Metaller i vattendrag 2009
|
|
- Erik Johan Nyberg
- för 4 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Metaller i vattendrag 2009 R 2010:3 ISSN X
2 VI SKALL STRÄVA EFTER STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR! För att bli trovärdiga i vår roll som tillsynsmyndighet måste vi visa att vi ställer krav på oss själva. Genom att skaffa oss egen erfarenhet av miljöledning blir vi en bättre samarbetspartner till företag, organisationer och enskilda i deras miljöarbete. Miljöpolicy Miljöförvaltningen arbetar på uppdrag av Miljönämnden för att nå visionen om den långsiktigt hållbara utvecklingen av staden. För att vi ska bli framgångsrika är det viktigt att vi i alla situationer uppfattas som goda förebilder. Vår egen påverkan Vi ska när vi utför vårt arbete vara medvetna om vår egen miljöpåverkan. Denna påverkan uppkommer som följd av innehållet i de tjänster vi producerar och hur vi till exempel utnyttjar våra lokaler, reser i tjänsten och gör våra inköp. Ständiga förbättringar Vi ska arbeta för att åstadkomma ständiga förbättringar när det gäller vårt miljöarbete. Detta innefattar både direkt som indirekt påverkan. Bli ledande Vi ska med vår egen miljöanpassning ligga över de krav vi som tillsynsmyndighet ställer på andra. Detta innebär att vi med god marginal följer de lagar och andra bestämmelser som gäller för vår verksamhet samt att vi med detta åtar oss att bedriva ett förebyggande miljöarbete. Samarbete med andra Vi ska ständigt arbeta med att utveckla miljöarbetet genom samarbete och utbyte med andra aktörer. Vi själva som resurs Vi ska nå goda resultat i miljöarbetet genom kunnig och engagerad personal som ansvarsfullt och med helhetsperspektiv tar aktiv del i arbetet. Förvaltningen satsar kontinuerligt på utbildning och information för att alla anställda ska kunna ta ansvar i enlighet med budget och interna miljömål.
3 Metaller i vattendrag 2009 R 2010:3 Metaller i vattendrag 2009 En undersökning av metallhalter i vattenmossa i Göteborgs kommun. Undersökningen utfördes hösten 2009 av Medins Biologi AB, Alf Engdahl och Martin Liungman, på uppdrag av Miljöförvaltningen, Kretsloppskontoret, Medichus och Park- & naturförvaltningen i Göteborg. Provpunkt 22 i Lärjeån Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 1
4 Metaller i vattendrag R 2010:3 Innehållsförteckning Sid Sammanfattning..3 Bakgrund.5 Metoder...6 Genomförande 6 Resultat...9 Slutsats...15 Referenser.16 Bilageförteckning: Bilaga 1: Resultat lokal för lokal 19 Bilaga 2: Metallhalter i vattenmossa Bilaga 3: Metallhalter i vattenmossa Bilaga 4: Bedömningsgrunder för metallundersökningar 67 2 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
5 Metaller i vattendrag 2009 R 2010:3 Sammanfattning Medins Biologi AB har under hösten 2009 undersökt metallbelastningen vid 28 olika provpunkter i Göteborgsområdet. Metallundersökningen gjordes genom analys av tolv olika metaller i vattenmossan Fontinalis antipyretica. Målsättningen med undersökningen var att bedöma metallföroreningsläget i de olika provpunkterna. Resultatet i årets undersökning visade på låga eller måttligt höga metallhalter vid de flesta provpunkter under provtagningsperioden. Dessa provpunkter bedömdes därför inte heller vara speciellt belastade av någon lokal föroreningskälla. Några provpunkter var dock högre belastade: En mycket hög halt av koppar uppmättes i Lillhagsbäcken (19-nedre). I Önneredsbäcken (7- övre) och vid Stora ån (23-tillflöde vid Siba) uppmättes höga halter av koppar. I Äsperedsbäcken (14-vid trumman) och i Stora ån (16-uppströms golfbana) uppmättes förhöjda halter av koppar och föroreningspåverkan bedömdes här som tydlig. Höga halter av bly uppmättes vid tre provpunkter i Stora ån (16-uppströms golfbana, 17-Hults bro och 23-tillflöde vid Siba). Vid de tre undersökta skjutbanorna i Askim (24-Otterbäcken), Säve (25-Bäck vid Säve) och Bergum (27-Bäck till Rällsjön) uppmättes höga halter av bly. Nederbörden var något mindre än normalt under den tid som mossan var utplanterad och vattenföringen låg till medelhög. I tabell 1 på nästa sida redovisas en sammanställning av bedömningarna vid samtliga provpunkter. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 3
6 Metaller i vattendrag R 2010:3 Tabell 1. Undersökta lokaler med bedömningar från 2009 års undersökning Nr Vattendrag Lokal Bedömning av undersökning Hovgårdsbäcken Pkt 6 Obetydlig metallbelastning. Hög järnhalt. 2 Hovgårdsbäcken C Liten eller obetydlig metallbelastning. 3 Bäck vid Syrhålatippen Söder om deponin Liten eller obetydlig metallbelastning. Hög järnhalt. 4 Bäck vid Syrhålatippen Y3 Liten eller obetydlig metallbelastning. Hög järnhalt. 5 Bäck fr Gårdstenstippen Övre Liten eller obetydlig metallbelastning. Hög järnhalt. 6 Krogabäcken Övre Liten eller obetydlig metallbelastning. 7 Önneredsbäcken Övre Hög halt av koppar. Tydlig föroreningspåverkan av koppar och zink. 8 Önneredsbäcken Nedre Liten eller obetydlig metallbelastning. 9 Önneredsbäcken Östra kanten Liten eller obetydlig metallbelastning. 10 Lerbäcksbäcken Övre Liten eller obetydlig metallbelastning. Hög järnhalt. 11 Skogomebäcken Pkt Y4 Liten eller obetydlig metallbelastning. Hög järnhalt. 12 Tuve Sörgård Y1 Liten eller obetydlig metallbelastning. Hög järnhalt. 13 Björkedalens bäck Skatås vid 2,5 km Liten eller obetydlig metallbelastning. 14 Äsperedsbäcken Vid trumman Tydlig föroreningspåverkan av koppar och krom. Hög järnhalt Äsperedsbäcken Stora ån Nedre Uppstr. golfbana Tydlig föroreningspåverkan av kobolt. Hög halt av bly. Mycket stor föroreningspåverkan av bly och tydlig föroreningspåverkan av koppar och zink. 17 Stora ån Hults bro Hög halt av bly. Tydlig föroreningspåverkan av bly. 18 Välen mudderdeponi Utlopp Liten eller obetydlig metallbelastning. 19 Lillhagsbäcken Nedre Mycket hög halt av koppar. Mycket stor föroreningspåverkan av koppar. 20 Haga å Övre Tydlig föroreningspåverkan av bly. 21 Kvibergsbäcken Kviberg Liten eller obetydlig metallbelastning Lärjeån Stora ån Övre Tillflöde vid Siba Liten eller obetydlig metallbelastning. Hög halt av bly och koppar. Stor föroreningspåverkan av bly och tydlig föroreningspåverkan av koppar. 24 Otterbäcken Skjutbanan Hög halt av bly. Tydlig föroreningspåverkan av bly. Hög järnhalt. 25 Bäck vid Säve Solberg Hög halt av bly. Stor föroreningspåverkan av bly. 26 Bäck vid Säve Säve depå Liten eller obetydlig metallbelastning. 27 Bäck till Rällsjön Utlopp fr våtmark Hög halt av bly. Tydlig föroreningspåverkan av bly. 28 Bäck från Rällsjön Utlopp Rällsjön Tydlig föroreningspåverkan av kobolt. 4 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
7 Metaller i vattendrag 2009 R 2010:3 Bakgrund Medins Biologi AB har under hösten 2009 undersökt metallbelastningen i 28 olika provpunkter i Göteborgsområdet. Metallundersökningen gjordes genom analys av tolv olika metaller i vattenmossan Fontinalis antipyretica. De flesta provpunkterna har undersökts tidigare (Medins Biologi AB ) För att ge en preliminär bild av metallföroreningsläget i ett vatten, framför allt av metaller som förekommer i mycket låga koncentrationer, är analyser av vattenmossan Fontinalis sp., en lämplig metod (Lithner 1989). Vattenmossan, som reagerar snabbt på förändringar av metallhalterna i det omgivande vattnet, anrikar metallerna till halter som ligger många gånger högre än vattnets. I sötvatten bestäms de naturliga metallhalterna i hög grad av berggrundens och markens metallinnehåll samt av metallernas rörlighet. I sydvästra Sverige domineras berggrunden av graniter och gnejser, vilka generellt sett innehåller låga halter av tungmetaller. Man bör därför kunna förvänta sig naturligt låga bakgrundshalter i detta område. En allmän trend längs västkusten är dock förhöjda metallhalter i väster, som avklingar mot öster (Ressar m fl 1988). Det har också visat sig att metallhalterna i vattenmossa generellt är högre i sydvästra Sverige (Medin opubl.) än de bakgrundshalter som presenteras av naturvårdsverket (Lithner 1989). Speciellt bly, men även kvicksilver och kadmium förekommer i högre halter. Den främsta orsaken till detta är luftburna föroreningar från inhemska och utländska utsläppskällor. De luftburna föroreningarna utgörs både av metaller och försurande ämnen. Försurningen påverkar metallernas rörlighet, vilket medför att man i sura vatten ofta har högre metallhalter än i icke sura vatten (Lithner 1989). När det gäller framtida miljömål har man från Naturvårdsverkets sagt att tillförseln av metaller till mark och vatten inte får leda till en uppbyggnad av sådana halter som skadar människors hälsa eller vår natur, inte ens i ett långsiktigt perspektiv (SNV:s verksamhetsplan 92/93). Det finns idag inget säkert underlag för att bedöma tidstrender och risker för storskaliga biologiska effekter av metaller i svenska sjöar och vattendrag. Trots att industriutsläppen av metaller har minskat sker fortfarande en ökad ackumulering av metaller i teknosfären (samhället), speciellt i storstadsmiljöer. Allteftersom metallmängderna ökar i tätbefolkade områden, tilltar utläckage av metaller vilket innebär att riskerna för skador på det biologiska livet och för människors hälsa ökar. Undersökningar av tillståndet i miljön visar också att det finns negativa effekter, både storskaliga och lokala, på grund av för hög metallbelastning. I Naturvårdsverkets rapport 4135 konstaterar man bl a att de mycket stora mängder metaller som ständigt ackumuleras i samhället framstår alltmer som ett problem. Storstadsregionerna är presumtiva riskområden med avseende på metallbelastningen eftersom produkterna i stor utsträckning används där. Metallerna som kommer ut i miljön härrör från industriutsläpp, förbränningsprocesser (t ex trafik), läckage från deponier samt från mer diffusa utsläpp. De diffusa utsläppen, som troligtvis är betydande, kommer från bl a färger och korrosion från metallföremål som lyktstolpar, vägräcken och tak. Kända utsläpp till luft och vatten utgör idag endast några få Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 5
8 Metaller i vattendrag R 2010:3 procent av den totala mängden metaller som årligen tillförs teknosfären eller samhället (SNV rapport 4135). Några potentiella källor för betydande läckage till biosfären redovisas i tabell 2. Tabell 2. Några potentiella källor för läckage till biosfären (SNV rapport 4135) Zink - däck, förzinkade ytor; bl. a tak, fasader, stolpar, räcken. Koppar - tak, vattensystem, bromsbelägg, ledningar, impregnerat virke. Bly - blymantlad kabel, skorstenskragar Kadmium - som föroreningar i zink, fordon, pigment i färger. Krom - färger, rostfritt stål, impregnerat virke Nickel - rostfritt stål Kvicksilver - amalgam i tandfyllningar Kobolt - legering i hårdmetall, i fossila bränslen, i pappersavfall. En annan föroreningskälla som uppmärksammats under senare år är läckage av bly från skjutvallar. Man beräknar att belastningen av ammunition på civila banor i Sverige uppgår till ca 580 ton/år (Naturvårdsverket 2006). Det är dock svårt att ge några säkra prediktioner av korrosion och utlakning av bly i jord. Processerna är komplicerade och beror på ett flertal faktorer, bl a på jordens kornstorlek, organisk halt, ph och andra kemiska förutsättningar (Naturvårdsverket 2006). Bly och dess föreningar är sedan länge kända för att vara särskilt giftiga för levande varelser. I Naturvårdsverkets rapport 4662, Hantering av bly i skjutvallar, fast slår man bl a följande: målsättningen för metallföroreningar i kulfång i aktivt bruk bör vara att dessa på sikt skall periodvis renas och/eller ersättas med kulfångsanordningar som tillåter kretsloppsanpassad hantering av ammunitionsrester. Metoder Prov för metallundersökning har tagits från utplanterad vattenmossa (Fontinalis antipyretica). Mossan planterades ut på provtagningspunkterna under andra veckan i september 2009 och skördades efter ungefär tre veckor. Exakta tider finns redovisade i Bilaga 1, resultat lokal för lokal. Mossan hanterades enligt metodbeskrivning i BIN VR 21 (SNV 1986). Analyserna har utförts enligt standardiserade metoder av Alcontrol AB i Linköping. Totalt analyserades tolv olika metaller. Alla värden finns redovisade i bilaga 2. Genomförande Målsättningen med undersökningen var att bedöma metallföroreningsläget i de olika provpunkterna. Vilka provpunkter som undersöktes framgår av tabell 3 och figur 1. Mer exakta uppgifter finns i bilaga 1, resultat lokal för lokal. Alla kartor i bilaga 1 är utdrag ur lantmäteriets gröna karta på cd-rom. All positionering av provtagningsstationer har gjorts med 6 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
