter Provpunkt 6 (6 Ormo) i Nordre älv Medins
Läs merMetaller i vattenmossa undersökning av biotillgängliga metaller i vattendrag i Göteborg 2016
Miljöförvaltningen Provpunkt 25 Säveån vid Kvibergs broväg (foto: Martin Liungman, 2016) Metaller i vattenmossa undersökning av biotillgängliga metaller i vattendrag i Göteborg 2016 ISBN nr: 1401-2448
Läs merMetaller i Vallgravsfisk 2011. Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning. Miljöförvaltningen R 2012:9
ISBN nr: 1401-2448 R 2012:9 Foto: Peter Svenson Metaller i Vallgravsfisk 2011 Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning Miljöförvaltningen Karl Johansgatan
Läs merMetaller i vattenmossa undersökning av biotillgängliga metaller i vattendrag i Göteborg 2018
Rapport 2019:06 Miljöförvaltningen Metaller i vattenmossa undersökning av biotillgängliga metaller i vattendrag i Göteborg 2018 ISBN nr: 1401-2448 www.goteborg.se MILJÖPOLICY FÖR GÖTEBORGS STAD Miljöpolicyn
Läs merMetaller i vallgravsfisk 2012
ISBN nr: 1401-2448 R 2013:4 Foto: Klara Eklund Metaller i vallgravsfisk 2012 Miljöförvaltningen Box 7012, 402 31 Göteborg Tel vx: 031-368 37 00 Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se www.goteborg.se/miljo
Läs merAnvändning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar
1 (7) Miljö- och byggkontoret April 2005 Bo Jernberg PM Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar I Stålverket i Smedjebacken, Fundia Special Bar AB, tillverkas
Läs merUtsläpp och nedfall av metaller under Vattenfestivalens fyrverkerier
SlbŸanalys Stockholms Luft- och Bulleranalys Utsläpp och nedfall av metaller under Vattenfestivalens fyrverkerier 1997-5-16 Rapporten är sammanställd av Lars Burman och Christer Johansson, Stockholms luft-
Läs merTungmetallbestämning i gräskulturer
1(14) Miljöförvaltningen Tungmetallbestämning i gräskulturer Landskrona 2013 Hilde Herrlund Miljöinspektör Rapport 2014:1 Januari 2014 2(14) Sammanfattning I jämförelse med 2012 skedde en ökning av tungmetallhalten
Läs merMÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND. Fisk från Mälaren - bra mat
MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Fisk från Mälaren - bra mat Gädda, gös och abborre från 6 fjärdar i Mälaren undersöktes under 2001. Provtagningsstationen Östra Mälaren ligger i Ulvsundasjön nära de centrala
Läs merRönne å vattenkontroll 2009
Rönne å vattenkontroll 29 Undersökningsprogram Vattenkemi Vattenkemiskt basprogram. 32 provpunkter i vattendrag och fyra sjöar. Basprogrammet ger underlag för tillståndsbeskrivningar avseende organiska
Läs merMätningar av tungmetaller i. fallande stoft i Landskrona
Miljöförvaltningen Mätningar av tungmetaller i fallande stoft i Landskrona 2012 Victoria Karlstedt Rapport 2013:4 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona Sammanfattning Sedan 1988 har kontinuerliga luftmätningar
Läs mer2. Allmänt om dagvatten 2.1 Dagvattnets effekter på recipienten
Dagvattenrapport Innehållsförteckning [Sammanfattning] [1. Inledning] [2. Allmänt om dagvatten] [2.2 Faktorer som påverkar föroreningsmängden2.1 Dagvattnets effekter på recipienten] [2.3 Dagvattnets innehåll
Läs merBiogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % 2011 kvot total kväve total av TS %
Näringsämnen, kg/m 3 Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % GF ph 2011 kvot total kväve total av TS % Januari 2,9 5,6 3,7 0,72 2,7 3,8 72,3 8,3 Februari 3,4 5,8 3,7 0,86 3,3 4,2 73,1
