Metaller i vattendrag Miljöförvaltningen R 2011:3. ISBN nr:

Transkript

1 ISBN nr: R 2011:3 Metaller i vattendrag 2010 Miljöförvaltningen Karl Johansgatan 23, Göteborg Tel vx: Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se

2 VI SKALL STRÄVA EFTER STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR! För att bli trovärdiga i vår roll som tillsynsmyndighet måste vi visa att vi ställer krav på oss själva. Genom att skaffa oss egen erfarenhet av miljöledning blir vi en bättre samarbetspartner till företag, organisationer och enskilda i deras miljöarbete. Miljöpolicy Miljöförvaltningen arbetar på uppdrag av Miljönämnden för att nå visionen om den långsiktigt hållbara utvecklingen av staden. För att vi ska bli framgångsrika är det viktigt att vi i alla situationer uppfattas som goda förebilder. Vår egen påverkan Vi ska när vi utför vårt arbete vara medvetna om vår egen miljöpåverkan. Denna påverkan uppkommer som följd av innehållet i de tjänster vi producerar och hur vi till exempel utnyttjar våra lokaler, reser i tjänsten och gör våra inköp. Ständiga förbättringar Vi ska arbeta för att åstadkomma ständiga förbättringar när det gäller vårt miljöarbete. Detta innefattar både direkt som indirekt påverkan. Bli ledande Vi ska med vår egen miljöanpassning ligga över de krav vi som tillsynsmyndighet ställer på andra. Detta innebär att vi med god marginal följer de lagar och andra bestämmelser som gäller för vår verksamhet samt att vi med detta åtar oss att bedriva ett förebyggande miljöarbete. Samarbete med andra Vi ska ständigt arbeta med att utveckla miljöarbetet genom samarbete och utbyte med andra aktörer. Vi själva som resurs Vi ska nå goda resultat i miljöarbetet genom kunnig och engagerad personal som ansvarsfullt och med helhetsperspektiv tar aktiv del i arbetet. Förvaltningen satsar kontinuerligt på utbildning och information för att alla anställda ska kunna ta ansvar i enlighet med budget och interna miljömål.

3 Metaller i vattendrag 2010 R 2011:3 Metaller i vattendrag 2010 En undersökning av metallhalter i vattenmossa i Göteborgs kommun. Undersökningen utfördes hösten 2010 av Medins Biologi AB, Alf Engdahl på uppdrag av Miljöförvaltningen, Kretsloppskontoret och Medichus. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 1

4 Metaller i vattendrag R 2011:3 Innehållsförteckning Sid Sammanfattning..3 Bakgrund.5 Metoder...6 Genomförande 6 Resultat...9 Slutsats...15 Referenser.16 Bilageförteckning: Bilaga 1: Resultat lokal för lokal 19 Bilaga 2: Metallhalter i vattenmossa Bilaga 3: Metallhalter i vattenmossa Bilaga 4: Bedömningsgrunder för metallundersökningar 63 2 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

5 Metaller i vattendrag 2010 R 2011:3 Sammanfattning Medins Biologi AB har under hösten 2010 undersökt metallbelastningen vid 25 olika provpunkter i Göteborgsområdet. Metallundersökningen gjordes genom analys av tolv olika metaller i vattenmossan Fontinalis antipyretica. Målsättningen med undersökningen var att bedöma metallföroreningsläget i de olika provpunkterna. Nederbörden var i stort sett normal under den tid som mossan var utplanterad och vattenföringen låg till medelhög. Resultatet i årets undersökning visade på låga eller måttligt höga metallhalter vid de flesta provpunkter under provtagningsperioden. Dessa provpunkter bedömdes därför inte heller vara speciellt belastade av någon lokal föroreningskälla. Några provpunkter var dock högre belastade, framför allt i Stora ån, Önneredsbäcken och Lillhagsbäcken där det uppmätts höga halter av koppar och zink. Även förhöjda halter av andra metaller som t ex krom och kobolt bidrog till att metallbelastningen vid dessa provpunkter bedömdes vara relativt stor. Vid Välen mudderdeponi uppmättes förhöjda halter av kvicksilver och krom. I tabell 1 på nästa sida redovisas en sammanställning av bedömningarna vid samtliga provpunkter. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 3

6 Metaller i vattendrag R 2011:3 Tabell 1. Undersökta lokaler med bedömningar från 2010 års undersökning Nr Vattendrag Lokal Bedömning av undersökning Hovgårdsbäcken Pkt 6 Liten eller obetydlig metallbelastning. Hög järnhalt. 2 Hovgårdsbäcken C Liten eller obetydlig metallbelastning. 3 Bäck vid Syrhålatippen Söder om deponin Liten eller obetydlig metallbelastning. Hög järnhalt. 4 Bäck vid Syrhålatippen Y3 Obetydlig metallbelastning. Hög järnhalt. 5 Bäck fr Gårdstenstippen Övre Obetydlig metallbelastning. Hög järnhalt. 6 Krogabäcken Övre Liten eller obetydlig metallbelastning. 7 Önneredsbäcken Övre Hög halt av zink. Tydlig föroreningspåverkan av zink, koppar och kobolt. 8 Önneredsbäcken Nedre Liten eller obetydlig metallbelastning. Hög järnhalt. 9 Önneredsbäcken Östra kanten Obetydlig metallbelastning. 10 Lerbäcksbäcken Övre Liten eller obetydlig metallbelastning. 11 Skogomebäcken Pkt Y4 Liten eller obetydlig metallbelastning. Hög järnhalt. 12 Tuve Sörgård Y1 Obetydlig metallbelastning. Hög järnhalt. 13 Björkedalens bäck Skatås vid 2,5 km Obetydlig metallbelastning. Hög järnhalt. 14 Äsperedsbäcken Vid trumman Liten eller obetydlig metallbelastning. 15 Äsperedsbäcken Nedre Liten eller obetydlig metallbelastning. 16 Stora ån Uppstr. golfbana 17 Stora ån Hults bro 18 Välen mudderdeponi Utlopp 19 Lillhagsbäcken Nedre Höga halter av koppar och zink. Tydlig föroreningspåverkan av koppar, zink och kobolt. Tydlig föroreningspåverkan av koppar. Tydlig föroreningspåverkan av kvicksilver och krom. Hög järnhalt. Hög halt av koppar. Stor föroreningspåverkan av koppar. 20 Kvillebäcken Hökälladammen Liten eller obetydlig metallbelastning. Hög järnhalt. 21 Haga å Övre Hög halt av kobolt. Stor föroreningspåverkan av kobolt. 22 Kvibergsbäcken Kviberg Liten eller obetydlig metallbelastning. 23 Lärjeån Övre Liten eller obetydlig metallbelastning. 24 Stora ån Tillflöde vid Siba Hög halt av koppar. Stor föroreningspåverkan av koppar och tydlig föroreningspåverkan av krom. 25 Bäck vid Säve Säve depå Liten eller obetydlig metallbelastning. 4 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