9 Metaller i vattendrag 2009 R 2010:3 hjälp av GPS-teknik, vilket innebär att koordinatangivelserna har en stor noggrannhet med endast några få meters felmarginal. Alla koordinater anges i SWEREF 99 TM. När det gäller bedömningen av tillstånd, dvs om halterna är låga eller höga, bedöms endast de metaller som finns med i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag (Naturvårdsverkets rapport 4913). Dessa är kvicksilver, bly, koppar, kadmium, krom, nickel, zink, kobolt och arsenik. Bedömningen av föroreningsgraden grundar sig på en jämförelse med nationella bakgrundshalter (se bilaga 4 tabell 3). Höga halter av järn och mangan kan störa upptaget av andra metaller (Lithner 1989). Det kan till exempel vara så att vissa metaller i medfällning med järn och mangan påverkar halterna i mossan så att dessa överskattas. Främst gäller detta bly, men även krom, arsenik och kobolt (Naturvårdsverket 2004). I bilaga 1 presenteras resultaten för varje provpunkt var för sig. I bilaga 2 finns analysresultaten för år 2009 presenterade och i bilaga 3 återfinns analysresultaten från samtliga undersökningstillfällen för årets provpunkter. I bilaga 4 finns bedömningsgrunder för metallundersökningar. Tabell 3. Undersökta lokaler i Göteborgs kommun hösten 2009 Nr Vattendrag Lokal Nr Vattendrag Lokal 1 Hovgårdsbäcken Pkt 6 15 Äsperedsbäcken Nedre 2 Hovgårdsbäcken C 16 Stora ån Uppstr. golfbana 3 Bäck vid Syrhålatippen Söder om deponin 17 Stora ån Hults bro 4 Bäck vid Syrhålatippen Y3 18 Välen mudderdeponi Utlopp 5 Bäck från Gårdstenstippen Övre 19 Lillhagsbäcken Nedre 6 Krogabäcken Övre 20 Haga å Övre 7 Önneredsbäcken Övre 21 Kvibergsbäcken Kviberg 8 Önneredsbäcken Nedre 22 Lärjeån Övre 9 Önneredsbäcken Östra kanten 23 Stora ån Tillflöde vid Siba 10 Lerbäcksbäcken Övre 24 Otterbäcken Skjutbanan 11 Skogomebäcken Pkt Y4 25 Bäck vid Säve Solberg 12 Tuve Sörgård Y1 26 Bäck vid Säve Säve depå 13 Björkedalens bäck Skatås vid 2,5 km 27 Bäck till Rällsjön Utlopp fr våtmark 14 Äsperedsbäcken Vid trumman 28 Bäck från Rällsjön Utlopp Rällsjön Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 7
10 Metaller i vattendrag R 2010: Figur 1. Översikt över provpunkterna hösten Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
11 Metaller i vattendrag 2009 R 2010:3 Resultat Väder och vatten Nederbörden och därmed vattenföringen kan ha stor betydelse för vilka metallhalter som mäts upp i ett vatten under en provtagningsperiod. Vi har t ex när det gäller avfallsdeponier ofta noterat att halterna är lägre när vattenflödet minskar och högre när vattenflödet ökar, speciellt efter en torrperiod. Detta är alltså en anledning till varför man i samma provpunkt och vid samma tidpunkt på året kan mäta upp en hög halt ena året och en låg halt ett annat år. För att få en bra och representativ bild av metallbelastningen i ett vattendrag är det alltså en fördel om man kan ta prov flera gånger under året och under olika vattenföringar. Det är också viktigt att komma ihåg att även kortvariga perioder med höga metallhalter kan orsaka skador på det biologiska livet och det är därför viktigt att även försöka mäta upp "sämstavärden". Under september 2009 var nederbördsmängden något mindre än normalt jämfört med perioden (figur 2). När mossan planterades ut var flödena i vattendragen låga till medelhöga. Nederbörden som kom i september, under den tid som mossan var utplanterad, medförde ingen större ökning av vattenföringen och flödena var fortsatt låga till medelhöga då mossan skördades. Nederbördsdata som relaterar till tidigare undersökningar, till största delen utförda under oktober månad redovisas i figur Nederbörd (mm) 200 Nederbörd i oktober Normalt i oktober ( ) sept Figur 2. Medelnederbörd i millimeter (Säve väderstation) under oktober och vad som är normalt för oktober ( ), samt medelnederbörd i september 2009 (mörk stapel). Normal nederbörd i september ( ) är 80 mm. Enskilda metaller De metaller, bland de undersökta, som betraktas som farligast i miljön är kvicksilver och kadmium samt i viss mån bly och arsenik. Dessa är mycket giftiga och har effekter på organismer även i relativt låga koncentrationer. Även koppar, krom, nickel, zink och kobolt kan i höga koncentrationer ha negativa effekter på organismer. För dessa metaller krävs dock dels högre halter och dels lagras inte ämnena upp i lika stor utsträckning hos organismerna och i näringskedjorna. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 9
12 Metaller i vattendrag R 2010:3 Kvicksilver Vid samtliga provpunkter uppmättes låga till måttligt höga halter av kvicksilver (figur 3). Den högsta halten (0,24 mg/kg ts) uppmättes vid provpunkt 18-Välen mudderdeponi och bedömdes som måttligt hög. Halten var betydligt högre än vid förra årets undersökning (0,12 mg/kg ts). Föroreningsgraden bedömdes dock som liten. Kadmium Kadmiumhalterna var i år liksom de senaste åren relativt låga. Vid samtliga provpunkter utom en bedömdes halterna vara låga. Den högsta halten (1,8 mg/kg ts) bedömdes vara måttligt hög och uppmättes vid provpunkt 19-Lillhagsbäcken (figur 4). Föroreningsgraden bedömdes dock som liten. Bly Vid de flesta provpunkter var halterna av bly låga till måttligt höga (figur 5). Höga halter uppmättes dock i Stora åns provpunkter (16-uppströms golfbana, 17-Hults bro och 23-tillflöde vid Siba). Framför allt var halten vid provpunkt 16 (uppströms golfbana) anmärkningsvärt hög (140 mg/kg ts). Vid provpunkt 20-Haga å, som är ett referensvatten, var blyhalten måttligt hög men föroreningsgraden bedömdes som tydlig Vid de tre undersökta skjutbanorna, 24-Otterbäcken, 25-Bäck vid Säve och 27-Bäck till Rällsjön (utlopp från våtmark) uppmättes höga halter av bly. I området kring skjutbanan i Bergum undersöktes åter utloppet från våtmarken till Rällsjön (provpunkt 27). Halten av bly var i år lägre än förra året men bedömdes ändå som hög. I bäcken nedströms Rällsjön (provpunkt 28) uppmättes liksom förra året, en låg blyhalt. Med stor sannolikhet fastläggs bly i sedimenten i Rällsjön. 0,5 Kvicksilver (mg/kg Ts) 0,4 0,3 0,2 0, Figur 3. Halter av kvicksilver i de olika provpunkterna. Halter över 0,3 mg/kg Ts klassas som höga (streckad linje). Den prickade linjen anger nationell bakgrundshalt (0,07 mg/kg Ts). 10 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
13 Metaller i vattendrag 2009 R 2010:3 4 Kadmium (mg/kg Ts) Figur 4. Halter av kadmium i de olika provpunkterna. Halter över 2,5 mg/kg Ts klassas som höga (streckad linje). Den prickade linjen anger nationell bakgrundshalt (0,5 mg/kg Ts). 100 Bly (mg/kg Ts) Figur 5. Halter av bly i de olika provpunkterna. Halter över 30 mg/kg Ts klassas som höga (streckad linje). Den prickade linjen anger nationell bakgrundshalt (5 mg/kg Ts). Arsenik Inga höga halter av arsenik uppmättes i årets undersökning. De högsta halterna, som bedömdes som måttligt höga, uppmättes vid provpunkt 4-Bäck vid syrhålatippen (Y3) och vid 18-Välen mudderdeponi (figur 6). Oorganiska arsenikföreningar används bland annat i medel för tryckimpregnering av trä. I Sverige finns ett par hundra träimpregneringsverk, och det finns också rester efter åtskilliga nedlagda anläggningar, varför det finns risk för lokal kontamination av miljön med arsenikföreningar. Spridning via luften förekommer också runt vissa metallindustrier och smältverk. Även vid förbränning av kol kan arsenik spridas. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 11
14 Metaller i vattendrag R 2010:3 10 Arsenik (mg/kg Ts) Figur 6. Halter av arsenik i de olika provpunkterna. Halter över 8 mg/kg Ts klassas som höga (streckad linje). Den prickade linjen anger nationell bakgrundshalt (2 mg/kg Ts). 100 Koppar (mg/kg Ts) Figur 7. Halter av koppar i de olika provpunkterna. Halter över 50 mg/kg Ts klassas som höga (streckad linje). Den prickade linjen anger nationell bakgrundshalt (10 mg/kg Ts). Koppar Vid de flesta provpunkter var halterna av koppar låga till måttligt höga (figur 7). En mycket hög halt av koppar uppmättes dock vid provpunkt 19-Lillhagsbäcken (420 mg/kg ts). Här har det flera gånger tidigare uppmätts höga eller mycket höga halter. Höga halter av koppar uppmättes också vid provpunkt 7-Önneredsbäcken (övre) och vid provpunkt 23-Stora ån (tillflöde vid Siba). Vid provpunkterna 14-Äsperedsbäcken (vid trumman) och 16-Stora ån (uppströms golfbana) var halterna måttligt höga, men föroreningsgraden bedömdes som tydlig. Zink Inga höga halter av zink uppmättes i årets undersökning (figur 8). Vid provpunkt 7-Önneredsbäcken (övre) och provpunkt 16-Stora ån (uppströms golfbana) uppmättes de högsta halterna (410 g/kg ts). Föroreningsgraden bedömdes som tydlig. 12 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
15 Metaller i vattendrag 2009 R 2010: Zink (mg/kg Ts) Figur 8. Halter av zink i de olika provpunkterna. Halter över 500 mg/kg Ts klassas som höga (streckad linje). Den prickade linjen anger nationell bakgrundshalt (100 mg/kg Ts). 15 Krom (mg/kg Ts) Figur 9. Halter av krom i de olika provpunkterna. Halter över 10 mg/kg Ts klassas som höga (streckad linje). Den prickade linjen anger nationell bakgrundshalt (2 mg/kg Ts). Krom Halterna av krom var låga till måttligt höga vid samtliga provpunkter (figur 9). De högsta halterna uppmättes vid provpunkterna 14-Äsperedsbäcken (vid trumman) och 25-Bäck vid Säve (Solberg). Vid 14-Äsperedsbäcken (vid trumman) bedömdes föroreningsgraden av krom som tydlig. Nickel Nickel uppmättes i låga till måttligt höga halter vid samtliga provpunkter (figur 10). Den högsta halten uppmättes vid provpunkt 18-Välen mudderdeponi (17 mg/kg ts). Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 13
16 Metaller i vattendrag R 2010:3 40 Nickel (mg/kg Ts) Figur 10. Halter av nickel i de olika provpunkterna. Halter över 30 mg/kg Ts klassas som höga (streckad linje). Den prickade linjen anger nationell bakgrundshalt (5 mg/kg Ts). 50 Kobolt (mg/kg Ts) Figur 11. Halter av kobolt i de olika provpunkterna. Halter över 30 mg/kg Ts klassas som höga (streckad linje). Den prickade linjen anger nationell bakgrundshalt (5 mg/kg Ts). Kobolt Halterna av kobolt var låga till måttligt höga vid samtliga provpunkter (figur 11). Förhöjda halter av kobolt uppmättes vid provpunkterna 15-Äsperedsbäcken (nedre) (23 mg/kg ts) och vid 28-Bäck från Rällsjön (utlopp Rällsjön) (25 mg/kg ts). Vid båda provpunkterna bedömdes föroreningsgraden av kobolt som tydlig. Kobolt anses vara toxisk för akvatiska organismer och är potentiellt bioackumulerbar. Järn Höga halter av järn uppmättes vid nio provpunkter (tabell 4). En hög järnhalt kan störa upptaget av andra metaller (Lithner 1989). Det kan till exempel vara så att vissa metaller i medfällning med järn och mangan påverkar halterna i mossan så att dessa överskattas. Främst gäller detta bly, men även krom, arsenik och kobolt (Naturvårdsverket 2004). Gränsen till en hög halt av järn bestämdes med hjälp av egna referensdata till ungefär mg/kg ts. 14 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