Läs merMetaller i fällningskemikalien järnsulfat
1(10) Metaller i fällningskemikalien järnsulfat Gryaab rapport 2012:15 Jan Mattsson, Fredrik Davidsson och Anette Johansson 2(10) Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling genom att införa
Läs merSammanställning fältnoteringar och analyser
Bilaga 1.1 Sammanställning fältnoteringar och analyser Kommentarer: Analyser: Uppdragsnr: 10200511 1. Preliminär geoteknisk benämning enligt SGF:s beteckningssystem. ORGNV=BTEX, fraktionerade alifter,
Läs merBilaga D: Lakvattnets karaktär
Bilaga D: Lakvattnets karaktär Bakgrund I deldomen avses med lakvatten allt vatten som samlas upp inom avfallsanläggningen. Då uppsamlat vatten har olika karaktär, och därmed olika behandlingsbarhet, har
Läs merBILAGA 5:5 JÄMFÖRELSE MELLAN RESULTAT AV METALLANALYSER UTFÖRDA MED XRF OCH PÅ LABORATORIUM
Uppdragsnr: 183246 1 (9) BILAGA 5:5 JÄMFÖRELSE MELLAN RESULTAT AV METALLANALYSER UTFÖRDA MED XRF OCH PÅ LABORATORIUM Syfte I syfte att undersöka om det direktvisande fältinstrumentet XRF på ett snabbt
Läs merVÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll)
DAGVATTENUTREDNING INFÖR UTBYGGNAD AV VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll) OKT 2010 2 (8) 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 2 Dagvattenhantering vid Väsjöområdet 3 2.1 Väsjön 3 2.2 Förslag till dagvattenhantering 3 2.3 Reningsbehov
Läs merMetaller i ABBORRE från Runn. Resultat 2011 Utveckling
Metaller i ABBORRE från Runn Resultat Utveckling Abborre i Runn Metaller i vävnader Som en uppföljning till tidigare undersökningar år 1993 1, 1996 2, - 20 3, 4 infångades under sensommaren abborre från
Läs merTORSTÄVA 9:43, KARLSKRONA KOMMUN Avgränsning av deponi. 2016-02-26 Upprättad av: Anna Nilsson Granskad av: Magnus Runesson
TORSTÄVA 9:43, KARLSKRONA KOMMUN PM 2016-02-26 Upprättad av: Anna Nilsson Granskad av: Magnus Runesson KUND Bysnickaren FV AB KONSULT WSP Environmental Box 34 371 21 Karlskrona Tel: +46 10 7225000 WSP
Läs merBilaga nr 8. Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter Mätpunkt YV3
Telge Närmiljö 26-11-2 Page 1 of 23 Promemoria angående fortsatt och utökad verksamhet vid Tveta Återvinningsanläggning i Södertälje Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter 21-25. Mätpunkt
Läs mer2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING
2 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING... 3 2.1 Befintlig anläggning... 3 2.2 Ny anläggning... 4 2.3 Recipient... 6 3 TEKNISK FÖRSÖRJNING... 7 4 GEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN...
Läs merInstitutet för miljömedicin Karolinska Institutet
Institutet för miljömedicin Karolinska Institutet Yttrande över WSP Environmental rapport Gåshaga brygga, Lidingö stad. Fördjupad miljö- och hälsoriskbedömning inklusive kompletterande miljöteknisk markundersökning
Läs merRecipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde
Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde Årsrapport 29 Medins Biologi AB Mölnlycke 21-5-2 Martin Liungman Ingrid Hårding Anders Boström Anna Henricsson Mikael Christensson Medins Biologi
Läs merUndersökning av metaller och PCB med hjälp av sedimentprovtagning och passiv provtagning (Ecoscope).
Skara -08-26 Lidan-Nossans VVF Undersökning av metaller och PCB med hjälp av sedimentprovtagning och passiv provtagning (Ecoscope). Uppdraget ALcontrol AB fick i uppdrag av Lidan-Nossans vattenvårdsförbund
Läs merHantering av vägdagvatten längs Ullevileden.