7 Metaller i vattendrag 2010 R 2011:3 Bakgrund Medins Biologi AB har under hösten 2010 undersökt metallbelastningen i 25 olika provpunkter i Göteborgsområdet. Metallundersökningen gjordes genom analys av tolv olika metaller i vattenmossan Fontinalis antipyretica. Samtliga provpunkter har undersökts tidigare (Medins Biologi AB ). För att ge en preliminär bild av metallföroreningsläget i ett vatten, framför allt av metaller som förekommer i mycket låga koncentrationer, är analyser av vattenmossan Fontinalis sp., en lämplig metod (Lithner 1989). Vattenmossan, som reagerar snabbt på förändringar av metallhalterna i det omgivande vattnet, anrikar metallerna till halter som ligger många gånger högre än vattnets. I sötvatten bestäms de naturliga metallhalterna i hög grad av berggrundens och markens metallinnehåll samt av metallernas rörlighet. I sydvästra Sverige domineras berggrunden av graniter och gnejser, vilka generellt sett innehåller låga halter av tungmetaller. Man bör därför kunna förvänta sig naturligt låga bakgrundshalter i detta område. En allmän trend längs västkusten är dock förhöjda metallhalter i väster, som avklingar mot öster (Ressar m fl 1988). Det har också visat sig att metallhalterna i vattenmossa generellt är högre i sydvästra Sverige (Medin opubl.) än de bakgrundshalter som presenteras av naturvårdsverket (Lithner 1989). Speciellt bly, men även kvicksilver och kadmium förekommer i högre halter. Den främsta orsaken till detta är luftburna föroreningar från inhemska och utländska utsläppskällor. De luftburna föroreningarna utgörs både av metaller och försurande ämnen. Försurningen påverkar metallernas rörlighet, vilket medför att man i sura vatten ofta har högre metallhalter än i icke sura vatten (Lithner 1989). När det gäller framtida miljömål har man från Naturvårdsverkets sagt att tillförseln av metaller till mark och vatten inte får leda till en uppbyggnad av sådana halter som skadar människors hälsa eller vår natur, inte ens i ett långsiktigt perspektiv (SNV:s verksamhetsplan 92/93). Det finns idag inget säkert underlag för att bedöma tidstrender och risker för storskaliga biologiska effekter av metaller i svenska sjöar och vattendrag. Trots att industriutsläppen av metaller har minskat sker fortfarande en ökad ackumulering av metaller i teknosfären (samhället), speciellt i storstadsmiljöer. Allteftersom metallmängderna ökar i tätbefolkade områden, tilltar utläckage av metaller vilket innebär att riskerna för skador på det biologiska livet och för människors hälsa ökar. Undersökningar av tillståndet i miljön visar också att det finns negativa effekter, både storskaliga och lokala, på grund av för hög metallbelastning. I Naturvårdsverkets rapport 4135 konstaterar man bl a att de mycket stora mängder metaller som ständigt ackumuleras i samhället framstår alltmer som ett problem. Storstadsregionerna är presumtiva riskområden med avseende på metallbelastningen eftersom produkterna i stor utsträckning används där. Metallerna som kommer ut i miljön härrör från industriutsläpp, förbränningsprocesser (t ex trafik), läckage från deponier samt från mer diffusa utsläpp. De diffusa utsläppen, som troligtvis är betydande, kommer från bl a färger och korrosion från metallföremål som lyktstolpar, vägräcken och tak. Kända utsläpp till luft och vatten utgör idag endast några få Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 5

8 Metaller i vattendrag R 2011:3 procent av den totala mängden metaller som årligen tillförs teknosfären eller samhället (SNV rapport 4135). Några potentiella källor för betydande läckage till biosfären redovisas i tabell 2. Tabell 2. Några potentiella källor för läckage till biosfären (SNV rapport 4135) Zink Koppar Bly Kadmium Krom Nickel Kvicksilver Kobolt - däck, förzinkade ytor; bl. a tak, fasader, stolpar, räcken. - tak, vattensystem, bromsbelägg, ledningar, impregnerat virke. - blymantlad kabel, skorstenskragar - som föroreningar i zink, fordon, pigment i färger. - färger, rostfritt stål, impregnerat virke - rostfritt stål - amalgam i tandfyllningar - legering i hårdmetall, i fossila bränslen, i pappersavfall. En annan föroreningskälla som uppmärksammats under senare år är läckage av bly från skjutvallar. Man beräknar att belastningen av ammunition på civila banor i Sverige uppgår till ca 580 ton/år (Naturvårdsverket 2006). Det är dock svårt att ge några säkra prediktioner av korrosion och utlakning av bly i jord. Processerna är komplicerade och beror på ett flertal faktorer, bl a på jordens kornstorlek, organisk halt, ph och andra kemiska förutsättningar (Naturvårdsverket 2006). Bly och dess föreningar är sedan länge kända för att vara särskilt giftiga för levande varelser. I Naturvårdsverkets rapport 4662, Hantering av bly i skjutvallar, fast slår man bl a följande: målsättningen för metallföroreningar i kulfång i aktivt bruk bör vara att dessa på sikt skall periodvis renas och/eller ersättas med kulfångsanordningar som tillåter kretsloppsanpassad hantering av ammunitionsrester. Metoder Prov för metallundersökning har tagits från utplanterad vattenmossa (Fontinalis antipyretica). Mossan planterades ut på provtagningspunkterna under andra veckan i september 2010 och skördades efter ungefär tre veckor. Exakta tider finns redovisade i Bilaga 1, resultat lokal för lokal. Mossan hanterades enligt metodbeskrivning i BIN VR 21 (SNV 1986). Analyserna har utförts enligt standardiserade metoder av Alcontrol AB i Linköping. Totalt analyserades tolv olika metaller. Alla värden finns redovisade i bilaga 2. Genomförande Målsättningen med undersökningen var att bedöma metallföroreningsläget i de olika provpunkterna. Vilka provpunkter som undersöktes framgår av tabell 3 och figur 1. Mer exakta uppgifter finns i bilaga 1, resultat lokal för lokal. Alla kartor i bilaga 1 är utdrag ur lantmäteriets gröna karta på cd-rom. All positionering av provtagningsstationer har gjorts med 6 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

9 Metaller i vattendrag 2010 R 2011:3 hjälp av GPS-teknik, vilket innebär att koordinatangivelserna har en stor noggrannhet med endast några få meters felmarginal. Alla koordinater anges i SWEREF 99 TM. När det gäller bedömningen av tillstånd, dvs om halterna är låga eller höga, bedöms endast de metaller som finns med i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag (Naturvårdsverkets rapport 4913). Dessa är kvicksilver, bly, koppar, kadmium, krom, nickel, zink, kobolt och arsenik. Bedömningen av föroreningsgraden grundar sig på en jämförelse med nationella bakgrundshalter (se bilaga 4 tabell 3). Höga halter av järn och mangan kan störa upptaget av andra metaller (Lithner 1989). Det kan till exempel vara så att vissa metaller i medfällning med järn och mangan påverkar halterna i mossan så att dessa överskattas. Främst gäller detta bly, men även krom, arsenik och kobolt (Naturvårdsverket 2004). I bilaga 1 presenteras resultaten för varje provpunkt var för sig. I bilaga 2 finns analysresultaten för år 2010 presenterade och i bilaga 3 återfinns analysresultaten från samtliga undersökningstillfällen för årets provpunkter. I bilaga 4 finns bedömningsgrunder för metallundersökningar. Tabell 3. Undersökta provpunkter i Göteborgs kommun hösten 2010 Nr Vattendrag Lokal Nr Vattendrag Lokal 1 Hovgårdsbäcken Pkt 6 14 Äsperedsbäcken Vid trumman 2 Hovgårdsbäcken C 15 Äsperedsbäcken Nedre 3 Bäck vid Syrhålatippen Söder om deponin 16 Stora ån Uppstr. golfbana 4 Bäck vid Syrhålatippen Y3 17 Stora ån Hults bro 5 Bäck från Gårdstenstippen Övre 18 Välen mudderdeponi Utlopp 6 Krogabäcken Övre 19 Lillhagsbäcken Nedre 7 Önneredsbäcken Övre 20 Kvillebäcken Hökälladammen 8 Önneredsbäcken Nedre 21 Haga å Övre 9 Önneredsbäcken Östra kanten 22 Kvibergsbäcken Kviberg 10 Lerbäcksbäcken Övre 23 Lärjeån Övre 11 Skogomebäcken Pkt Y4 24 Stora ån Tillflöde vid Siba 12 Tuve Sörgård Y1 25 Bäck vid Säve Säve depå 13 Björkedalens bäck Skatås vid 2,5 km Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 7

10 Metaller i vattendrag R 2011: Figur 1. Översikt över provpunkterna hösten Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