17 Metaller i vattendrag 2009 R 2010:3 Tabell 4. Provpunkter där höga halter av järn uppmättes. Nr Vattendrag Lokal Nr Vattendrag Lokal 1 Hovgårdsbäcken Pkt 6 11 Skogomebäcken Pkt Y4 3 Bäck vid Syrhålatippen Söder om deponin 12 Tuve Sörgård Y1 4 Bäck vid Syrhålatippen Y3 14 Äsperedsbäcken Vid trumman 5 Bäck från Gårdstenstippen Övre 24 Otterbäcken Skjutbanan 10 Lerbäcksbäcken Övre Slutsats Resultatet i årets undersökning visade på låga eller måttligt höga metallhalter vid de flesta provpunkter. Några provpunkter var dock högre belastade (tabell 5): En mycket hög halt av koppar uppmättes i Lillhagsbäcken (19-nedre). I Önneredsbäcken (7- övre) och vid Stora ån (23-tillflöde vid Siba) uppmättes höga halter av koppar. I Äsperedsbäcken (14-vid trumman) och i Stora ån (16-uppströms golfbana) uppmättes förhöjda halter av koppar och föroreningspåverkan bedömdes här som tydlig. Höga halter av bly uppmättes vid tre provpunkter i Stora ån (16-uppströms golfbana, 17-Hults bro och 23-tillflöde vid Siba). Vid de tre undersökta skjutbanorna i Askim (24-Otterbäcken), Säve (25-Bäck vid Säve) och Bergum (27-Bäck till Rällsjön) uppmättes höga halter av bly. I tabell 6 redovisas provpunkter som bedömts som föroreningspåverkade. Tabell 5. Provpunkter där höga eller mycket höga halter uppmätts enligt SNV:s bedömningsgrunder. Nr Vatten Lokal Bly Koppar 7 Önneredsbäcken Övre hög 16 Stora ån Uppstr. golfbana hög 17 Stora ån Hults bro hög 19 Lillhagsbäcken Nedre mkt hög 23 Stora ån Tillflöde vid Siba hög hög 24 Otterbäcken Skjutbanan hög 25 Bäck vid Säve Solberg hög 27 Bäck till Rällsjön Utlopp från våtmark hög Tabell 6. Provpunkter som bedömts som föroreningspåverkade enligt SNV:s bedömningsgrunder. Nr Vatten Lokal Bly Koppar Zink Krom Kobolt 7 Önneredsbäcken Övre tydlig tydlig 14 Äsperedsbäcken Vid trumman tydlig tydlig 15 Äsperedsbäcken Nedre tydlig 16 Stora ån Uppstr. golfbana mkt stor tydlig tydlig 17 Stora ån Hults bro tydlig 19 Lillhagsbäcken Nedre mkt stor 20 Haga å Övre tydlig 23 Stora ån Tillflöde vid Siba stor tydlig 24 Otterbäcken Skjutbanan tydlig 25 Bäck vid Säve Solberg stor 27 Bäck till Rällsjön Utlopp från våtmark tydlig Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 15
18 Metaller i vattendrag R 2010:3 Referenser ENGDAHL, A Metaller i vattendrag. En undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgsområdet hösten Rapport till miljöförvaltningen. ENGDAHL, A Metaller i vattendrag. En undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgsområdet hösten Rapport till miljöförvaltningen. ENGDAHL, A Metaller i vattendrag. En undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgsområdet hösten Rapport till miljöförvaltningen. ENGDAHL, A., LIUNGMAN, M Metaller i vattendrag. En undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgsområdet hösten Rapport till miljöförvaltningen. LITHNER, L Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. - SNV Rapport MEDIN, M Metaller i vattendrag. En undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgsområdet Rapport till miljöförvaltningen. MEDIN, M Metaller i vattendrag. En undersökning inom Göteborgs kommun Rapport till miljö- och hälsoskydd och renhållningsverket i Göteborgs stad - R 1994:1. MEDIN, M Metaller i vattendrag. En undersökning inom Göteborgs kommun Rapport till miljöförvaltningen och renhållningsverket i Göteborgs stad - R 1995:1. MEDIN, M Metaller i vattendrag. En undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgsområdet hösten Rapport till miljöförvaltningen. MEDIN, M Metaller i vattendrag. En undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgsområdet hösten Rapport till miljöförvaltningen. MEDIN, M Metaller i vattendrag. En undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgsområdet hösten Rapport till miljöförvaltningen. MEDIN, M Metaller i vattendrag. En undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgsområdet hösten Rapport till miljöförvaltningen. MEDIN, M Metaller i vattendrag. En undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgsområdet hösten Rapport till miljöförvaltningen. MEDIN, M Metaller i vattendrag. En undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgsområdet hösten Rapport till miljöförvaltningen. MEDIN, M Metaller i vattendrag. En undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgsområdet hösten Rapport till miljöförvaltningen. MEDIN, M Metaller i vattendrag. En undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgsområdet hösten Rapport till miljöförvaltningen. 16 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
19 Metaller i vattendrag 2009 R 2010:3 MEDIN, M Metaller i vattendrag. En undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgsområdet hösten Rapport till miljöförvaltningen. MEDIN, M Metaller i vattendrag. En undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgsområdet hösten Rapport till miljöförvaltningen. NATURVÅRDSVERKET Underlagsrapporter till regeringsuppdraget om bly i ammunition. Rapport Oktober RESSAR, H., EKELUND, L. och OHLSSON, S.Å. Biogeokemiska kartan. Tungmetaller i Bäckvattenväxter Sveriges Geologiska Undersökning. Rapport och meddelanden nr 51. SNV (Statens naturvårdsverk) Metodbeskrivningar Recipientkontroll vatten. SNV Rapport SNV (Statens naturvårdsverk) Metallerna och miljön. Miljön i Sverige - tillstånd och trender (MIST). SNV Rapport SNV (Statens naturvårdsverk) Metaller i stad och land - kretslopp och kritsik belastning. Lägesrapport SNV Rapport SNV (Statens naturvårdsverk) Hantering av bly i skjutvallar - Beskrivning av saneringsmetoder och vägledning till kretsloppsanpassade lösningar. SNV Rapport SNV (Statens naturvårdsverk) Handbok för miljöövervakning. Metaller i vattenmossa. WIEDERHOLM, T (Statens naturvårdsverk). Bedömningsgrunder för miljökvalitet- Sjöar och vattendrag. Naturvårdsverkets Rapport WIEDERHOLM, T (Statens naturvårdsverk). Bedömningsgrunder för miljökvalitet- Sjöar och vattendrag, bakgrundsrapport kemiska och fysikaliska parametrar. Naturvårdsverkets Rapport Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 17
20 Metaller i vattendrag R 2010:3 18 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
21 Metaller i vattendrag 2009 R 2010:3 Bilaga 1 Resultat lokal för lokal Pkt nr Vattendrag Lokal Sida nr 1 Hovgårdsbäcken Pkt Hovgårdsbäcken C 21 3 Bäck vid Syrhålatippen Söder om deponin 22 4 Bäck vid Syrhålatippen Y Bäck från Gårdstenstippen Övre 24 6 Krogabäcken Övre 25 7 Önneredsbäcken Övre 26 8 Önneredsbäcken Nedre 27 9 Önneredsbäcken Östra kanten Lerbäcksbäcken Övre Skogomebäcken Pkt Y Tuve Sörgård Y Björkedalens bäck Skatås vid 2,5 km Äsperedsbäcken Vid trumman Äsperedsbäcken Nedre Stora ån Uppstr. golfbana Stora ån Hults bro Välen mudderdeponi Utlopp Lillhagsbäcken Nedre Haga å Övre Kvibergsbäcken Kviberg Lärjeån Övre Stora ån Tillflöde vid Siba Otterbäcken Skjutbanan Bäck vid Säve Solberg Bäck vid Säve Säve depå Bäck till Rällsjön Utlopp från våtmark Bäck från Rällsjön Utlopp Rällsjön 47 (Alla koordinater anges i SWEREF 99 TM) Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 19
22 Metaller i vattendrag R 2010:3 1. Hovgårdsbäcken Lokal: Pkt 6 X-koord: Y-koord: Top. karta: 7B SV Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Avfallsupplag Bedömning: Obetydlig metallbelastning. Hög järnhalt. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,048 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 10 5 låg obetydlig Koppar (Cu) låg obetydlig Kadmium (Cd) 0,59 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 3,7 2 måttlig obetydlig Nickel (Ni) 5,9 5 låg obetydlig Zink (Zn) låg obetydlig Aluminium (Al) Kobolt (Co) 6,8 5 låg obetydlig Järn (Fe) Arsenik (As) 2,2 2 låg obetydlig Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn ,078 5,8 11 0,53 4,1 5, , , ,066 4,4 9,7 0,30 4,5 4, , , , ,59 3,7 5, , , Medelvärde 0,064 6,7 12 0,47 4,1 5, , , Kommentar Analysresultatet visade på låga till måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden obetydlig för alla metallerna. Provpunkten har undersökts årligen sedan Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade på en liten eller obetydlig metallbelastning. 20 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
23 Metaller i vattendrag 2009 R 2010:3 2. Hovgårdsbäcken Lokal: C X-koord: Y-koord: Top. karta: 7B SV Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Avfallsupplag Bedömning: Liten eller obetydlig metallbelastning. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,073 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 10 5 låg obetydlig Koppar (Cu) måttlig obetydlig Kadmium (Cd) 1,00 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 5,4 2 måttlig liten Nickel (Ni) 8,0 5 låg obetydlig Zink (Zn) låg obetydlig Aluminium (Al) Kobolt (Co) 11 5 måttlig liten Järn (Fe) Arsenik (As) 2,6 2 låg obetydlig Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn ,098 5,6 18 0,49 3,4 5, , , ,073 6,5 21 0,69 5,2 7, , , , ,0 5,4 8, , Medelvärde 0,081 7,4 19 0,73 4,7 6, , , Kommentar Analysresultatet visade på låga till måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden liten eller obetydlig för alla metallerna. Provpunkten har undersökts flera gånger tidigare. År 1993 uppmättes förhöjda halter av bly. Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade dock på en liten eller obetydlig metallbelastning. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 21
24 Metaller i vattendrag R 2010:3 3. Bäck vid Syrhålatippen Lokal: Söder om deponin X-koord: Y-koord: Top. karta: 7B SV Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Syrhålatippen Bedömning: Liten eller obetydlig metallbelastning. Hög järnhalt. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,040 0,07 mkt. låg obetydlig Bly (Pb) 11 5 måttlig liten Koppar (Cu) måttlig obetydlig Kadmium (Cd) 0,71 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 5,9 2 måttlig liten Nickel (Ni) 7,9 5 låg obetydlig Zink (Zn) låg obetydlig Aluminium (Al) Kobolt (Co) 5,0 5 låg obetydlig Järn (Fe) Arsenik (As) 3,5 2 måttlig obetydlig Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn ,150 5,9 17 0,34 3,4 7, , , ,068 4,7 11 0,53 3,8 4, , , , ,71 5,9 7, , ,5 450 Medelvärde 0,086 7,2 16 0,53 4,4 6, , ,4 567 Kommentar Analysresultatet visade på mycket låga till måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden liten eller obetydlig för alla metallerna. Provpunkten undersöktes första gången Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade på en liten eller obetydlig metallbelastning. 22 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
25 Metaller i vattendrag 2009 R 2010:3 4. Bäck vid Syrhålatippen Lokal: Y3 X-koord: Y-koord: Top. karta: 7B SV Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Syrhålatippen Bedömning: Liten eller obetydlig metallbelastning. Hög järnhalt. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,040 0,07 mkt. låg obetydlig Bly (Pb) 9,3 5 låg obetydlig Koppar (Cu) låg obetydlig Kadmium (Cd) 0,55 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 3,5 2 låg obetydlig Nickel (Ni) 4,2 5 låg obetydlig Zink (Zn) låg obetydlig Aluminium (Al) Kobolt (Co) 2,6 5 låg obetydlig Järn (Fe) Arsenik (As) 5,2 2 måttlig liten Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn ,070 3,6 14 0,58 2,6 6, , , ,040 9,3 12 0,55 3,5 4, , ,2 310 Medelvärde 0,055 6,5 13 0,57 3,1 5, , ,8 290 Kommentar Analysresultatet visade på mycket låga till måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden liten eller obetydlig för alla metallerna. Provpunkten har undersökts en gång tidigare. Beräknade medelvärden för de två undersökningarna visade på en obetydlig metallbelastning. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 23
26 Metaller i vattendrag R 2010:3 5. Bäck från Gårdstenstippen Lokal: Övre X-koord: Y-koord: Top. karta: 7B SO Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Gårdstenstippen Bedömning: Liten eller obetydlig metallbelastning. Hög järnhalt. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,070 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 12 5 måttlig liten Koppar (Cu) låg obetydlig Kadmium (Cd) 0,79 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 5,5 2 måttlig liten Nickel (Ni) 7,3 5 låg obetydlig Zink (Zn) låg obetydlig Aluminium (Al) Kobolt (Co) 7,5 5 låg obetydlig Järn (Fe) Arsenik (As) 2,9 2 låg obetydlig Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn ,120 7,6 17 0,48 4,5 4, , , ,069 3,4 9,7 0,35 3,3 3, , , , ,79 5,5 7, , ,9 980 Medelvärde 0,086 7,7 14 0,54 4,4 5, , , Kommentar Analysresultatet visade på låga till måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden liten eller obetydlig för alla metallerna. Provpunkten har undersökts årligen sedan År 2004 uppmättes en något förhöjd kromhalt. Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade på en liten eller obetydlig metallbelastning. Vid provtagningstillfället var botten täckt av en rödbrun massa, troligtvis järn- och manganutfällningar. Så har även varit fallet vid tidigare undersökningar. 24 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