1 (10) Hantering av vägdagvatten längs Ullevileden. Bilaga till planbeskrivning för detaljplan med MKB i Tornby och Kallerstad för del av SKÄGGETORP 1:1 m.fl. (Utbyggnad av Ullevileden) UUtställningsshandling
Läs merGeo och miljö för 7 delområden Härnösands kommun
HÄRNÖSANDS KOMMUN Geo och miljö för 7 delområden Härnösands kommun FÖRHANDSKOPIA Sundsvall 2012-12-21 8. Lövudden 8.1 Allmän områdesbeskrivning, tidigare bebyggelse Det undersökta området är beläget längs
Läs merMätosäkerheter ifrån provningsjämförelsedata. Bakgrund, metod, tabell och exempel Bo Lagerman Institutet för Tillämpad Miljöforskning (ITM)
Mätosäkerheter ifrån provningsjämförelsedata. Bakgrund, metod, tabell och exempel Bo Lagerman Institutet för Tillämpad Miljöforskning (ITM) Bakgrund: Under år 2000 ska alla ackrediterade laboratorier uppge
Läs merPå väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund Naturvårdsverket
På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2014-04-04 1 Regeringsuppdrag redovisat i sep 2013 Kartläggning av
Läs merUppsala Ackrediteringsnummer Sektionen för geokemi och hydrologi A Ekmanhämtare Sötvatten Ja Ja. Sparkmetod Sötvatten Ja Ja
Ackrediteringens omfattning Laboratorier Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Institutionen för vatten och miljö Uppsala Ackrediteringsnummer 1208 Sektionen för geokemi och hydrologi A000040-002 Biologiska
Läs merMetaller i vattenmossa undersökning av biotillgängliga metaller i vattendrag i Göteborg 2017
Miljöförvaltningen Foto: Johan Andersson, EnviroPlanning Metaller i vattenmossa undersökning av biotillgängliga metaller i vattendrag i Göteborg 2017 ISBN nr: 1401-2448 MILJÖPOLICY FÖR GÖTEBORGS STAD Miljöpolicyn
Läs merFörslag på mål eller målområden för grupperna våra ekosystemtjänster och förebygg och begränsa föroreningar
Förslag på mål eller målområden för grupperna våra ekosystemtjänster och förebygg och begränsa föroreningar Förslag på övergripande paraplymål för gruppen våra ekosystemtjänster - Vi ska skydda och bevara
Läs merVÄG 25, KALMAR-HALMSTAD, ÖSTERLEDEN, TRAFIKPLATS FAGRABÄCK, VÄXJÖ Översiktlig miljöteknisk markundersökning
VÄG 25, KALMAR-HALMSTAD, ÖSTERLEDEN, TRAFIKPLATS FAGRABÄCK, VÄXJÖ Översiktlig miljöteknisk markundersökning PM 2016-03-03 Upprättad av Granskad av: Matti Envall, Trafikverket Godkänd av ver 1.0 Uppdragsnr:
Läs merÅtervinning av avfall i anläggningsarbeten. Handbok 2010:1. Miljösamverkan Västra Götaland Miljösamverkan Värmland
Återvinning av avfall i anläggningsarbeten Handbok 2010:1 Miljösamverkan Västra Götaland Miljösamverkan Värmland Carl Mikael Strauss Miljörättsavdelningen, Naturvårdsverket 2010-03-25 Naturvårdsverket
Läs merProjekt Slussen: Kontrollprogram vattenverksamhet - ytvatten
Uppdragsnr: 10133309 1 (6) PM Projekt Slussen: Kontrollprogram vattenverksamhet - ytvatten John Sternbeck, WSP Inledning Slussen i Stockholm är uttjänt och behöver byggas om. Den nuvarande avtappningskapaciteten
Läs merTel: 036-10 50 00 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se. Tel: 073-633 83 60 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se
VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 213 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Jönköpings kommun Roger Rohdin Tel: 36-1 5 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:
Läs merSandningsförsök med Hyttsten
Miljönämnden 2012-09-20 46 1 Miljönämndens arbetsutskott 2012-09-13 46 1 Sandningsförsök med Hyttsten Ärendebeskrivning SSAB Merox och BDX Företagen avser att utföra försök med halkbekämpning med Hyttsten
