Undersökning av metaller och PCB med hjälp av sedimentprovtagning och passiv provtagning (Ecoscope).
|
|
- Martin Samuelsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Skara Lidan-Nossans VVF Undersökning av metaller och PCB med hjälp av sedimentprovtagning och passiv provtagning (Ecoscope). Uppdraget ALcontrol AB fick i uppdrag av Lidan-Nossans vattenvårdsförbund att utföra en undersökning av provpunkterna enligt tabell 1. Syftet var att undersöka metallinnehållet i sediment i de vattendrag där förbundet utför recipientkontroll. Årets undersökningar utgör också uppföljning av en undersökning, som utfördes i Lidan- Nossans vattenvårdsförbunds regi De vattendrag som berörs är Lidan, Nossan, Sjöråsån och Mariedalsån. Årets provtagning utfördes genom att sedimentprov på de översta 10 cm togs ut på tre platser i anslutning till provpunkten. De tre delproven blandades därefter till ett samlingsprov som senare analyserades. Om sedimentprov ej kunde tas användes Ecoscope. Det skall påpekas att koordinaterna nedan utgör exakt provplats medan angiven provpunkt/plats har utgjort riktpunkt vid upprättandet av provtagningsprogrammet. Denna rapport är upprättad av ALcontrol AB i samarbete med Sundh Miljö, Falköping. Tabell 1. Provpunkter, provtagningsmetod och parameteromfång. Punkt/Plats Koordinater Datum Kommun Matris Analys NOSSAN 720, Nossan bron i Herrljunga, / Herrljunga Sed Silver HERRLJUNGA 730, Nossan, bron vid Fölene HERRLJUNGA / Herrljunga Sed Silver 748, Nossan Krokstorp, / Essunga Sed Met+PCB7 Nossan mellan Neck s, och Krusegårdstippen / Essunga Sed Met+PCB7 Nossan mellan ARV och Krusegårdstippen, / Essunga Sed Met+PCB7 760, Nossan Bäreberg, / Essunga Sed Met+PCB7 Nossan, Bredöl, / Essunga Sed Metaller , Nossan väg 560, / Grästorp Sed Metaller GRÄSTORP LIDAN 630, Hornborgaån, FALKÖPING / Falköping Sed Metaller Ecoscope, uppströms Bragnumsåns utflöde i Lidan, FALKÖPING / Ecoscope,nedströms Bragnumsåns Falköping Ecoscope Met+PCB7 utflöde i Lidan, FALKÖPING / Falköping Ecoscope Met+PCB7 590, Lidan, gångbron vid sjukhuset i Lidköping, LIDKÖPING / Lidköping Sed Metaller SJÖRÅSÅN 330, Sjöråsån, bron vid Stampen, GÖTENE / Götene Sed Metaller MARIEDALSÅN 460, Mariedalsån,Sjökvarn, GÖTENE / Götene Sed Metaller 1
2 Resultat Tabell 2. Sammanfattning av analysresultatet. Enheterna är mg/kgts för metaller och PCB7 i sediment. För de två punkterna provtagna med Ecoscope är enheterna ng/g jonbytarmassa, och ug/ml extrakt. Färgmarkeringarna motsvaras av klassindelning i enlighet med SNV R 4913: x Klass 1, mycket låga halter. x Klass 4, höga halter x Klass 2, låga halter x Klass 5, mycket höga halter x Klass 3, måttligt höga halter Punkt/Plats Jnr Ts Pb Cd Cu Cr Hg Ni Zn Ag PCB7 NOSSAN 720, Nossan bron i Herrljunga, HERRLJUNGA ,6 11 0, ,6 0,05 9,1 120 <3 x 730, Nossan, bron vid Fölene, HERRLJUNGA 748, Nossan Krokstorp, ,8 11 0, , <3 x ,3 20 0, , x <0,02 Nossan mellan Neck s ,9 35 1, , x 0,064 och Krusegårdstippen, Nossan mellan ARV och ,9 28 0, ,18 7,7 440 x 0,032 Krusegårdstippen, 760, Nossan Bäreberg, ,8 19 0, ,08 9,7 170 x <0,02 Nossan, Bredöl, ,2 13 0, ,05 9,6 130 x x , Nossan, väg 560, GRÄSTORP LIDAN 630, Hornborgaån, FALKÖPING ,1 26 0, , x x ,7 4,6 0,27 7,9 4,7 <0,03 8,1 340 x x Ecoscope, uppströms 8946 x 49 2,4 <115 <24 <2,2 < x <0,003 Bragnumsåns utflöde i Lidan, FALKÖPING Ecoscope,nedströms 8945 x 158 6, <2,2 < x <0,003 Bragnumsåns utflöde i Lidan, FALKÖPING Blank-Ecoscope 8347 x 45 <2,2 <115 <24 <2,2 < x <0, , Lidan, gångbron vid sjukhuset i Lidköping, LIDKÖPING SJÖRÅSÅN 330, Sjöråsån, bron vid Stampen, GÖTENE MARIEDALSÅN 460, Mariedalsån,Sjökvarn, GÖTENE ,4 14 0, , x x ,8 25 0, , x x ,3 11 0, ,5 0,04 7,3 60 x x 2
3 Referenser Som referensmaterial för bedömning av metallhalterna har SNV R 4913 Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag använts. Klassindelningen i denna rapport har gjorts så att klasserna mycket låga halter, låga halter och måttligt höga halter representerar ca 95 av mätvärdena i underlaget, medan höga halter och mycket höga halter motsvarar värden som representeras av lokalt belastade områden. Som referensmaterial för bedömning av halterna PCB7 har använts: - Vänerns årsskrift 1999, kapitel 8 Miljögifter och metaller i Vänerns sediment 1998 ; KM Lab AB, Holger Torstensson; Uppdragsgivare Vänerns vattenvårdsförbund. - Rapport gällande undersökning av sedimentprover med avseende på PCB/DDT, samt passiv provtagning av metaller och PCB/DDT med hjälp av Ecoscope ( KM Lab AB ). För bedömning av risk för skador på ekosystemet, beroende på PCB7, användes dokumentet; (dokumentet är omtvistat men ger en viss vägledning): - Organiska miljögifter, Bakgrundsdokument till bedömning för sjöar och vattendrag, ( ; Karin Hanze, Kemikalieinspektionen, och Peter Sundin, Inst. för miljöanalys, SLU, Uppsala) De undersökningar som ligger till grund för trendanalyserna, diskussionen och uppgifterna i bilaga 1 är: Metallundersökning på 18 punkter 2000 Metaller i vattenmossa (Lidan-Nossan vattenvårdsförbund) Försök med Ecoscope på 5 punkter inom specialprojekt Miljögifter (Lidan-Nossan vattenvårdsförbund) Metallundersökning på 18 punkter i april och september 1997 Metaller i vattenmossa. (Lidan-Nossan vattenvårdsförbund) Metallundersökning på 18 punkter 1992 Metaller i vattenmossa. (Lidan-Nossan vattenvårdsförbund) Metallundersökning på 18 punkter 1987 Metaller i vattenmossa. (Lidan-Nossan vattenvårdsförbund) Metallundersökning på Nossans sediment på 5 punkter (Ulén 1978, Länsstyrelsen i Skaraborgs län) Undersökning av metallinnehållet i en vattenmossa från fyra avrinningsområden. (Lann 1975, Länsstyrelsen i Skaraborgs län) Trendanalyser och kommentarer till årets provtagning Punkterna redovisas med början på vattendragets uppströmspunkter. Trendanalys och utvärdering av tidigare undersökningar har gjorts på de punkter där de tidigare undersökningarna bedömts som relevanta. Det innebär bl.a. att punkter som ligger förhållandevis långt ifrån årets provpunkter inte beaktats. Exempelvis bedöms inte punkten 708 Annelund vara jämförbar med uppströmspunkten bron i Herrljunga. 708 Annelund m.fl. behandlas därför enbart i bilaga 1 som är en sammanställning över samtliga metallanalyser utförda på vattenmossa inom Lidan. Nossan, Sjöråsån och Mariedalsån. Det skall framhållas att metoder, analysutrustning och detektionsnivåer har förändrats från mitten av 1970-talet fram till idag. Redovisningen av 1997 års metallanalyser på vattenmossa utgörs på vissa punkter av medelvärdet av ett vår- och höstprov. Övriga redovisade analyser utgörs av ett höstprov. 3