27 Metaller i vattendrag 2009 R 2010:3 6. Krogabäcken Lokal: Övre X-koord: Y-koord: Top. karta: 6B NV Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Årekärrstippen Bedömning: Liten eller obetydlig metallbelastning. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,058 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 10 5 låg obetydlig Koppar (Cu) måttlig liten Kadmium (Cd) 1,0 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 5,4 2 måttlig liten Nickel (Ni) 10 5 låg obetydlig Zink (Zn) måttlig obetydlig Aluminium (Al) Kobolt (Co) 11 5 måttlig liten Järn (Fe) Arsenik (As) 2,8 2 låg obetydlig Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn ,130 6,0 24 0,91 2, , , ,085 8,3 21 1,7 4,5 8, , , ,0 5, , Medelvärde 0,091 8,1 25 1,2 4, , Kommentar Analysresultatet visade på låga till måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden liten eller obetydlig för alla metallerna. Provpunkten har undersökts sedan 1994 och höga halter av zink har uppmätts flera gånger, senast år Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade dock på en liten eller obetydlig metallbelastning. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 25
28 Metaller i vattendrag R 2010:3 7. Önneredsbäcken Lokal: Övre X-koord: Y-koord: Top. karta: 6B NV Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Sjöbackatippen Bedömning: Hög halt av koppar. Tydlig föroreningspåverkan av koppar och zink. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,084 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 12 5 måttlig liten Koppar (Cu) hög tydlig Kadmium (Cd) 0,86 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 7,3 2 måttlig liten Nickel (Ni) 9,5 5 låg obetydlig Zink (Zn) måttlig tydlig Aluminium (Al) Kobolt (Co) 8,2 5 låg obetydlig Järn (Fe) Arsenik (As) 4,2 2 måttlig liten Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn , ,9 5,0 9, , ,099 7,3 45 1,2 3,8 6, , , , ,86 7,3 9, , , Medelvärde 0, ,3 5,4 8, , Kommentar Analysresultatet visade på en hög halt av koppar. Övriga undersökta metaller förekom i låga till måttligt höga halter. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden tydlig för koppar och zink. För övriga metaller var föroreningsgraden liten eller obetydlig. Provpunkten har undersökts flera gånger tidigare med start år Det har vid flera tillfällen uppmätts höga halter av koppar och zink. Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade på höga halter av koppar och zink. Höga halter av kadmium uppmättes 1994 och 1998, men i undersökningar sedan dess har halterna varit låga eller måttligt höga. 26 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
29 Metaller i vattendrag 2009 R 2010:3 8. Önneredsbäcken Lokal: Nedre X-koord: Y-koord: Top. karta: 6B NV Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Sjöbackatippen Bedömning: Liten eller obetydlig metallbelastning. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,080 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 6,3 5 låg obetydlig Koppar (Cu) måttlig liten Kadmium (Cd) 0,40 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 3,3 2 låg obetydlig Nickel (Ni) 5,5 5 låg obetydlig Zink (Zn) låg obetydlig Aluminium (Al) Kobolt (Co) 4,5 5 låg obetydlig Järn (Fe) Arsenik (As) 1,7 2 låg obetydlig Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn ,120 8,6 27 0,39 4,2 5, , , ,087 5,0 23 0,31 3,5 4, , , ,080 6,3 24 0,40 3,3 5, , ,7 820 Medelvärde 0,096 6,6 25 0,37 3,7 5, , ,7 533 Kommentar Analysresultatet visade på låga till måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden liten eller obetydlig för alla metallerna. Provpunkten har undersökts flera gånger tidigare med start år Förhöjda halter av koppar har uppmätts flera gånger, senast år Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade dock på en liten eller obetydlig metallbelastning. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 27
30 Metaller i vattendrag R 2010:3 9. Önneredsbäcken Lokal: Östra kanten X-koord: Y-koord: Top. karta: 6B NV Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Sjöbackatippen Bedömning: Liten eller obetydlig metallbelastning. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,059 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 12 5 måttlig liten Koppar (Cu) låg obetydlig Kadmium (Cd) 0,57 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 2,6 2 låg obetydlig Nickel (Ni) 5,1 5 låg obetydlig Zink (Zn) låg obetydlig Aluminium (Al) Kobolt (Co) 4,1 5 låg obetydlig Järn (Fe) Arsenik (As) 2,2 2 låg obetydlig Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn ,100 4,1 11 0,40 2,0 3, , , ,069 4,8 12 0,74 3,1 7, , , , ,57 2,6 5, , ,2 500 Medelvärde 0,076 7,0 11 0,57 2,6 5, , ,0 337 Kommentar Analysresultatet visade på låga till måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden liten eller obetydlig för alla metallerna. Provpunkten har undersökts tre gånger tidigare med start år Brist på vatten vid provpunkten har vid flera tillfällen medfört att undersökningar inte kunnat genomföras. Beräknade medelvärden för de tre senaste undersökningarna visade på en obetydlig metallbelastning. 28 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
31 Metaller i vattendrag 2009 R 2010:3 10. Lerbäcksbäcken Lokal: Övre X-koord: Y-koord: Top. karta: 7B SV Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Böneredstippen Bedömning: Liten eller obetydlig metall- Belastning. Hög järnhalt. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,065 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 7,9 5 låg obetydlig Koppar (Cu) måttlig liten Kadmium (Cd) 0,78 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 3,8 2 måttlig obetydlig Nickel (Ni) 6,5 5 låg obetydlig Zink (Zn) låg obetydlig Aluminium (Al) Kobolt (Co) 16 5 måttlig liten Järn (Fe) Arsenik (As) 3,9 2 måttlig obetydlig Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn ,077 8,9 19 1,0 5,1 8, , ,063 9,6 23 0,64 4,6 7, , ,065 7,9 21 0,78 3,8 6, , Medelvärde 0,068 8,8 21 0,81 4,5 7, , Kommentar Analysresultatet visade på låga till måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden liten eller obetydlig för alla metallerna. Provpunkten har undersökts flera gånger tidigare med start år Uppmätta halter av kadmium har minskat något under undersökningsperioden. Beräknade medelvärden för de tre senaste undersökningsåren visade på en liten eller obetydlig metallbelastning. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 29
32 Metaller i vattendrag R 2010:3 11. Skogomebäcken Lokal: Pkt Y4 X-koord: Y-koord: Top. karta: 7B SV Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Skogometippen Bedömning: Liten eller obetydlig metallbelastning. Hög järnhalt. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,086 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 10 5 låg obetydlig Koppar (Cu) måttlig liten Kadmium (Cd) 0,76 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 6,6 2 måttlig liten Nickel (Ni) 10 5 låg obetydlig Zink (Zn) låg obetydlig Aluminium (Al) Kobolt (Co) 10 5 låg obetydlig Järn (Fe) Arsenik (As) 3,7 2 måttlig obetydlig Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn ,090 6,9 24 0,89 5,0 7, , , ,070 8,2 27 0,71 6,4 8, , , , ,76 6, , Medelvärde 0,082 8,4 28 0,79 6,0 8, , , Kommentar Analysresultatet visade på låga till måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden liten eller obetydlig för alla metallerna. Provpunkten har undersökts flera gånger tidigare med start år Uppmätta halter av koppar, kadmium och zink har minskat något under undersökningsperioden. Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade på en liten eller obetydlig metallbelastning. 30 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
33 Metaller i vattendrag 2009 R 2010:3 12. Tuve Sörgård Lokal: Y1 X-koord: Y-koord: Top. karta: 7B SV Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Deponi Bedömning: Liten eller obetydlig metallbelastning. Hög järnhalt. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,051 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 6,9 5 låg obetydlig Koppar (Cu) måttlig liten Kadmium (Cd) 0,76 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 3,9 2 måttlig obetydlig Nickel (Ni) 9,2 5 låg obetydlig Zink (Zn) låg obetydlig Aluminium (Al) Kobolt (Co) 6,5 5 låg obetydlig Järn (Fe) Arsenik (As) 2,1 2 låg obetydlig Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn ,062 8,2 20 0,96 5, , ,061 2,7 13 0,40 2,2 6, , , ,051 6,9 22 0,76 3,9 9, , ,1 670 Medelvärde 0,058 5,9 18 0,71 3,7 9, , , Kommentar Analysresultatet visade på låga till måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden liten eller obetydlig för alla metallerna. Provpunkten har nu undersökts fyra gånger med start år Beräknade medelvärden för de senaste tre tillfällena visade på en obetydlig metallbelastning. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 31
34 Metaller i vattendrag R 2010:3 13. Björkedalens bäck Lokal: Skatås vid 2,5 km X-koord: Y-koord: Top. karta: 7B SO Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Björkedalens tipp Bedömning: Liten eller obetydlig metall- Belastning. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,071 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 7,7 5 låg obetydlig Koppar (Cu) låg obetydlig Kadmium (Cd) 0,61 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 4,2 2 måttlig liten Nickel (Ni) 7,3 5 låg obetydlig Zink (Zn) låg obetydlig Aluminium (Al) Kobolt (Co) 7,5 5 låg obetydlig Järn (Fe) Arsenik (As) 2,6 2 låg obetydlig Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn ,120 5,3 15 0,74 2,6 5, , , ,110 3,2 13 0,39 2,0 3, , , ,071 7,7 14 0,61 4,2 7, , , Medelvärde 0,100 5,4 14 0,58 2,9 5, , ,9 853 Kommentar Analysresultatet visade på låga till måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden liten eller obetydlig för alla metallerna. Provpunkten har undersökts årligen sedan Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade på en obetydlig metallbelastning. Vid provtagningstillfället var botten täckt av en rödbrun massa, troligtvis järn- och manganutfällningar. Så har även varit fallet vid tidigare undersökningar. 32 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
35 Metaller i vattendrag 2009 R 2010:3 14. Äsperedsbäcken Lokal: Vid trumman X-koord: Y-koord: Top. karta: 7B SO Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Äsperedstippen Bedömning: Tydlig föroreningspåverkan av koppar. och krom. Hög järnhalt.. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver 0,071 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 13 5 måttlig liten Koppar (Cu) måttlig tydlig Kadmium (Cd) 0,76 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 9,0 2 måttlig tydlig Nickel (Ni) 13 5 måttlig liten Zink (Zn) måttlig liten Aluminium (Al) Kobolt (Co) 7,3 5 låg obetydlig Järn (Fe) Arsenik (As) 3,1 2 måttlig obetydlig Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn ,140 6,3 22 0,52 4,2 7, , , , ,43 8,0 9, , , , ,76 9, , , Medelvärde 0, ,57 7,1 9, , , Kommentar Analysresultatet visade på låga till måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden tydlig för bly och krom. För övriga metaller bedömdes föroreningsgraden som liten eller obetydlig. Provpunkten har undersökts flera gånger med start år Förhöjda halter av koppar, bly, krom och zink har uppmätts vid flera tillfällen. Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade dock på en liten eller obetydlig föroreningspåverkan. Vid provtagningstillfället noterades oljelukt, samt rikliga utfällningar av sannolikt järn och mangan. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 33