Läs merRECIPIENTUNDERSÖKNING 2003
UPPLANDS VÄSBY 20 ALcontrol Innehåll Åtgärdsplats 6, Ladbrodammen. Foto: Kent Hård, ALcontrol INFÖR BYGGNATION AV RENINGS- ANLÄGGNINGAR FÖR DAGVATTEN RECIPIENTUNDERSÖKNING 20 Upplands Väsby kommun UPPLANDS
Läs mer1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Enhet Mätosäkerhet
Rapport Nr 11141404 Sida 1 (2) Provets märkning : 1-1, 0-0.05 SS-EN 12880 Torrsubstans 23.0 % +/-10% SS-EN ISO 11885-1 Arsenik, As 4.3 mg/kg TS +/-20-30% SS-EN ISO 11885-1 Bly, Pb 21 mg/kg TS +/-20-25%
Läs merVatten Avlopp Kretslopp 2015-03-20
Fullskaleförsök med dagvattenfilter, Nacka Kommun Talare: Henrik Alm, Sweco Järlasjö Inte god status idag Näringsrik, kemiskt påverkad Åtgärder i sjöar uppströms Åtgärder för urbant dagvatten 1 Försök
Läs merPM - Resultatsammanställning från kompletterande analyser av jord
Uppdragsnr: 10209867 1 (5) 10209867 Tyresö centrum etapp 1 PM - Resultatsammanställning från kompletterande analyser av jord Forellen 15, Tyresö kommun 2015-05-18 Nina Andersson WSP Sverige AB Box 502
Läs merTel: 054-14 79 97 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se
VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 211 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Jönköpings kommun Roland Thulin Tel: 36-1 5 E-post: roland.thulin@jonkoping.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:
Läs merPM Kompletterande markundersökning, Kronetorp 1:1, Burlövs kommun
PM Kompletterande markundersökning, Kronetorp 1:1, Burlövs kommun Uppdrag Miljöteknisk byggnads- och markundersökning Beställare Kronetorp Park AB Från Nicklas Lindgren, Ramböll Sverige AB Till Mats Widerdal,
Läs mer2014-10-06. Insamling av underlagsdata Övervakning och kontroll. Orienterande studie (Fas 1) sammanställning av kunskaper och platsbesök
Insamling av underlagsdata Övervakning och kontroll Mötesnamn etc 1 Orienterande studie (Fas 1) sammanställning av kunskaper och platsbesök Uppgiftsinsamling Besök på platsen Mötesnamn etc 2 Uppgiftsinsamling
Läs merMetaller i luft och nederbörd
RAPPORT Metaller i luft och nederbörd 4-5 Redovisning av uppdrag med avtal nr 1144 För Naturvårdsverket Gunilla Pihl Karlsson Fil. Dr. 6-3-13 U1868 Rapporten godkänd: 6-3-4 Karin Sjöberg Avdelningschef
Läs merBilaga 2. Ackrediteringens omfattning. Kemisk analys /1313
Ackrediteringens omfattning Laboratorier Degerfors Laboratorium AB Degerfors Ackrediteringsnummer 1890 A003432-001 Kemisk analys Oorganisk kemi Aluminium, Al ASTM E1086:2014 OES Stål ASTM E1621:2013 XRF
Läs merKOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA
KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA Gatu- och fastighetskontoret Miljöförvaltningen Stockholm Vatten Användningen av koppar måste minska Koppar är nödvändigt för växter och djur. Alla levande celler behöver koppar
Läs merVattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008
Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008 Utloppsbäcken från Hulta Golfklubb. Medins Biologi AB Mölnlycke 2009-03-25 Mats Medin Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning...
Läs merKommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 3, juli-september 2017
Sid 1 (2) Landskrona 2017-10-06 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 3, juli-september 2017 Saneringsarbetet är nu inne i en fas som huvudsakligen innebär återställning
Läs merUndersökning av förekomst av metallförorening i ytlig jord, bostadsrättsföreningarna Hejaren 2 och Hejaren 3 i Sundbybergs kommun.
