Metaller i vattendrag

Transkript

1 Metaller i vattendrag En undersökning av metallhalter i vattenmossa i Göteborg 2006 ISSN X R 2007:3

2 VI SKALL STRÄVA EFTER STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR! Göteborgs Miljöförvaltning är sedan oktober 1998 certifierad enligt ISO För att bli trovärdiga i vår roll som tillsynsmyndighet måste vi visa att vi ställer krav på oss själva. Genom att skaffa oss egen erfarenhet av miljöledning blir vi en bättre samarbetspartner till företag, organisationer och enskilda i deras miljöarbete. Miljöpolicy Miljöförvaltningen arbetar på uppdrag av Miljönämnden för att nå visionen om den långsiktigt hållbara utvecklingen av staden. För att vi ska bli framgångsrika är det viktigt att vi i alla situationer uppfattas som goda förebilder. Vår egen påverkan Vi ska när vi utför vårt arbete vara medvetna om vår egen miljöpåverkan. Denna påverkan uppkommer som följd av innehållet i de tjänster vi producerar och hur vi till exempel utnyttjar våra lokaler, reser i tjänsten och gör våra inköp. Ständiga förbättringar Vi ska arbeta för att åstadkomma ständiga förbättringar när det gäller vårt miljöarbete. Detta innefattar både direkt som indirekt påverkan. Bli ledande Vi ska med vår egen miljöanpassning ligga över de krav vi som tillsynsmyndighet ställer på andra. Detta innebär att vi med god marginal följer de lagar och andra bestämmelser som gäller för vår verksamhet samt att vi med detta åtar oss att bedriva ett förebyggande miljöarbete. Samarbete med andra Vi ska ständigt arbeta med att utveckla miljöarbetet genom samarbete och utbyte med andra aktörer. Vi själva som resurs Vi ska nå goda resultat i miljöarbetet genom kunnig och engagerad personal som ansvarsfullt och med helhetsperspektiv tar aktiv del i arbetet. Förvaltningen satsar kontinuerligt på utbildning och information för att alla anställda ska kunna ta ansvar i enlighet med budget och interna miljömål.

3 Metaller i vattendrag 2006 R 2007:3 METALLER I VATTENDRAG En undersökning av metallhalter i vattenmossa i Göteborgs kommun. Undersökningen utfördes hösten 2006 av Medins Biologi AB, Alf Engdahl, på uppdrag av Miljöförvaltningen och Kretsloppskontoret i Göteborg. Provpunkten i Böneredsbäcken, Hisings Kärra Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 1

4 Metaller i vattendrag R 2007:3 Innehållsförteckning Sid Sammanfattning..3 Bakgrund.5 Metoder...6 Genomförande 7 Resultat...8 Slutsatser...14 Referenser.15 Bilageförteckning: Bilaga 1: Resultat lokal för lokal 17 Bilaga 2: Metallhalter i vattenmossa Bilaga 3: Metallhalter i vattenmossa Bilaga 4: Bedömningsgrunder för metallundersökningar 63 2 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

5 Metaller i vattendrag 2006 R 2007:3 Sammanfattning Medins Biologi AB har under hösten 2006 undersökt metallbelastningen vid 28 olika provpunkter i Göteborgsområdet. Metallundersökningen gjordes genom analys av tolv olika metaller i vattenmossan Fontinalis antipyretica. Målsättningen med undersökningen var att bedöma metallföroreningsläget i de olika provpunkterna. Resultatet i årets undersökning visade på låga eller måttligt höga metallhalter vid de flesta provpunkter under provtagningsperioden. Dessa provpunkter bedömdes därför inte heller vara speciellt belastade av någon lokal föroreningskälla. Några provpunkter var dock högre belastade. I Krogabäcken uppmättes en hög halt av zink och i Äsperedsbäcken (vid trumman) uppmättes en hög halt av bly. I Önneredsbäcken (övre) och i Stora ån (uppströms golfbanan) samt även i tillflödet till Stora ån vid Siba (punkt 19) uppmättes höga halter av koppar. I bäcken vid skjutbanan i Säve, i Otterbäcken vid skjutbanan i Askim, samt i utloppet från våtmarken till Rällsjön vid skjutbanan i Bergum, uppmättes höga halter av bly. I tabell 1 på nästa sida redovisas en sammanställning av bedömningarna vid de olika provpunkterna. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 3

6 Metaller i vattendrag R 2007:3 Tabell 1. Undersökta lokaler med bedömningar från 2006 års undersökning. Nr Vattendrag Lokal Bedömning av undersökning Hovgårdsbäcken Pkt 6 Liten eller obetydlig metallbelastning. Hög järnhalt. 2 Hovgårdsbäcken C Liten eller obetydlig metallbelastning. 3 Bäck från Gårdstenstippen Övre Liten eller obetydlig metallbelastning. 4 Björkedalens bäck Skatås vid 2,5 km Obetydlig metallbelastning. 5 Björkedalens bäck Innan sammanflöde Liten eller obetydlig metallbelastning. 6 Krogabäcken Övre Hög halt av zink. Tydlig föroreningspåverkan av zink. 7 Lerbäcksbäcken Övre Liten eller obetydlig metallbelastning. 8 Böneredsbäcken Hisings Kärra Liten eller obetydlig metallbelastning. 9 Skogomebäcken Pkt Y4 Liten eller obetydlig metallbelastning. 10 Tuve Sörgård Y1 Liten eller obetydlig metallbelastning. 11 Bäck vid Syrhålatippen Pkt Y1 Liten eller obetydlig metallbelastning. Hög järnhalt. 12 Äsperedsbäcken Vid trumman Hög halt av bly. Tydlig föroreningspåverkan av bly och krom. Hög järnhalt.. 13 Äsperedsbäcken Nedre Tydlig föroreningspåverkan av bly och krom. 14 Önneredsbäcken Övre Hög halt av koppar. Tydlig föroreningspåverkan av koppar och zink. 15 Önneredsbäcken Nedre Liten eller obetydlig metallbelastning. 17 Stora ån Uppströms golfbana Hög halt av koppar. Tydlig föroreningspåverkan av koppar. 18 Stora ån Hults bro Liten eller obetydlig metallbelastning. 19 Stora ån Tillflöde vid Siba Hög halt av koppar. Tydlig föroreningspåverkan av koppar, bly och krom. 20 Golfbanedamm 1 rv1 Obetydlig metallbelastning. 21 Golfbanedamm 2 rv2 Obetydlig metallbelastning. 22 Haga å Övre Tydlig föroreningspåverkan av kobolt. 23 Kvibergsbäcken Kviberg Liten eller obetydlig metallbelastning. 24 Lärjeån Övre Obetydlig metallbelastning. 25 Kvillebäcken Hökälladammen Tydlig föroreningspåverkan av bly. 26 Otterbäcken Skjutbanan Hög halt av bly. Stor föroreningspåverkan av bly. 27 Bäck vid Säve Solberg Hög halt av bly. Mycket stor föroreningspåverkan av bly. 28 Bäck vid Säve Säve depå Tydlig föroreningspåverkan av krom. 29 Bäck till Rällsjön Utlopp från våtmark Hög halt av bly. Tydlig föroreningspåverkan av bly. 4 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

7 Metaller i vattendrag 2006 R 2007:3 Bakgrund Medins Biologi AB har under hösten 2006 undersökt metallbelastningen i 28 olika provpunkter i Göteborgsområdet. Metallundersökningen gjordes genom analys av tolv olika metaller i vattenmossan Fontinalis antipyretica. De flesta provpunkterna har undersökts tidigare (Medin ) För att ge en preliminär bild av metallföroreningsläget i ett vatten, framför allt av metaller som förekommer i mycket låga koncentrationer, är analyser av vattenmossan Fontinalis sp., en lämplig metod (Lithner 1989). Vattenmossan, som reagerar snabbt på förändringar av metallhalterna i det omgivande vattnet, anrikar metallerna till halter som ligger många gånger högre än vattnets. Föreliggande rapport är en redovisning av resultaten från hösten Målsättningen med undersökningen var att bedöma metallföroreningsläget i de olika provpunkterna. I sötvatten bestäms de naturliga metallhalterna i hög grad av berggrundens och markens metallinnehåll samt av metallernas rörlighet. I sydvästra Sverige domineras berggrunden av graniter och gnejser, vilka generellt sett innehåller låga halter av tungmetaller. Man bör därför kunna förvänta sig naturligt låga bakgrundshalter i detta område. En allmän trend längs västkusten är dock förhöjda metallhalter i väster, som avklingar mot öster (Ressar m fl 1988). Det har också visat sig att metallhalterna i vattenmossa generellt är högre i sydvästra Sverige (Medin opubl.) än de bakgrundshalter som presenteras av naturvårdsverket (Lithner 1989). Speciellt bly, men även kvicksilver och kadmium förekommer i högre halter. Den främsta orsaken till detta är luftburna föroreningar från inhemska och utländska utsläppskällor. De luftburna föroreningarna utgörs både av metaller och försurande ämnen. Försurningen påverkar metallernas rörlighet, vilket medför att man i sura vatten ofta har högre metallhalter än i icke sura vatten (Lithner 1989). När det gäller framtida miljömål har man från Naturvårdsverkets sagt att tillförseln av metaller till mark och vatten inte får leda till en uppbyggnad av sådana halter som skadar människors hälsa eller vår natur, inte ens i ett långsiktigt perspektiv (SNV:s verksamhetsplan 92/93). Det finns idag inget säkert underlag för att bedöma tidstrender och risker för storskaliga biologiska effekter av metaller i svenska sjöar och vattendrag. Trots att industriutsläppen av metaller har minskat sker fortfarande en ökad ackumulering av metaller i teknosfären (samhället), speciellt i storstadsmiljöer. Allteftersom metallmängderna ökar i tätbefolkade områden, tilltar utläckage av metaller vilket innebär att riskerna för skador på det biologiska livet och för människors hälsa ökar. Undersökningar av tillståndet i miljön visar också att det finns negativa effekter, både storskaliga och lokala, på grund av för hög metallbelastning. I Naturvårdsverkets rapport 4135 konstaterar man bl a att de mycket stora mängder metaller som ständigt ackumuleras i samhället framstår alltmer som ett problem. Storstadsregionerna är presumtiva riskområden med avseende på metallbelastningen eftersom produkterna i stor utsträckning används där. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 5