36 Metaller i vattendrag R 2010:3 15. Äsperedsbäcken Lokal: Nedre X-koord: Y-koord: Top. karta: 7B SO Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Äsperedstippen Bedömning: Tydlig föroreningspåverkan av kobolt. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,078 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 6,9 5 låg obetydlig Koppar (Cu) måttlig liten Kadmium (Cd) 0,45 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 5,7 2 måttlig liten Nickel (Ni) 11 5 måttlig liten Zink (Zn) låg obetydlig Aluminium (Al) Kobolt (Co) 23 5 måttlig tydlig Järn (Fe) Arsenik (As) 1,8 2 låg obetydlig Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn ,130 7,5 39 0,62 4,8 8, , ,055 8,4 23 0,42 5,6 7, , ,078 6,9 38 0,45 5, , Medelvärde 0,088 7,6 33 0,50 5,4 9, , Kommentar Analysresultatet visade på låga till måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden tydlig för kobolt. För övriga metaller bedömdes föroreningsgraden som liten eller obetydlig. Provpunkten har undersökts årligen sedan Höga halter av koppar har uppmätts vid flera tillfällen. Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade dock på en liten eller obetydlig metallbelastning. 34 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
37 Metaller i vattendrag 2009 R 2010:3 16. Stora ån Lokal: Uppströms golfbana X-koord: Y-koord: Top. karta: 6B NV Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Referensvatten Bedömning: Hög halt av bly. Mycket stor föroreningspåverkan av bly. Tydlig föroreningspåverkan av koppar och zink. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,065 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) hög mkt. stor Koppar (Cu) måttlig tydlig Kadmium (Cd) 0,87 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 4,8 2 måttlig liten Nickel (Ni) 9,9 5 låg obetydlig Zink (Zn) måttlig tydlig Aluminium (Al) Kobolt (Co) 16 5 måttlig liten Järn (Fe) Arsenik (As) 3,8 2 måttlig obetydlig Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn ,130 7,6 30 0,67 3,8 6, , , ,097 9,6 41 0,92 3,9 9, , , ,87 4,8 9, , Medelvärde 0, ,82 4,2 8, , Kommentar Analysresultatet visade på en hög halt av bly. Övriga metaller förekom i låga till måttligt höga halter. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden mycket stor för bly, samt tydlig för koppar och zink. För övriga metaller bedömdes föroreningsgraden som liten eller obetydlig. Provpunkten har undersökts årligen sedan år Förhöjda halter av koppar har uppmätts vid flertalet tidigare undersökningstillfällen. Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade på en tydlig föroreningsgrad av koppar. Den höga halten av bly som uppmättes i årets undersökning gjorde också att föroreningsgraden av bly bedömdes som stor. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 35
38 Metaller i vattendrag R 2010:3 17. Stora ån Lokal: Hults bro X-koord: Y-koord: Top. karta: 6B NV Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Välen deponi Bedömning: Hög halt av bly. Tydlig föroreningspåverkan av bly. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,066 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 31 5 hög tydlig Koppar (Cu) måttlig liten Kadmium (Cd) 0,75 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 4,3 2 måttlig liten Nickel (Ni) 8,4 5 låg obetydlig Zink (Zn) låg obetydlig Aluminium (Al) Kobolt (Co) 8,7 5 låg obetydlig Järn (Fe) Arsenik (As) 2,7 2 låg obetydlig Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn , ,60 6,3 9, , , ,81 4,9 9, , , ,75 4,3 8, , , Medelvärde 0, ,72 5,2 9, , Kommentar Analysresultatet visade på en hög halt av bly. Övriga metaller förekom i låga till måttligt höga halter. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden tydlig för bly. För övriga metaller bedömdes föroreningsgraden som liten eller obetydlig. Provpunkten har undersökts flera gånger tidigare, med start år År 2004 uppmättes höga halter av koppar och krom. Både år 2007 och 2008 låg halterna av koppar på gränsen till att bedömas som förhöjda. Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade dock på en liten eller obetydlig metallbelastning. 36 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
39 Metaller i vattendrag 2009 R 2010:3 18. Välen mudderdeponi Lokal: Utlopp X-koord: Y-koord: Top. karta: 6B NV Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Mudderdeponi Bedömning: Liten eller obetydlig metallbelastning. Uppmätta metallhalter Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,240 0,07 måttlig liten Bly (Pb) 10 5 låg obetydlig Koppar (Cu) måttlig liten Kadmium (Cd) 0,88 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 7,8 2 måttlig liten Nickel (Ni) 17,0 5 måttlig liten Zink (Zn) måttlig obetydlig Aluminium (Al) Kobolt (Co) 5,4 5 låg obetydlig Järn (Fe) Arsenik (As) 5,0 2 måttlig liten Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn ,120 2,7 14 0,59 2,6 4, , , , ,88 7, , ,0 240 Medelvärde 0,18 6,4 24 0,74 5, , ,4 255 Kommentar Analysresultatet visade på låga till måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden liten eller obetydlig för alla metallerna. Halten av kvicksilver var dock relativt hög jämfört med de andra provpunkterna och låg ganska nära gränsen för att föroreningsgraden skulle bedömas som tydlig. Så var även fallet för krom. Kvicksilverhalterna har tidigare varit höga i närliggande provtagningspunkter och visat på ett läckage från deponin. Efter att arbeten utförts i området har metallundersökning nu åter gjorts, med start år Beräknade medelvärden för de två undersökningarna visade på en liten eller obetydlig metallbelastning. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 37
40 Metaller i vattendrag R 2010:3 19. Lillhagsbäcken Lokal: Nedre X-koord: Y-koord: Top. karta: 7B SV Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Dagvatten Bedömning: Mycket hög halt av koppar. Mycket stor föroreningspåverkan av koppar. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,067 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 14 5 måttlig liten Koppar (Cu) mkt. hög mkt. stor Kadmium (Cd) 1,8 0,5 måttlig liten Krom (Cr) 7,2 2 måttlig liten Nickel (Ni) 13 5 måttlig liten Zink (Zn) måttlig liten Aluminium (Al) Kobolt (Co) 15 5 måttlig liten Järn (Fe) Arsenik (As) 4,4 2 måttlig liten Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn ,120 9, ,65 3,6 6, , , , ,82 5,6 7, , , , ,8 7, , Medelvärde 0, ,1 5,5 9, , , Kommentar Analysresultatet visade på en mycket hög halt av koppar. Övriga metaller förekom i låga till måttligt höga halter. Halten av kadmium var dock i år den högst uppmätta sedan höga halter uppmättes 1993 och Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden mycket stor för koppar och liten eller obetydlig för övriga metaller. Provpunkten har undersökts vid ett flertal tillfällen med start år Det har vid samtliga tillfällen uppmätts höga eller mycket höga halter av koppar. Beräknade medelvärden för de tre senaste undersökningstillfällena visade på en mycket stor föroreningspåverkan av koppar. 38 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
41 Metaller i vattendrag 2009 R 2010:3 20. Haga å Lokal: Övre X-koord: Y-koord: Top. karta: 6B NV Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Referensvatten Bedömning: Tydlig föroreningspåverkan av bly. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,058 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 24 5 måttlig tydlig Koppar (Cu) måttlig obetydlig Kadmium (Cd) 0,79 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 5,8 2 måttlig liten Nickel (Ni) 7,8 5 låg obetydlig Zink (Zn) låg obetydlig Aluminium (Al) Kobolt (Co) 20 5 måttlig liten Järn (Fe) Arsenik (As) 2,9 2 låg obetydlig Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn ,11 5,0 11 0,59 2,8 5, , , ,072 5,3 12 0,78 3,2 6, , , ,79 5,8 7, , Medelvärde 0,08 11,4 14 0,72 3,9 6, , Kommentar Analysresultatet visade på låga till måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden tydlig för bly och liten eller obetydlig för övriga metaller. Halten av bly var den högsta som uppmätts vid provpunkten sedan starten år Provpunkten har undersökts årligen sedan år Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade på en liten eller obetydlig metallbelastning. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 39
42 Metaller i vattendrag R 2010:3 21. Kvibergsbäcken Lokal: Kviberg X-koord: Y-koord: Top. karta: 7B SO Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Referensvatten Bedömning: Liten eller obetydlig metallbelastning. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,076 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 9,6 5 låg obetydlig Koppar (Cu) måttlig liten Kadmium (Cd) 0,81 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 5,1 2 måttlig liten Nickel (Ni) 8,8 5 låg obetydlig Zink (Zn) måttlig obetydlig Aluminium (Al) Kobolt (Co) 10 5 låg obetydlig Järn (Fe) Arsenik (As) 3,0 2 låg obetydlig Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn ,100 7,2 25 0,85 3,5 4, , , ,066 7,1 22 0,60 3,4 4, , , ,076 9,6 32 0,81 5,1 8, , Medelvärde 0,081 8,0 26 0,75 4,0 6, , , Kommentar Analysresultatet visade på låga till måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden liten eller obetydlig för alla metallerna. Provpunkten har undersökts flera gånger tidigare, med start år Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade på en liten eller obetydlig metallbelastning. 40 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
43 Metaller i vattendrag 2009 R 2010:3 22. Lärjeån Lokal: Övre X-koord: Y-koord: Top. karta: 7B SO Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Referensvatten Bedömning: Liten eller obetydlig metallbelastning. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,084 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 6,5 5 låg obetydlig Koppar (Cu) måttlig obetydlig Kadmium (Cd) 0,64 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 4,6 2 måttlig liten Nickel (Ni) 7,4 5 låg obetydlig Zink (Zn) låg obetydlig Aluminium (Al) Kobolt (Co) 10 5 låg obetydlig Järn (Fe) Arsenik (As) 2,3 2 låg obetydlig Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn ,110 5,7 14 0,58 3,8 5, , , ,100 4,2 13 0,54 3,1 5, , , ,084 6,5 16 0,64 4,6 7, , Medelvärde 0,098 5,5 14 0,59 3,8 6, , , Kommentar Analysresultatet visade på låga till måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden liten eller obetydlig för alla metallerna. Provpunkten har undersökts årligen sedan år Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade på en obetydlig metallbelastning. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 41
44 Metaller i vattendrag R 2010:3 23. Stora ån Lokal: Tillflöde vid Siba X-koord: Y-koord: Top. karta: 6B NV Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Dagvatten Bedömning: Hög halt av bly och koppar. Stor föroreningspåverkan av bly och tydlig föroreningspåverkan av koppar. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,110 0,07 måttlig obetydlig Bly (Pb) hög stor Koppar (Cu) hög tydlig Kadmium (Cd) 0,77 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 6,9 2 måttlig liten Nickel (Ni) 11 5 måttlig liten Zink (Zn) måttlig liten Aluminium (Al) Kobolt (Co) 7,5 5 låg obetydlig Järn (Fe) Arsenik (As) 3,6 2 måttlig obetydlig Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn , ,74 6,0 7, , , , ,61 7,8 9, , , ,77 6, , ,6 700 Medelvärde 0, ,71 6,9 9, , ,1 857 Kommentar Analysresultatet visade på höga halter av bly och koppar. Övriga undersökta metaller förekom i låga till måttligt höga halter. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden stor för bly och tydlig för koppar. För övriga metaller var föroreningsgraden liten eller obetydlig. Provpunkten har undersökts sedan Beräknade medelvärden för de tre senaste tillfällena visade på en stor föroreningsgrad av bly och en tydlig föroreningsgrad av koppar. 42 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
45 Metaller i vattendrag 2009 R 2010:3 24. Otterbäcken Lokal: Skjutbanan X-koord: Y-koord: Top. karta: 6B NV Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Skjutbana Bedömning: Hög halt av bly. Tydlig föroreningspåverkan av bly. Hög järnhalt. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är: föroreningsgrad: Kvicksilver (Hg) 0,069 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 36 5 hög tydlig Koppar (Cu) låg obetydlig Kadmium (Cd) 0,44 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 3,6 2 måttlig obetydlig Nickel (Ni) 5,0 5 låg obetydlig Zink (Zn) låg obetydlig Aluminium (Al) Kobolt (Co) 5,4 5 låg obetydlig Järn (Fe) Arsenik (As) 2,3 2 låg obetydlig Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn , ,60 2,7 4, , , , ,4 0,41 2,2 3, , , , ,44 3,6 5, , ,3 730 Medelvärde 0, ,48 2,8 4, , ,9 477 Kommentar Analysresultatet visade på en hög halt av bly. Övriga metaller förekom i låga till måttligt höga halter. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden tydlig för bly och obetydlig för övriga metaller. Provpunkten har undersökts årligen sedan år Vid de flesta tillfällena har halterna av bly varit höga eller mycket höga. Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade på höga halter och en tydlig föroreningspåverkan av bly. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 43