11 Metaller i vattendrag 2010 R 2011:3 Resultat Väder och vatten Nederbörden och därmed vattenföringen kan ha stor betydelse för vilka metallhalter som mäts upp i ett vatten under en provtagningsperiod. Det har t ex när det gäller avfallsdeponier ofta noterats att halterna är lägre när vattenflödet minskar och högre när vattenflödet ökar, speciellt då flödena ökar efter en föregående torrperiod. Detta är alltså en anledning till varför man i samma provpunkt och vid samma tidpunkt på året kan mäta upp en hög halt ena året och en låg halt ett annat år. För att få en bra och representativ bild av metallbelastningen i ett vattendrag är det alltså en fördel om man kan ta prov flera gånger under året och under olika vattenföringar. Det är också viktigt att komma ihåg att även kortvariga perioder med höga metallhalter kan orsaka skador på det biologiska livet och det är därför viktigt att även försöka mäta upp "sämstavärden". Under september 2010 var nederbördsmängden marginellt mindre än normalt jämfört med perioden (figur 2). Första veckan i september föll i stort sett ingen nederbörd och när mossan planterades ut var vattenflödena i vattendragen något lägre än normalt. Under de tre veckor som mossan var utplanterad föll nederbörd framför allt under den första hälften av perioden. När mossan skördades hade flödena ökat något och bedömdes då vara medelhöga. Nederbördsdata som relaterar till tidigare undersökningar utförda i oktober redovisas i figur Nederbörd (mm) Nederbörd i oktober Normalt i sep resp okt ( ) sept sept Figur 2. Medelnederbörd i millimeter i Göteborg under oktober och vad som är normalt för september och oktober ( ), samt medelnederbörd i september (mörka staplar). Enskilda metaller De metaller, bland de undersökta, som betraktas som farligast i miljön är kvicksilver och kadmium samt i viss mån bly och arsenik. Dessa är mycket giftiga och har effekter på organismer även i relativt låga koncentrationer. Även koppar, krom, nickel, zink och kobolt kan i höga koncentrationer ha negativa effekter på organismer. För dessa metaller krävs dock dels högre halter och dels lagras inte ämnena upp i lika stor utsträckning hos organismerna och i näringskedjorna. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 9

12 Metaller i vattendrag R 2011:3 Kvicksilver Vid samtliga provpunkter uppmättes låga till måttligt höga halter av kvicksilver (figur 3). Den högsta halten (0,290 mg/kg ts) uppmättes vid provpunkt 18-Välen mudderdeponi. Halten låg nära gränsen till att bedömas som hög och föroreningsgraden bedömdes som tydlig. Metallundersökning i vattenmossa vid mudderdeponin pågick mellan åren och påbörjades igen 2008 efter det att arbeten utförts i området. Efter ett första år med en ganska låg halt har de två senaste åren uppvisat relativt höga kvicksilverhalter. Kadmium Kadmiumhalterna var i år liksom de senaste åren relativt låga (figur 4). Den högsta halten i årets undersökning (1,5 mg/kg ts) bedömdes vara måttligt hög och uppmättes vid en provpunkt i Stora ån, (16-uppströms golfbana). Föroreningsgraden bedömdes dock som liten. Bly Vid samtliga provpunkter var halterna av bly låga till måttligt höga (figur 5). Den högsta halten (20 mg/kg Ts) uppmättes i ett biflöde till Stora ån (24-tillflöde vid Siba) men föroreningsgraden bedömdes dock som liten. Förra året uppmättes höga blyhalter i denna provpunkt samt i Stora ån 16-(uppströms golfbana), vilket gör att beräknade medelvärden för de tre senaste åren visar på en stor föroreningspåverkan av bly (figur 5) Treårsmedelvärde Nationell bakgrundshalt Hög halt 0,4 Kvicksilver (mg/kg Ts) 0,3 0,2 0,1 0, Figur 3. Halter av kvicksilver vid samtliga undersökta lokaler 2010 samt beräknade treårsmedelvärden. Halter över 0,3 mg/kg Ts klassas som höga (streckad linje). Den prickade linjen anger nationell bakgrundshalt (0,07 mg/kg Ts). 10 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

13 Metaller i vattendrag 2010 R 2011: Treårsmedelvärde Nationell bakgrundshalt Hög halt 3,0 Kadmium (mg/kg Ts) 2,0 1,0 0, Figur 4. Halter av kadmium vid samtliga undersökta lokaler 2010 samt beräknade treårsmedelvärden. Halter över 2,5 mg/kg Ts klassas som höga (streckad linje). Den prickade linjen anger nationell bakgrundshalt (0,5 mg/kg Ts) Treårsmedelvärde Nationell bakgrundshalt Hög halt 60 Bly (mg/kg Ts) Figur 5. Halter av bly vid samtliga undersökta lokaler 2010 samt beräknade treårsmedelvärden. Halter över 30 mg/kg Ts klassas som höga (streckad linje). Den prickade linjen anger nationell bakgrundshalt (5 mg/kg Ts). Arsenik Inga höga halter av arsenik uppmättes i årets undersökning. De högsta halterna, som bedömdes som måttligt höga, uppmättes i Önneredsbäcken vid provpunkt 7-övre och 8-nedre (figur 6). Halterna var relativt sett ganska höga, men föroreningsgraden bedömdes dock som liten och beräknade treårsmedelvärden uppvisar betydligt lägre halter (figur 6). Oorganiska arsenikföreningar används bland annat i medel för tryckimpregnering av trä. I Sverige finns ett par hundra träimpregneringsverk, och det finns också rester efter åtskilliga nedlagda anläggningar, varför det finns risk för lokal kontamination av miljön med arsenikföreningar. Spridning via luften förekommer också runt vissa metallindustrier och smältverk. Även vid förbränning av kol kan arsenik spridas. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 11

14 Metaller i vattendrag R 2011: Treårsmedelvärde Nationell bakgrundshalt Hög halt 10 Arsenik (mg/kg Ts) Figur 6. Halter av arsenik vid samtliga undersökta lokaler 2010 samt beräknade treårsmedelvärden. Halter över 8 mg/kg Ts klassas som höga (streckad linje). Den prickade linjen anger nationell bakgrundshalt (2 mg/kg Ts) Treårsmedelvärde Nationell bakgrundshalt Hög halt 125 Koppar (mg/kg Ts) Figur 7. Halter av koppar vid samtliga undersökta lokaler 2010 samt beräknade treårsmedelvärden. Halter över 50 mg/kg Ts klassas som höga (streckad linje). Den prickade linjen anger nationell bakgrundshalt (10 mg/kg Ts). Koppar Vid de flesta provpunkter var halterna av koppar låga till måttligt höga (figur 7). En mycket hög halt av koppar uppmättes dock vid provpunkt 19-Lillhagsbäcken (240 mg/kg Ts). Här har det flera gånger tidigare uppmätts höga eller mycket höga halter. I Stora åns provpunkter (16- uppströms golfbana och 24-tillflöde vid Siba) uppmättes höga halter och vid 17-Hults bro låg halten precis på gränsen till att bedömas som hög. Även vid provpunkt 7-Önneredsbäcken (övre) var halten av koppar på gränsen till hög. Beräknade treårsmedelvärden visar att det vid ovan nämnda provpunkter återkommande uppmäts höga eller förhöjda halter av koppar (figur 7). 12 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

15 Metaller i vattendrag 2010 R 2011:3 Zink Höga halter av zink uppmättes i årets undersökning vid provpunkt 7-Önneredsbäcken (övre) och vid provpunkt 16-Stora ån (uppströms golfbana) (figur 8). Här var zinkhalterna också förhöjda vid förra årets undersökning. Beräknade treårsmedelvärden visar dock att zinkhalterna vid de båda provpunkterna ligger något under gränsen för hög halt (figur 8). Vid övriga provpunkter var årets zinkhalter låga till måttligt höga. Krom Halterna av krom var låga till måttligt höga vid samtliga provpunkter (figur 9). De högsta halterna uppmättes vid provpunkterna 18-Välen mudderdeponi och 24-Stora ån (tillflöde vid Siba), där föroreningspåverkan av krom bedömdes som tydlig. Beräknade treårsmedelvärden visar på något lägre halter för dessa provpunkter (figur 9) Treårsmedelvärde Nationell bakgrundshalt Hög halt 800 Zink (mg/kg Ts) Figur 8. Halter av zink vid samtliga undersökta lokaler 2010 samt beräknade treårsmedelvärden. Halter över 500 mg/kg Ts klassas som höga (streckad linje). Den prickade linjen anger nationell bakgrundshalt (100 mg/kg Ts) Treårsmedelvärde Nationell bakgrundshalt Hög halt 15 Krom (mg/kg Ts) Figur 9. Halter av krom vid samtliga undersökta lokaler 2010 samt beräknade treårsmedelvärden. Halter över 10 mg/kg Ts klassas som höga (streckad linje). Den prickade linjen anger nationell bakgrundshalt (2 mg/kg Ts). Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 13