8 Metaller i vattendrag R 2007:3 Metallerna som kommer ut i miljön härrör från industriutsläpp, förbränningsprocesser (t ex trafik), läckage från deponier samt från mer diffusa utsläpp. De diffusa utsläppen, som troligtvis är betydande, kommer från bl a färger och korrosion från metallföremål som lyktstolpar, vägräcken och tak. Kända utsläpp till luft och vatten utgör idag endast några få procent av den totala mängden metaller som årligen tillförs teknosfären eller samhället (SNV rapport 4135). Några potentiella källor för betydande läckage till biosfären redovisas i tabell 2. Tabell 2. Några potentiella källor för läckage till biosfären (SNV rapport 4135). Zink - däck, förzinkade ytor; bl a tak, fasader, stolpar, räcken. Koppar - tak, vattensystem, bromsbelägg, ledningar, impregnerat virke. Bly - blymantlad kabel, skorstenskragar Kadmium - som föroreningar i zink, fordon, pigment i färger. Krom - färger, rostfritt stål, impregnerat virke Nickel - rostfritt stål Kvicksilver - amalgam i tandfyllningar Kobolt - legering i hårdmetall, i fossila bränslen, i pappersavfall. En annan föroreningskälla som uppmärksammats under senare år är läckage av bly från skjutvallar. Man beräknar att belastningen av ammunition på civila banor i Sverige uppgår till ca 1100 ton/år (Bhattacharya m fl 1994). Med tiden blir det stora mängder ammunitionsrester, som huvudsakligen består av bly, i vallarna. En litteraturstudie vid Kungliga tekniska högskolan (KTH) anger att en fjärdedel av den totala blyemissionen beräknas komma från användandet av ammunition (Persson m fl 1993). Bly och dess föreningar är sedan länge kända för att vara särskilt giftiga för levande varelser. I Naturvårdsverkets rapport 4662, Hantering av bly i skjutvallar, fastslår man bl a följande; målsättningen för metallföroreningar i kulfång i aktivt bruk bör vara att dessa på sikt skall periodvis renas och/eller ersättas med kulfångsanordningar som tillåter kretsloppsanpassad hantering av ammunitionsrester. Höga halter av järn och mangan kan störa upptaget av andra metaller (Lithner 1989). Det kan till exempel vara så att vissa metaller i medfällning med järn och mangan påverkar halterna i mossan så att dessa överskattas. Främst gäller detta bly, men även krom, arsenik och kobolt (Naturvårdsverket 2004). Metoder Prov för metallundersökning har tagits från utplanterad vattenmossa (Fontinalis antipyretica). Mossan planterades ut i slutet av september månad på provtagningspunkterna och skördades efter drygt tre veckor. Exakta tider finns redovisade i bilaga 1, resultat lokal för lokal. Mossan hanterades enligt metodbeskrivning i BIN VR 21 (SNV 1986). Analyserna har utförts enligt standardiserade metoder av Alcontrol AB i Linköping. Totalt analyserades tolv olika metaller. Alla värden finns redovisade i bilaga 2. 6 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

9 Metaller i vattendrag 2006 R 2007:3 Genomförande Målsättningen med undersökningen var att bedöma metallföroreningsläget i de olika provpunkterna. Vilka provpunkter som undersöktes framgår av tabell 3. Mer exakta uppgifter finns i bilaga 1, resultat lokal för lokal. Alla kartor i bilaga 1 är utdrag ur lantmäteriverkets gröna karta på cd- rom. All positionering av provtagningsstationer har gjorts med hjälp av GPS-teknik, vilket innebär att koordinatangivelserna har en stor noggrannhet med endast några få meters felmarginal. Alla koordinater anges i rikets nät (RT 90 2,5 gon V). Vid en lokal (Önneredsbäcken, östra kanten) kunde undersökningen inte genomföras på grund av uttorkning. Det verkar som om vattendraget endast undantagsvis är vattenförande. Vid Stora ån (tillflöde vid Siba), spolades mossan bort under en högflödesperiod. Ny mossa planterades ut den 27 oktober och skördades två veckor senare. När det gäller bedömningen av tillstånd, dvs om halterna är låga eller höga, bedöms endast de metaller som finns med i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag (Naturvårdsverkets rapport 4913). Dessa är kvicksilver, bly, koppar, kadmium, krom, nickel, zink, kobolt och arsenik. Bedömningen av föroreningsgraden grundar sig på en jämförelse med nationella bakgrundshalter (se bilaga 4 tabell 3). I bilaga 1 presenteras resultaten för varje provpunkt var för sig. Här sammanfattas och utvärderas resultaten från varje provpunkt. I bilaga 2 finns analysresultaten för år 2006 presenterade och i bilaga 3 återfinns analysresultaten från samtliga undersökningstillfällen för årets provpunkter. I bilaga 4 finns bedömningsgrunder för metallundersökningar. Tabell 3. Undersökta lokaler i Göteborgs kommun Nr Vattendrag Lokal Nr Vattendrag Lokal 1 Hovgårdsbäcken Pkt 6 15 Önneredsbäcken Nedre 2 Hovgårdsbäcken C 17 Stora ån Uppstr. golfbana 3 Bäck från Gårdstenstippen Övre 18 Stora ån Hults bro 4 Björkedalens bäck Skatås vid 2,5 km 19 Stora ån Tillflöde vid Siba 5 Björkedalens bäck Innan sammanflöde 20 Damm 1 vid golfbana rv1 6 Krogabäcken Övre 21 Damm 2 vid golfbana rv2 7 Lerbäcksbäcken Övre 22 Haga å Övre 8 Böneredsbäcken Hisings Kärra 23 Kvibergsbäcken Kviberg 9 Skogomebäcken Pkt Y4 24 Lärjeån Övre 10 Tuve Sörgård Y1 25 Kvillebäcken Hökälladammen 11 Bäck vid Syrhålatippen Pkt Y1 26 Otterbäcken Skjutbanan 12 Äsperedsbäcken Vid trumman 27 Bäck vid Säve Solberg 13 Äsperedsbäcken Nedre 28 Bäck vid Säve Säve depå 14 Önneredsbäcken Övre 29 Bäck till Rällsjön Utlopp från våtmark Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 7

10 Metaller i vattendrag R 2007:3 Resultat Väder och vatten Nederbörden och därmed vattenföringen kan ha stor betydelse för vilka metallhalter som mäts upp i ett vatten under en provtagningsperiod. Vi har t ex när det gäller avfallsdeponier ofta noterat att halterna är lägre när vattenflödet minskar och högre när vattenflödet ökar, speciellt efter en torrperiod. Detta är alltså en anledning till varför man i samma provpunkt och vid samma tidpunkt på året kan mäta upp en hög halt ena året och en låg halt ett annat år. För att få en bra och representativ bild av metallbelastningen i ett vattendrag är det alltså en fördel om man kan ta prov flera gånger under året och under olika vattenföringar. Det är också viktigt att komma ihåg att även kortvariga perioder med höga metallhalter kan orsaka skador på det biologiska livet och det är därför viktigt att även försöka mäta upp "sämstavärden". Under september 2006 var nederbördsmängden något lägre än normalt jämfört med perioden När mossan planterades ut var det därför relativt låga flöden i vattendragen. I slutet av september kom det en hel del regn och nederbörden fortsatte in i oktober. Mellan den 8-18 oktober var det däremot högtrycksbetonat med uppehållsväder. Nya regnväder drog in efter högtrycket innan mossan skördades. Jämfört med medelvärden från var oktober en mycket nederbördsrik månad (figur 1). Dagvattenflöden och eventuell utlakning av metaller från deponier var sannolikt störst första veckan och under de sista dagarna av undersökningsperioden Nederbörd (mm) Nederbörd i oktober Normalt ( ) Figur 1. Medelnederbörd i millimeter (Säve väderstation) under oktober och vad som är normalt för den månaden. Enskilda metaller De metaller, bland de undersökta, som betraktas som farligast i miljön är kvicksilver och kadmium samt i viss mån bly och arsenik. Dessa är mycket giftiga och har effekter på organismer även i relativt låga koncentrationer. Även koppar, krom, nickel, zink och kobolt kan i höga koncentrationer ha negativa effekter på organismer. Men dels krävs högre halter och dels lagras inte ämnena upp i lika stor utsträckning hos organismerna och i näringskedjorna. 8 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

11 Metaller i vattendrag 2006 R 2007:3 Kvicksilver Vid samtliga provpunkter uppmättes låga halter av kvicksilver (figur 2). Den högsta halten (0,10 mg/kg ts) uppmättes vid provpunkterna 26-Otterbäcken och vid 19-Stora ån, tillflöde vid Siba. Halterna låg på gränsen till att bedömas som måttligt höga. Kadmium Kadmiumhalterna var i år liksom föregående år relativt låga eller måttligt höga (figur 3). De högsta halterna uppmättes vid provpunkterna 27 och 28, upp- respektive nedströms skjutbanan i Säve, samt vid 14-Önneredsbäcken, övre och 19-Stora ån, tillflöde vid Siba. Föroreningsgraden bedömdes dock som liten eller obetydlig. Bly Vid de flesta provpunkter var halterna av bly låga till måttligt höga (figur 4). Höga halter uppmättes dock vid de tre undersökta skjutbanorna, 26-Otterbäcken, 27-Bäck vid Säve och 29-Bäck till Rällsjön. Hög halt av bly uppmättes också vid 12-Äsperedsbäcken, vid trumman. Något förhöjda halter av bly uppmättes vid provpunkterna 13-Äsperedsbäcken, nedre och vid 25-Kvillebäcken, Hökälladammen samt även vid 19-Stora ån, tillflöde vid Siba. Vid dessa provpunkter bedömdes föroreningsgraden av bly som tydlig. I området kring skjutbanan i Bergum undersöktes åter utloppet från våtmarken till Rällsjön. Halten av bly var hög, liksom vid förra årets undersökning. Det verkar som om bly från skjutbanan delvis fastläggs i omkringliggande våtmark, men också kan transporteras till Rällsjön. Bäcken nedströms Rällsjön har undersökts en gång och halten av bly var då måttligt hög (20 mg/kg ts). Sannolikt fastläggs bly i sedimenten i Rällsjön. 0,5 Kvicksilver (mg/kg Ts) 0,4 0,3 0,2 0, Figur 2. Halter av kvicksilver i de olika provpunkterna. Halter över 0,3 mg/kg Ts klassas som höga. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 9

12 Metaller i vattendrag R 2007:3 3 Kadmium (mg/kg Ts) Figur 3. Halter av kadmium i de olika provpunkterna. Halter över 2,5 mg/kg Ts klassas som höga. 100 Bly (mg/kg Ts) Figur 4. Halter av bly i de olika provpunkterna. Halter över 30 mg/kg Ts klassas som höga. Arsenik Inga höga halter av arsenik uppmättes i årets undersökning. De högsta halterna som bedömdes som måttligt höga uppmättes vid provpunkt 15-Önneredsbäcken, nedre och vid 19-Stora ån, tillflöde vid Siba. Vid övriga provpunkter bedömdes halterna som låga (figur 5). Oorganiska arsenikföreningar används bland annat i medel för tryckimpregnering av trä. I Sverige finns ett par hundra träimpregneringsverk, och det finns också rester efter åtskilliga nedlagda anläggningar, varför det finns risk för lokal kontamination av miljön med arsenikföreningar. Spridning via luften förekommer också runt vissa metallindustrier och smältverk. Även vid förbränning av kol kan arsenik spridas. 10 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

13 Metaller i vattendrag 2006 R 2007:3 10 Arsenik (mg/kg Ts) Figur 5. Halter av arsenik i de olika provpunkterna. Halter över 8 mg/kg Ts klassas som höga. 100 Koppar (mg/kg Ts) Figur 6. Halter av koppar i de olika provpunkterna. Halter över 50 mg/kg Ts klassas som höga. Koppar Höga halter av koppar uppmättes vid tre provpunkter, 14-Önneredsbäcken, övre, vid 17-Stora ån, uppströms golfbanan samt vid 19-Stora ån, tillflöde vid Siba. Vid övriga provpunkter bedömdes halterna vara låga till måttligt höga (figur 6). Vid provpunkterna i Stora ån, Önneredsbäcken, samt även i Äsperedsbäcken är halterna av koppar relativt höga jämfört med övriga provpunkter (lokalerna i figur 6). Zink Med några få undantag var halterna av zink relativt låga (figur 7). En hög halt uppmättes dock vid punkt 6-Krogabäcken. Även vid provpunkt 14-Önneredsbäcken, övre, var halten av zink förhöjd och föroreningsgraden bedömdes här som tydlig. Vid övriga provpunkter var de uppmätta halterna låga till måttligt höga. Vid provpunkt 19-Stora ån, tillflöde vid Siba, var dock zinkhalten precis på gränsen till att föroreningsgraden skulle bedömas som tydlig. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 11