4 Nossans vattensystem HERRLJUNGA KOMMUN 720, Nossan, bron i Herrljunga. Halten silver ligger under detektionsgräns. Punkt/Plats Jnr Ts Pb Cd Cu Cr Hg Ni Zn Ag PCB7 NOSSAN 720, Nossan bron i Herrljunga, HERRLJUNGA ,6 x x x x x x x <3 x HERRLJUNGA KOMMUN 730, Nossan bron vid Fölene Halten silver ligger under detektionsgräns. Punkt/Plats Jnr Ts Pb Cd Cu Cr Hg Ni Zn Ag PCB7 730, Nossan bron vid Fölene, HERRLJUNGA ,6 x x x x x x x <3 X Prover på vattenmossa har tagits 1987, 1992, 1997 och Resultaten från denna provtagning visar att samtliga analyser ligger inom intervallet mycket låga halter till måttligt höga halter. Möjliga trender är att kadmium minskat. Övriga metaller med undantag av krom förefaller hållit en jämn nivå över perioden ,6 5,8 14,3 0,026 4,9 1, ,64 2,8 17 0,05 8,3 1, < ,10 5,85 0,78 17, , ,4 0,9 0, ,9 0,32 7,9 7, , ,7 1,8 <1,1 82 KOMMUN 748, Nossan Krokstorp Sedimentprovet är taget uppströms vägen till Fåglum/Kyrkås dvs uppströms Viskebäckens utflöde till Nossan se även bilaga 1. Metallerna koppar, krom och nickel förekommer i måttligt höga halter. Övriga metaller förekommer i låga till mycket låga halter. PCB7 ligger under rapporteringsgräns (ej påvisat) och bedöms ej vara påverkad av punktkälla. Sedimentundersökningar är gjorda 1978 på en punkt som kallas uppströms Nossebro. Det är dock osäkert var den exakta provplatsen var belägen. Mest troligt är att den är belägen närmare Nossebro än vid 748 Krokstorp. Resultaten från dessa undersökningar i förhållande till årets ser ut som följande: Punkt/Plats Jnr Ts Pb Cd Cu Cr Hg Ni Zn Ag PCB7 748, Nossan Krokstorp, ,3 20 0, , x <0, års undersökningar 8,5 0, ,1 0,136 7,3 87 4
5 Resultaten visar att samtliga parametrar ligger inom intervallet mycket låga halter till måttligt höga halter. Samtliga metaller tenderar att ha ökat från 1978 års undersökning. Prover på vattenmossa har tagits på samma punkt 1975, 1987, 1992, 1997 och Resultaten nedan visar att nästan samtliga analyser ligger inom intervallet mycket låga halter till måttligt höga halter. Nickel 1975 visar dock på höga halter. Möjliga trender är att kadmium och bly minskat och att kvicksilver stabiliserats på mycket låga halter ,0 2,0 34 0,07 32,0 < ,8 0,85 9,8 0,011 2,4 0, ,47 1,3 14 0,16 9,7 3, ,065 0,18 3,7 0, , ,5 0,82 <0, ,79 0,29 6,2 7, , ,2 1,4 <1,1 64 KOMMUN Nossan mellan Neck s och Krusegårdstippen, Essunga samhälle Metallerna koppar, krom, nickel, och zink förekommer i måttligt höga halter. Punkten uppvisar de högsta mätvärdena för zink, koppar, kadmium och bly i denna undersökning. Kadmium förekommer i låg halt och bly i mycket låg halt. Övriga metaller förekommer i mycket låga till låga halter. PCB7 förekommer i sådan halt att påverkan från punktkälla är trolig. Risk för skador på känsliga arter finns. Punkt/Plats Jnr Ts Pb Cd Cu Cr Hg Ni Zn Ag PCB7 NOSSAN Nossan mellan Neck s ,9 35 1, , x 0,064 och Krusegårdstippen, KOMMUN Nossan mellan ARV och Krusegårdstippen, Essunga tätort Metallerna koppar och zink förekommer i måttligt höga halter, medan övriga metaller finns i låga till mycket låga halter. Punkten uppvisar de näst högsta mätvärdena för zink och bly i denna undersökning. Bly förekommer dock i mycket låg halt. PCB7 förekommer i sådan halt att påverkan från punkt källa är trolig. Risk för skador på känsliga arter finns. Punkt/Plats Jnr Ts Pb Cd Cu Cr Hg Ni Zn Ag PCB7 Nossan mellan ARV och ,9 28 0, ,18 7,7 440 x 0,032 Krusegårdstippen, KOMMUN 760, Nossan Bäreberg, nedströms Essunga ARV Samtliga metaller förekommer i mycket låga till låga halter. PCB7 ligger under rapporteringsgräns och bedöms ej vara påverkad av punktkälla. Sedimentundersökningar är gjorda 1978 på en punkt som kallas nedströms Nossebro. Det är dock osäkert var den exakta provpunkten var belägen men det framgår av dokumentationen att provet är taget nedströms 5
6 Nossebro avloppsreningverk. Hur denna provpunkt låg i förhållande till årets undersökning är sålunda okänt. Resultaten från undersökningarna 1978 i förhållande till årets ser ut som följande: Punkt/Plats Jnr Ts Pb Cd Cu Cr Hg Ni Zn Ag PCB7 760, Nossan Bäreberg, ,8 19 0, ,08 9,7 170 x <0, års undersökningar 50 0, , Resultaten visar att samtliga analyser ligger inom intervallet mycket låga halter till måttligt höga halter. Kvicksilver utgör dock ett undantag där höga halter konstaterades Samtliga metaller tenderar att ha minskat med undantag av krom som uppvisar en liten ökning. Kvicksilver, koppar, bly och zink visar en mycket markant minskning. Prover på vattenmossa har aldrig tagits på punkt 760. Närmsta nedströms belägna punkt är 778, bron vid Tengene, se bilaga 1. KOMMUN Nossan Bredöl Samtliga metaller förekommer i mycket låga till låga halter. Punkt/Plats Jnr Ts Pb Cd Cu Cr Hg Ni Zn Ag PCB7 Nossan, Bredöl, ,2 13 0, ,05 9,6 130 x x Prover på vattenmossa har tagits på vid ett tillfälle Resultaten från denna provtagning visar att samtliga analyser ligger inom intervallet låga halter till höga halter. Denna provtagning stärker bilden av att Nossan nedströms Nossebro tidigare var tydligt påverkad av metaller. Årets metallprovtagning i sediment indikerar att förhållandena i denna del av Nossan förbättrats <0,8 <4,5 34 1,0 16 < GRÄSTORPS KOMMUN , Nossan bron vid väg 560 Punkten ligger nedströms Grästorps samhälle och avloppsreningsverk. Koppar förekommer i måttligt hög halt. Zink ligger på gränsen mellan låg halt och måttligt hög halt. Övriga metaller förekommer i låga till mycket låga halter. Sedimentundersökningar är gjorda 1978 på en punkt som kallas nedströms Grästorp. Det är dock osäkert var den exakta provpunkten var belägen. Vi vet dock att den var belägen nedströms Grästorps ARV. Resultaten från dessa undersökningar i förhållande till årets ser ut som följande: Punkt/Plats Jnr Ts Pb Cd Cu Cr Hg Ni Zn Ag PCB , Nossan, väg 560, ,1 26 0, , x x GRÄSTORP 1978 års undersökningar 11 0, ,