PM UPPDRAG Markundersökning Hejaren UPPDRAGSNUMMER 1155638 UPPDRAGSLEDARE Leo Mille UPPRÄTTAD AV Leo Mille DATUM 2010-11-25 Undersökning av förekomst av metallförorening i ytlig jord, bostadsrättsföreningarna
Läs merARBETSMATERIAL Miljöteknisk markundersökning i Högsätra, Lidingö
Grap 15220 ARBETSMATERIAL Miljöteknisk markundersökning i Högsätra, Lidingö Geosigma AB November 2015 SYSTEM FÖR KVALITETSLEDNING Uppdragsledare: David Engdahl Uppdragsnr: 604044 Grap nr: 15220 Version:
Läs merNISSANS VATTENVÅRDSFÖRBUND RECIPIENTKONTROLLEN. Provplats 1401 i Västerån. Medins. Biologi Kemi Miljö
NISSANS VATTENVÅRDSFÖRBUND RECIPIENTKONTROLLEN 26 Provplats 141 i Västerån. Medins Biologi Kemi Miljö Mölnlycke 27-5 - 2 Ulf Ericsson & Anna Henricsson Recipientkontrollen i Nissan 26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merTillsyn över biltvättsanläggningar i Stockholms stad
MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN OCH MILJÖ Bilaga 1 SID 1 (6) 2009-09-14 Dnr: 2009-009894-206 Tillsyn över biltvättsanläggningar i Stockholms stad En Rapport från Miljöförvaltningen Mari Yoda September 2009 1 Beskrivning
Läs merKommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 2, april-juni 2017
Sid 1 (2) Landskrona 2017-07-03 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 2, april-juni 2017 Saneringsarbetet pågår fortfarande men är nu inne i en fas som huvudsakligen
Läs merExempel på tillvägagångssätt där avfall används som konstruktionsmaterial på en deponi
Exempel på tillvägagångssätt där avfall används som konstruktionsmaterial på en deponi Pär Elander par@elandermiljoteknik.com 072-217 08 77 1 Pilotförsök sluttäckning med användning av avfall 2 Villkor
Läs merVATTENANVÄNDNING - VATTENVÅRD
MULLSJÖ KOMMUN 109 VATTENANVÄNDNING - VATTENVÅRD Tidan i närheten av Näs, Bjurbäck. HUR SER DET UT? Mullsjö kommun är rik på sjöar och vattendrag. De största sjöarna i kommunen är Stråken, Nässjön, Brängen,
Läs merKistinge deponi, Stjärnarp 11:5. Referensprovtagning 2009. 1 Sammanfattning. 2 Bakgrund. 3 Syfte. 4 Utförda provtagningar
Uppdragsnr: 10106430 1 (4) PM Kistinge deponi, Stjärnarp 11:5. Referensprovtagning 2009 1 Sammanfattning Halmstads kommun planerar för en ny deponi på Kistinge söder om Halmstad. I samband med detta har
Läs merUPPDRAGSLEDARE. Staffan Stenvall UPPRÄTTAD AV. Frida Nolkrantz
-14 UPPDRAG Skörby - MKB UPPDRAGSNUMMER 3370792100 UPPDRAGSLEDARE Staffan Stenvall UPPRÄTTAD AV Frida Nolkrantz DATUM 23 Kompletterande bedömning av dagvattnets påverkan på föroreningshalterna i Mälaren
Läs merStudie angående eventuell påverkan av Albäckstippen på Albäcksån
Studie angående eventuell påverkan av Albäckstippen på Albäcksån MILJÖFÖRVALTNINGENS RAPPORT NR 4/28 28-7-4 Studie angående eventuell påverkan av Albäckstippen på Albäcksån Bakgrund Tekniska förvaltningen
Läs merKriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008
Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008 Ann-Marie Fällman Miljörättsavdelningen, Naturvårdsverket 2008-04-01 Naturvårdsverket Swedish Environmental
Läs merKommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 4, oktober-december 2016
Sid 1 (2) Landskrona 2017-01-18 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 4, oktober-december 2016 Saneringsarbetet är i full gång och har under sista kvartalet expanderat
Läs merHaganäs Bostadsområde PM Miljö
Älmhults kommun Haganäs Bostadsområde PM Miljö Göteborg 2013-10-07 Haganäs Bostadsområde PM Miljö Datum 2013-10-07 Uppdragsnummer 1320002808 Utgåva/Status Katarina Wallinder Anna Fälth/Louise Larborn Katarina