14 Metaller i vattendrag R 2007: Zink (mg/kg Ts) Figur 7. Halter av zink i de olika provpunkterna. Halter över 500 mg/kg Ts klassas som höga. 15 Krom (mg/kg Ts) Figur 8. Halter av krom i de olika provpunkterna. Halter över 10 mg/kg Ts klassas som höga. Krom Halterna av krom var generellt sett något högre i årets undersökning jämfört med år Förhöjda kromhalter uppmättes i år vid de båda punkterna i Äsperedsbäcken (12 och 13), samt vid provpunkterna 19-Stora ån, tillflöde vid Siba, samt vid 28-Bäck vid Säve, Säve depå (figur 8). Föroreningsgraden av krom bedömdes vid dessa provpunkter som tydlig. Nickel Av nickel uppmättes låga till måttligt höga halter vid samtliga provpunkter (figur 9). Föroreningsgraden bedömdes också som liten eller obetydlig. De högsta halterna uppmättes vid provpunkterna 19-Stora ån, tillflöde vid Siba, 6-Krogabäcken och vid 28-Bäck vid Säve, Säve depå. 12 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

15 Metaller i vattendrag 2006 R 2007:3 Kobolt En förhöjd halt av kobolt uppmättes vid provpunkt 22-Haga å. Halten låg precis på gränsen till hög halt och föroreningsgraden bedömdes som tydlig. Vid övriga provpunkter uppmättes låga till måttligt höga halter (figur 10). Kobolt anses vara toxisk för akvatiska organismer och är potentiellt bioackumulerbar. 40 Nickel (mg/kg Ts) Figur 9. Halter av nickel i de olika provpunkterna. Halter över 30 mg/kg Ts klassas som höga. 50 Kobolt (mg/kg Ts) Figur 10. Halter av kobolt i de olika provpunkterna. Halter över 30 mg/kg Ts klassas som höga. Järn Höga halter av järn uppmättes vid tre provpunkter (tabell 4 och bilaga 1). En hög järnhalt kan störa upptaget av andra metaller (Lithner 1989). Det kan till exempel vara så att vissa metaller i medfällning med järn och mangan påverkar halterna i mossan så att dessa överskattas. Främst gäller detta bly, men även krom, arsenik och kobolt (Naturvårdsverket 2004). Gränsen till en hög halt av järn bestämdes med hjälp av egna referensdata till ungefär g/kg Ts. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 13

16 Metaller i vattendrag R 2007:3 Tabell 4. Provpunkter där höga halter av järn uppmättes. Nr Vattendrag Lokal 1 Hovgårdsbäcken Pkt 6 11 Bäck vid syrhålatippen Pkt Y1 12 Äsperedsbäcken Vid trumman Slutsatser Resultatet i årets undersökning visade på låga eller måttligt höga metallhalter vid de flesta provpunkter under provtagningsperioden. Dessa provpunkter bedömdes därför inte heller vara speciellt belastade av någon föroreningskälla. Några provpunkter var dock betydligt belastade. De mest påverkade provpunkterna var 12- Äsperedsbäcken, vid trumman, 14-Önneredsbäcken övre, 17-Stora ån, uppströms golfbanan, 19-Stora ån, tillflöde vid Siba, 6-Krogabäcken, samt provpunkterna vid skjutbanorna i Säve, Askim och Bergum (26, 27 och 29)(tabell 5). I tabell 6 redovisas provpunkter som bedömts som föroreningspåverkade. Tabell 5. Provpunkter där höga eller mycket höga halter uppmätts enligt SNV:s bedömningsgrunder. Nr Vatten Lokal Bly Koppar Zink 6 Krogabäcken Övre hög 12 Äsperedsbäcken Vid trumman hög 14 Önneredsbäcken Övre hög 17 Stora ån Uppströms golfbana hög 19 Stora ån Tillflöde vid Siba hög 26 Otterbäcken Skjutbanan hög 25 Bäck vid Säve Solberg hög 26 Bäck till Rällsjön Utlopp från våtmark hög Tabell 6. Provpunkter som bedömts som föroreningspåverkade enligt SNV:s bedömningsgrunder. Nr Vatten Lokal Kobolt Krom Bly Koppar Zink 6 Krogabäcken Övre tydlig 12 Äsperedsbäcken Vid trumman tydlig tydlig 13 Äsperedsbäcken Vid trumman tydlig tydlig 14 Önneredsbäcken Övre tydlig tydlig 15 Stora ån Uppstr. golfbana tydlig 19 Stora ån Tillflöde vid Siba tydlig tydlig tydlig 22 Haga å Övre tydlig 25 Kvillebäcken Hökälladammen tydlig 26 Otterbäcken Skjutbanan stor 27 Bäck vid Säve Solberg mkt stor 28 Bäck vid Säve Säve depå tydlig 26 Bäck till Rällsjön Utl. från våtmark tydlig 14 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

17 Metaller i vattendrag 2006 R 2007:3 Referenser ENGDAHL, A Metaller i vattendrag. En undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgsområdet hösten Rapport till miljöförvaltningen. LITHNER, L Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. - SNV Rapport MEDIN, M Metaller i vattendrag. En undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgsområdet Rapport till miljöförvaltningen. MEDIN, M Metaller i vattendrag. En undersökning inom Göteborgs kommun Rapport till miljö- och hälsoskydd och renhållningsverket i Göteborgs stad - R 1994:1. MEDIN, M Metaller i vattendrag. En undersökning inom Göteborgs kommun Rapport till miljöförvaltningen och renhållningsverket i Göteborgs stad - R 1995:1. MEDIN, M Metaller i vattendrag. En undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgsområdet hösten Rapport till miljöförvaltningen. MEDIN, M Metaller i vattendrag. En undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgsområdet hösten Rapport till miljöförvaltningen. MEDIN, M Metaller i vattendrag. En undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgsområdet hösten Rapport till miljöförvaltningen. MEDIN, M Metaller i vattendrag. En undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgsområdet hösten Rapport till miljöförvaltningen. MEDIN, M Metaller i vattendrag. En undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgsområdet hösten Rapport till miljöförvaltningen. MEDIN, M Metaller i vattendrag. En undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgsområdet hösten Rapport till miljöförvaltningen. MEDIN, M Metaller i vattendrag. En undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgsområdet hösten Rapport till miljöförvaltningen. MEDIN, M Metaller i vattendrag. En undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgsområdet hösten Rapport till miljöförvaltningen. MEDIN, M Metaller i vattendrag. En undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgsområdet hösten Rapport till miljöförvaltningen. MEDIN, M Metaller i vattendrag. En undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgsområdet hösten Rapport till miljöförvaltningen. PERSSON, L. & JACKS, G Miljöeffekter av bly, litteraturstudie, augusti - september Avdelningen för mark och vattenresurslära, Kungliga tekniska högskolan, KTH, Stockholm. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 15

18 Metaller i vattendrag R 2007:3 RESSAR, H., EKELUND, L. och OHLSSON, S.Å. Biogeokemiska kartan. Tungmetaller i Bäckvattenväxter Sveriges Geologiska Undersökning. Rapport och meddelanden nr 51. SNV (Statens naturvårdsverk) Metodbeskrivningar Recipientkontroll vatten. SNV Rapport SNV (Statens naturvårdsverk) Metallerna och miljön. Miljön i Sverige - tillstånd och trender (MIST). SNV Rapport SNV (Statens naturvårdsverk) Metaller i stad och land - kretslopp och kritsik belastning. Lägesrapport SNV Rapport SNV (Statens naturvårdsverk) Hantering av bly i skjutvallar - Beskrivning av saneringsmetoder och vägledning till kretsloppsanpassade lösningar. SNV Rapport SNV (Statens naturvårdsverk) Handbok för miljöövervakning. Metaller i vattenmossa. WIEDERHOLM, T (Statens naturvårdsverk). Bedömningsgrunder för miljökvalitet- Sjöar och vattendrag. Naturvårdsverkets Rapport WIEDERHOLM, T (Statens naturvårdsverk). Bedömningsgrunder för miljökvalitet- Sjöar och vattendrag, bakgrundsrapport kemiska och fysikaliska parametrar. Naturvårdsverkets Rapport Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

19 Metaller i vattendrag 2006 R 2007:3 Bilaga 1 Resultat lokal för lokal Pkt nr Vattendrag Lokal Sida nr 1 Hovgårdsbäcken Pkt Hovgårdsbäcken C 19 3 Bäck från Gårdstenstippen Övre 20 4 Björkedalens bäck Skatås vid 2,5 km 21 5 Björkedalens bäck Innan sammanflöde 22 6 Krogabäcken Övre 23 7 Lerbäcksbäcken Övre 24 8 Böneredsbäcken Hisings Kärra 25 9 Skogomebäcken Pkt Y Tuve Sörgård Y Bäck vid Syrhålatippen Pkt Y Äsperedsbäcken Vid trumman Äsperedsbäcken Nedre Önneredsbäcken Övre Önneredsbäcken Nedre Stora ån Uppstr. golfbana Stora ån Hults bro Stora ån Tillflöde vid Siba Golfbanedamm 1 rv Golfbanedamm 2 rv Haga å Övre Kvibergsbäcken Kviberg Lärjeån Övre Kvillebäcken Hökälladammen Otterbäcken Skjutbanan Bäck vid Säve Solberg Bäck vid Säve Säve depå Bäck till Rällsjön Utlopp från våtmark 45 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 17

20 Metaller i vattendrag R 2007:3 1. Hovgårdsbäcken Lokal: Pkt 6 X-koord: Y-koord: Top. karta: 7B SV Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Avfallsupplag Bedömning: Liten eller obetydlig metallbelastning. Hög järnhalt. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,060 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 11 5 måttlig liten Koppar (Cu) måttlig obetydlig Kadmium (Cd) 1,2 0,5 måttlig liten Krom (Cr) 6,3 2 måttlig liten Nickel (Ni) 9,9 5 låg obetydlig Zink (Zn) låg obetydlig Aluminium (Al) Kobolt (Co) 8,3 5 låg obetydlig Järn (Fe) Arsenik (As) 2,5 2 låg obetydlig Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn , ,4 4,1 5, , , ,120 5,0 11 0,51 2,9 4, , , ,06 11,0 16 1,2 6,3 9, , , Medelvärde 0,088 7,7 14 0,71 4,4 6, , , Kommentar Analysresultatet visade på låga till måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden liten eller obetydlig för alla metallerna. Provpunkten har undersökts årligen sedan Medelvärdet för de senaste tre åren visade på en liten eller obetydlig metallbelastning. Den södra fåran var även i år åtminstone tidvis torrlagd under tiden som mossan satt ute. 18 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

21 Metaller i vattendrag 2006 R 2007:3 2. Hovgårdsbäcken Lokal: C X-koord: Y-koord: Top. karta: 7B SV Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Avfallsupplag Bedömning: Liten eller obetydlig metallbelastning. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,075 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 9,1 5 låg obetydlig Koppar (Cu) måttlig obetydlig Kadmium (Cd) 1,0 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 5,7 2 måttlig liten Nickel (Ni) 7,5 5 låg obetydlig Zink (Zn) låg obetydlig Aluminium (Al) Kobolt (Co) 6,6 5 låg obetydlig Järn (Fe) Arsenik (As) 1,7 2 låg obetydlig Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn , ,7 5, , , ,13 6,7 20 0,56 4,8 4, , , ,075 9, ,7 7, , , Medelvärde 0, ,7 5,2 6, , , Kommentar Analysresultatet visade på låga till måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden liten eller obetydlig för alla metallerna. Provpunkten har undersökts flera gånger tidigare. År 1993 uppmättes förhöjda halter av bly. Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade på en liten eller obetydlig metallbelastning. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 19