7 Resultaten visar att samtliga parametrar ligger inom intervallet mycket låga halter till måttligt höga halter. Samtliga metaller med undantag av nickel indikerar dock att metallhalterna i sedimenten ökat. Nickelhalterna ligger på samma nivå som tidigare. Prover på vattenmossa har tagits på samma punkt 1975, 1987, 1992, 1997 och Resultaten visar att samtliga analyser ligger inom intervallet mycket låga halter till måttligt höga halter. Av bilaga 1 framgår att denna punkt har jämförelsevis höga halter av zink, något som bör utredas vidare. Möjliga trender är att kadmium och bly i den fria vattenmassan minskat. Krom tenderar att variera kraftigt mellan provtillfällena <0,80 <4,5 34 <0,10 14 < ,80 0,98 9,2 0,014 2,1 0, ,26 3,8 14 0,14 9,6 4, ,26 0,11 3,65 1, , ,8 1,7 <0, ,96 0, , , ,5 2,1 <1,1 77 Lidans vattensystem FALKÖPINGS KOMMUN 630, Hornborgaån Zink förekommer i måttligt hög halt, nickel i låg halt, övriga metaller i mycket låga halter. Provet är taget nedströms bron vid Bosgården dvs. nedströms utsläppet från Ranstadområdet och Broddetorps avloppsreningsverk. Punkt/Plats Jnr Ts Pb Cd Cu Cr Hg Ni Zn Ag PCB7 630, Hornborgaån, FALKÖPING ,7 4,6 0,27 7,9 4,7 <0,03 8,1 340 x x Prover på vattenmossa har tagits 1987, 1992, 1997 och Resultaten visar att samtliga analyser ligger inom intervallet mycket låga halter till måttligt höga halter. Även på denna punkt har kadmium minskat ,64 0,54 12,4 0,014 2,6 0, ,56 1,3 16 0,2 30 2, ,11 0,625 1,23 0,42 9, , ,45 1,1 0, ,5 0,26 3,8 4, ,023 9,8 1,1 1,1 <1,1 46 FALKÖPINGS KOMMUN Uppströms Bragnumåns utflöde i Lidan. Upptaget till Ecoscope i provpunkten skiljer sig knappt från blankvärdena. För att ett upptag skall sägas vara påvisat tillämpar Alcontrol AB faktor 2 som säkerhetsfaktor. Påverkan i punkten har ej påvisats. PCB kunde inte påvisas alls. Punkt/Plats Jnr Ts Pb Cd Cu Cr Hg Ni Zn Ag PCB7 Ecoscope, uppströms 8946 x 49 2,4 <115 <24 <2,2 < x <0,003 Bragnumsåns utflöde i Lidan, FALKÖPING Metaller har inte provtagits på denna punkt tidigare varken på sediment, med Ecoscope eller med vattenmossa. 7
8 FALKÖPINGS KOMMUN Nedströms Bragnumåns utflöde i Lidan. Metallerna bly, kadmium, koppar, krom och zink har tagits upp i mängder som ger mätvärden minst två gånger högre än blank och punkten uppströms. En viss metallpåverkan kan därför sägas ha påvisats se även sammanfattningen nedan. PCB kunde inte påvisas alls. Punkt/Plats Jnr Ts Pb Cd Cu Cr Hg Ni Zn Ag PCB7 Ecoscope,nedströms 8945 x 158 6, <2,2 < x <0,003 Bragnumsåns utflöde i Lidan, FALKÖPING Metaller har inte provtagits på denna punkt tidigare varken på sediment, med Ecoscope eller med vattenmossa. Prover på vattenmossa har dock tagits i Bragnumsån som utgör recipient för Falköpings avloppsreningsverk. Ån får sitt vatten från Hulesjön som tidigare konstaterats vara kraftigt påverkad av miljögifter och metaller i sedimenten. Resultaten visar att samtliga analyser ligger inom intervallet mycket låga halter till måttligt höga halter. Möjliga trender är att kadmium och bly i den fria vattenmassan minskat. Utvecklingen av t.ex. halten av kadmium är osäker. Krom tenderar att variera kraftigt mellan provtillfällena. Kvicksilver ligger konstant lågt ,1 3 11,9 0,022 1,1 0, ,24 2,4 13 0, , ,56 0,075 5,15 1,18 14, , ,75 2,1 0, ,6 0,54 4,4 4, <0, ,9 1,1 <1,1 40 LIDKÖPINGS KOMMUN 590, Lidan, gångbron vid sjukhuset i Lidköping Samtliga metaller förekommer i mycket låga till låga halter. Punkt/Plats Jnr Ts Pb Cd Cu Cr Hg Ni Zn Ag PCB7 590, Lidan, väg 44, Lidköping, LIDKÖPING ,4 14 0, , x x Prover på vattenmossa är tagna 1987, 1992, 1997 och De tre första tillfällena vid Rörstrandsleden och den sista gången vid gångbron vid sjukhuset. Kadmium visar en minskande trend ,7 0,37 7,8 0,015 1,9 0, ,55 2,8 16 0, , ,26 0,115 2,05 1,65 17, , ,4 2 0, ,4 0,13 5,8 7, , ,9 <1,1 50 Sjöråsåns vattensystem GÖTENE KOMMUN 330, Sjöråsån bron vid Stampen Metallerna förekommer i mycket låga till låga halter utom för koppar, krom och nickel som förekommer i måttligt höga halter. 8
9 Punkt/Plats Jnr Ts Pb Cd Cu Cr Hg Ni Zn Ag PCB7 330, Sjöråsån, bron vid Stampen, GÖTENE ,8 25 0, , x x Prover på vattenmossa är tagna 1987, 1992, 1997 och Kvicksilver visar en minskande trend. Osäkerhet råder beträffande kadmiumets och kromets utveckling ,4 9,7 0,05 1,8 0, ,36 1,4 13 0, , ,085 0,11 2,1 0,85 11, , ,3 0,95 0, ,97 0,46 6 6, , ,5 2,4 <1,1 66 Mariedalsåns vattensystem GÖTENE KOMMUN 460, Mariedalsåns Sjökvarn Samtliga metaller förekommer i mycket låga till låga halter. Punkt/Plats Jnr Ts Pb Cd Cu Cr Hg Ni Zn Ag PCB7 460, Mariedalsån,Sjökvarn, GÖTENE ,3 11 0, ,5 0,04 7,3 60 x x Prover i vattenmossa har tagits 1987, 1992, 1997 och Kadmium visar en minskande trend ,84 2,6 9,1 0,029 2,6 0, ,3 2,9 14 0,2 16 3, ,39 0,06 4,35 3,55 13, , ,35 2,55 <0, ,3 0,19 3,8 9, , ,6 2,1 <1,1 52 Sammanfattning av årets provtagningar Sediment års undersökningar visar inte på några alarmerande höga halter av metaller. Punkten Nossan mellan Neck s och Krusegårdstippen i Essunga samhälle har dock visat sig vara hårdast belastad, även av PCB. I punkten Nossan mellan Krusegårdstippen och ARV i Essunga samhälle, finns ett liknande mönster i föroreningsprofilen. Det verkar som Krusegårdstippen inte tillför ytterligare metall/pcb-belastning, förutom en liten förhöjning av kvicksilverhalten. Årets undersökning har påvisat PCB-halter som är i nivå med de som uppmättes vid Lidan-Nossans vattenvårdsförbunds specialundersökningar 1999 vid Nossan Bredöl, (se referenser) års undersökning redovisar en PCB-halt på mg/kgts vid Nossan Bredöl, och mg/kgts vid Sjöråsån Stampen. PCB-halterna ligger också i nivå med vad som påvisades i Vänern 1998 (se referenser). I Vänerns årsskrift 1999 finns redovisat halter i Värmlandssjön i intervallet mg/kgts, i Dalbosjön mg/kg Ts och NO Lurö mg/kgts. 9