46 Metaller i vattendrag R 2010:3 25. Bäck vid Säve Lokal: Solberg X-koord: Y-koord: Top. karta: 7B SV Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Skjutbana Bedömning: Hög halt av bly. Stor föroreningspåverkan av bly. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,067 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) hög stor Koppar (Cu) måttlig liten Kadmium (Cd) 1,0 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 7,9 2 måttlig liten Nickel (Ni) 14 5 måttlig liten Zink (Zn) måttlig obetydlig Aluminium (Al) Kobolt (Co) 15 5 måttlig liten Järn (Fe) Arsenik (As) 4,4 2 måttlig liten Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn , ,76 4,9 9, , , ,79 4,5 9, , , , ,0 7, , Medelvärde 0, ,85 5, , Kommentar Analysresultatet visade på en hög halt av bly. Övriga metaller förekom i låga till måttligt höga halter. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden stor för bly. För övriga metaller var föroreningsgraden liten eller obetydlig. Halten av krom låg nära gränsen för att föroreningsgraden skulle bedömas som tydlig. Provpunkten har undersökts årligen sedan år Vid samtliga tillfällen har höga eller mycket höga halter av bly uppmätts. Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade på en hög halt och en stor föroreningspåverkan av bly. 44 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
47 Metaller i vattendrag 2009 R 2010:3 26. Bäck vid Säve Lokal: Säve depå X-koord: Y-koord: Top. karta: 7B SV Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Referens Bedömning: Liten eller obetydlig metallbelastning. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,051 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 6,5 5 låg obetydlig Koppar (Cu) måttlig obetydlig Kadmium (Cd) 0,77 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 4,1 2 måttlig liten Nickel (Ni) 9,0 5 låg obetydlig Zink (Zn) låg obetydlig Aluminium (Al) Kobolt (Co) 10 5 låg obetydlig Järn (Fe) Arsenik (As) 2,2 2 låg obetydlig Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn ,110 6,2 21 0,72 4,0 8, , , ,081 4,9 21 0,74 4,7 9, , , ,051 6,5 20 0,77 4,1 9, , Medelvärde 0,081 5,9 21 0,74 4,3 9, , , Kommentar Analysresultatet visade på låga till måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden liten eller obetydlig för alla metallerna. Provpunkten har tidigare undersökts årligen och sedan från år Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade på en liten eller obetydlig metallbelastning. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 45
Metaller i vattendrag
Metaller i vattendrag En undersökning av metallhalter i vattenmossa i Göteborg 2008 R 2009:3 ISSN 1401-243X VI SKALL STRÄVA EFTER STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR! Göteborgs Miljöförvaltning är sedan oktober 1998
Läs merMetaller i vattendrag Miljöförvaltningen R 2011:3. ISBN nr:
ISBN nr: 1401-2448 R 2011:3 Metaller i vattendrag 2010 Miljöförvaltningen Karl Johansgatan 23, 414 59 Göteborg Tel vx: 031-368 37 00 Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se www.goteborg.se/miljo VI
Läs merMetaller i vattendrag
Metaller i vattendrag En undersökning av metallhalter i vattenmossa i Göteborg 2006 ISSN 1401-243X R 2007:3 VI SKALL STRÄVA EFTER STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR! Göteborgs Miljöförvaltning är sedan oktober 1998
Läs merMETALLER I VATTENDRAG 2005.
Metaller i vattendrag 2005 R 2006:3 METALLER I VATTENDRAG 2005. En undersökning av metallhalter i vattenmossa i Göteborgs kommun. Undersökningen utfördes hösten 2005 av Medins Biologi AB, Alf Engdahl,
Läs merMetaller i vattendrag 2011. Miljöförvaltningen R 2012:11. ISBN nr: 1401-2448. Foto: Medins Biologi AB
ISBN nr: 1401-2448 R 2012:11 Foto: Medins Biologi AB Metaller i vattendrag 2011 Miljöförvaltningen Karl Johansgatan 23, 414 59 Göteborg Tel vx: 031-368 37 00 Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se
Läs merMetaller i vattendrag Miljöförvaltningen R 2013:2. ISBN nr: Foto: Martin Liungman
ISBN nr: 1401-2448 R 2013:2 Foto: Martin Liungman Metaller i vattendrag 2012 Miljöförvaltningen Box 7012, 402 31 Göteborg Tel vx: 031-368 37 00 Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se www.goteborg.se/miljo
Läs merMetaller i vattendrag Miljöförvaltningen R 2014:7. ISBN nr:
ISBN nr: 1401-2448 R 2014:7 Provpunkt 21 i Grimåsbäcken Foto: Medins Biologi AB Metaller i vattendrag 2013 Miljöförvaltningen Box 7012, 402 31 Göteborg Tel vx: 031-365 00 00 Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se
Läs merMetaller i vattendrag. - undersökningar av biotillgängliga metaller i vattendrag i Göteborg Miljöförvaltningen R 2015:2. ISBN nr:
ISBN nr: 1401-2448 R 2015:2 Foto: Mats Medin, Medins Biologi AB Metaller i vattendrag - undersökningar av biotillgängliga metaller i vattendrag i Göteborg 2014 Miljöförvaltningen Box 7012, 402 31 Göteborg
Läs merMetaller i vattenmossa undersökning av biotillgängliga metaller i vattendrag i Göteborg 2016
Miljöförvaltningen Provpunkt 25 Säveån vid Kvibergs broväg (foto: Martin Liungman, 2016) Metaller i vattenmossa undersökning av biotillgängliga metaller i vattendrag i Göteborg 2016 ISBN nr: 1401-2448
Läs merMedins METALLER I GÖTA ÄLVS AVRINNINGSOMRÅDE. En undersökning av metallhalter i vattenmossa vid sexton provpunkter. Rapport
Metaller i Göta älvs avrinningsområde 2000 Medins Rapport 2001-02 - 28 Sjö- och Åbiologi AB METALLER I GÖTA ÄLVS AVRINNINGSOMRÅDE 2000 En undersökning av metallhalter i vattenmossa vid sexton provpunkter
Läs merMETALLER I GÖTA ÄLVS AVRINNINGSOMRÅDE. En undersökning av metallhalter i vattenmossa vid tretton provpunkter. Medins Sjö- och Åbiologi AB
Medins Sjö- och Åbiologi AB Rapport 2003-03 - 24 METALLER I GÖTA ÄLVS AVRINNINGSOMRÅDE 2002 En undersökning av metallhalter i vattenmossa vid tretton provpunkter Provpunkt 12 Säveån nedre (foto från 2001).
Läs merMETALLER I GÖTA ÄLVS AVRINNINGSOMRÅDE. En undersökning av metallhalter i vattenmossa vid tretton provpunkter. Medins Sjö- och Åbiologi AB
Medins Sjö- och Åbiologi AB Rapport 2001-12 - 18 METALLER I GÖTA ÄLVS AVRINNINGSOMRÅDE 2001 En undersökning av metallhalter i vattenmossa vid tretton provpunkter Provpunkt 6 (6 Ormo) i Nordre älv Medins
Läs merPM F08 110 Metaller i vattenmossa
Version: _ 1(11) PM F08 110 Metaller i vattenmossa Upprättad av: Hanna Larsson, Medins Biologi AB Granskad av: Alf Engdahl, Medins Biologi AB Version: _ 2(11) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3
Läs merMetaller i vattenmossa undersökning av biotillgängliga metaller i vattendrag i Göteborg 2018
Rapport 2019:06 Miljöförvaltningen Metaller i vattenmossa undersökning av biotillgängliga metaller i vattendrag i Göteborg 2018 ISBN nr: 1401-2448 www.goteborg.se MILJÖPOLICY FÖR GÖTEBORGS STAD Miljöpolicyn
Läs merMetaller i vattenmossa undersökning av biotillgängliga metaller i vattendrag i Göteborg 2017
Miljöförvaltningen Foto: Johan Andersson, EnviroPlanning Metaller i vattenmossa undersökning av biotillgängliga metaller i vattendrag i Göteborg 2017 ISBN nr: 1401-2448 MILJÖPOLICY FÖR GÖTEBORGS STAD Miljöpolicyn
Läs merMetallundersökning Indalsälven, augusti 2008
Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 EM LAB Strömsund 1 Förord Denna rapport är sammanställd av EM LAB (Laboratoriet för Energi och Miljöanalyser) på uppdrag av Indalsälvens Vattenvårdsförbund.
Läs merBilaga nr 8. Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter Mätpunkt YV3
Telge Närmiljö 26-11-2 Page 1 of 23 Promemoria angående fortsatt och utökad verksamhet vid Tveta Återvinningsanläggning i Södertälje Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter 21-25. Mätpunkt
Läs merUndersökning av sediment i Malmö hamnområden
Undersökning av sediment i Malmö hamnområden Analys av tungmetaller år 2013 Toxicon rapport 068-13 Härslöv januari 2014 www.toxicon.com Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Material
Läs merUndersökning av metaller och PCB med hjälp av sedimentprovtagning och passiv provtagning (Ecoscope).
Skara -08-26 Lidan-Nossans VVF Undersökning av metaller och PCB med hjälp av sedimentprovtagning och passiv provtagning (Ecoscope). Uppdraget ALcontrol AB fick i uppdrag av Lidan-Nossans vattenvårdsförbund
Läs merMetaller i Vallgravsfisk 2011. Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning. Miljöförvaltningen R 2012:9
ISBN nr: 1401-2448 R 2012:9 Foto: Peter Svenson Metaller i Vallgravsfisk 2011 Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning Miljöförvaltningen Karl Johansgatan
Läs merTILLSTÅNDET I SMALSJÖN (BERGVIKEN) OCH MARMEN
TILLSTÅNDET I SMALSJÖN (BERGVIKEN) OCH MARMEN med avseende på klorföreningar och metaller Länsstyrelsen Gävleborg 2001 Tillståndet i Bergviken-Marmen 2 Inledning 3 Material och metoder 3 Utvärdering 4
Läs merUppsala Ackrediteringsnummer Sektionen för geokemi och hydrologi A Ekmanhämtare Sötvatten Ja Ja. Sparkmetod Sötvatten Ja Ja
Ackrediteringens omfattning Laboratorier Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Institutionen för vatten och miljö Uppsala Ackrediteringsnummer 1208 Sektionen för geokemi och hydrologi A000040-002 Biologiska
Läs merSjöbacka avfallsupplag
Årsrapport 2011 KRETSLOPPSKONTORET Sjöbacka avfallsupplag Göteborg 2012-01-31 Sjöbacka avfallsupplag Årsrapport 2011 Datum 2012-01-31 Uppdragsnummer 61471148048-02 Utgåva/Status SLUTLIG LARBORN LOUISE
Läs merKommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 3, juli-september 2017
Sid 1 (2) Landskrona 2017-10-06 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 3, juli-september 2017 Saneringsarbetet är nu inne i en fas som huvudsakligen innebär återställning
Läs merKommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 1, januari-mars 2017
Sid 1 (2) Landskrona 2017-04-04 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 1, januari-mars 2017 Saneringsarbetet är fortfarande i full gång, men även arbetet med återställning
Läs merMetaller i luft och nederbörd
RAPPORT Metaller i luft och nederbörd 4-5 Redovisning av uppdrag med avtal nr 1144 För Naturvårdsverket Gunilla Pihl Karlsson Fil. Dr. 6-3-13 U1868 Rapporten godkänd: 6-3-4 Karin Sjöberg Avdelningschef
Läs merSweco Infrastructure AB. Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen
RAPPORT Karlstads kommun SEDIMENTPROVTAGNING, GRUNDVIKEN UPPDRAGSNUMMER 1331177100 Miljöteknisk markprovtagning av sediment i Grundviken KARLSTAD 2010-06-16 Sweco Infrastructure AB Sara Häller 1 (11) ra04s
Läs merUtsläpp och nedfall av metaller under Vattenfestivalens fyrverkerier
SlbŸanalys Stockholms Luft- och Bulleranalys Utsläpp och nedfall av metaller under Vattenfestivalens fyrverkerier 1997-5-16 Rapporten är sammanställd av Lars Burman och Christer Johansson, Stockholms luft-
Läs merKommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 2, april-juni 2017
Sid 1 (2) Landskrona 2017-07-03 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 2, april-juni 2017 Saneringsarbetet pågår fortfarande men är nu inne i en fas som huvudsakligen
Läs merMILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING
DATUM: 2018-07-17 KUND: SANNA NORBERG MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING TOMTMARK, VÄRSTAGÅRDSVÄGEN, SPÅNGA, SANNA NORBERG Per Samuelsson Tel. 0768-640464 per.samuelsson@mrm.se MRM Konsult AB Tavastgatan 34
Läs merProvtagningar i Igelbäcken 2006
Provtagningar i Igelbäcken 6 Christer Lännergren/LU Stockholm Vatten Telefon 8 5 5 christer.lannergren@stockholmvatten.se 7-5-7 Provtagningar i Igelbäcken 6 Igelbäcken rinner från Säbysjön till Edsviken.