22 Metaller i vattendrag R 2007:3 3. Bäck från Gårdstenstippen Lokal: Övre X-koord: Y-koord: Top. karta: 7B SO Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Gårdstenstippen Bedömning: Liten eller obetydlig metallbelastning. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver 0,069 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 6,4 5 låg obetydlig Koppar (Cu) låg obetydlig Kadmium (Cd) 0,36 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 4,8 2 måttlig liten Nickel (Ni) 5,1 5 låg obetydlig Zink (Zn) låg obetydlig Aluminium (Al) Kobolt (Co) 4,8 5 låg obetydlig Järn (Fe) Arsenik (As) 1,3 2 låg obetydlig Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn , ,46 8,5 8, , , ,12 7,2 15 0,72 4,8 5, , , ,07 6,4 14 0,36 4,8 5, , , Medelvärde 0,100 10,5 18 0,51 6,0 6, , , Kommentar Analysresultatet visade på låga till måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden liten eller obetydlig för alla metallerna. Provpunkten har undersökts årligen sedan År 2004 uppmättes en något förhöjd kromhalt. Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade på en liten eller obetydlig metallbelastning. Vid provtagningstillfället var botten täckt av en rödbrun massa, troligtvis järn- och manganutfällningar. Så har även varit fallet vid tidigare undersökningar. Arbetet med att täcka deponin med lera pågår. 20 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

23 Metaller i vattendrag 2006 R 2007:3 4. Björkedalens bäck Lokal: Skatås vid 2,5 km X-koord: Y-koord: Top. karta: 7B SO Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Björkedalens tipp Bedömning: Obetydlig metallbelastning. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,067 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 6,8 5 låg obetydlig Koppar (Cu) låg obetydlig Kadmium (Cd) 0,66 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 3,9 2 måttlig obetydlig Nickel (Ni) 5,9 5 låg obetydlig Zink (Zn) låg obetydlig Aluminium (Al) Kobolt (Co) 6,4 5 låg obetydlig Järn (Fe) Arsenik (As) 1,3 2 låg obetydlig Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn , ,58 3,9 7, , , ,11 5,6 16 0,52 2,4 3, , , ,07 6,8 15 0,66 3,9 5, , , Medelvärde 0,09 7,5 17 0,59 3,4 5, , ,3 910 Kommentar Analysresultatet visade på låga till måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden obetydlig för alla metallerna. Provpunkten har undersökts årligen sedan Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade på en obetydlig metallbelastning. Vid provtagningstillfället var botten täckt av en rödbrun massa, troligtvis järn- och manganutfällningar. Så har även varit fallet vid tidigare undersökningar. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 21

24 Metaller i vattendrag R 2007:3 5. Björkedalens bäck Lokal: Innan sammanflödet X-koord: Y-koord: Top. karta: 7B SO Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Div. gamla deponier Bedömning: Liten eller obetydlig metallbelastning. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,080 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 10 5 låg obetydlig Koppar (Cu) måttlig obetydlig Kadmium (Cd) 0,93 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 5,7 2 måttlig liten Nickel (Ni) 7,9 5 låg obetydlig Zink (Zn) måttlig obetydlig Aluminium (Al) Kobolt (Co) 11 5 måttlig liten Järn (Fe) Arsenik (As) 1,9 2 låg obetydlig Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn ,10 9,1 13 0,63 3,9 5, , , ,52 3 5, , , ,08 10,0 17 0,93 5,7 7, , Medelvärde 0,10 8,4 15 0,69 4,2 6, , , Kommentar Analysresultatet visade på låga till måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden liten eller obetydlig för alla metallerna. Provpunkten har undersökts årligen sedan Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade på en liten eller obetydlig metallbelastning. 22 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

25 Metaller i vattendrag 2006 R 2007:3 6. Krogabäcken Lokal: Övre X-koord: Y-koord: Top. karta: 6B NV Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Årekärrstippen Bedömning: Höga halter av zink. Tydlig föroreningspåverkan av zink. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,056 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 12 5 måttlig liten Koppar (Cu) måttlig liten Kadmium (Cd) 1,1 0,5 måttlig liten Krom (Cr) 5,2 2 måttlig liten Nickel (Ni) 16 5 måttlig liten Zink (Zn) hög tydlig Aluminium (Al) Kobolt (Co) 7,1 5 låg obetydlig Järn (Fe) Arsenik (As) 1,3 2 låg obetydlig Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn ,10 9,6 21 0,53 5 5, , , ,09 4,4 16 0,76 3, , , , ,1 5, , , Medelvärde 0,08 8,7 23 0,80 4, , , Kommentar Analysresultatet visade på en hög halt av zink. Övriga undersökta metaller förekom i låga till måttligt höga halter. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden tydlig för zink och liten eller obetydlig för de övriga metallerna. Provpunkten har undersökts sedan 1994 och höga halter av zink har uppmätts flera gånger. Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade dock på en liten eller obetydlig metallbelastning. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 23

26 Metaller i vattendrag R 2007:3 7. Lerbäcksbäcken Lokal: Övre X-koord: Y-koord: Top. karta: 7B SV Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Böneredstippen Bedömning: Liten eller obetydlig metallbelastning. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,077 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 8,9 5 låg obetydlig Koppar (Cu) måttlig obetydlig Kadmium (Cd) 1,0 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 5,1 2 måttlig liten Nickel (Ni) 8,6 5 låg obetydlig Zink (Zn) måttlig obetydlig Aluminium (Al) Kobolt (Co) 20 5 måttlig liten Järn (Fe) Arsenik (As) 1,9 2 låg obetydlig Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn ,13 7,4 16 0,62 3,6 6, , ,13 8,8 19 0,89 4 5, , ,08 8,9 19 1,0 5,1 8, , Medelvärde 0,11 8,4 18 0,84 4,2 6, , Kommentar Analysresultatet visade på låga till måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden liten eller obetydlig för alla metallerna. Provpunkten har undersökts flera gånger tidigare med start år Uppmätta halter av kadmium har minskat något under undersökningsperioden. Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade på en liten eller obetydlig metallbelastning. 24 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

27 Metaller i vattendrag 2006 R 2007:3 8. Böneredsbäcken Lokal: Hisings Kärra X-koord: Y-koord: Top. karta: 7B SV Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Deponi Bedömning: Liten eller obetydlig metallbelastning. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,075 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 5,5 5 låg obetydlig Koppar (Cu) måttlig obetydlig Kadmium (Cd) 0,66 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 4,6 2 måttlig liten Nickel (Ni) 6,2 5 låg obetydlig Zink (Zn) låg obetydlig Aluminium (Al) Kobolt (Co) 5,2 5 låg obetydlig Järn (Fe) Arsenik (As) 2,1 2 låg obetydlig Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn ,060 7,4 20 3,2 2, ,075 5,5 18 0,66 4,6 6, , , Medelvärde 0,068 6,5 19 1,9 3, , , Kommentar Analysresultatet visade på låga till måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden liten eller obetydlig för alla metallerna. Provpunkten har undersökts en gång tidigare, år Då uppmättes en hög halt av kadmium, samt förhöjda halter av nickel och zink. Beräknade medelvärden för de två undersökningarna visade på en liten eller obetydlig metallbelastning. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 25

28 Metaller i vattendrag R 2007:3 9. Skogomebäcken Lokal: Pkt Y4 X-koord: Y-koord: Top. karta: 7B SV Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Skogometippen Bedömning: Liten eller obetydlig metallbelastning. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,090 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 6,9 5 låg obetydlig Koppar (Cu) måttlig liten Kadmium (Cd) 0,89 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 5,0 2 måttlig liten Nickel (Ni) 7,5 5 låg obetydlig Zink (Zn) låg obetydlig Aluminium (Al) Kobolt (Co) 6,5 5 låg obetydlig Järn (Fe) Arsenik (As) 1,6 2 låg obetydlig Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn ,1 11,0 37 0,92 6, , , ,74 5 6, , ,09 6,9 24 0,89 5,0 7, , , Medelvärde 0,11 8,6 30 0,85 5,6 8, , Kommentar Analysresultatet visade på låga till måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden liten eller obetydlig för alla metallerna. Provpunkten har undersökts flera gånger tidigare med start år Uppmätta halter av koppar, kadmium och zink har minskat något under undersökningsperioden. Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade på en liten eller obetydlig metallbelastning. 26 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

29 Metaller i vattendrag 2006 R 2007:3 10. Tuve Sörgård Lokal: Y1 X-koord: Y-koord: Top. karta: 7B SV Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Deponi Bedömning: Liten eller obetydlig metallbelastning. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,062 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 8,2 5 låg obetydlig Koppar (Cu) måttlig obetydlig Kadmium (Cd) 0,96 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 5,0 2 måttlig liten Nickel (Ni) 13 5 måttlig liten Zink (Zn) måttlig obetydlig Aluminium (Al) Kobolt (Co) 12 5 måttlig liten Järn (Fe) Arsenik (As) 1,4 2 låg obetydlig Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn ,092 8,4 16 0,53 4, , ,110 4,2 13 0,54 2,5 7, , , ,062 8,2 20 0, , Medelvärde 0,088 6,3 15 0,54 3,7 8, , Kommentar Analysresultatet visade på låga till måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden liten eller obetydlig för alla metallerna. Provpunkten har undersökts de senaste tre åren. Beräknade medelvärden för den perioden visade på en liten eller obetydlig metallbelastning. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 27

30 Metaller i vattendrag R 2007:3 11. Bäck vid Syrhålatippen Lokal: Pkt Y1 X-koord: Y-koord: Top. karta: 7B SV Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Syrhålatippen Bedömning: Liten eller obetydlig metallbelastning. Hög järnhalt. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,049 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 9,6 5 låg obetydlig Koppar (Cu) låg obetydlig Kadmium (Cd) 0,64 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 5,7 2 måttlig liten Nickel (Ni) 7,9 5 låg obetydlig Zink (Zn) låg obetydlig Aluminium (Al) Kobolt (Co) 5,9 5 låg obetydlig Järn (Fe) Arsenik (As) 2,6 2 låg obetydlig Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn ,1 5,9 13 0,44 2,8 4, , , ,12 4,5 12 0,68 2, , , ,05 9,6 14 0,64 5,7 7, , ,6 660 Medelvärde 0,09 6,7 13 0,59 3,8 5, , ,7 440 Kommentar Analysresultatet visade på låga till måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden liten eller obetydlig för alla metallerna. Provpunkten har undersökts sedan år Beräknade medelvärden för de tre sista åren visade på en obetydlig metallbelastning. 28 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

31 Metaller i vattendrag 2006 R 2007:3 12. Äsperedsbäcken Lokal: Vid trumman X-koord: Y-koord: Top. karta: 7B SO Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Äsperedstippen Bedömning: Hög halt av bly. Tydlig föroreningspåverkan av bly och krom. Hög järnhalt. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,087 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 37 5 hög tydlig Koppar (Cu) måttlig liten Kadmium (Cd) 0,65 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 9,1 2 måttlig tydlig Nickel (Ni) 11 5 måttlig liten Zink (Zn) måttlig liten Aluminium (Al) Kobolt (Co) 8,3 5 låg obetydlig Järn (Fe) Arsenik (As) 1,8 2 låg obetydlig Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn , ,56 8, , , ,11 8,4 25 0,83 6,3 9, , , , ,65 9, , , Medelvärde 0, ,68 8, , , Kommentar Analysresultatet visade på en hög halt av bly. Övriga metaller förekom i låga till måttligt höga halter. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden tydlig för bly och krom. För övriga undersökta metaller var föroreningsgraden liten eller obetydlig. Provpunkten har undersökts flera gånger med start år1994. Förhöjda halter av koppar, bly, krom och zink har uppmätts vid flera tillfällen. Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade på en tydlig föroreningsgrad av bly. Övriga metaller visade på en liten eller obetydlig föroreningsgrad. Vid provtagningstillfället var botten täckt av en rödbrun massa, troligtvis järn- och manganutfällningar. Så har även varit fallet vid tidigare undersökningar. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 29