10 Ecoscope Årets undersökningar har påvisat ett visst upptag av metaller till Ecoscope nedströms Bragnumsåns tillflöde till Lidan. En bedömning av hur den påvisade transporten av metaller i vattnet, speglar förekomsten av metaller i Bragnumsåns sediment, kan endast göras ganska grovt. Upptaget av zink och kadmium till Ecoscope, nedströms Bragnumsåns tillflöde till Lidan, är 2-3 gånger större än blank. Upptaget indikerar att en viss transport av metaller förekommer i Bragnumsån, men behöver inte innebära att åns sediment innehåller höga halter metaller. Vid undersökningen som gjordes under 1999, av KM Lab AB (se referenser), påvisades ett upptag av kadmium och zink i punkten Nossan Bredöl. Upptaget av zink och kadmium till Ecoscope var 4-5 gånger större än blank Årets provtagning på sediment i Bredöl gjordes sannolikt inte exakt på den plats där Ecoscopet var placerat 1999, men ett jämförande resonemang bör ändå kunna göras. Årets provtagning av sediment har visat att kadmium och zink förekommer i mycket låga halter. Diskussion Årets undersökningar av metaller i sediment och (Ecoscope) samt tidigare utförda undersökningar ger vissa svar men ställer också en hel del frågor gällande metallers uppträdande och ursprung i våra vattendrag. När det gäller metallanalys av vattenmossa speglar provet den fria vattenmassans sammansättning av metaller. Flödet som kan variera stort spelar antagligen då en mycket stor roll för resultatet var flödet i samtliga vattendrag mycket högt vilket kan vara den direkta orsaken till att arsenik, krom, kadmium, kobolt, järn, mangan och bly uppvisar relativt höga värden på nästan alla punkter. De höga flödena ger kraftig omrörning och frigörelse av ämnen i och från sediment och bottnar. Av ovan nämnda metaller stiger kromhalten på några punkter till nivåer som klassas som höga halter. På flertalet punkter höjs nivåerna dock till måttligt höga halter. Även om det är svårt att dra långtgående slutsatser av utförda undersökningar kan vi konstatera att halterna genomgående är låga till måttligt höga såväl i sediment som i vattenmossa i samtliga våra vattendrag. Några delresultat som man möjligen kan se när man studerar de analyserna från alla undersökningar är att; Kvicksilver och kadmium (?) minskat. Bly håller sig på låga till mycket låga nivåer har nästan alla punkter sina högsta halter av bly. Förhållandena vid Nossebro samhälle har förbättrats över den senaste 30-årsperioden. Zinkhalterna i vattenmossa nedströms Grästorp är förhållandevis höga. 10
Metaller i vattenmossa i Vänerns sydös tra tillflöden
Metaller i vattenmossa 97- i Vänerns sydös tra tillflöden Foto. K. Enstedt Rrpp"rtlöMs.ol Adress: Box 9 7O LJLTNGSBRO Besöksadress: Hedagatan 9 7 LJUNGSBRO E-post: kjell.enstedt@elk-ab.se Telefon: l -
Läs merPM F08 110 Metaller i vattenmossa
Version: _ 1(11) PM F08 110 Metaller i vattenmossa Upprättad av: Hanna Larsson, Medins Biologi AB Granskad av: Alf Engdahl, Medins Biologi AB Version: _ 2(11) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3
Läs merUndersökning av metaller och organiska ämnen i abborre från Anten och Mjörn
Undersökning av metaller och organiska ämnen i abborre från Anten och Mjörn 2013-03-07 Dnr 2012-1750 1(6) Innehåll Sammanfattning... 2 Inledning... 2 Provtagning och analys... 2 Provtagning... 2 Analys...
Läs merTILLSTÅNDET I SMALSJÖN (BERGVIKEN) OCH MARMEN
TILLSTÅNDET I SMALSJÖN (BERGVIKEN) OCH MARMEN med avseende på klorföreningar och metaller Länsstyrelsen Gävleborg 2001 Tillståndet i Bergviken-Marmen 2 Inledning 3 Material och metoder 3 Utvärdering 4
Läs merMetallundersökning Indalsälven, augusti 2008
Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 EM LAB Strömsund 1 Förord Denna rapport är sammanställd av EM LAB (Laboratoriet för Energi och Miljöanalyser) på uppdrag av Indalsälvens Vattenvårdsförbund.
Läs merUndersökning av sediment i Malmö hamnområden
Undersökning av sediment i Malmö hamnområden Analys av tungmetaller år 2013 Toxicon rapport 068-13 Härslöv januari 2014 www.toxicon.com Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Material
Läs merMetaller i vattendrag 2011. Miljöförvaltningen R 2012:11. ISBN nr: 1401-2448. Foto: Medins Biologi AB
ISBN nr: 1401-2448 R 2012:11 Foto: Medins Biologi AB Metaller i vattendrag 2011 Miljöförvaltningen Karl Johansgatan 23, 414 59 Göteborg Tel vx: 031-368 37 00 Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se
Läs merSweco Infrastructure AB. Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen
RAPPORT Karlstads kommun SEDIMENTPROVTAGNING, GRUNDVIKEN UPPDRAGSNUMMER 1331177100 Miljöteknisk markprovtagning av sediment i Grundviken KARLSTAD 2010-06-16 Sweco Infrastructure AB Sara Häller 1 (11) ra04s
Läs merMetaller och miljögifter i Aspen resultat från en sedimentundersökning 2002. Dan Hellman och Lennart Olsson Länsstyrelsen i Västra Götalands län
Metaller och miljögifter i Aspen resultat från en sedimentundersökning 2002 Dan Hellman och Lennart Olsson Länsstyrelsen i Västra Götalands län Sammanfattning Metallhalterna i Aspens ytsediment är låga
Läs merKommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 4, oktober-december 2016
Sid 1 (2) Landskrona 2017-01-18 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 4, oktober-december 2016 Saneringsarbetet är i full gång och har under sista kvartalet expanderat
Läs merUNDERSÖKNINGAR AV SEDIMENT I MALMÖ HAMNOMRÅDEN - ANALYS AV TUNGMETALLER. Rapport
UNDERSÖKNINGAR AV SEDIMENT I MALMÖ HAMNOMRÅDEN - ANALYS AV TUNGMETALLER Rapport 063-07 HÄRSLÖV NOVEMBER 2007 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Inledning...4 Material och metoder...4 Resultat och
Läs merKommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 1, januari-mars 2017
Sid 1 (2) Landskrona 2017-04-04 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 1, januari-mars 2017 Saneringsarbetet är fortfarande i full gång, men även arbetet med återställning
Läs merUnderlagsdokument till åtgärdsprogrammet
Underlagsdokument till åtgärdsprogrammet Kapitel 1. Beskrivning av avrinningsområdet E. befolkning, andel jordbruk, utsläppskällor, värdefulla vatten Varför ser det ut så här? Kap. 2 Miljöproblem i ytvatten
Läs merMOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2014 Bilaga 9 BILAGA 9
MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 214 Bilaga 9 BILAGA 9 år 214 219 MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 214 Bilaga 9 Metodik Under september 214 har abborre samlats in för analys av metaller och morfometriska
Läs merMETALLER I VATTENDRAG 2005.