16 Metaller i vattendrag R 2011:3 Nickel Nickel uppmättes i låga till måttligt höga halter vid samtliga provpunkter (figur 10). Den högsta halten uppmättes vid provpunkt 16-Stora ån, uppströms golfbana (18 mg/kg ts). Beräknade treårsmedelvärden visar att nickelhalterna har varit relativt låga under perioden. Kobolt Halterna av kobolt var låga till måttligt höga vid de flesta provpunkter (figur 11). En hög halt av kobolt uppmättes dock vid provpunkt 21-Haga å och vid provpunkt 7-Önneredsbäcken (övre) bedömdes föroreningspåverkan som tydlig. Kobolt anses vara toxisk för akvatiska organismer och är potentiellt bioackumulerbar Treårsmedelvärde Nationell bakgrundshalt Hög halt 40 Nickel (mg/kg Ts) Figur 10. Halter av nickel vid samtliga undersökta lokaler 2010 samt beräknade treårsmedelvärden. Halter över 30 mg/kg Ts klassas som höga (streckad linje). Den prickade linjen anger nationell bakgrundshalt (5 mg/kg Ts) Treårsmedelvärde Nationell bakgrundshalt Hög halt 60 Kobolt (mg/kg Ts) Figur 11. Halter av kobolt vid samtliga undersökta lokaler 2010 samt beräknade treårsmedelvärden. Halter över 30 mg/kg Ts klassas som höga (streckad linje). Den prickade linjen anger nationell bakgrundshalt (5 mg/kg Ts). 14 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

17 Metaller i vattendrag 2010 R 2011:3 Järn Höga halter av järn uppmättes vid tio provpunkter (tabell 4). En hög järnhalt kan störa upptaget av andra metaller (Lithner 1989). Det kan till exempel vara så att vissa metaller i medfällning med järn och mangan påverkar halterna i mossan så att dessa överskattas. Främst gäller detta bly, men även krom, arsenik och kobolt (Naturvårdsverket 2004). Gränsen till en hög halt av järn bestämdes med hjälp av egna referensdata till ungefär mg/kg ts. Tabell 4. Provpunkter där höga halter av järn uppmättes. Nr Vattendrag Lokal Nr Vattendrag Lokal 1 Hovgårdsbäcken Pkt 6 11 Skogomebäcken Pkt Y4 3 Bäck vid Syrhålatippen Söder om deponin 12 Tuve Sörgård Y1 4 Bäck vid Syrhålatippen Y3 13 Björkedalens bäck Skatås vid 2,5 km 5 Bäck fr Gårdstenstippen Övre 18 Välen mudderdeponi Utlopp 8 Önneredsbäcken Nedre 20 Kvillebäcken Hökälladammen Slutsats Resultatet i årets undersökning visade på låga eller måttligt höga metallhalter vid de flesta provpunkter. Några provpunkter var dock högre belastade (tabell 5). Det är framför allt vid provpunkter i Stora ån, Önneredsbäcken och Lillhagsbäcken som det uppmätts höga halter av koppar och zink. Även förhöjda halter av andra metaller som t ex krom och kobolt bidrar till att metallbelastningen vid dessa provpunkter bedöms vara relativt stor. I tabell 6 redovisas provpunkter som bedömts som föroreningspåverkade. Tabell 5. Provpunkter där höga eller mycket höga halter uppmätts enligt SNV:s bedömningsgrunder. Nr Vatten Lokal Koppar Zink Kobolt 7 Önneredsbäcken Övre hög 16 Stora ån Uppstr golfbana hög hög 19 Lillhagsbäcken Nedre hög 21 Haga å Övre hög 24 Stora ån Tillflöde vid Siba hög Tabell 6. Provpunkter som bedömts som föroreningspåverkade enligt SNV:s bedömningsgrunder. Nr Vatten Lokal Kvicksilver Koppar Zink Krom Kobolt 7 Önneredsbäcken Övre tydlig tydlig tydlig 16 Stora ån Uppstr golfbana tydlig tydlig tydlig 17 Stora ån Hults bro tydlig 18 Välen mudderdeponi Utlopp tydlig tydlig 19 Lillhagsbäcken Nedre stor 21 Haga å Övre stor 24 Stora ån Tillflöde vid Siba stor tydlig Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 15

18 Metaller i vattendrag R 2011:3 Referenser ENGDAHL, A Metaller i vattendrag. En undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgsområdet hösten Rapport till miljöförvaltningen. ENGDAHL, A Metaller i vattendrag. En undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgsområdet hösten Rapport till miljöförvaltningen. ENGDAHL, A Metaller i vattendrag. En undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgsområdet hösten Rapport till miljöförvaltningen. ENGDAHL, A., LIUNGMAN, M Metaller i vattendrag. En undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgsområdet hösten Rapport till miljöförvaltningen. ENGDAHL, A., LIUNGMAN, M Metaller i vattendrag. En undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgsområdet hösten Rapport till miljöförvaltningen. LITHNER, L Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. - SNV Rapport MEDIN, M Metaller i vattendrag. En undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgsområdet Rapport till miljöförvaltningen. MEDIN, M Metaller i vattendrag. En undersökning inom Göteborgs kommun Rapport till miljö- och hälsoskydd och renhållningsverket i Göteborgs stad - R 1994:1. MEDIN, M Metaller i vattendrag. En undersökning inom Göteborgs kommun Rapport till miljöförvaltningen och renhållningsverket i Göteborgs stad - R 1995:1. MEDIN, M Metaller i vattendrag. En undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgsområdet hösten Rapport till miljöförvaltningen. MEDIN, M Metaller i vattendrag. En undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgsområdet hösten Rapport till miljöförvaltningen. MEDIN, M Metaller i vattendrag. En undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgsområdet hösten Rapport till miljöförvaltningen. MEDIN, M Metaller i vattendrag. En undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgsområdet hösten Rapport till miljöförvaltningen. MEDIN, M Metaller i vattendrag. En undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgsområdet hösten Rapport till miljöförvaltningen. MEDIN, M Metaller i vattendrag. En undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgsområdet hösten Rapport till miljöförvaltningen. MEDIN, M Metaller i vattendrag. En undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgsområdet hösten Rapport till miljöförvaltningen. 16 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

19 Metaller i vattendrag 2010 R 2011:3 MEDIN, M Metaller i vattendrag. En undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgsområdet hösten Rapport till miljöförvaltningen. MEDIN, M Metaller i vattendrag. En undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgsområdet hösten Rapport till miljöförvaltningen. MEDIN, M Metaller i vattendrag. En undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgsområdet hösten Rapport till miljöförvaltningen. NATURVÅRDSVERKET Underlagsrapporter till regeringsuppdraget om bly i ammunition. Rapport Oktober RESSAR, H., EKELUND, L. och OHLSSON, S.Å. Biogeokemiska kartan. Tungmetaller i Bäckvattenväxter Sveriges Geologiska Undersökning. Rapport och meddelanden nr 51. SNV (Statens naturvårdsverk) Metodbeskrivningar Recipientkontroll vatten. SNV Rapport SNV (Statens naturvårdsverk) Metallerna och miljön. Miljön i Sverige - tillstånd och trender (MIST). SNV Rapport SNV (Statens naturvårdsverk) Metaller i stad och land - kretslopp och kritsik belastning. Lägesrapport SNV Rapport SNV (Statens naturvårdsverk) Hantering av bly i skjutvallar - Beskrivning av saneringsmetoder och vägledning till kretsloppsanpassade lösningar. SNV Rapport SNV (Statens naturvårdsverk) Handbok för miljöövervakning. Metaller i vattenmossa. WIEDERHOLM, T (Statens naturvårdsverk). Bedömningsgrunder för miljökvalitet- Sjöar och vattendrag. Naturvårdsverkets Rapport WIEDERHOLM, T (Statens naturvårdsverk). Bedömningsgrunder för miljökvalitet- Sjöar och vattendrag, bakgrundsrapport kemiska och fysikaliska parametrar. Naturvårdsverkets Rapport Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 17