32 Metaller i vattendrag R 2007:3 13. Äsperedsbäcken Lokal: Nedre X-koord: Y-koord: Top. karta: 7B SO Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Äsperedstippen Bedömning: Tydlig föroreningspåverkan av bly och krom. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,072 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 21 5 måttlig tydlig Koppar (Cu) måttlig liten Kadmium (Cd) 0,93 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 9,5 2 måttlig tydlig Nickel (Ni) 12 5 måttlig liten Zink (Zn) måttlig liten Aluminium (Al) Kobolt (Co) 20 5 måttlig liten Järn (Fe) Arsenik (As) 2,0 2 låg obetydlig Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn ,099 9,4 31 0,43 6,5 9, , ,13 8,3 37 0,84 6 9, , , ,93 9, Medelvärde 0, ,73 7, , Kommentar Analysresultatet visade på låga till måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden tydlig för bly och krom. För övriga undersökta metaller var föroreningsgraden liten eller obetydlig. Provpunkten har undersökts årligen sedan Höga halter av koppar har uppmätts vid flera tillfällen. Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade dock på en liten eller obetydlig metallbelastning. 30 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

33 Metaller i vattendrag 2006 R 2007:3 14. Önneredsbäcken Lokal: Övre X-koord: Y-koord: Top. karta: 6B NV Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Sjöbackatippen Bedömning: Hög halt av koppar. Tydlig föroreningspåverkan av koppar och zink. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver 0,065 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 15 5 måttlig liten Koppar (Cu) hög tydlig Kadmium (Cd) 1,4 0,5 måttlig liten Krom (Cr) 5,1 2 måttlig liten Nickel (Ni) 9,2 5 låg obetydlig Zink (Zn) måttlig tydlig Aluminium (Al) Kobolt (Co) 12 5 måttlig liten Järn (Fe) Arsenik (As) 2,8 2 låg obetydlig Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn , ,2 8,6 10, , ,092 9,7 50 1,2 4,2 7, , , ,4 5,1 9, , Medelvärde 0, ,3 6, , Kommentar Analysresultatet visade på en hög halt av koppar. Halten av zink låg nära gränsen till att bedömas som hög. Övriga metaller förekom i låga till måttligt höga halter. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden tydlig för koppar och zink. För övriga metaller var föroreningsgraden liten eller obetydlig. Provpunkten har undersökts flera gånger tidigare med start år Det har vid flera tillfällen uppmätts höga halter av koppar och zink. Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade på förhöjda halter av koppar och zink. Höga halter av kadmium uppmättes 1994 och 1998, men verkar ha minskat något sedan dess. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 31

34 Metaller i vattendrag R 2007:3 15. Önneredsbäcken Lokal: Nedre X-koord: Y-koord: Top. karta: 6B NV Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Sjöbackatippen Bedömning: Liten eller obetydlig metallbelastning. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,076 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 13 5 måttlig liten Koppar (Cu) måttlig liten Kadmium (Cd) 0,73 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 7,1 2 måttlig liten Nickel (Ni) 9,4 5 låg obetydlig Zink (Zn) måttlig liten Aluminium (Al) Kobolt (Co) 8,3 5 låg obetydlig Järn (Fe) Arsenik (As) 3,6 2 måttlig obetydlig Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn , ,48 8,2 7, , ,12 7,7 25 0,41 4 4, , , , ,73 7,1 9, , , Medelvärde 0, ,54 6,4 7, , ,2 833 Kommentar Analysresultatet visade på låga till måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden liten eller obetydlig för alla metallerna. Provpunkten har undersökts flera gånger tidigare med start år Förhöjda halter av koppar har uppmätts flera gånger. Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade dock på en liten eller obetydlig metallbelastning. 32 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

35 Metaller i vattendrag 2006 R 2007:3 17. Stora ån Lokal: Uppstr. golfbana X-koord: Y-koord: Top. karta: 6B NV Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Referensvatten Bedömning: Hög halt av koppar. Tydlig föroreningspåverkan av koppar. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,092 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 12 5 måttlig liten Koppar (Cu) hög tydlig Kadmium (Cd) 1,1 0,5 måttlig liten Krom (Cr) 6,2 2 måttlig liten Nickel (Ni) 11 5 måttlig liten Zink (Zn) måttlig liten Aluminium (Al) Kobolt (Co) 9 5 låg obetydlig Järn (Fe) Arsenik (As) 1,7 2 låg obetydlig Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn , , , , ,12 6,6 45 0,6 4,2 7, , , , ,10 6, , Medelvärde 0,11 9,9 51 0,86 5, , , Kommentar Analysresultatet visade på en hög halt av koppar. Övriga undersökta metaller förekom i låga till måttligt höga halter. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden tydlig för koppar, medan den var liten eller obetydlig för övriga metaller. Provpunkten har undersökts årligen sedan år Förhöjda halter av koppar har uppmätts vid alla undersökningstillfällen. Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade på en tydlig föroreningsgrad av koppar. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 33

36 Metaller i vattendrag R 2007:3 18. Stora ån Lokal: Hults bro X-koord: Y-koord: Top. karta: 6B NV Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Välen deponi Bedömning: Liten eller obetydlig metallbelastning. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,063 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 10 5 låg obetydlig Koppar (Cu) måttlig liten Kadmium (Cd) 1,2 0,5 måttlig liten Krom (Cr) 5,5 2 måttlig liten Nickel (Ni) 13 5 måttlig liten Zink (Zn) måttlig liten Aluminium (Al) Kobolt (Co) 12 5 måttlig liten Järn (Fe) Arsenik (As) 1,9 2 låg obetydlig Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn , ,7 12,0 13, , ,11 6,8 32 0,50 4,4 5, , , , ,20 5,5 13, , Medelvärde 0, ,80 7,3 10, , , Kommentar Analysresultatet visade på låga till måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden liten eller obetydlig för alla metallerna. Provpunkten har undersökts tre gånger tidigare, med start år År 2004 uppmättes höga halter av koppar och krom. Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade på en tydlig föroreningsgrad av koppar. 34 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

37 Metaller i vattendrag 2006 R 2007:3 19. Stora ån Lokal: Tillflöde vid Siba X-koord: Y-koord: Top. karta: 6B NV Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Dagvatten Bedömning: Hög halt av koppar. Tydlig föroreningspåverkan av koppar, bly och krom. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,10 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 28 5 måttlig tydlig Koppar (Cu) hög tydlig Kadmium (Cd) 1,5 0,5 måttlig liten Krom (Cr) 10 2 måttlig tydlig Nickel (Ni) 18 5 måttlig liten Zink (Zn) måttlig liten Aluminium (Al) Kobolt (Co) 14 5 måttlig liten Järn (Fe) Arsenik (As) 3,4 2 måttlig obetydlig Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Lokalen är inte undersökt tidigare. Kommentar Analysresultatet visade på en hög halt av koppar. Övriga undersökta metaller förekom i låga till måttligt höga halter, men halten av krom låg precis på gränsen till att bedömas ha en hög halt. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden tydlig för koppar, bly och krom. För övriga metaller var föroreningsgraden liten eller obetydlig. Halten av zink låg precis på gränsen till att föroreningsgraden skulle bedömas som tydlig. Sannolikt har den rikliga nederbörden under tiden mossan var utplanterad haft betydelse för de relativt sett höga halter som uppmätts av flera metaller. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 35

38 Metaller i vattendrag R 2007:3 20. Golfbanedamm 1 Lokal: rv1 X-koord: Y-koord: Top. karta: 6B NV Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Deponi Bedömning: Obetydlig metallbelastning. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,065 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 6,7 5 låg obetydlig Koppar (Cu) låg obetydlig Kadmium (Cd) 1,0 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 3,3 2 låg obetydlig Nickel (Ni) 6,7 5 låg obetydlig Zink (Zn) låg obetydlig Aluminium (Al) Kobolt (Co) 6,3 5 låg obetydlig Järn (Fe) Arsenik (As) 1,2 2 låg obetydlig Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år Lokalen är inte undersökt tidigare. Kommentar Analysresultatet visade på låga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden obetydlig för alla metallerna. 36 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

39 Metaller i vattendrag 2006 R 2007:3 21. Golfbanedamm 2 Lokal: rv2 X-koord: Y-koord: Top. karta: 6B NV Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Deponi Bedömning: Obetydlig metallbelastning. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,056 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 5,8 5 låg obetydlig Koppar (Cu) måttlig obetydlig Kadmium (Cd) 0,78 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 3,8 2 måttlig obetydlig Nickel (Ni) 6,4 5 låg obetydlig Zink (Zn) låg obetydlig Aluminium (Al) Kobolt (Co) 6,9 5 låg obetydlig Järn (Fe) Arsenik (As) 2,0 2 låg obetydlig Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år Lokalen är inte undersökt tidigare. Kommentar Analysresultatet visade på låga till måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden obetydlig för alla metallerna. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 37

40 Metaller i vattendrag R 2007:3 22. Haga å Lokal: Övre X-koord: Y-koord: Top. karta: 6B NV Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Referensvatten Bedömning: Tydlig föroreningspåverkan av kobolt. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,065 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 12 5 måttlig liten Koppar (Cu) måttlig obetydlig Kadmium (Cd) 1,2 0,5 måttlig liten Krom (Cr) 6,5 2 måttlig liten Nickel (Ni) 8,7 5 låg obetydlig Zink (Zn) låg obetydlig Aluminium (Al) Kobolt (Co) 30 5 måttlig tydlig Järn (Fe) Arsenik (As) 2,5 2 låg obetydlig Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn ,11 9,1 17 0, , ,12 7,9 18 0,90 4,8 6, , , ,20 6,5 8, , Medelvärde 0,10 9,7 17 1,00 5,8 7, , Kommentar Analysresultatet visade på låga till måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden tydlig för kobolt och liten eller obetydlig för övriga metaller. Provpunkten har undersökts årligen sedan år Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade på en tydlig föroreningsgrad av kobolt och i övrigt en liten eller obetydlig metallbelastning. 38 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

41 Metaller i vattendrag 2006 R 2007:3 23. Kvibergsbäcken Lokal: Kviberg X-koord: Y-koord: Top. karta: 7B SO Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Referensvatten Bedömning: Liten eller obetydlig metallbelastning. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,074 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 10 5 låg obetydlig Koppar (Cu) måttlig liten Kadmium (Cd) 0,75 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 4,8 2 måttlig liten Nickel (Ni) 7,0 5 låg obetydlig Zink (Zn) måttlig liten Aluminium (Al) Kobolt (Co) 9,1 5 låg obetydlig Järn (Fe) Arsenik (As) 2,9 2 låg obetydlig Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn ,14 9,1 25 0,47 3,8 6, , , ,12 6,8 23 0,55 3,6 4, , , , ,75 4,8 7, , , Medelvärde 0, ,59 4,1 5, , , Kommentar Analysresultatet visade på låga till måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden liten eller obetydlig för alla metallerna. Provpunkten har undersökts flera gånger tidigare, med start år Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade på en liten eller obetydlig metallbelastning. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 39

42 Metaller i vattendrag R 2007:3 24. Lärjeån Lokal: Övre X-koord: Y-koord: Top. karta: 7B SO Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Referensvatten Bedömning: Obetydlig metallbelastning. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är: föroreningsgrad: Kvicksilver (Hg) 0,091 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 4,4 5 låg obetydlig Koppar (Cu) måttlig obetydlig Kadmium (Cd) 0,49 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 3,4 2 låg obetydlig Nickel (Ni) 5,3 5 låg obetydlig Zink (Zn) mkt. låg obetydlig Aluminium (Al) Kobolt (Co) 5,0 5 låg obetydlig Järn (Fe) Arsenik (As) 1,0 2 låg obetydlig Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn ,11 5,6 13 0,49 4,3 6, , , ,1 6,8 19 0,8 5,4 6, , , ,09 4,4 16 0,49 3,4 5, ,0 730 Medelvärde 0,10 5,6 16 0,59 4,4 6, , , Kommentar Analysresultatet visade på mycket låga till måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden obetydlig för alla metallerna. Provpunkten har undersökts årligen sedan år Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade på en liten eller obetydlig metallbelastning. 40 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