Metaller i vattendrag 2005 R 2006:3 METALLER I VATTENDRAG 2005. En undersökning av metallhalter i vattenmossa i Göteborgs kommun. Undersökningen utfördes hösten 2005 av Medins Biologi AB, Alf Engdahl,
Läs merMiljöteknisk undersökning av sediment i ytterområdet. Avrop 1. Rapport nr O-hamn 2011:8. Oskarshamns kommun
Sanering av Oskarshamns hamnbassäng Miljöteknisk undersökning av sediment i ytterområdet Avrop 1 Rapport nr O-hamn 211:8 212-11-16 Per Björinger, NIRAS Environment Sid. 1(18) INNEHÅLL 1 INLEDNING... 3
Läs merVattenkvalité i Ensjön och Ljura bäck
Maria Rothman 218-3-15 Tekniska kontoret TN 217/534 Vattenkvalité i Ensjön och Ljura bäck 1 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4 2.1 bakgrund... 4 2.2 Syfte... 5 2.3 Metod... 5
Läs merProvtagningar i Igelbäcken 2006
Provtagningar i Igelbäcken 6 Christer Lännergren/LU Stockholm Vatten Telefon 8 5 5 christer.lannergren@stockholmvatten.se 7-5-7 Provtagningar i Igelbäcken 6 Igelbäcken rinner från Säbysjön till Edsviken.
Läs merMedins METALLER I GÖTA ÄLVS AVRINNINGSOMRÅDE. En undersökning av metallhalter i vattenmossa vid sexton provpunkter. Rapport
Metaller i Göta älvs avrinningsområde 2000 Medins Rapport 2001-02 - 28 Sjö- och Åbiologi AB METALLER I GÖTA ÄLVS AVRINNINGSOMRÅDE 2000 En undersökning av metallhalter i vattenmossa vid sexton provpunkter
Läs merAbborre i Runn Metaller i vävnader 2013
Abborre i Runn Metaller i vävnader 20 Som en uppföljning till tidigare undersökningar år 1993 1, 1996 2, 1999-20 3, 4 infångades under sensommaren 20 abborre från centrala Runn för analys av metallinnehållet
Läs merUNDERSÖKNINGAR AV SEDIMENT I MALMÖ HAMNOMRÅDEN - ANALYS AV TUNGMETALLER. Rapport 135/01
UNDERSÖKNINGAR AV SEDIMENT I MALMÖ HAMNOMRÅDEN - ANALYS AV TUNGMETALLER Rapport 135/1 LANDSKRONA JANUARI 22 1 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Inledning...4 Material och metoder...4 Resultat och
Läs merMETALLER I GÖTA ÄLVS AVRINNINGSOMRÅDE. En undersökning av metallhalter i vattenmossa vid tretton provpunkter. Medins Sjö- och Åbiologi AB
Medins Sjö- och Åbiologi AB Rapport 2003-03 - 24 METALLER I GÖTA ÄLVS AVRINNINGSOMRÅDE 2002 En undersökning av metallhalter i vattenmossa vid tretton provpunkter Provpunkt 12 Säveån nedre (foto från 2001).
Läs merMETALLER I GÖTA ÄLVS AVRINNINGSOMRÅDE. En undersökning av metallhalter i vattenmossa vid tretton provpunkter. Medins Sjö- och Åbiologi AB
Medins Sjö- och Åbiologi AB Rapport 2001-12 - 18 METALLER I GÖTA ÄLVS AVRINNINGSOMRÅDE 2001 En undersökning av metallhalter i vattenmossa vid tretton provpunkter Provpunkt 6 (6 Ormo) i Nordre älv Medins
Läs merKommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 3, juli-september 2017
Sid 1 (2) Landskrona 2017-10-06 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 3, juli-september 2017 Saneringsarbetet är nu inne i en fas som huvudsakligen innebär återställning
Läs merMetaller och miljögifter i Stockholms sediment
MILJÖFÖRVALTNINGEN MILJÖANALYS TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (9) 2011-11-07 Handläggare: Katrin Holmström Telefon: 08-508 28885 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2011-11-22 p.24 Metaller och miljögifter i Stockholms
Läs merUtlåtande angående miljöprovtagning på fastigheten Kärna 8:25 i Malmslätt, Linköping
Utlåtande angående miljöprovtagning på fastigheten Kärna 8:25 i Malmslätt, Linköping Utfört av:, Suez Recycling AB Datum: 2017-03-09 I samband med en geoteknisk utredning inför eventuell kommande byggnation
Läs mer1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Enhet Mätosäkerhet
Rapport Nr 11141404 Sida 1 (2) Provets märkning : 1-1, 0-0.05 SS-EN 12880 Torrsubstans 23.0 % +/-10% SS-EN ISO 11885-1 Arsenik, As 4.3 mg/kg TS +/-20-30% SS-EN ISO 11885-1 Bly, Pb 21 mg/kg TS +/-20-25%
Läs merKommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 2, april-juni 2017
Sid 1 (2) Landskrona 2017-07-03 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 2, april-juni 2017 Saneringsarbetet pågår fortfarande men är nu inne i en fas som huvudsakligen
Läs merENVIPRO MILJÖTEKNIK. Projekt Gusum
ENVIPRO MILJÖTEKNIK Ort/Datum Linköping, Stockholm och Göteborg 2007-11-23 Handläggare Elin Pirard David Engdahl Henrik Eriksson Uppdragsnr 312860 Gusumsån Länsstyrelsen Östergötland Miljövårdsenheten
Läs merBILAGA 5:6 FÖRORENINGSHALTER I SEDIMENT
Uppdragsnr: 183246 1 (7) BILAGA 5:6 FÖRORENINGSHALTER I SEDIMENT Föroreningshalten i sediment i Söderhamnsfjärden har undersökts i flera omgångar i syfte att identifiera starkt förorenade områden och med
Läs merSANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG
Sanering av hamnbassängen i Oskarshamn SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG Beräkning av frigörelse av metaller och dioxiner i inre hamnen vid fartygsrörelser Rapport nr Oskarshamns hamn 2010:7 Oskarshamns
Läs merAlvesta kommun Sjöparken/Sjön Salen, Alvesta
Alvesta kommun Sjöparken/Sjön Salen, Alvesta Sediment-, vatten och jordprovtagning Datum: 2012-06-28 Rev. Datum: Uppdragsnummer: M&P 5867 01069 Upprättad av: Johan Ericsson Sign. JE Granskad av: Peter
Läs merPM - Resultatsammanställning från kompletterande analyser av jord
Uppdragsnr: 10209867 1 (5) 10209867 Tyresö centrum etapp 1 PM - Resultatsammanställning från kompletterande analyser av jord Forellen 15, Tyresö kommun 2015-05-18 Nina Andersson WSP Sverige AB Box 502
Läs merKommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 3, juli-september 2016
Sid 1 (2) Landskrona 2016-10-31 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 3, juli-september 2016 Saneringsarbetet är nu i full gång. Mellan provtagningen i juli och