20 Metaller i vattendrag R 2011:3 18 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

21 Metaller i vattendrag 2010 R 2011:3 Bilaga 1 Resultat lokal för lokal Pkt nr Vattendrag Lokal Sida nr 1 Hovgårdsbäcken Pkt Hovgårdsbäcken C 21 3 Bäck vid Syrhålatippen Söder om deponin 22 4 Bäck vid Syrhålatippen Y Bäck från Gårdstenstippen Övre 24 6 Krogabäcken Övre 25 7 Önneredsbäcken 3. Övre 26 8 Önneredsbäcken 2. Nedre 27 9 Önneredsbäcken 1. Östra kanten Lerbäcksbäcken Övre Skogomebäcken Pkt Y Tuve Sörgård Y Björkedalens bäck Skatås vid 2,5 km Äsperedsbäcken Vid trumman Äsperedsbäcken Nedre Stora ån Uppstr. golfbana Stora ån Hults bro Välen mudderdeponi Utlopp Lillhagsbäcken Nedre Kvillebäcken Hökälladammen Haga å Övre Kvibergsbäcken Kviberg Lärjeån Övre Stora ån Tillflöde vid Siba Bäck vid Säve Säve depå 44 (Alla koordinater anges i SWEREF 99 TM) Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 19

22 Metaller i vattendrag R 2011:3 1. Hovgårdsbäcken Lokal: Pkt 6 X-koord: Y-koord: Top. karta: 7B SV Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Avfallsupplag Bedömning: Liten eller obetydlig metallbelastning. Hög järnhalt. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,042 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 5,8 5 låg obetydlig Koppar (Cu) låg obetydlig Kadmium (Cd) 0,63 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 4,7 2 måttlig liten Nickel (Ni) 5,0 5 låg obetydlig Zink (Zn) låg obetydlig Aluminium (Al) Kobolt (Co) 6,4 5 låg obetydlig Järn (Fe) Arsenik (As) 2,2 2 låg obetydlig Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn ,066 4,4 9,7 0,30 4,5 4, , , , ,59 3,7 5, , , ,042 5,8 14 0,63 4,7 5, , ,2 810 Medelvärde 0,052 6,7 13 0,51 4,3 5, , , Kommentar Analysresultatet visade på låga till måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden liten eller obetydlig för alla metallerna. Provpunkten har undersökts årligen sedan Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade på en liten eller obetydlig metallbelastning. 20 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

23 Metaller i vattendrag 2010 R 2011:3 2. Hovgårdsbäcken Lokal: C X-koord: Y-koord: Top. karta: 7B SV Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Avfallsupplag Bedömning: Liten eller obetydlig metallbelastning. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,073 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 6,7 5 låg obetydlig Koppar (Cu) måttlig liten Kadmium (Cd) 0,61 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 5,3 2 måttlig liten Nickel (Ni) 6,5 5 låg obetydlig Zink (Zn) låg obetydlig Aluminium (Al) Kobolt (Co) 6,8 5 låg obetydlig Järn (Fe) Arsenik (As) 2,2 2 låg obetydlig Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn ,073 6,5 21 0,69 5,2 7, , , , ,0 5,4 8, , ,073 6,7 23 0,61 5,3 6, , , Medelvärde 0,073 7,7 21 0,77 5,3 7, , , Kommentar Analysresultatet visade på låga till måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden liten eller obetydlig för alla metallerna. Provpunkten har undersökts flera gånger tidigare. År 1993 uppmättes förhöjda halter av bly. Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade dock på en liten eller obetydlig metallbelastning. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 21

24 Metaller i vattendrag R 2011:3 3. Bäck vid Syrhålatippen Lokal: Söder om deponin X-koord: Y-koord: Top. karta: 7B SV Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Syrhålatippen Bedömning: Liten eller obetydlig metallbelastning. Hög järnhalt. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,037 0,07 mkt. låg obetydlig Bly (Pb) 5,6 5 låg obetydlig Koppar (Cu) måttlig obetydlig Kadmium (Cd) 0,29 0,5 mkt. låg obetydlig Krom (Cr) 4,3 2 måttlig liten Nickel (Ni) 4,1 5 låg obetydlig Zink (Zn) låg obetydlig Aluminium (Al) Kobolt (Co) 3,5 5 låg obetydlig Järn (Fe) Arsenik (As) 3,0 2 låg obetydlig Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn ,068 4,7 11 0,53 3,8 4, , , , ,71 5,9 7, , , ,037 5,6 18 0,29 4,3 4, , ,0 460 Medelvärde 0,048 7,1 16 0,51 4,7 5, , ,1 420 Kommentar Analysresultatet visade på mycket låga till måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden liten eller obetydlig för alla metallerna. Provpunkten undersöktes första gången Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade på en liten eller obetydlig metallbelastning. 22 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

25 Metaller i vattendrag 2010 R 2011:3 4. Bäck vid Syrhålatippen Lokal: Y3 X-koord: Y-koord: Top. karta: 7B SV Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Syrhålatippen Bedömning: Obetydlig metallbelastning. Hög järnhalt. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,058 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 4,4 5 låg obetydlig Koppar (Cu) låg obetydlig Kadmium (Cd) 0,49 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 3,6 2 måttlig obetydlig Nickel (Ni) 4,4 5 låg obetydlig Zink (Zn) låg obetydlig Aluminium (Al) Kobolt (Co) 3,3 5 låg obetydlig Järn (Fe) Arsenik (As) 2,4 2 låg obetydlig Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn ,070 3,6 14 0,58 2,6 6, , , ,040 9,3 12 0,55 3,5 4, , , ,058 4,4 12 0,49 3,6 4, , ,4 240 Medelvärde 0,056 5,8 13 0,54 3,2 5, , ,3 273 Kommentar Analysresultatet visade på låga till måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden obetydlig för alla metallerna. Provpunkten har undersökts två gånger tidigare. Beräknade medelvärden för de tre undersökningarna visade på en obetydlig metallbelastning. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 23

26 Metaller i vattendrag R 2011:3 5. Bäck från Gårdstenstippen Lokal: Övre X-koord: Y-koord: Top. karta: 7B SO Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Gårdstenstippen Bedömning: Obetydlig metallbelastning. Hög järnhalt. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,045 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 4,5 5 låg obetydlig Koppar (Cu) låg obetydlig Kadmium (Cd) 0,30 0,5 mkt. låg obetydlig Krom (Cr) 2,8 2 låg obetydlig Nickel (Ni) 2,9 5 mkt. låg obetydlig Zink (Zn) låg obetydlig Aluminium (Al) Kobolt (Co) 2,0 5 mkt. låg obetydlig Järn (Fe) Arsenik (As) <1,1 2 låg obetydlig Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn ,069 3,4 9,7 0,35 3,3 3, , , , ,79 5,5 7, , , ,045 4,5 12 0,30 2,8 2, , <1,1 320 Medelvärde 0,061 6,6 12 0,48 3,9 4, , , Kommentar Analysresultatet visade på mycket låga till låga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden obetydlig för alla metallerna. Provpunkten har undersökts årligen sedan År 2004 uppmättes en något förhöjd kromhalt. Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade på en liten eller obetydlig metallbelastning. Vid provtagningstillfället var botten täckt av en rödbrun massa, troligtvis järn- och manganutfällningar. Så har även varit fallet vid tidigare undersökningar. 24 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