43 Metaller i vattendrag 2006 R 2007:3 25. Kvillebäcken Lokal: Hökälladammen X-koord: Y-koord: Top. karta: 7B SV Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Dagvatten Bedömning: Tydlig föroreningspåverkan av bly. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,068 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 21 5 måttlig tydlig Koppar (Cu) måttlig liten Kadmium (Cd) 0,98 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 6,8 2 måttlig liten Nickel (Ni) 12 5 måttlig liten Zink (Zn) låg obetydlig Aluminium (Al) Kobolt (Co) 12 5 måttlig liten Järn (Fe) Arsenik (As) 2,9 2 låg obetydlig Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn ,11 6,9 27 0, , ,1 4,7 38 0,56 3, , , , ,98 6,8 12, , Medelvärde 0,093 10,9 32 0,70 4, , Kommentar Analysresultatet visade på låga till måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden tydlig för bly och liten eller obetydlig för övriga metaller. Provpunkten har undersökts årligen sedan år Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade på en liten eller obetydlig metallbelastning. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 41

44 Metaller i vattendrag R 2007:3 26. Otterbäcken Lokal: Skjutbanan X-koord: Y-koord: Top. karta: 6B NV Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Skjutbana Bedömning: Hög halt av bly. Stor Föroreningspåverkan av bly Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,100 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 54 5 hög stor Koppar (Cu) låg obetydlig Kadmium (Cd) 0,79 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 3,6 2 måttlig obetydlig Nickel (Ni) 4,3 5 låg obetydlig Zink (Zn) låg obetydlig Aluminium (Al) Kobolt (Co) 4,6 5 låg obetydlig Järn (Fe) Arsenik (As) 1,6 2 låg obetydlig Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn , ,59 3,3 5, , , , ,42 1,8 2, , , , ,79 3,6 4, , ,6 410 Medelvärde 0, ,60 2,9 4, , ,3 520 Kommentar Analysresultatet visade på en hög halt av bly. Övriga metaller förekom i låga till måttligt höga halter. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden stor för bly och obetydlig för övriga metaller. Provpunkten har undersökts årligen sedan år Vid de flesta tillfällena har halterna av bly varit höga eller mycket höga. Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade på höga halter och en stor föroreningspåverkan av bly. 42 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

45 Metaller i vattendrag 2006 R 2007:3 27. Bäck vid Säve Lokal: Solberg X-koord: Y-koord: Top. karta: 7B SV Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Skjutbana Bedömning: Hög halt av bly. Mycket stor föroreningspåverkan av bly. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,076 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) hög mkt. stor Koppar (Cu) måttlig liten Kadmium (Cd) 1,3 0,5 måttlig liten Krom (Cr) 7,9 2 måttlig liten Nickel (Ni) 13 5 måttlig liten Zink (Zn) måttlig obetydlig Aluminium (Al) Kobolt (Co) 13 5 måttlig liten Järn (Fe) Arsenik (As) 2,7 2 låg obetydlig Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn , ,78 9, , , ,66 5 9, , , , ,3 7, , Medelvärde 0, ,91 7, , , Kommentar Analysresultatet visade på en hög halt av bly. Övriga metaller förekom i låga till måttligt höga halter. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden mycket stor för bly. För övriga metaller var föroreningsgraden liten eller obetydlig. Provpunkten har undersökts årligen sedan år Vid samtliga tillfällen har höga eller mycket höga halter av bly uppmätts. Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade på en hög halt och en mycket stor föroreningspåverkan av bly. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 43

46 Metaller i vattendrag R 2007:3 28. Bäck vid Säve Lokal: Säve depå X-koord: Y-koord: Top. karta: 7B SV Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Skjutbana Bedömning: Tydlig föroreningspåverkan av krom. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är: föroreningsgrad: Kvicksilver (Hg) 0,078 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 15 5 måttlig liten Koppar (Cu) måttlig liten Kadmium (Cd) 1,7 0,5 måttlig liten Krom (Cr) 8,7 2 måttlig tydlig Nickel (Ni) 16 5 måttlig liten Zink (Zn) måttlig liten Aluminium (Al) Kobolt (Co) 13 5 måttlig liten Järn (Fe) Arsenik (As) 2,9 2 låg obetydlig Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn , ,90 5, , , ,45 1,5 4, , , ,7 8, , Medelvärde 0, ,4 5, , Kommentar Analysresultatet visade på låga till måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden tydlig för krom. För övriga metaller var föroreningsgraden liten eller obetydlig. Provpunkten har tidigare undersökts årligen Beräknade medelvärden för de tre senaste undersökningsåren visade på en liten eller obetydlig metallbelastning. 44 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

47 Metaller i vattendrag 2006 R 2007:3 29. Bäck till Rällsjön Lokal: Utlopp från våtmark X-koord: Y-koord: Top. karta: 7B SO Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Skjutbana Bedömning: Hög halt av bly. Tydlig föroreningspåverkan av bly. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är: föroreningsgrad: Kvicksilver (Hg) 0,087 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 41 5 hög tydlig Koppar (Cu) låg obetydlig Kadmium (Cd) 1,0 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 4,5 2 måttlig liten Nickel (Ni) 6,9 5 låg obetydlig Zink (Zn) låg obetydlig Aluminium (Al) Kobolt (Co) 5,6 5 låg obetydlig Järn (Fe) Arsenik (As) 1,4 2 låg obetydlig Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn , ,54 1,6 4, , , , ,0 4,5 6, , ,4 560 Medelvärde 0, ,77 3,1 5, , ,0 530 Kommentar Analysresultatet visade på en hög halt av bly. Övriga metaller förekom i låga till måttligt höga halter. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden tydlig för bly och liten eller obetydlig för övriga metaller. Mycket höga halter av bly har flera gånger uppmätts i bäcken längre uppströms, närmare skjutbanan. Vid undersökningen 2002 uppmättes måttligt höga halter i bäcken från Rällsjön (nedströms). Sannolikt fastläggs bly i sjön och i våtmarken uppströms sjön. Lokalen undersöktes även år Medelvärdet av de två undersökningarna visade på en hög halt av bly och en tydlig föroreningsgrad. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 45

48 Metaller i vattendrag R 2007:3 46 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

49 Metaller i vattendrag 2006 R 2007:3 Bilaga 2 Metallhalter i vattenmossa 2006 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 47

50 Metaller i vattendrag R 2007:3 Metallhalter (mg/kg TS) Nr Vattendrag Lokal X-koord Y-koord Datum Hg Pb Cu 1 Hovgårdsbäcken Pkt , Hovgårdsbäcken C ,08 9, Bäck från Gårdstenstippen Övre ,07 6, Björkedalens bäck Skatås vid 2,5 km ,07 6, Björkedalens bäck Innan sammanflöde , Krogabäcken Övre , Lerbäcksbäcken Övre ,08 8, Böneredsbäcken Hisings Kärra ,08 5, Skogomebäcken Pkt Y ,09 6, Tuve Sörgård Y ,06 8, Bäck vid Syrhålatippen Pkt Y ,05 9, Äsperedsbäcken Vid trumman , Äsperedsbäcken Nedre , Önneredsbäcken Övre , Önneredsbäcken Nedre , Stora ån Uppstr. golfbana , Stora ån Hults bro , Stora ån Tillflöde vid Siba , Golfbanedamm 1 rv ,07 6, Golfbanedamm 2 rv ,06 5, Haga å Övre , Kvibergsbäcken Kviberg , Lärjeån Övre ,09 4, Kvillebäcken Hökälladammen , Otterbäcken Skjutbanan , Bäck vid Säve Solberg , Bäck vid Säve Säve depå , Bäck till Rällsjön Utlopp från våtmark , Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

51 Metaller i vattendrag 2006 R 2007:3 Metallhalter (mg/kg TS) Nr Vattendrag Lokal X-koord Y-koord Datum Cd Cr Ni 1 Hovgårdsbäcken Pkt ,2 6,3 9,9 2 Hovgårdsbäcken C ,0 5,7 7,5 3 Bäck från Gårdstenstippen Övre ,36 4,8 5,1 4 Björkedalens bäck Skatås vid 2,5 km ,66 3,9 5,9 5 Björkedalens bäck Innan sammanflöde ,93 5,7 7,9 6 Krogabäcken Övre ,1 5, Lerbäcksbäcken Övre ,0 5,1 8,6 8 Böneredsbäcken Hisings Kärra ,66 4,6 6,2 9 Skogomebäcken Pkt Y ,89 5,0 7,5 10 Tuve Sörgård Y ,96 5, Bäck vid Syrhålatippen Pkt Y ,64 5,7 7,9 12 Äsperedsbäcken Vid trumman ,65 9, Äsperedsbäcken Nedre ,93 9, Önneredsbäcken Övre ,4 5,1 9,2 15 Önneredsbäcken Nedre ,73 7,1 9,4 17 Stora ån Uppstr. golfbana ,1 6, Stora ån Hults bro ,2 5, Stora ån Tillflöde vid Siba , Golfbanedamm 1 rv ,0 3,3 6,7 21 Golfbanedamm 2 rv ,78 3,8 6,4 22 Haga å Övre ,2 6,5 8,7 23 Kvibergsbäcken Kviberg ,75 4,8 7,0 24 Lärjeån Övre ,49 3,4 5,3 25 Kvillebäcken Hökälladammen ,98 6, Otterbäcken Skjutbanan ,79 3,6 4,3 27 Bäck vid Säve Solberg ,3 7, Bäck vid Säve Säve depå ,7 8, Bäck till Rällsjön Utlopp från våtmark ,0 4,5 6,9 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 49

52 Metaller i vattendrag R 2007:3 Metallhalter (mg/kg TS) Nr Vattendrag Lokal X-koord Y-koord Datum Zn Al Co 1 Hovgårdsbäcken Pkt ,3 2 Hovgårdsbäcken C ,6 3 Bäck från Gårdstenstippen Övre ,8 4 Björkedalens bäck Skatås vid 2,5 km ,4 5 Björkedalens bäck Innan sammanflöde Krogabäcken Övre ,1 7 Lerbäcksbäcken Övre Böneredsbäcken Hisings Kärra ,2 9 Skogomebäcken Pkt Y ,5 10 Tuve Sörgård Y Bäck vid Syrhålatippen Pkt Y ,9 12 Äsperedsbäcken Vid trumman ,3 13 Äsperedsbäcken Nedre Önneredsbäcken Övre Önneredsbäcken Nedre ,3 17 Stora ån Uppstr. golfbana Stora ån Hults bro Stora ån Tillflöde vid Siba Golfbanedamm 1 rv ,3 21 Golfbanedamm 2 rv ,9 22 Haga å Övre Kvibergsbäcken Kviberg ,1 24 Lärjeån Övre Kvillebäcken Hökälladammen Otterbäcken Skjutbanan ,6 27 Bäck vid Säve Solberg Bäck vid Säve Säve depå Bäck till Rällsjön Utlopp från våtmark ,6 50 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