Läs merKommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 3, juli-september 2016
Sid 1 (2) Landskrona 2016-10-31 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 3, juli-september 2016 Saneringsarbetet är nu i full gång. Mellan provtagningen i juli och
Läs merUNDERSÖKNINGAR AV SEDIMENT I MALMÖ HAMNOMRÅDEN - ANALYS AV TUNGMETALLER. Rapport 135/01
UNDERSÖKNINGAR AV SEDIMENT I MALMÖ HAMNOMRÅDEN - ANALYS AV TUNGMETALLER Rapport 135/1 LANDSKRONA JANUARI 22 1 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Inledning...4 Material och metoder...4 Resultat och
Läs merPM PROVTAGNING AV YT- OCH DAGVATTEN
PM PROVTAGNING AV YT- OCH DAGVATTEN Som en del i förstudien vid Reijmyre glasbruk 1 har WSP utfört provtagning av ytvatten och spillvatten/dagvatten under 2016. Prover har tagits på dels ytvatten i bäcken
Läs merSammanställning fältnoteringar och analyser
Bilaga 1.1 Sammanställning fältnoteringar och analyser Kommentarer: Analyser: Uppdragsnr: 10200511 1. Preliminär geoteknisk benämning enligt SGF:s beteckningssystem. ORGNV=BTEX, fraktionerade alifter,
Läs merPM Kompletterande markundersökning, Kronetorp 1:1, Burlövs kommun
PM Kompletterande markundersökning, Kronetorp 1:1, Burlövs kommun Uppdrag Miljöteknisk byggnads- och markundersökning Beställare Kronetorp Park AB Från Nicklas Lindgren, Ramböll Sverige AB Till Mats Widerdal,
Läs merUtlåtande angående miljöprovtagning på fastigheten Kärna 8:25 i Malmslätt, Linköping
Utlåtande angående miljöprovtagning på fastigheten Kärna 8:25 i Malmslätt, Linköping Utfört av:, Suez Recycling AB Datum: 2017-03-09 I samband med en geoteknisk utredning inför eventuell kommande byggnation
Läs merPM - Resultatsammanställning från kompletterande analyser av jord
Uppdragsnr: 10209867 1 (5) 10209867 Tyresö centrum etapp 1 PM - Resultatsammanställning från kompletterande analyser av jord Forellen 15, Tyresö kommun 2015-05-18 Nina Andersson WSP Sverige AB Box 502
Läs merMETALLER I HUSMOSSA 2012:1
2012:1 METALLER I HUSMOSSA 2010 Postadress: Miljöförvaltningen, 651 84 Karlstad Besöksadress: Drottninggatan 32 Tel: 054-540 00 00 E-post: miljoforvaltningen@karlstad.se Org.nr: 212000-1850 PlusGiro: 81
Läs merBilaga 2. Ackrediteringens omfattning. Kemisk analys /1313
Ackrediteringens omfattning Laboratorier Degerfors Laboratorium AB Degerfors Ackrediteringsnummer 1890 A003432-001 Kemisk analys Oorganisk kemi Aluminium, Al ASTM E1086:2014 OES Stål ASTM E1621:2013 XRF
Läs merExempel på tillvägagångssätt där avfall används som konstruktionsmaterial på en deponi
Exempel på tillvägagångssätt där avfall används som konstruktionsmaterial på en deponi Pär Elander par@elandermiljoteknik.com 072-217 08 77 1 Pilotförsök sluttäckning med användning av avfall 2 Villkor
Läs merKommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 4, oktober-december 2016
Sid 1 (2) Landskrona 2017-01-18 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 4, oktober-december 2016 Saneringsarbetet är i full gång och har under sista kvartalet expanderat
Läs merÖversiktlig miljöteknisk markundersökning, Mölletorp 11:4, Karlskrona kommun
Uppdragsnr: 10171588 1 (5) PM Översiktlig miljöteknisk markundersökning, Mölletorp 11:4, Karlskrona kommun I detta PM beskrivs kortfattat den provtagning som utförts av WSP på uppdrag av Skanska Sverige
Läs merRönne å vattenkontroll 2009
Rönne å vattenkontroll 29 Undersökningsprogram Vattenkemi Vattenkemiskt basprogram. 32 provpunkter i vattendrag och fyra sjöar. Basprogrammet ger underlag för tillståndsbeskrivningar avseende organiska
Läs merAnvändning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar
1 (7) Miljö- och byggkontoret April 2005 Bo Jernberg PM Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar I Stålverket i Smedjebacken, Fundia Special Bar AB, tillverkas
Läs merMetaller i vallgravsfisk 2012
ISBN nr: 1401-2448 R 2013:4 Foto: Klara Eklund Metaller i vallgravsfisk 2012 Miljöförvaltningen Box 7012, 402 31 Göteborg Tel vx: 031-368 37 00 Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se www.goteborg.se/miljo
Läs merPM Kompletterande markundersökning Plinten 1, Karlstad
UPPDRAG Plinten 1 Kompletterande MU UPPDRAGSNUMMER 1331623000 UPPDRAGSLEDARE Annika Niklasson UPPRÄTTAD AV Annika Niklasson DATUM Härtill hör Bilaga 1 Bilaga 2 Fältrapport (15 sid) Analysresultat jord
Läs merMiljöteknisk markundersökning lekplats vid Sundavägen i Oxelösunds kommun
Sida 1 (9) Nyköping 170315 Uppdrag: 8662 Miljöteknisk markundersökning lekplats vid Sundavägen i Oxelösunds kommun Uppdragsledare och författare: Helena Westin, Structor Nyköping AB Granskad av: Mats Dorell,
Läs merMOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2014 Bilaga 9 BILAGA 9
MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 214 Bilaga 9 BILAGA 9 år 214 219 MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 214 Bilaga 9 Metodik Under september 214 har abborre samlats in för analys av metaller och morfometriska
Läs merKompletterande markmiljöundersökning, område Å10
Trumtorps f.d. skjutbana i Eskilstuna Kompletterande markmiljöundersökning, Trumtorps f.d. skjutbana i Eskilstuna Kompletterande markmiljöundersökning, 1 Inledning Skjutbanan vid Trumtorp i Eskilstuna
Läs merSEPTEMBER 2013 ALE KOMMUN, MARK- OCH EXPLOATERINGSAVDELNINGEN EFTERKONTROLL SURTE 2:38
SEPTEMBER 2013 ALE KOMMUN, MARK- OCH EXPLOATERINGSAVDELNINGEN EFTERKONTROLL SURTE 2:38 PM ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg TEL 010 850 10 00 FAX 010 850 10 10 WWW cowi.se SEPTEMBER
Läs merSkogsflyet, kompletterande miljöteknisk undersökning
Miljöteknisk markundersökning SHH Bostadsproduktion AB Skogsflyet, kompletterande miljöteknisk undersökning Linköping 2016-06-20 Skogsflyet kompletterande miljöteknisk undersökning Miljöteknisk markundersökning
Läs merMOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2014 Bilaga 10 BILAGA 10
BILAGA Metaller i blåmussla år 37 Metodik Blåmusslor insamlades av Sveriges Vattenekologer den 1 september. Insamlingen genomfördes med hjälp av dykning på fem stationer utmed kusten (Tabell 1). På varje
Läs merKriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008
Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008 Ann-Marie Fällman Miljörättsavdelningen, Naturvårdsverket 2008-04-01 Naturvårdsverket Swedish Environmental
Läs merNr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner
Nr 362 1809 Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Bilaga I Vid bestämningen av totalkoncentrationen (den toxiska ekvivalensen) i fråga om dioxiner och furaner skall koncentrationerna
Läs merSANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG
Sanering av hamnbassängen i Oskarshamn SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG Beräkning av frigörelse av metaller och dioxiner i inre hamnen vid fartygsrörelser Rapport nr Oskarshamns hamn 2010:7 Oskarshamns
Läs merÄtrans recipientkontroll 2012
Ätrans recipientkontroll 2012 Håkan Olofsson Miljökonsult/Limnolog ALcontrol AB Halmstad Avrinningsområdet Skogsmark utgör ca 60% Avrinningsområdet Skogsmark utgör ca 60% Jordbruksmark utgör ca 15% 70%
Läs merLOMMARSTRANDEN, NORRTÄLJE PROVTAGNING BERGMASSOR PROVTAGNING BERGMASSOR. ÅF-Infrastructure AB. Handläggare Irene Geuken. Granskare Niclas Larsson
Handläggare Irene Geuken Tel +46 10 505 15 56 Mobil 072-238 30 99 E-post irene.geuken@afconsult.com Datum 2019-02-01 Projekt-ID 75393903 Rapport-ID Lommarstranden, Norrtälje Kund Norrtälje Kommun ÅF-Infrastructure
Läs merSweco Environment AB Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen
Bayer CropScience UPPDRAGSNUMMER 1275544 Avgränsning av förorenat område E SLUTGILTIG MALMÖ 1 (30) Sweco Hans Michelsensgatan 2 Box 286, 201 22 Malmö Telefon 040-16 70 00 Telefax 040-15 43 47 www.sweco.se
Läs merGEOTEKNISKA BYGGNADSBYRÅN. Litt. A Rapport över miljöprovtagning inom Timotejen 17, Stockholms Stad. Handlingen omfattar: Rapport
GEOTEKNISKA AB BYGGNADSBYRÅN Utför: Geotekniska utredningar Utsättning och kartering Avvägning Kontroller STOCKHOLM - TELEFON 08-716 15 01 TELEFAX 08-716 15 00 POSTADRESS: FASANVÄGEN 34, 131 44 NACKA Mervärdesskatt
Läs mer1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Enhet Mätosäkerhet
Rapport Nr 11141404 Sida 1 (2) Provets märkning : 1-1, 0-0.05 SS-EN 12880 Torrsubstans 23.0 % +/-10% SS-EN ISO 11885-1 Arsenik, As 4.3 mg/kg TS +/-20-30% SS-EN ISO 11885-1 Bly, Pb 21 mg/kg TS +/-20-25%
Läs merSJÖBACKA AVFALLSUPPLAG FÖRSLAG TILL REVIDERAT KONTROLLPROGRAM
SJÖBACKA AVFALLSUPPLAG FÖRSLAG TILL REVIDERAT KONTROLLPROGRAM Göteborg SWECO VIAK AB SWECO VIAK Miljö och grundvatten Gullbergs Strandgata 3 Box 2203, 403 14 Göteborg Telefon 031-62 75 00 Telefax 031-62
Läs merTeknisk PM Miljö och Geoteknik. Staffanstorps kommun. Åttevägen Hjärup. Malmö 2011-12-02
Staffanstorps kommun Malmö 2011-12-02 Datum 2011-12-02 Uppdragsnummer 61671148440 Anna Fjelkestam Sofia Bergström (Miljö) Anna Fjelkestam Anders Dahlberg (Geo) Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll
Läs merKistinge deponi, Stjärnarp 11:5. Referensprovtagning 2009. 1 Sammanfattning. 2 Bakgrund. 3 Syfte. 4 Utförda provtagningar
Uppdragsnr: 10106430 1 (4) PM Kistinge deponi, Stjärnarp 11:5. Referensprovtagning 2009 1 Sammanfattning Halmstads kommun planerar för en ny deponi på Kistinge söder om Halmstad. I samband med detta har
Läs merÅsbro nya och gamla impregneringsplats Fiskundersökning i Tisaren
PM Åsbro nya och gamla impregneringsplats Fiskundersökning i Lantmäteriet, ordernummer 694932 Version 1.0 Sundsvall 2017-02-20 SGU , Askersunds kommun 2017-02-20 s 2 (8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...