27 Metaller i vattendrag 2010 R 2011:3 6. Krogabäcken Lokal: Övre X-koord: Y-koord: Top. karta: 6B NV Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Årekärrstippen Bedömning: Liten eller obetydlig metallbelastning. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,100 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 8,7 5 låg obetydlig Koppar (Cu) måttlig liten Kadmium (Cd) 1,3 0,5 måttlig liten Krom (Cr) 5,0 2 måttlig liten Nickel (Ni) 11 5 måttlig liten Zink (Zn) måttlig liten Aluminium (Al) Kobolt (Co) 14 5 måttlig liten Järn (Fe) Arsenik (As) 2,3 2 låg obetydlig Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn ,085 8,3 21 1,7 4,5 8, , , ,0 5, , ,100 8,7 35 1,3 5, , Medelvärde 0,081 9,0 29 1,3 5, , Kommentar Analysresultatet visade på låga till måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden liten eller obetydlig för alla metallerna. Provpunkten har undersökts sedan 1994 och höga halter av zink har uppmätts flera gånger, senast år Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade dock på en liten eller obetydlig metallbelastning. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 25

28 Metaller i vattendrag R 2011:3 7. Önneredsbäcken Lokal: Övre X-koord: Y-koord: Top. karta: 6B NV Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Sjöbackatippen Bedömning: Hög halt av zink. Tydlig föroreningspåverkan av zink, koppar och kobolt. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,058 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 12 5 måttlig liten Koppar (Cu) måttlig tydlig Kadmium (Cd) 1,0 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 5,8 2 måttlig liten Nickel (Ni) 8,2 5 låg obetydlig Zink (Zn) hög tydlig Aluminium (Al) Kobolt (Co) 27 5 måttlig tydlig Järn (Fe) Arsenik (As) 7,1 2 måttlig liten Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn ,099 7,3 45 1,2 3,8 6, , , , ,86 7,3 9, , , , ,0 5,8 8, , Medelvärde 0, ,0 5,6 8, , Kommentar Analysresultatet visade på en hög halt av zink. Övriga undersökta metaller förekom i låga till måttligt höga halter. Halten av koppar låg dock precis på gränsen till att bedömas som hög. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden tydlig för zink, koppar och kobolt. För övriga metaller var föroreningsgraden liten eller obetydlig. Provpunkten har undersökts flera gånger tidigare med start år Det har vid flera tillfällen uppmätts höga halter av koppar och zink. Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade på tydlig föroreningspåverkan av koppar och zink. Höga halter av kadmium uppmättes 1994 och 1998, men i undersökningar sedan dess har halterna varit låga eller måttligt höga. 26 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

29 Metaller i vattendrag 2010 R 2011:3 8. Önneredsbäcken Lokal: Nedre X-koord: Y-koord: Top. karta: 6B NV Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Sjöbackatippen Bedömning: Liten eller obetydlig metallbelastning. Hög järnhalt. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,068 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 11 5 måttlig liten Koppar (Cu) måttlig liten Kadmium (Cd) 0,31 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 6,2 2 måttlig liten Nickel (Ni) 5,1 5 låg obetydlig Zink (Zn) låg obetydlig Aluminium (Al) Kobolt (Co) 3,4 5 låg obetydlig Järn (Fe) Arsenik (As) 6,7 2 måttlig liten Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn ,087 5,0 23 0,31 3,5 4, , , ,080 6,3 24 0,40 3,3 5, , , , ,31 6,2 5, , ,7 220 Medelvärde 0,078 7,4 28 0,34 4,3 5, , ,7 430 Kommentar Analysresultatet visade på låga till måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden liten eller obetydlig för alla metallerna. Provpunkten har undersökts flera gånger tidigare med start år Förhöjda halter av koppar har uppmätts flera gånger, senast år Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade dock på en liten eller obetydlig metallbelastning. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 27

30 Metaller i vattendrag R 2011:3 9. Önneredsbäcken Lokal: Östra kanten X-koord: Y-koord: Top. karta: 6B NV Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Sjöbackatippen Bedömning: Obetydlig metallbelastning. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,052 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 5,8 5 låg obetydlig Koppar (Cu) måttlig obetydlig Kadmium (Cd) 0,48 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 3,2 2 låg obetydlig Nickel (Ni) 4,5 5 låg obetydlig Zink (Zn) låg obetydlig Aluminium (Al) Kobolt (Co) 3,9 5 låg obetydlig Järn (Fe) Arsenik (As) 1,9 2 låg obetydlig Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn ,069 4,8 12 0,74 3,1 7, , , , ,57 2,6 5, , , ,052 5,8 18 0,48 3,2 4, , ,9 390 Medelvärde 0,060 7,5 14 0,60 3,0 5, , ,1 397 Kommentar Analysresultatet visade på låga till måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden obetydlig för alla metallerna. Provpunkten har undersökts tre gånger tidigare med start år Brist på vatten vid provpunkten har vid flera tillfällen medfört att undersökningar inte kunnat genomföras. Beräknade medelvärden för de tre senaste undersökningarna visade på en obetydlig metallbelastning. 28 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

31 Metaller i vattendrag 2010 R 2011:3 10. Lerbäcksbäcken Lokal: Övre X-koord: Y-koord: Top. karta: 7B SV Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Böneredstippen Bedömning: Liten eller obetydlig metallbelastning. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,058 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 5,5 5 låg obetydlig Koppar (Cu) måttlig obetydlig Kadmium (Cd) 0,6 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 3,3 2 låg obetydlig Nickel (Ni) 5,1 5 låg obetydlig Zink (Zn) låg obetydlig Aluminium (Al) Kobolt (Co) 12 5 måttlig liten Järn (Fe) Arsenik (As) 3,2 2 måttlig obetydlig Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn ,063 9,6 23 0,64 4,6 7, , ,065 7,9 21 0,78 3,8 6, , ,058 5,5 18 0,60 3,3 5, , Medelvärde 0,062 7,7 21 0,67 3,9 6, , Kommentar Analysresultatet visade på låga till måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden liten eller obetydlig för alla metallerna. Provpunkten har undersökts flera gånger tidigare med start år Uppmätta halter av kadmium har minskat något under undersökningsperioden. Beräknade medelvärden för de tre senaste undersökningsåren visade på en liten eller obetydlig metallbelastning. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 29

32 Metaller i vattendrag R 2011:3 11. Skogomebäcken Lokal: Pkt Y4 X-koord: Y-koord: Top. karta: 7B SV Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Skogometippen Bedömning: Liten eller obetydlig metallbelastning. Hög järnhalt. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,053 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 8,8 5 låg obetydlig Koppar (Cu) måttlig liten Kadmium (Cd) 0,91 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 7,6 2 måttlig liten Nickel (Ni) 9,9 5 låg obetydlig Zink (Zn) måttlig liten Aluminium (Al) Kobolt (Co) 12 5 måttlig liten Järn (Fe) Arsenik (As) 4,3 2 måttlig liten Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn ,070 8,2 27 0,71 6,4 8, , , , ,76 6, , ,053 8,8 33 0,91 7,6 9, , Medelvärde 0,070 9,0 31 0,79 6,9 9, , , Kommentar Analysresultatet visade på låga till måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden liten eller obetydlig för alla metallerna. Provpunkten har undersökts flera gånger tidigare med start år Uppmätta halter av koppar, kadmium och zink har minskat något under undersökningsperioden. Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade på en liten eller obetydlig metallbelastning. 30 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

33 Metaller i vattendrag 2010 R 2011:3 12. Tuve Sörgård Lokal: Y1 X-koord: Y-koord: Top. karta: 7B SV Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Deponi Bedömning: Obetydlig metallbelastning. Hög järnhalt. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,046 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 4,3 5 låg obetydlig Koppar (Cu) måttlig obetydlig Kadmium (Cd) 0,47 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 3,2 2 låg obetydlig Nickel (Ni) 9,6 5 låg obetydlig Zink (Zn) låg obetydlig Aluminium (Al) Kobolt (Co) 10 5 låg obetydlig Järn (Fe) Arsenik (As) 1,6 2 låg obetydlig Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn ,061 2,7 13 0,40 2,2 6, , , ,051 6,9 22 0,76 3,9 9, , , ,046 4,3 19 0,47 3,2 9, , Medelvärde 0,053 4,6 18 0,54 3,1 8, , , Kommentar Analysresultatet visade på låga till måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden obetydlig för alla metallerna. Provpunkten har nu undersökts fyra gånger med start år Beräknade medelvärden för de senaste tre tillfällena visade på en obetydlig metallbelastning. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 31