Läs merTyresåns vattenkvalitet 1998 2012
Fakta 2013:9 Tyresåns vattenkvalitet 1998 2012 Publiceringsdatum 2013-11-30 Sedan 1998 har Länsstyrelsen och Tyresåns Vattenvårdsförbund bedrivit vattenkemisk provtagning i Tyresåns mynning. Resultaten
Läs merMETALLER I HUSMOSSA 2012:1
2012:1 METALLER I HUSMOSSA 2010 Postadress: Miljöförvaltningen, 651 84 Karlstad Besöksadress: Drottninggatan 32 Tel: 054-540 00 00 E-post: miljoforvaltningen@karlstad.se Org.nr: 212000-1850 PlusGiro: 81
Läs merSanering av Oskarshamns hamnbassäng Anders Bank Structor Miljö Göteborg AB, delprojektledare Miljö
Sanering av Oskarshamns hamnbassäng Anders Bank Structor, delprojektledare Miljö 1. Lägesrapport 2. Tekniska problem och lösningar Var ska man muddra och hur mycket? Hur hanterar man spillet vid muddring
Läs merGolvskurvatten från bilverkstäder inom Käppalaverkets upptagningsområde
Analysavdelningen Galina Gorodetskaja galina.gorodetskaja@kappala.se Golvskurvatten från bilverkstäder inom Käppalaverkets upptagningsområde - En inventering - Handledare: Christina Vendel 2006-02-20 1
Läs merPM Kompletterande markundersökning Plinten 1, Karlstad
UPPDRAG Plinten 1 Kompletterande MU UPPDRAGSNUMMER 1331623000 UPPDRAGSLEDARE Annika Niklasson UPPRÄTTAD AV Annika Niklasson DATUM Härtill hör Bilaga 1 Bilaga 2 Fältrapport (15 sid) Analysresultat jord
Läs merKv Rodga. PM Markmiljöundersökning med fördjupad riskbedömning inkl platsspecifika riktvärden. Norrköpings kommun, mark och exploatering
PM Markmiljöundersökning med fördjupad riskbedömning inkl platsspecifika riktvärden Norrköpings kommun, mark och exploatering Uppsala 2011-10-07 PM Markmiljöundersökning med fördjupad riskbedömning inkl.
Läs merBullervall och terrass, Norra Älvstranden, Göteborg
Bullervall och terrass, Norra Älvstranden, Göteborg Varvsområde Förorenat område Blomstrande stadsdel Marie Börnell, Sweco 1 Utveckling av den goda staden Sannegården Eriksberg Lindholmen/ Lundbystrand
Läs merKommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 1, januari-mars 2017
Sid 1 (2) Landskrona 2017-04-04 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 1, januari-mars 2017 Saneringsarbetet är fortfarande i full gång, men även arbetet med återställning
Läs merGenomförande av EU-lagstiftning om utvinningsavfall
Arkivbeteckning 1(5) Miljödepartementet 103 33 STOCKHOLM Genomförande av EU-lagstiftning om utvinningsavfall Länsstyrelsen har beretts tillfälle att yttra sig över remitterat författningsförslag som syftar
Läs merUndersökning av sediment i Malmö hamnområden
Undersökning av sediment i Malmö hamnområden Analys av tungmetaller år 2013 Toxicon rapport 068-13 Härslöv januari 2014 www.toxicon.com Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Material
Läs merDetta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet
1975L0440 SV 23.12.1991 001.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B RÅDETS DREKTV av den 16 juni 1975 om den kvalitet som krävs
Läs merKontrollprogram avseende vattenkvalitet i Kävlingeån m.m. UPPDRAGSNUMMER 1288135000. Sweco Environment AB
RAPPORT KRAFTRINGEN ENERGI AB ÖRTOFTAVERKET Kontrollprogram avseende vattenkvalitet i Kävlingeån m.m. UPPDRAGSNUMMER 1288135000 Årsrapport november 2012 december 2013 Malmö 2014-03-24 Sweco Environment
Läs merKvicksilver i gädda från insjöar i Göteborg