Läs merÄtrans recipientkontroll 2012
Ätrans recipientkontroll 2012 Håkan Olofsson Miljökonsult/Limnolog ALcontrol AB Halmstad Avrinningsområdet Skogsmark utgör ca 60% Avrinningsområdet Skogsmark utgör ca 60% Jordbruksmark utgör ca 15% 70%
Läs merSEPTEMBER 2013 ALE KOMMUN, MARK- OCH EXPLOATERINGSAVDELNINGEN EFTERKONTROLL SURTE 2:38
SEPTEMBER 2013 ALE KOMMUN, MARK- OCH EXPLOATERINGSAVDELNINGEN EFTERKONTROLL SURTE 2:38 PM ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg TEL 010 850 10 00 FAX 010 850 10 10 WWW cowi.se SEPTEMBER
Läs merSamordnad recipientkontroll 2009-2011 för Lidan, Nossan, Sjöråsåns, Mariedalsåns och Öredalsåns avrinningsområden
Förfrågningsunderlag 2008-10-28 Sida 1(10) Samordnad recipientkontroll 2009-2011 för Lidan, Nossan, Sjöråsåns, Mariedalsåns och Öredalsåns avrinningsområden Målsättning med recipientkontrollprogrammet
Läs merUNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2011 MILJÖGIFTER I SEDIMENT
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND MILJÖGIFTER I SEDIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, -- ÖVF RAPPORT :8 ISSN -89 www.oresunds-vvf.se SE-8-77- Rosenhällsvägen S- 9 Landskrona tel. 8-77 ;
Läs merMETALLER OCH ORGANISKA FÖRORENINGAR I SEDIMENT FRÅN MÄLAREN
2018-11-30 METALLER OCH ORGANISKA FÖRORENINGAR I SEDIMENT FRÅN MÄLAREN METALLER OCH ORGANISKA FÖRORENINGAR I SEDIMENT FRÅN MÄLAREN KUND Länsstyrelsen i Västmanlands län KONSULT WSP Environmental Sverige
Läs merTolkning av kontrollprogram för långsiktig omgivningspåverkan från sanering av Klippans Läderfabrik 2012 före sanering
Sida 1 av 15 2013-06-05 Tolkning av kontrollprogram för långsiktig omgivningspåverkan från sanering av Klippans Läderfabrik 2012 före sanering Foto: Anneli Palm, Tyréns Sida 2 av 15 Inledning Rivning och
Läs merMiljögifter i fisk från Västeråsfjärden
Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden Anna Kruger, Västerås stad Magnus Karlsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Tomas Victor, IVL Svenska Miljöinstitutet Syfte att i en gradient från Västerås inrefjärd
Läs merTolkning av kontrollprogram för långsiktig omgivningspåverkan från sanering av Klippans Läderfabrik 2011 före sanering
2012-06-27 Tolkning av kontrollprogram för långsiktig omgivningspåverkan från sanering av Klippans Läderfabrik 2011 före sanering Foto: Helena Branzén, SGI Sida 2 av 14 Inledning Rivning och sanering av
Läs merMÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND. Fisk från Mälaren - bra mat
MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Fisk från Mälaren - bra mat Gädda, gös och abborre från 6 fjärdar i Mälaren undersöktes under 2001. Provtagningsstationen Östra Mälaren ligger i Ulvsundasjön nära de centrala
Läs merMetaller i ABBORRE från Runn. Resultat 2011 Utveckling
Metaller i ABBORRE från Runn Resultat Utveckling Abborre i Runn Metaller i vävnader Som en uppföljning till tidigare undersökningar år 1993 1, 1996 2, - 20 3, 4 infångades under sensommaren abborre från
Läs merBilaga nr 8. Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter Mätpunkt YV3
Telge Närmiljö 26-11-2 Page 1 of 23 Promemoria angående fortsatt och utökad verksamhet vid Tveta Återvinningsanläggning i Södertälje Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter 21-25. Mätpunkt
Läs mer2. Allmänt om dagvatten 2.1 Dagvattnets effekter på recipienten
Dagvattenrapport Innehållsförteckning [Sammanfattning] [1. Inledning] [2. Allmänt om dagvatten] [2.2 Faktorer som påverkar föroreningsmängden2.1 Dagvattnets effekter på recipienten] [2.3 Dagvattnets innehåll
Läs merMetaller i vattendrag Miljöförvaltningen R 2011:3. ISBN nr:
ISBN nr: 1401-2448 R 2011:3 Metaller i vattendrag 2010 Miljöförvaltningen Karl Johansgatan 23, 414 59 Göteborg Tel vx: 031-368 37 00 Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se www.goteborg.se/miljo VI
Läs merMOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2014 Bilaga 10 BILAGA 10
BILAGA Metaller i blåmussla år 37 Metodik Blåmusslor insamlades av Sveriges Vattenekologer den 1 september. Insamlingen genomfördes med hjälp av dykning på fem stationer utmed kusten (Tabell 1). På varje
Läs merProvfiske med nät. Foto Fiskeriverket Abborrar. Foto Dan Blomqvist. Metaller i kustabborre. Uppdaterad
Provfiske med nät. Foto Fiskeriverket Abborrar. Foto Dan Blomqvist. Metaller i kustabborre Uppdaterad 2010-09-09 Resultatbladet visar en del av den regionala miljöövervakningen i Norrbottens län och innefattar
Läs merSammanställning fältnoteringar och analyser
Bilaga 1.1 Sammanställning fältnoteringar och analyser Kommentarer: Analyser: Uppdragsnr: 10200511 1. Preliminär geoteknisk benämning enligt SGF:s beteckningssystem. ORGNV=BTEX, fraktionerade alifter,
Läs merMetaller i Vallgravsfisk 2011. Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning. Miljöförvaltningen R 2012:9
ISBN nr: 1401-2448 R 2012:9 Foto: Peter Svenson Metaller i Vallgravsfisk 2011 Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning Miljöförvaltningen Karl Johansgatan
Läs merMiljöteknisk markundersökning vid Stenvikshöjden i Oxelösunds kommun
Sida 1 (11) Miljöteknisk markundersökning vid Stenvikshöjden i Oxelösunds kommun Uppdragsledare och författare: Helena Westin, Structor Nyköping AB Granskad av: Mats Dorell, Structor Nyköping AB Sida 2
Läs merVattenkontroll i Mörrumsån 2011
Vattenkontroll i Mörrumsån 2011 Vattenkontrollen i Mörrumsån visade att flera sjöar och vattendrag runt Växjö och Alvesta hade så dålig status att övergödningen måste åtgärdas. På lång sikt har tillståndet