34 Metaller i vattendrag R 2011:3 13. Björkedalens bäck Lokal: Skatås vid 2,5 km X-koord: Y-koord: Top. karta: 7B SO Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Björkedalens tipp Bedömning: Obetydlig metallbelastning. Hög järnhalt. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,047 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 5,9 5 låg obetydlig Koppar (Cu) måttlig obetydlig Kadmium (Cd) 0,47 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 2,9 2 låg obetydlig Nickel (Ni) 4,6 5 låg obetydlig Zink (Zn) låg obetydlig Aluminium (Al) Kobolt (Co) 6,5 5 låg obetydlig Järn (Fe) Arsenik (As) 2,0 2 låg obetydlig Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn ,110 3,2 13 0,39 2,0 3, , , ,071 7,7 14 0,61 4,2 7, , , ,047 5,9 17 0,47 2,9 4, , , Medelvärde 0,076 5,6 15 0,49 3,0 5, , , Kommentar Analysresultatet visade på låga till måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden obetydlig för alla metallerna. Provpunkten har undersökts årligen sedan Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade på en obetydlig metallbelastning. Vid provtagningstillfället var botten täckt av en rödbrun massa, troligtvis järn- och manganutfällningar. Så har även varit fallet vid tidigare undersökningar. 32 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

35 Metaller i vattendrag 2010 R 2011:3 14. Äsperedsbäcken Lokal: Vid trumman X-koord: Y-koord: Top. karta: 7B SO Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Äsperedstippen Bedömning: Liten eller obetydlig metallbelastning.. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver 0,063 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 8,6 5 låg obetydlig Koppar (Cu) måttlig liten Kadmium (Cd) 0,51 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 4,7 2 måttlig liten Nickel (Ni) 6,3 5 låg obetydlig Zink (Zn) måttlig obetydlig Aluminium (Al) Kobolt (Co) 5,0 5 låg obetydlig Järn (Fe) Arsenik (As) 1,5 2 låg obetydlig Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn , ,43 8,0 9, , , , ,76 9,0 13, , , ,063 8,6 34 0,51 4,7 6, , ,5 700 Medelvärde 0, ,57 7,2 9, , ,1 820 Kommentar Analysresultatet visade på låga till måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden liten eller obetydlig för alla metallerna. Provpunkten har undersökts flera gånger med start år Förhöjda halter av koppar, bly, krom och zink har uppmätts vid flera tillfällen. Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade dock på en liten eller obetydlig föroreningspåverkan. Vid provtagningstillfället noterades svag oljelukt, samt rikliga utfällningar av sannolikt järn och mangan. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 33

36 Metaller i vattendrag R 2011:3 15. Äsperedsbäcken Lokal: Nedre X-koord: Y-koord: Top. karta: 7B SO Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Äsperedstippen Bedömning: Liten eller obetydlig metallbelastning. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,053 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 8,6 5 låg obetydlig Koppar (Cu) måttlig liten Kadmium (Cd) 0,52 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 6,1 2 måttlig liten Nickel (Ni) 8,4 5 låg obetydlig Zink (Zn) låg obetydlig Aluminium (Al) Kobolt (Co) 18 5 måttlig liten Järn (Fe) Arsenik (As) 1,9 2 låg obetydlig Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn ,055 8,4 23 0,42 5,6 7, , ,078 6,9 38 0,45 5, , ,053 8,6 29 0,52 6,1 8, , Medelvärde 0,062 8,0 30 0,46 5,8 9, , Kommentar Analysresultatet visade på låga till måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden liten eller obetydlig för alla metallerna. Provpunkten har undersökts årligen sedan Höga halter av koppar har uppmätts vid flera tillfällen. Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade dock på en liten eller obetydlig metallbelastning. 34 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

37 Metaller i vattendrag 2010 R 2011:3 16. Stora ån Lokal: Uppströms golfbana X-koord: Y-koord: Top. karta: 6B NV Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Referensvatten Bedömning: Höga halter av koppar och zink. Tydlig föroreningspåverkan av koppar, zink och kobolt. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,090 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 16 5 måttlig liten Koppar (Cu) hög tydlig Kadmium (Cd) 1,5 0,5 måttlig liten Krom (Cr) 7,8 2 måttlig liten Nickel (Ni) 18 5 måttlig liten Zink (Zn) hög tydlig Aluminium (Al) Kobolt (Co) 21 5 måttlig tydlig Järn (Fe) Arsenik (As) 4,7 2 måttlig liten Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn ,097 9,6 41 0,92 3,9 9, , , ,87 4,8 9, , , ,5 7, , Medelvärde 0, ,1 5, , Kommentar Analysresultatet visade på höga halter av koppar och zink. Övriga metaller förekom i låga till måttligt höga halter. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden tydlig för koppar, zink och kobolt. För övriga metaller bedömdes föroreningsgraden som liten eller obetydlig. Provpunkten har undersökts årligen sedan år Förhöjda halter av koppar har uppmätts vid flertalet tidigare undersökningstillfällen och förra året uppmättes även en hög halt av bly. Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade på en stor föroreningsgrad av bly och en tydlig föroreningsgrad av koppar. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 35

38 Metaller i vattendrag R 2011:3 17. Stora ån Lokal: Hults bro X-koord: Y-koord: Top. karta: 6B NV Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Välen deponi Bedömning: Tydlig föroreningspåverkan av koppar. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,070 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 9,9 5 låg obetydlig Koppar (Cu) måttlig tydlig Kadmium (Cd) 0,80 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 5,9 2 måttlig liten Nickel (Ni) 12 5 måttlig liten Zink (Zn) måttlig liten Aluminium (Al) Kobolt (Co) 8,5 5 låg obetydlig Järn (Fe) Arsenik (As) 3,0 2 låg obetydlig Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn , ,81 4,9 9, , , ,75 4,3 8, , , ,070 9,9 50 0,80 5, , , Medelvärde 0, ,79 5,0 9, , , Kommentar Analysresultatet visade på låga till måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. Halten av koppar låg dock precis på gränsen till att bedömas som hög. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden tydlig för koppar. För övriga metaller bedömdes föroreningsgraden som liten eller obetydlig. Provpunkten har undersökts flera gånger tidigare, med start år År 2004 uppmättes höga halter av koppar och krom. Både år 2007 och 2008 låg halterna av koppar på gränsen till att bedömas som förhöjda. Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade på en tydlig föroreningspåverkan av koppar. 36 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

39 Metaller i vattendrag 2010 R 2011:3 18. Välen mudderdeponi Lokal: Utlopp X-koord: Y-koord: Top. karta: 6B NV Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Mudderdeponi Bedömning: Tydlig föroreningspåverkan av kvicksilver och krom. Hög järnhalt. Uppmätta metallhalter Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,290 0,07 måttlig tydlig Bly (Pb) 8,7 5 låg obetydlig Koppar (Cu) måttlig liten Kadmium (Cd) 0,98 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 9,1 2 måttlig tydlig Nickel (Ni) 15 5 måttlig liten Zink (Zn) måttlig obetydlig Aluminium (Al) Kobolt (Co) 5,9 5 låg obetydlig Järn (Fe) Arsenik (As) 6,0 2 måttlig liten Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn ,120 2,7 14 0,59 2,6 4, , , , ,88 7, , , ,290 8,7 38 0,98 9, , ,0 320 Medelvärde 0,217 7,1 28 0,82 6, , ,3 277 Kommentar Analysresultatet visade på låga till måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. Halterna av kvicksilver och krom låg dock nära gränsen till att bedömas som höga halter. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden tydlig för kvicksilver och krom, medan den var liten eller obetydlig för övriga metaller. Kvicksilverhalterna har tidigare varit höga i närliggande provtagningspunkter och visat på ett läckage från deponin. Efter att arbeten utförts i området har metallundersökning nu åter gjorts, med start år Beräknade medelvärden för de tre undersökningarna visade på en liten eller obetydlig metallbelastning. Halterna av kvicksilver har dock ökat något för varje år. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 37