Läs merUNDERSÖKNINGAR AV SEDIMENT I MALMÖ HAMNOMRÅDEN - ANALYS AV TUNGMETALLER. Rapport
UNDERSÖKNINGAR AV SEDIMENT I MALMÖ HAMNOMRÅDEN - ANALYS AV TUNGMETALLER Rapport 063-07 HÄRSLÖV NOVEMBER 2007 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Inledning...4 Material och metoder...4 Resultat och
Läs merICP-MS > 0,15 µg/g TS Biologiskt. Bly, Pb SS-EN ISO :2005 ICP-MS > 0,05 µg/l Dricksvatten Nej Nej
Ackrediteringens omfattning Stockholms Universitet, Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi ACES Enheterna för biogeokemi och miljöföroreningars kemi Stockholm Ackrediteringsnummer 1295 A000046-001
Läs merTORNE OCH KALIX ÄLVAR
Vassara älv TORNE OCH KALIX ÄLVAR INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 1 BAKGRUND... 2 METODIK... 3 RESULTAT... 5 RESULTAT DELOMRÅDE 1 MUONIO ÄLV... 5 RESULTAT DELOMRÅDE 2 TORNE ÄLV, ÖVRE DELEN... 8 RESULTAT DELOMRÅDE
Läs merMetallbestämning. Gräskultur. Landskrona 2009
Miljöförvaltningen Metallbestämning Gräskultur Landskrona 29 Emilie Jönsson & Victoria Andersson Miljöförvaltningen 261 8 Landskrona Rapport 21:2 Sammanfattning Som ett mått på nedfallet av metaller har
Läs merSanering av Oskarshamns hamnbassäng Anders Bank Structor Miljö Göteborg AB, delprojektledare Miljö
Sanering av Oskarshamns hamnbassäng Anders Bank Structor, delprojektledare Miljö 1. Lägesrapport 2. Tekniska problem och lösningar Var ska man muddra och hur mycket? Hur hanterar man spillet vid muddring
Läs merMetaller och miljögifter i Stockholms sediment
MILJÖFÖRVALTNINGEN MILJÖANALYS TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (9) 2011-11-07 Handläggare: Katrin Holmström Telefon: 08-508 28885 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2011-11-22 p.24 Metaller och miljögifter i Stockholms
Läs merHur mår Vänerfisken? - Undersökning av stabila organiska ämnen och metaller i fisk. Anders Sjölin Toxicon AB
Hur mår Vänerfisken? - Undersökning av stabila organiska ämnen och metaller i fisk Anders Sjölin Toxicon AB Definition Miljögift är ett samlingsnamn för sådana gifter som har en negativ inverkan på miljö
Läs merTungmetallbestämning i gräskulturer. Landskrona 2010
1(14) Miljöförvaltningen Tungmetallbestämning i gräskulturer Landskrona 21 Martin Lindahl Rapport 21:1 Miljöförvaltningen 261 8 Landskrona 2(14) Sammanfattning Miljöförvaltningen har odlat gräs i krukor
Läs merTungmetaller i mossor. i Landskrona kommun. 1983, 1995 och 2006
Miljöförvaltningen Tungmetaller i mossor i Landskrona kommun 1983, 1995 och 2006 Olle Nordell ekolog Rapport 2007:3 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona Figur 1. Provtagningslokaler för mossa i Landskrona
Läs merDagvattnets föroreningsinnehåll. fältstudier. Heléne Österlund Forskare, Stadens vatten LTU
Dagvattnets föroreningsinnehåll erfarenheter från fältstudier Heléne Österlund Forskare, Stadens vatten LTU Källor till föroreningarna De material vi använder när vi bygger våra städer påverkar dagvattnets
Läs merBilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater
Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater
Läs merBiogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % 2011 kvot total kväve total av TS %
Näringsämnen, kg/m 3 Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % GF ph 2011 kvot total kväve total av TS % Januari 2,9 5,6 3,7 0,72 2,7 3,8 72,3 8,3 Februari 3,4 5,8 3,7 0,86 3,3 4,2 73,1
Läs mer2. Allmänt om dagvatten 2.1 Dagvattnets effekter på recipienten
Dagvattenrapport Innehållsförteckning [Sammanfattning] [1. Inledning] [2. Allmänt om dagvatten] [2.2 Faktorer som påverkar föroreningsmängden2.1 Dagvattnets effekter på recipienten] [2.3 Dagvattnets innehåll
Läs merPM Kontrollprovtagning dagvattenrening
Munktellstaden Kontrollprovtagning dagvatten Uppdragsnr: 6017-025 Munktellstaden PM Kontrollprovtagning dagvattenrening 1 Inledning I samband med filterbyte i dagvattenbrunnar inom Munktellstaden har kontrollprovtagning
Läs merMetaller i väggmossa och hänglav i Haparanda 2012. Mätkampanj. Resultatblad 2012-11-19 Diarienummer 502-8996-12
Metaller i väggmossa och hänglav i Haparanda 2012. Mätkampanj Resultatblad 2012-11-19 Diarienummer 502-8996-12 Det här är ett resultatblad som visar delar av den regionala miljöövervakningen i Norrbottens
Läs merUppsala Ackrediteringsnummer Teknikområde Metod Parameter Mätprincip Mätområde Provtyp Flex Fält Anmärkning.
Ackrediteringens omfattning Uppsala Vatten och Avfall AB, Vattenlaboratorium Uppsala Ackrediteringsnummer 1995 A000428-001 Aktivitetsmätning Vattenanalys Analys av radon i vatten metodbeskrivning, Strålsäkerhetsmyndigh
Läs merAnalyslaboratoriet, 4380 A OES 0,003 5,5 vikt% Stål Nej Nej ASTM E415, mod OES 0,003 1,5 vikt% Stål Nej Nej ASTM E572, mod/ss-en 10315:2006
Ackrediteringens omfattning AB Sandvik Materials Technology Sandviken Ackrediteringsnummer 1636 Analyslaboratoriet, 4380 A001539-001 Kemisk analys Teknikområde Parameter Metod Mätprincip Mätområde Provtyp
Läs merTrumtorp Tunafors 1:28
Provtagning och utvärdering av ytvatten efter genomförd marksanering Kvartal 3 och 4-2008. Eskilstuna 2009-01-23 STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB Peter Carlsson, uppdragsledare Ulrika Martell, handläggare Uppdragsnr:
Läs merENVIPRO MILJÖTEKNIK. Projekt Gusum
ENVIPRO MILJÖTEKNIK Ort/Datum Linköping, Stockholm och Göteborg 2007-11-23 Handläggare Elin Pirard David Engdahl Henrik Eriksson Uppdragsnr 312860 Gusumsån Länsstyrelsen Östergötland Miljövårdsenheten
Läs merInventering av förorenade områden
Inventering av förorenade områden Vilka föroreningar kan förväntas, deras möjliga utbredning och hur människor och miljö kan exponeras. Rapport 4918 Naturvårdsverket MIFO - Metodik för Inventering av Förorenade
Läs mer16-710 00 Sammanställning vatten År 2014 Bilaga 1a Alberga reningsverk Parameter Resultat enhet Dimensionerat för Antal anslutna Antal pe ekv.(bod7) Producerad volym renvatten Debiterad volym vatten
Läs merTungmetallbestämning i gräskulturer. Landskrona 2012
Miljöförvaltningen Tungmetallbestämning i gräskulturer Landskrona 2012 Emilie Feuk Rapport 2013:2 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona oc 2(12) Sammanfattning Miljöförvaltningen har odlat gräs i krukor
Läs merTungmetaller i nederbörd på Södermalm
RAPPORTER FRÅN SLB-ANALYS NR 4: Tungmetaller i nederbörd på MÄTNINGAR UNDER ETT HALVÅR MILJÖFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLM, APRIL 2 Tungmetaller i nederbörd på ~ MÄTNINGAR UNDER ETT HALVÅR Rapporten är sammanställd
Läs merRiktvärden och riktlinjer för utsläpp till dagvatten
Riktvärden och riktlinjer för utsläpp till dagvatten Syfte, tillämpning och erfarenheter Egna riktvärden - Varför då? Riktlinjer och riktvärden för utsläpp av förorenat vatten syfte: skydda vattendragen
Läs merBällstaåns vattenkvalitet
Fakta 2013:2 Bällstaåns vattenkvalitet 1997-2012 Publiceringsdatum 2013-04-19 Granskningsperiod År 1997-2012 Kontaktpersoner Sedan 1997 har Länsstyrelsen bedrivit vattenkemisk provtagning i Bällstaåns
Läs merMiljöteknisk undersökning av sediment i ytterområdet. Avrop 1. Rapport nr O-hamn 2011:8. Oskarshamns kommun
Sanering av Oskarshamns hamnbassäng Miljöteknisk undersökning av sediment i ytterområdet Avrop 1 Rapport nr O-hamn 211:8 212-11-16 Per Björinger, NIRAS Environment Sid. 1(18) INNEHÅLL 1 INLEDNING... 3
Läs merMiljöteknisk markundersökning vid Stenvikshöjden i Oxelösunds kommun
Sida 1 (11) Miljöteknisk markundersökning vid Stenvikshöjden i Oxelösunds kommun Uppdragsledare och författare: Helena Westin, Structor Nyköping AB Granskad av: Mats Dorell, Structor Nyköping AB Sida 2
Läs merVÄG 56 KVICKSUND-VÄSTJÄDRA. PM och MUR - Markmiljö Upprättad av: Malin Brobäck Granskad av: Jenny Seppas Godkänd av: Andreas Leander
VÄG 56 KVICKSUND-VÄSTJÄDRA PM och MUR - Markmiljö PM 2016-09-12 Upprättad av: Malin Brobäck Granskad av: Jenny Seppas Godkänd av: Andreas Leander VÄG 56 KVICKSUND-VÄSTJÄDRA PM och MUR - Markmiljö KUND
Läs merSammanställning vatten År 2015 Bilaga 1a Alberga reningsverk Parameter Resultat enhet Dimensionerat för Antal anslutna Antal pe ekv.(bod7) Producerad volym renvatten Debiterad volym vatten 800 pe ekv.
Läs merRecipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde
Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde Årsrapport 29 Medins Biologi AB Mölnlycke 21-5-2 Martin Liungman Ingrid Hårding Anders Boström Anna Henricsson Mikael Christensson Medins Biologi
Läs merTungmetallbestämning i gräskulturer. Landskrona 2011
Miljöförvaltningen Tungmetallbestämning i gräskulturer Landskrona 2011 Emilie Feuk Rapport 2012:7 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona 2(12) Sammanfattning Miljöförvaltningen har odlat gräs i krukor som
Läs merProvningslaboratorier Kretslopp och vatten Mölndal Ackrediteringsnummer 0045 Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A
Ackreditengens omfattning Provningslaboratoer Kretslopp och vatten Mölndal Ackreditengsnummer 0045 Lackarebäcks vattenverk Laboratoum A000089-001 Kemisk analys Oorganisk kemi Aluminium, Al EPA Method 200.8,
Läs merVästerås stad, miljö- och hälsoskyddsförvaltningen. Anna Karlsson, FO/avfallsutbildning, Eskilstuna
Västerås stad, miljö- och hälsoskyddsförvaltningen Anna Karlsson, FO/avfallsutbildning, Eskilstuna 100928 Kvarteret Översten, Västerås Nyetablering av bostäder Beläget vid E18 Försvarsmakten haft området
Läs merFöroreningsspridning vid översvämningar (del 1) Ett uppdrag för klimat- och sårbarhetsutredningen Yvonne Andersson-Sköld Henrik Nyberg Gunnel Nilsson
Föroreningsspridning vid översvämningar (del 1) Ett uppdrag för klimat- och sårbarhetsutredningen Yvonne Andersson-Sköld Henrik Nyberg Gunnel Nilsson Preliminär rapport 2006-12-21 Dnr M2005:03/2006/39
Läs merNISSANS VATTENVÅRDSFÖRBUND RECIPIENTKONTROLLEN. Provplats 1401 i Västerån. Medins. Biologi Kemi Miljö
NISSANS VATTENVÅRDSFÖRBUND RECIPIENTKONTROLLEN 26 Provplats 141 i Västerån. Medins Biologi Kemi Miljö Mölnlycke 27-5 - 2 Ulf Ericsson & Anna Henricsson Recipientkontrollen i Nissan 26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs mer