53 Metaller i vattendrag 2006 R 2007:3 Metallhalter (mg/kg TS) Nr Vattendrag Lokal X-koord Y-koord Datum Fe As Mn 1 Hovgårdsbäcken Pkt , Hovgårdsbäcken C , Bäck från Gårdstenstippen Övre , Björkedalens bäck Skatås vid 2,5 km , Björkedalens bäck Innan sammanflöde , Krogabäcken Övre , Lerbäcksbäcken Övre , Böneredsbäcken Hisings Kärra , Skogomebäcken Pkt Y , Tuve Sörgård Y , Bäck vid Syrhålatippen Pkt Y , Äsperedsbäcken Vid trumman , Äsperedsbäcken Nedre , Önneredsbäcken Övre , Önneredsbäcken Nedre , Stora ån Uppstr. golfbana , Stora ån Hults bro , Stora ån Tillflöde vid Siba , Golfbanedamm 1 rv , Golfbanedamm 2 rv , Haga å Övre , Kvibergsbäcken Kviberg , Lärjeån Övre , Kvillebäcken Hökälladammen , Otterbäcken Skjutbanan , Bäck vid Säve Solberg , Bäck vid Säve Säve depå , Bäck till Rällsjön Utlopp från våtmark ,4 560 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 51

54 Metaller i vattendrag R 2007:3 52 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

55 Metaller i vattendrag 2006 R 2007:3 Bilaga 3 Metallhalter i vattenmossa Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 53

56 Metaller i vattendrag R 2007:3 Metallhalter (mg/kg TS) VATTENDRAG LOKAL Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn Hovgårdsbäcken Pkt , ,90 4, , , Hovgårdsbäcken Pkt , ,42 4,1 5, , , Hovgårdsbäcken Pkt ,12 5,0 11 0,51 2,9 4, , , Hovgårdsbäcken Pkt ,060 11,0 16 1,20 6,3 9, , , VATTENDRAG LOKAL Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn Hovgårdsbäcken C , ,67 3,1 4, Hovgårdsbäcken C , ,3 4, Hovgårdsbäcken C ,13 8,1 19 1,5 3,9 8, Hovgårdsbäcken C , ,0 7,0 7, , Hovgårdsbäcken C , ,8 5, , , Hovgårdsbäcken C , ,7 5, , , Hovgårdsbäcken C ,13 6,7 20 0,56 4,8 4, , , Hovgårdsbäcken C , ,0 5,7 7, , , VATTENDRAG LOKAL Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn Bäck från Gårdstenstippen Övre ,153 4,7 18 0,81 3,8 4, , ,75 Bäck från Gårdstenstippen Övre , ,11 1,0 2, , Bäck från Gårdstenstippen Övre ,09 6,5 12 0,32 3,3 2, , , Bäck från Gårdstenstippen Övre ,076 9,4 20 0,64 3,2 3, , ,0 311 Bäck från Gårdstenstippen Övre ,12 6,2 13 0,33 2,4 3, , ,0 640 Bäck från Gårdstenstippen Övre ,044 8,8 21 1,8 2,7 6, , , Bäck från Gårdstenstippen Övre , ,46 8,5 8, , , Bäck från Gårdstenstippen Övre ,12 7,2 15 0,72 4,8 5, , , Bäck från Gårdstenstippen Övre ,07 6,4 14 0,36 4,8 5, , , Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

57 Metaller i vattendrag 2006 R 2007:3 Metallhalter (mg/kg TS) VATTENDRAG LOKAL Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn Björkedalens bäck Skatås vid 2,5 km , ,65 2,0 5, , ,5 Björkedalens bäck Skatås vid 2,5 km , ,29 0,8 2, , Björkedalens bäck Skatås vid 2,5 km ,131 6,5 17 0,59 4,1 5, , , Björkedalens bäck Skatås vid 2,5 km ,138 7,0 17 0,46 2,2 2, , ,5 364 Björkedalens bäck Skatås vid 2,5 km ,15 6,6 16 0,63 3,4 5, , ,0 560 Björkedalens bäck Skatås vid 2,5 km , ,75 4,8 7, , , Björkedalens bäck Skatås vid 2,5 km , ,58 3,9 7, , ,7 810 Björkedalens bäck Skatås vid 2,5 km ,11 5,6 16 0,52 2,4 3, , ,0 620 Björkedalens bäck Skatås vid 2,5 km ,07 6,8 15 0,66 3,9 5, , , VATTENDRAG LOKAL Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn Björkedalens bäck Innan sammanflöde , ,23 0,8 2, , Björkedalens bäck Innan sammanflöde ,131 7,5 17 0,70 3,9 7, , , Björkedalens bäck Innan sammanflöde ,132 5,0 15 0,54 2,5 3, , , Björkedalens bäck Innan sammanflöde ,16 5,1 22 0,57 3,6 7, , , Björkedalens bäck Innan sammanflöde ,10 9,8 16 0,82 4,1 6, , Björkedalens bäck Innan sammanflöde ,10 9,1 13 0,63 3,9 5, , Björkedalens bäck Innan sammanflöde ,13 6,0 15 0,52 3,0 5, , , Björkedalens bäck Innan sammanflöde ,08 10,0 17 0,93 5,7 7, , VATTENDRAG LOKAL Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn Krogabäcken Övre ,02 7,4 21 1,1 2, Krogabäcken Övre ,12 7,4 34 1,8 6, Krogabäcken Övre ,05 7,0 35 2,9 2,2 9, Krogabäcken Övre ,09 3,3 0,65 2, Krogabäcken Övre ,17 5,9 39 1,3 3, , ,99 Krogabäcken Övre , ,34 0,7 7, , Krogabäcken Övre ,13 5,3 26 0,61 3,0 8, , , Krogabäcken Övre ,15 7,5 30 0,85 4, , , Krogabäcken Övre ,10 7,2 27 0,88 4, , , Krogabäcken Övre ,10 9,6 21 0,53 5,0 5, , , Krogabäcken Övre ,09 4,4 16 0,76 3, , , Krogabäcken Övre ,06 12,0 31 1,1 5, , , Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 55

58 Metaller i vattendrag R 2007:3 Metallhalter (mg/kg TS) VATTENDRAG LOKAL Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn Lerbäcksbäcken Övre ,05 8,5 23 2,2 1, Lerbäcksbäcken Övre ,14 5,2 21 1,9 2,5 7, Lerbäcksbäcken Övre , ,0 3, ,4 Lerbäcksbäcken Övre ,149 9,1 32 0,97 4,1 8, , , Lerbäcksbäcken Övre ,143 7,6 24 0,95 3,4 8, , Lerbäcksbäcken Övre ,13 8,5 29 0,70 4,1 5, , , Lerbäcksbäcken Övre ,13 7,4 16 0,62 3,6 6, , Lerbäcksbäcken Övre ,13 8,8 19 0,89 4,0 5, , Lerbäcksbäcken Övre ,08 8,9 19 1,0 5,1 8, , VATTENDRAG LOKAL Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn Böneredsbäcken Hisings Kärra ,060 7,4 20 3,2 2, Böneredsbäcken Hisings Kärra ,08 5,5 18 0,66 4,6 6, , , VATTENDRAG LOKAL Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn Skogomebäcken pkt Y ,09 9,4 45 3,7 3, Skogomebäcken pkt Y ,15 8,6 33 1,6 2, Skogomebäcken pkt Y ,093 2,3 1,4 2, Skogomebäcken pkt Y ,117 7,0 35 0,97 4, , Skogomebäcken pkt Y ,095 8,1 31 0,77 5, , Skogomebäcken pkt Y ,1 11,0 37 0,92 6, , Skogomebäcken pkt Y ,13 7,8 28 0,74 5,0 6, , , Skogomebäcken pkt Y ,09 6,9 24 0,9 5, , VATTENDRAG LOKAL Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn Tuve Sörgård Y ,09 8,4 16 0,53 4, , Tuve Sörgård Y ,11 4,2 13 0,54 2,5 7, , , Tuve Sörgård Y ,06 8,2 20 0,96 5,0 13, , Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

59 Metaller i vattendrag 2006 R 2007:3 Metallhalter (mg/kg TS) VATTENDRAG LOKAL Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn Bäck vid Syrhålatippen Pkt Y ,053 8,9 24 1,7 3, , , Bäck vid Syrhålatippen Pkt Y ,1 5,9 13 0,44 2,8 4, , ,1 340 Bäck vid Syrhålatippen Pkt Y ,12 4,5 12 0,68 2,8 4, , ,3 320 Bäck vid Syrhålatippen Pkt Y ,05 9,6 14 0,64 5,7 7, , ,6 660 VATTENDRAG LOKAL Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn Äsperedsbäcken Vid trumman , ,3 9, Äsperedsbäcken Vid trumman ,09 9,7 1,1 6, Äsperedsbäcken Vid trumman , ,81 5,9 8, , ,5 Äsperedsbäcken Vid trumman , ,17 2,3 5, , Äsperedsbäcken Vid trumman , ,86 6, , Äsperedsbäcken Vid trumman ,132 9,6 27 0,71 2,7 4, , ,5 817 Äsperedsbäcken Vid trumman , ,91 6, , ,3 980 Äsperedsbäcken Vid trumman , , , Äsperedsbäcken Vid trumman , ,56 8, , , Äsperedsbäcken Vid trumman ,11 8,4 25 0,83 6,3 9, , , Äsperedsbäcken Vid trumman , ,65 9, , VATTENDRAG LOKAL Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn Äsperedsbäcken Nedre , ,91 5,4 7, ,5 Äsperedsbäcken Nedre , ,67 4,3 5, , Äsperedsbäcken Nedre , ,65 4, , Äsperedsbäcken Nedre , ,69 5,3 9, , Äsperedsbäcken Nedre , ,56 5, , Äsperedsbäcken Nedre , ,61 6, , Äsperedsbäcken Nedre ,099 9,4 31 0,43 6,5 9, , Äsperedsbäcken Nedre ,13 8,3 37 0,84 6,0 9, , Äsperedsbäcken Nedre , ,93 9, , Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 57

60 Metaller i vattendrag R 2007:3 Metallhalter (mg/kg TS) VATTENDRAG LOKAL Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn Önneredsbäcken Övre , ,5 4, Önneredsbäcken Övre , ,6 4, ,8 Önneredsbäcken Övre , ,62 1,4 4, , Önneredsbäcken Övre , ,97 7,0 8, , , Önneredsbäcken Övre , ,64 7, , , Önneredsbäcken Övre , ,2 8, , Önneredsbäcken Övre ,092 9,7 50 1,2 4, , Önneredsbäcken Övre , ,4 5, , VATTENDRAG LOKAL Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn Önneredsbäcken Nedre , ,76 3,9 8, Önneredsbäcken Nedre , ,65 4,1 8, , ,8 Önneredsbäcken Nedre , ,20 1,0 2, , Önneredsbäcken Nedre , ,27 4,6 4, , , Önneredsbäcken Nedre , ,44 6 7, , Önneredsbäcken Nedre , ,48 8,2 7, , Önneredsbäcken Nedre ,12 7,7 25 0,41 4,0 4, , ,5 400 Önneredsbäcken Nedre , ,73 7,1 9, , VATTENDRAG LOKAL Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn Önneredsbäcken Östra kanten , ,1 0,7 1, , Önneredsbäcken Östra kanten ,165 4,8 15 0,43 2, , ,1 624 VATTENDRAG LOKAL Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn Stora ån Uppstr. golfbana , ,3 5, , Stora ån Uppstr. golfbana ,114 9,5 48 1,1 4,0 9, , , Stora ån Uppstr. golfbana ,14 9,7 45 0,55 4, , , Stora ån Uppstr. golfbana , ,84 6, , , Stora ån Uppstr. golfbana , ,87 6, , , Stora ån Uppstr. golfbana ,12 6,6 45 0,60 4,2 7, , , Stora ån Uppstr. golfbana , ,10 6, , , Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