Kvicksilver i gädda från insjöar i Göteborg ISSN 1401-243X R 2007:5 VI SKALL STRÄVA EFTER STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR! Göteborgs Miljöförvaltning är sedan oktober 1998 certifierad enligt ISO 14001. För att
Läs merPM: Sluttäckning av Toverumsdeponin
2014-01-16 PM: Sluttäckning av Toverumsdeponin Information om sluttäckningsarbeten av Toverum Toverumsdeponin har varit aktiv sedan slutet av 60-talet fram till 2005. Avfall som deponerats är bland annat
Läs merBilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater
Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater
Läs merRÖNNE Å VATTENKONTROLL
RÖNNE Å VATTENKONTROLL 24 EKOLOGGRUPPEN på uppdrag av RÖNNEÅKOMMITTÉN Maj Rönne å - vattenkontroll 24 Föreliggande rapport utgör en sammanställning av resultaten från vattenundersökningarna som ägt rum
Läs merHur mår Vänerfisken? - Undersökning av stabila organiska ämnen och metaller i fisk. Anders Sjölin Toxicon AB
Hur mår Vänerfisken? - Undersökning av stabila organiska ämnen och metaller i fisk Anders Sjölin Toxicon AB Definition Miljögift är ett samlingsnamn för sådana gifter som har en negativ inverkan på miljö
Läs merVarudeklaration gummiklipp, 2010-06-15
VARUDEKLARATION GUMMIKLIPP ANVÄNDNINGSOMRÅDE Gummiklipp har karakteristiska egenskaper som fördelaktigt kan nyttjas i olika anläggningstekniska applikationer. De mest karakteristiska egenskaperna är låg
Läs merInledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen
Ord och begrepp till arbetsområdet Miljö i Europa. Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen resurser: det som vi kan leva av, Pengar kan vara en resurs. Naturen är också en stor
Läs merMOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2014 Bilaga 10 BILAGA 10
BILAGA Metaller i blåmussla år 37 Metodik Blåmusslor insamlades av Sveriges Vattenekologer den 1 september. Insamlingen genomfördes med hjälp av dykning på fem stationer utmed kusten (Tabell 1). På varje
Läs merEnhet mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts
Journalnr A001181-11 8468075-1797483 Provtagare/referens Djup Linda Sohlman 0,6-1,2 m Provets märkning 145594_50, BP 23_34 11-02-08 Analysrapport klar 11-02-23 Sida 1 (2) Bensen Toluen Etylbensen M/P/O-Xylen
Läs merSkydda Er mark mot slamspridning!
2011-03-30 Upprop till ägare av svensk åkermark Skydda Er mark mot slamspridning! Inom 40 år måste vi fördubbla livsmedelsproduktionen i världen för att klara behovet av mat till den växande befolkningen.
Läs merHar belastningen av metaller, PAH eller PCB i Stockholms vattendrag förändrats under perioden 1997-2002?
Har belastningen av metaller, PAH eller PCB i Stockholms vattendrag förändrats under perioden 1997-2002? Magnus Rahmberg Christian Junestedt John Sternbeck B 1582 Maj 2004 Organisation/Organization IVL
Läs merPM Dagvattenföroreningar
o:\sto2\svg\2014\1320008697\3_tnik\r\dagvatten\pm dagvattenföroreningar_rev.docx Tomteboda bussdepå Datum 2015-01-29 Ramböll Sverige AB Box 17009 104 62 Stockholm T: 010-615 60 000 www.ramboll.se Handläggare:
Läs merMiljöteknisk markundersökning av Geten 2 i Falköping
Sida 1 (12) Miljöteknisk markundersökning av Geten 2 i Falköping Författare: Helena Westin, Structor Nyköping AB Granskad av: Mats Dorell, Structor Nyköping AB Sida 2 (12) Sammanfattning Structor Nyköping
Läs merämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss
Ämnen omkring oss 1 Mål Eleverna ska kunna > Kunna förklara vad en atom och molekyl är. > Vet a vad ett grundämne är och ge exempel > Veta vad en kemisk förening är och ge exempel > Veta att ämnen har
Läs mer