Läs merMetaller i vattendrag Miljöförvaltningen R 2013:2. ISBN nr: Foto: Martin Liungman
ISBN nr: 1401-2448 R 2013:2 Foto: Martin Liungman Metaller i vattendrag 2012 Miljöförvaltningen Box 7012, 402 31 Göteborg Tel vx: 031-368 37 00 Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se www.goteborg.se/miljo
Läs merRönne å vattenkontroll 2009
Rönne å vattenkontroll 29 Undersökningsprogram Vattenkemi Vattenkemiskt basprogram. 32 provpunkter i vattendrag och fyra sjöar. Basprogrammet ger underlag för tillståndsbeskrivningar avseende organiska
Läs merMetallbestämning. Gräskultur. Landskrona 2009
Miljöförvaltningen Metallbestämning Gräskultur Landskrona 29 Emilie Jönsson & Victoria Andersson Miljöförvaltningen 261 8 Landskrona Rapport 21:2 Sammanfattning Som ett mått på nedfallet av metaller har
Läs merSanering av Oskarshamns hamnbassäng Anders Bank Structor Miljö Göteborg AB, delprojektledare Miljö
Sanering av Oskarshamns hamnbassäng Anders Bank Structor, delprojektledare Miljö 1. Lägesrapport 2. Tekniska problem och lösningar Var ska man muddra och hur mycket? Hur hanterar man spillet vid muddring
Läs merProvtagning med passiva provtagare vid konstnärlig verksamhet
1(18) Till mig behövdes inget kadmium Provtagning med passiva provtagare vid konstnärlig verksamhet Gryaab Rapport 2012:12 Lars Nordén, Fredrik Davidsson 2(18) Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling
Läs merMILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING
DATUM: 2018-07-17 KUND: SANNA NORBERG MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING TOMTMARK, VÄRSTAGÅRDSVÄGEN, SPÅNGA, SANNA NORBERG Per Samuelsson Tel. 0768-640464 per.samuelsson@mrm.se MRM Konsult AB Tavastgatan 34
Läs merSkottarevet, Kattegatt Provtagningsredskap: Ponar och Boxcorer Beställare: Triventus Consulting AB Littera: 210417 Koncentrationer av metaller, PAHer, PCBer, alifatiska och aromatiska kolväten Datum: 2005-12-15
Läs merPM Kompletterande markundersökning, Kronetorp 1:1, Burlövs kommun
PM Kompletterande markundersökning, Kronetorp 1:1, Burlövs kommun Uppdrag Miljöteknisk byggnads- och markundersökning Beställare Kronetorp Park AB Från Nicklas Lindgren, Ramböll Sverige AB Till Mats Widerdal,
Läs mer- Mölndalsåns stora källsjö
Östra Nedsjön 2015 Mölndalsåns Östra Nedsjön stora källsjö - Mölndalsåns stora källsjö Östra Nedsjön Näringsfattig rödingsjö Fiskejournalen 1976 Vattenkemi Sedimentkemi Kvicksilver i fisk Nätfisken Växtplankton
Läs merMetaller i vattendrag
Metaller i vattendrag En undersökning av metallhalter i vattenmossa i Göteborg 2006 ISSN 1401-243X R 2007:3 VI SKALL STRÄVA EFTER STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR! Göteborgs Miljöförvaltning är sedan oktober 1998
Läs merRecipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde
Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde Årsrapport 29 Medins Biologi AB Mölnlycke 21-5-2 Martin Liungman Ingrid Hårding Anders Boström Anna Henricsson Mikael Christensson Medins Biologi
Läs merMetaller i vattendrag
Metaller i vattendrag En undersökning av metallhalter i vattenmossa i Göteborg 2008 R 2009:3 ISSN 1401-243X VI SKALL STRÄVA EFTER STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR! Göteborgs Miljöförvaltning är sedan oktober 1998
Läs merTungmetallbestämning i gräskulturer. Landskrona 2010
1(14) Miljöförvaltningen Tungmetallbestämning i gräskulturer Landskrona 21 Martin Lindahl Rapport 21:1 Miljöförvaltningen 261 8 Landskrona 2(14) Sammanfattning Miljöförvaltningen har odlat gräs i krukor
Läs merMetaller i vattendrag 2009
Metaller i vattendrag 2009 R 2010:3 ISSN 1401-243X VI SKALL STRÄVA EFTER STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR! För att bli trovärdiga i vår roll som tillsynsmyndighet måste vi visa att vi ställer krav på oss själva.
Läs merPM PROVTAGNING AV YT- OCH DAGVATTEN
PM PROVTAGNING AV YT- OCH DAGVATTEN Som en del i förstudien vid Reijmyre glasbruk 1 har WSP utfört provtagning av ytvatten och spillvatten/dagvatten under 2016. Prover har tagits på dels ytvatten i bäcken
Läs merKontrollprogram för Arbogaån 2010-2012. Arbogaåns Vattenförbund
Kontrollprogram för Arbogaån 2010-2012 Arbogaåns Vattenförbund December 2009 1 Innehåll Vattenkemi rinnande vatten...3 Vattenkemi sjöar... 4 Vattenkemi metaller... 5 Tabell 2 RG Vattendrag - Sjöar - Metaller
Läs merFörslag till nya regler om slam. Linda Gårdstam Naturvårdsverket
Förslag till nya regler om slam Linda Gårdstam Naturvårdsverket Naturvårdsverket fick regeringsuppdrag Uppdrag av regeringen att utreda möjligheterna för en hållbar återföring av fosfor. Vad vi har gjort:
Läs merMetaller i vattendrag. - undersökningar av biotillgängliga metaller i vattendrag i Göteborg Miljöförvaltningen R 2015:2. ISBN nr:
ISBN nr: 1401-2448 R 2015:2 Foto: Mats Medin, Medins Biologi AB Metaller i vattendrag - undersökningar av biotillgängliga metaller i vattendrag i Göteborg 2014 Miljöförvaltningen Box 7012, 402 31 Göteborg
Läs merYTTRE FJÄRDEN GÄVLE HAMN
YTTRE FJÄRDEN GÄVLE HAMN Översiktlig miljöteknisk sedimentundersökning längs planerad farledsyta WSP Sverige AB Gävle 2010-11-05 Uppdragsnummer: 10124632-05 Handläggare: Lisa Bergquist Granskning: Annika
Läs merAteljéprojektet. Gryaab Rapport 2005:1
Ateljéprojektet Gryaab Rapport 2005:1 1 Inledning Kadmiumförorening i avloppsslam är, och har under ganska många år, varit ett av de viktigare skälen för den låga acceptansen för slamgödsling på åkermark.
Läs merInledning Inför planändring har provtagning utförts av dagvatten i två dagvattenbrunnar i Hunnebostrand i Sotenäs kommun.