61 Metaller i vattendrag 2006 R 2007:3 Metallhalter (mg/kg TS) VATTENDRAG LOKAL Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn Stora ån Hults bro , ,54 7,0 9, , , Stora ån Hults bro ,13 9,2 39 1,0 6,2 8, , ,0 79 Stora ån Hults bro , ,7 12,0 13, , Stora ån Hults bro ,11 6,8 32 0,50 4,4 5, , , Stora ån Hults bro , ,20 5,5 13, , , VATTENDRAG LOKAL Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn Haga å Övre ,12 8,5 22 0,92 4,2 5, , Haga å Övre ,14 9,5 19 0,75 6,3 8, , , Haga å Övre ,082 6,8 20 1,1 4,3 5, , Haga å Övre ,11 9,1 17 0,90 6,0 7, , Haga å Övre ,12 7,9 18 0,90 4,8 6, , Haga å Övre , ,20 6,5 8, , VATTENDRAG LOKAL Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn Kvibergsbäcken Kviberg , ,60 2,0 6, Kvibergsbäcken Kviberg , ,2 4,0 9, Kvibergsbäcken Kviberg , ,86 3,8 5, , ,5 Kvibergsbäcken Kviberg , ,64 4,5 4, , , Kvibergsbäcken Kviberg , ,75 4,2 5, , , Kvibergsbäcken Kviberg , ,92 5,2 9, , , Kvibergsbäcken Kviberg ,14 9,1 25 0,47 3,8 6, , , Kvibergsbäcken Kviberg ,12 6,8 23 0,55 3,6 4, , , Kvibergsbäcken Kviberg , ,75 4,8 7, , , VATTENDRAG LOKAL Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn Lärjeån Övre ,117 6,5 18 0,70 4,5 6, , , Lärjeån Övre ,148 6,8 27 0,86 4,1 6, , Lärjeån Övre ,15 5,2 17 0,51 3,1 5, , ,6 980 Lärjeån Övre ,093 6,1 18 0,86 3,4 7, , , Lärjeån Övre ,11 5,6 13 0,49 4,3 6, , , Lärjeån Övre ,10 6,8 19 0,80 5,4 6, , , Lärjeån Övre ,09 4,4 16 0,49 3,4 5, , ,0 730 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 59

62 Metaller i vattendrag R 2007:3 Metallhalter (mg/kg TS) VATTENDRAG LOKAL Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn Kvillebäcken Hökälladammen , ,70 5,7 8, , Kvillebäcken Hökälladammen ,15 6,1 21 0,37 3,6 6, , , Kvillebäcken Hökälladammen , ,1 6, , Kvillebäcken Hökälladammen ,11 6,9 27 0, , Kvillebäcken Hökälladammen ,1 4,7 38 0,56 3,1 7, , , Kvillebäcken Hökälladammen ,07 21,0 31 0,98 6,8 12, , VATTENDRAG LOKAL Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn Otterbäcken Skjutbanan , ,12 2,6 9, Otterbäcken Skjutbanan ,033 8,1 14 0,78 1,8 5, Otterbäcken Skjutbanan , ,86 4, Otterbäcken Skjutbanan , ,0 2,5 5, , ,89 Otterbäcken Skjutbanan , ,1 0,13 0,5 0, , Otterbäcken Skjutbanan , ,48 3,4 5, , ,3 758 Otterbäcken Skjutbanan , ,56 2,8 3, , ,4 556 Otterbäcken Skjutbanan , ,66 2,2 5, , ,0 400 Otterbäcken Skjutbanan , ,62 3,6 5, , ,8 380 Otterbäcken Skjutbanan , ,59 3,3 5, , ,3 840 Otterbäcken Skjutbanan , ,42 1,8 2, , ,9 310 Otterbäcken Skjutbanan , ,79 3,6 4, , ,6 410 VATTENDRAG LOKAL Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn Bäck vid Säve Solberg , ,4 2, Bäck vid Säve Solberg , ,7 2, Bäck vid Säve Solberg , ,6 4, Bäck vid Säve Solberg , ,4 5, ,7 Bäck vid Säve Solberg , ,42 1,2 4, , Bäck vid Säve Solberg , ,2 7, , Bäck vid Säve Solberg , ,76 3,8 8, , Bäck vid Säve Solberg , ,93 4, , ,0 940 Bäck vid Säve Solberg , ,3 6, , , Bäck vid Säve Solberg , ,78 9, , Bäck vid Säve Solberg , ,66 5,0 9, , , Bäck vid Säve Solberg , ,3 7, , Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

63 Metaller i vattendrag 2006 R 2007:3 Metallhalter (mg/kg TS) VATTENDRAG LOKAL Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn Bäck vid Säve Säve depå ,11 5,8 17 1,40 3, Bäck vid Säve Säve depå ,05 7,5 37 2,50 1, Bäck vid Säve Säve depå ,11 4,9 1,60 4, Bäck vid Säve Säve depå , ,90 5, ,6 Bäck vid Säve Säve depå , ,45 1,5 4, , Bäck vid Säve Säve depå , ,7 8, , VATTENDRAG LOKAL Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn Bäck till Rällsjön Utlopp från våtmark , ,54 1,6 4, , , Bäck till Rällsjön Utlopp från våtmark , ,0 4,5 6, , ,4 560 Medelvärde 0, ,77 3,1 5, , ,0 530 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 61

64 Metaller i vattendrag R 2007:3 62 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

65 Metaller i vattendrag 2006 R 2007:3 Bilaga 4 Bedömningsgrunder för metallundersökningar Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 63

66 Metaller i vattendrag R 2007:3 METALLUNDERSÖKNINGAR ALLMÄNT För att få en översiktlig bild av metallföroreningsläget i ett vatten, med hjälp av vattenmossa, räcker det ofta med någon enstaka undersökning. Men eftersom stora årstids- och mellanårsvariationer kan förekomma, framför allt i vatten med punktutsläpp och stora flödesskillnader, är det en fördel om bedömningen görs på basis av flera undersökningstillfällen. Det bör också understrykas att kännedom om perioder med hög belastning, vilka kan vara helt utslagsgivande för recipienten, är nog så viktiga för en korrekt bedömning av tillståndet i ett vattendrag. Tabell 1. Naturvårdsverkets gränsvärden för bedömning av metaller i vattenmossa (Wiederholm 1999) (halter i mg/kg torrsubstans). Klass Benämning Mycket låga halter Låga halter Måttligt höga halter Kvicksilver (Hg) 0,04 0,04-0,1 0,1-0,3 Kadmium (Cd) 0,3 0,3-1,0 1,0-2,5 Arsenik (As) 0,5 0, Bly (Pb) Krom (Cr) 1,5 1,5-3,5 3,5-10 Nickel (Ni) Koppar (Cu) Zink (Zn) Kobolt (Co) Klass 4 5 Benämning Höga halter Mycket höga halter Kvicksilver (Hg) 0,3-1,5 >1,5 Kadmium (Cd) 2,5-15 >15 Arsenik (As) 8-40 >40 Bly (Pb) >150 Krom (Cr) >50 Nickel (Ni) >150 Koppar (Cu) >250 Zink (Zn) >2500 Kobolt (Co) >150 BEDÖMNING Metaller i vattenmossa ingår som parameter i Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet Sjöar och vattendrag. För kvicksilver, bly, koppar, kadmium, krom, nickel, zink, kobolt och arsenik går det att göra en översättning av den uppmätta metallhalten i mossa till rådande miljötillstån (tabell 1). Bedömningen av föroreningsgraden grundar sig på en jämförelse med nationella bakgrundshalter där uppmätt halt divideras med bakgrundshalt. I tabell 2 redovisas klassgränser för bedömning av föroreningsgrad.. 64 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

67 Metaller i vattendrag 2006 R 2007:3 Tabell 2. Bedömning av föroreningsgrad. Uppmätt halt/jämförvärde och tidigare gränsvärden. Förorenings- Benämning Uppmätt halt/ grad jämförvärde 1 Ingen eller obetydlig förorening 2,0 2 Liten förorening 2,0-4,0 3 Tydlig förorening 4, Stor förorening Mycket stor förorening > 25 När man bedömer hur påverkat ett vattendrag är av metallföroreningar måste hänsyn bl a tas till naturliga bakgrundshalter, påverkan av luftburna föroreningar och eventuell försurnings-påverkan. Med naturlig bakgrundshalt menas här tillståndet i ett av människan opåverkat vatten. Sådana förhållanden existerar knappast längre. Provisoriska värden på bakgrundshalter finns att tillgå från opåverkade områden i Norrland (tabell 3) (Wiederholm 1999). Bedömningsgrunder för metaller är inte effektrelaterade, utan snarare beskrivande och tänkta att ge en grov men enhetlig indelning av tillstånd och föroreningsnivå i förhållande till bakgrundhalten. För att bedöma metallföroreningssituationen används i den här undersökningen den modell som presenteras i Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet sjöar och vattendrag (Naturvårdsverkets rapport 4913 och 4920). TABELL 3. Nationella bakgrundshalter, från opåverkade vattendrag i Norrland (halter i mg/kg torrsubstans). Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn As 0, , Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 65

68

69 Publikationer utgivna av Göteborgs Miljöförvaltning Rapporter (ISSN , ISRN GBG-M-R-år/nr- -SE): R 2007:1 Årsrapport 2006 Bokslut och resultat för Göteborgs miljönämnd R 2007:2 Bottenfauna. En undersökning av bottenfauna i sötvatten i Göteborg 2006 R 2007:3 Metaller i vattendrag. En undersökning av metallhalter i vattenmossa i Göteborg 2006 R 2007:4 Transplantering av lunglav Lobaria pulmonaria i sex skogsbestånd i Göteborg R 2007:5 Kvicksilver i gädda från insjöar i Göteborg R 2006:1 Årsrapport 2005 Bokslut och resultat för Göteborgs miljönämnd R 2006:2 Bottenfauna En undersökning av bottenfauna i sötvatten i Göteborg 2005 R 2006:3 Metaller i vattendrag En undersökning av metallhalter i vattenmossa i Göteborg 2005 R 2006:4 Ålgräsets utbredning och tillstånd i Göteborg R 2006:5 Sveriges ekologiska fotavtryck - en utgångspunkt för lokala beräkningar. Etapp 1. Användning av energi och bebyggd mark för boende och mobilitet R 2006:6 Årsrapport luftföroreningar Mätningar i Göteborgsområdet R 2006:7 Tennorganiska föreningar - förekomst och användning i Göteborg R 2006:8 PFOS, Perfluoroktansulfonat - förekomst och användning i Göteborg R 2006:9 Kartläggning av arbetet med miljömåltider i Göteborgs stadsdelar R 2006:10 Miljörapport 2005 En beskrivning av miljötillståndet i Göteborg R 2006:11 EM i friidrott 2006 Miljöförvaltningens arbete med tillsyn och miljöanpassning R 2006:12 Flodpärlmusslor En skalanalys av fem flodpärlmusslor från Lärjeån i Göteborg PM (ISSN X, ISRN GBG-M-PM- -år/nr- -SE): PM 2006:1 Alkylatbensin. Informationsinsatser under 2004 PM 2006:2 Luftkvaliteten i Angered. Mätningar av luftföroreningar augusti 2005-januari 2006 PM 2006:3 Ateljéprojektet kadmium och bly i konstnärsfärger och keramikglasyrer. Ett delprojekt inom projektet Giftfritt Göteborg 2005 PM 2006:4 Batteriprojekt del 1 - kaadmium i varor med laddbara batterier Ett delprojekt inom projektet Giftfritt Göteborg 2005 PM 2006:5 Luftkvaliteten i gatunivå vid tre platser i centrala Göteborg PM 2006:6 Fördjupad försöksdjurstillsyn PM 2006:7 Utvärdering av PM 2.5 -mätningar PM 2006:8 Fågelinfluensan. Uppföljning av miljöförvaltningens arbete. PM 2006:9 Kosmetikatillsyn

70