PM Provtagning av dagvatten i Hunnebostrand, Sotenäs kommun Grapnummer 17123 Uppdragsledare Utfärdat av Granskat av Eva Selnert Uppdragsnummer Version 1.0 Sidnr 1(2) 2017-05-12 2017-05-15 PM Provtagning
Läs merBiogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % 2011 kvot total kväve total av TS %
Näringsämnen, kg/m 3 Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % GF ph 2011 kvot total kväve total av TS % Januari 2,9 5,6 3,7 0,72 2,7 3,8 72,3 8,3 Februari 3,4 5,8 3,7 0,86 3,3 4,2 73,1
Läs merMiljöteknisk provtagning och kompletterande utredning av nickel inom programområdet Fredrikstrandsvägen, Ekerö kommun
Grap 15004 PM Miljöteknisk provtagning och kompletterande utredning av nickel inom programområdet Fredrikstrandsvägen, Ekerö kommun Januari 2015 Geosigma AB Grapnummer 15004 Uppdragsnummer Version 1.0
Läs merBILAGA 5:5 JÄMFÖRELSE MELLAN RESULTAT AV METALLANALYSER UTFÖRDA MED XRF OCH PÅ LABORATORIUM
Uppdragsnr: 183246 1 (9) BILAGA 5:5 JÄMFÖRELSE MELLAN RESULTAT AV METALLANALYSER UTFÖRDA MED XRF OCH PÅ LABORATORIUM Syfte I syfte att undersöka om det direktvisande fältinstrumentet XRF på ett snabbt
Läs merÖversiktlig miljöteknisk markundersökning, Mölletorp 11:4, Karlskrona kommun
Uppdragsnr: 10171588 1 (5) PM Översiktlig miljöteknisk markundersökning, Mölletorp 11:4, Karlskrona kommun I detta PM beskrivs kortfattat den provtagning som utförts av WSP på uppdrag av Skanska Sverige
Läs merProvtagning av fastigheterna Klippan 3:107 och 3:115
Bilaga 4 PM Provtagning av fastigheterna Klippan 3:107 och 3:115 2015-09-02 1 Bakgrund Tyréns har på uppdrag av Klippans kommun utfört en provtagning inom fastigheterna Klippan 3:107 och Klippan 3:115
Läs merVÄG 56 KVICKSUND-VÄSTJÄDRA. PM och MUR - Markmiljö Upprättad av: Malin Brobäck Granskad av: Jenny Seppas Godkänd av: Andreas Leander
VÄG 56 KVICKSUND-VÄSTJÄDRA PM och MUR - Markmiljö PM 2016-09-12 Upprättad av: Malin Brobäck Granskad av: Jenny Seppas Godkänd av: Andreas Leander VÄG 56 KVICKSUND-VÄSTJÄDRA PM och MUR - Markmiljö KUND
Läs merMetaller i fällningskemikalien järnsulfat
1(10) Metaller i fällningskemikalien järnsulfat Gryaab rapport 2012:15 Jan Mattsson, Fredrik Davidsson och Anette Johansson 2(10) Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling genom att införa
Läs merUndersökning av sediment utanför Skåre hamn, Gislöv hamn och Smyge hamn samt tång i Smyges hamnbassänger
Undersökning av sediment utanför Skåre hamn, Gislöv hamn och Smyge hamn samt tång i Smyges hamnbassänger Underlag för muddringsarbeten i hamnar Toxicon Rapport 020-16 LANDSKRONA APRIL 2016 Sediment- och
Läs merTungmetallbestämning i gräskulturer. Landskrona 2011
Miljöförvaltningen Tungmetallbestämning i gräskulturer Landskrona 2011 Emilie Feuk Rapport 2012:7 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona 2(12) Sammanfattning Miljöförvaltningen har odlat gräs i krukor som
Läs merUtsläpp till och tillstånd i Edsviken samt effekter av dagvatten från Järvatunneln
Utsläpp till och tillstånd i Edsviken samt effekter av dagvatten från Järvatunneln Figur 1 Största utsläppspunkterna till sjön Edsviken (Stenvall B., SWECO VIAK, 2006) SWECO VIAK Gjörwellsgatan 22 Box
Läs mer16-710 00 Sammanställning vatten År 2014 Bilaga 1a Alberga reningsverk Parameter Resultat enhet Dimensionerat för Antal anslutna Antal pe ekv.(bod7) Producerad volym renvatten Debiterad volym vatten
Läs merTORNE OCH KALIX ÄLVAR
Vassara älv TORNE OCH KALIX ÄLVAR INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 1 BAKGRUND... 2 METODIK... 3 RESULTAT... 5 RESULTAT DELOMRÅDE 1 MUONIO ÄLV... 5 RESULTAT DELOMRÅDE 2 TORNE ÄLV, ÖVRE DELEN... 8 RESULTAT DELOMRÅDE
Läs merMetaller i vattendrag Miljöförvaltningen R 2014:7. ISBN nr:
ISBN nr: 1401-2448 R 2014:7 Provpunkt 21 i Grimåsbäcken Foto: Medins Biologi AB Metaller i vattendrag 2013 Miljöförvaltningen Box 7012, 402 31 Göteborg Tel vx: 031-365 00 00 Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se
Läs merEKA-projektet. Analysmetoder, mätkrav och provhantering av grundvatten
EKA-projektet. er, mätkrav och provhantering av grundvatten Tabell 1. Grundämnen Kvicksilver, Hg 0,1 ng/l +/- 5 % Metod 09 vatten USA EPA-metoden 1631:revision B Metyl-Kvicksilver, Me-Hg 0,06 ng/l +/-
Läs merSlamspridning på åkermark
Slamspridning på åkermark Sammanfattande resultat från 29 års fältstudier Per-Göran Andersson, Hushållningssällskapet Malmöhus E-post: per-goran.andersson@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Ett unikt
Läs merHalter av 60 spårelement relaterat till fosfor i klosettvatten - huvudstudie SVU-rapport
S-E Svensson, Dept. of Biosystems and Technology Halter av 60 spårelement relaterat till fosfor i klosettvatten - huvudstudie SVU-rapport 2015-10 Sven-Erik Svensson Biosystem och teknologi SLU Alnarp Revaq-möte
Läs merMetaller i ABBORRE från Runn. Resultat 2010 Utveckling
Metaller i ABBORRE från Runn Resultat Utveckling Abborre i Runn Metaller i vävnader Som en uppföljning till tidigare undersökningar år 1993 1, 2, - 3, 4 infångades under sensommaren abborre från centrala
Läs merPassiv provtagning Skellefteälven
2009-12-14 BILAGA 14 Passiv provtagning Skellefteälven Scharins industriområde (Fas 2) Christer Svensson Passiv provtagning Provtagning av ytvattnet i Skellefteälven utanför Scharins industriområde har
Läs merMätningar av tungmetaller i. fallande stoft i Landskrona
Miljöförvaltningen Mätningar av tungmetaller i fallande stoft i Landskrona 2012 Victoria Karlstedt Rapport 2013:4 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona Sammanfattning Sedan 1988 har kontinuerliga luftmätningar
Läs merVänerns sydöstra tillflöden Alf Engdahl Medins Biologi AB
Vänerns sydöstra tillflöden 2014 Alf Engdahl Medins Biologi AB 2014 års recipientkontroll Tredje året med det nya kontrollprogrammet: Vattenkemi vid 20 lokaler i vattendrag Vattenkemi i fyra sjöar Bottenfauna
Läs merSammanställning vatten År 2015 Bilaga 1a Alberga reningsverk Parameter Resultat enhet Dimensionerat för Antal anslutna Antal pe ekv.(bod7) Producerad volym renvatten Debiterad volym vatten 800 pe ekv.
Läs merÖstgöta slamslamträff Provtagning av hushållsspillvatten i Östgöta kommuner
Östgöta slamslamträff 2017-03-07 Provtagning av sspillvatten i Östgöta kommuner Syftet med provtagningen Ta reda på vad ett vanligt spillvatten innehåller Hur mycket en bidrar med när det gäller fosfor,
Läs merHur mår Vänerfisken? - Undersökning av stabila organiska ämnen och metaller i fisk. Anders Sjölin Toxicon AB
Hur mår Vänerfisken? - Undersökning av stabila organiska ämnen och metaller i fisk Anders Sjölin Toxicon AB Definition Miljögift är ett samlingsnamn för sådana gifter som har en negativ inverkan på miljö
Läs merVad innehåller klosettavloppsvatten?
S-E Svensson, Dept. of Biosystems and Technology Vad innehåller klosettavloppsvatten? Sven-Erik Svensson Biosystem och teknologi SLU Alnarp Nationella konferensen Avlopp och Miljö Örebro 2-21 jan 215 Föredraget
Läs merPM Kompletterande markundersökning Plinten 1, Karlstad
UPPDRAG Plinten 1 Kompletterande MU UPPDRAGSNUMMER 1331623000 UPPDRAGSLEDARE Annika Niklasson UPPRÄTTAD AV Annika Niklasson DATUM Härtill hör Bilaga 1 Bilaga 2 Fältrapport (15 sid) Analysresultat jord
Läs merKompletterande markmiljöundersökning, område Å10
Trumtorps f.d. skjutbana i Eskilstuna Kompletterande markmiljöundersökning, Trumtorps f.d. skjutbana i Eskilstuna Kompletterande markmiljöundersökning, 1 Inledning Skjutbanan vid Trumtorp i Eskilstuna
Läs mer