40 Metaller i vattendrag R 2011:3 19. Lillhagsbäcken Lokal: Nedre X-koord: Y-koord: Top. karta: 7B SV Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Dagvatten Bedömning: Hög halt av koppar. Stor föroreningspåverkan av koppar. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,063 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 10 5 låg obetydlig Koppar (Cu) hög stor Kadmium (Cd) 1,4 0,5 måttlig liten Krom (Cr) 6,5 2 måttlig liten Nickel (Ni) 10 5 låg obetydlig Zink (Zn) måttlig liten Aluminium (Al) Kobolt (Co) 14 5 måttlig liten Järn (Fe) Arsenik (As) 3,3 2 måttlig obetydlig Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn , ,82 5,6 7, , , , ,8 7, , , ,4 6, , Medelvärde 0, ,3 6, , Kommentar Analysresultatet visade på en mycket hög halt av koppar. Övriga metaller förekom i låga till måttligt höga halter. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden stor för koppar och liten eller obetydlig för övriga metaller. Provpunkten har undersökts vid ett flertal tillfällen med start år Det har vid samtliga tillfällen uppmätts höga eller mycket höga halter av koppar. Beräknade medelvärden för de tre senaste undersökningstillfällena visade på en mycket stor föroreningspåverkan av koppar. 38 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

41 Metaller i vattendrag 2010 R 2011:3 20. Kvillebäcken Lokal: Hökälladammen X-koord: Y-koord: Top. karta: 7B SV Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Dagvatten Bedömning: Liten eller obetydlig metallbelastning. Hög järnhalt. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,047 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 6,5 5 låg obetydlig Koppar (Cu) måttlig liten Kadmium (Cd) 0,50 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 4,8 2 måttlig liten Nickel (Ni) 9,0 5 låg obetydlig Zink (Zn) låg obetydlig Aluminium (Al) Kobolt (Co) 13 5 måttlig liten Järn (Fe) Arsenik (As) 6,1 2 måttlig liten Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn ,120 5,4 24 0,75 3,4 6, , , ,068 6,8 40 0,91 3, , ,047 6,5 33 0,50 4,8 9, , Medelvärde 0,078 6,2 32 0,72 4,0 9, , Kommentar Analysresultatet visade på låga till måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden liten eller obetydlig för alla metallerna. Provpunkten har undersökts vid ett flertal tillfällen med start år Beräknade medelvärden för de tre senaste undersökningstillfällena visade på en liten eller obetydlig metallbelastning. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 39

42 Metaller i vattendrag R 2011:3 21. Haga å Lokal: Övre X-koord: Y-koord: Top. karta: 6B NV Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Referensvatten Bedömning: Hög halt av kobolt. Stor föroreningspåverkan av kobolt. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,078 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 9,6 5 låg obetydlig Koppar (Cu) måttlig obetydlig Kadmium (Cd) 1,4 0,5 måttlig liten Krom (Cr) 4,8 2 måttlig liten Nickel (Ni) 9,1 5 låg obetydlig Zink (Zn) låg obetydlig Aluminium (Al) Kobolt (Co) 53 5 hög stor Järn (Fe) Arsenik (As) 3,3 2 måttlig obetydlig Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn ,072 5,3 12 0,78 3,2 6, , , ,79 5,8 7, , ,078 9,6 17 1,4 4,8 9, , Medelvärde 0, ,99 4,6 7, , Kommentar Analysresultatet visade på en hög halt av kobolt. Av övriga metaller uppmättes låga till måttligt höga halter. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden stor för kobolt och liten eller obetydlig för övriga metaller. Provpunkten har undersökts årligen sedan år Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade på en tydlig föroreningspåverkan av kobolt. 40 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

43 Metaller i vattendrag 2010 R 2011:3 22. Kvibergsbäcken Lokal: Kviberg X-koord: Y-koord: Top. karta: 7B SO Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Referensvatten Bedömning: Liten eller obetydlig metallbelastning. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,067 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 6,6 5 låg obetydlig Koppar (Cu) måttlig liten Kadmium (Cd) 0,36 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 4,5 2 måttlig liten Nickel (Ni) 5,6 5 låg obetydlig Zink (Zn) låg obetydlig Aluminium (Al) Kobolt (Co) 6,1 5 låg obetydlig Järn (Fe) Arsenik (As) 2,4 2 låg obetydlig Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn ,066 7,1 22 0,60 3,4 4, , , ,076 9,6 32 0,81 5,1 8, , ,067 6,6 28 0,36 4,5 5, , , Medelvärde 0,070 7,8 27 0,59 4,3 6, , , Kommentar Analysresultatet visade på låga till måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden liten eller obetydlig för alla metallerna. Provpunkten har undersökts flera gånger tidigare, med start år Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade på en liten eller obetydlig metallbelastning. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 41

44 Metaller i vattendrag R 2011:3 23. Lärjeån Lokal: Övre X-koord: Y-koord: Top. karta: 7B SO Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Referensvatten Bedömning: Liten eller obetydlig metallbelastning. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,058 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 5,0 5 låg obetydlig Koppar (Cu) måttlig obetydlig Kadmium (Cd) 0,48 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 4,4 2 måttlig liten Nickel (Ni) 5,9 5 låg obetydlig Zink (Zn) låg obetydlig Aluminium (Al) Kobolt (Co) 6,3 5 låg obetydlig Järn (Fe) Arsenik (As) 1,8 2 låg obetydlig Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn ,100 4,2 13 0,54 3,1 5, , , ,084 6,5 16 0,64 4,6 7, , ,058 5,0 17 0,48 4,4 5, , , Medelvärde 0,081 5,2 15 0,55 4,0 6, , , Kommentar Analysresultatet visade på låga till måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden liten eller obetydlig för alla metallerna. Provpunkten har undersökts årligen sedan år Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade på en liten eller obetydlig metallbelastning. 42 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

45 Metaller i vattendrag 2010 R 2011:3 24. Stora ån Lokal: Tillflöde vid Siba X-koord: Y-koord: Top. karta: 6B NV Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Dagvatten Bedömning: Hög halt av koppar. Stor föroreningspåverkan av koppar. Tydlig föroreningspåverkan av krom. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är: föroreningsgrad: Kvicksilver (Hg) 0,066 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 20 5 måttlig liten Koppar (Cu) hög stor Kadmium (Cd) 0,95 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 9,1 2 måttlig tydlig Nickel (Ni) 12 5 måttlig liten Zink (Zn) måttlig liten Aluminium (Al) Kobolt (Co) 12 5 måttlig liten Järn (Fe) Arsenik (As) 3,5 2 måttlig obetydlig Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn , ,61 7,8 9, , , ,77 6, , , , ,95 9, , Medelvärde 0, ,78 7, , , Kommentar Analysresultatet visade på en hög halt av koppar. Övriga undersökta metaller förekom i låga till måttligt höga halter. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden stor för koppar och tydlig för krom. För övriga metaller var föroreningsgraden liten eller obetydlig. Provpunkten har undersökts sedan Beräknade medelvärden för de tre senaste tillfällena visade på en stor föroreningsgrad av bly och en tydlig föroreningsgrad av koppar. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 43

46 Metaller i vattendrag R 2011:3 25. Bäck vid Säve Lokal: Säve depå X-koord: Y-koord: Top. karta: 7B SV Mossan utsatt: Mossan skördad: Kontroll av: Referens Bedömning: Liten eller obetydlig metallbelastning. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,053 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 7,1 5 låg obetydlig Koppar (Cu) måttlig liten Kadmium (Cd) 1,1 0,5 måttlig liten Krom (Cr) 5,4 2 måttlig liten Nickel (Ni) 11 5 måttlig liten Zink (Zn) måttlig obetydlig Aluminium (Al) Kobolt (Co) 17 5 måttlig liten Järn (Fe) Arsenik (As) 2,8 2 låg obetydlig Mangan (Mn) Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn ,081 4,9 21 0,74 4,7 9, , , ,051 6,5 20 0,77 4,1 9, , ,053 7,1 27 1,1 5, , Medelvärde 0,062 6,2 23 0,87 4,7 9, , Kommentar Analysresultatet visade på låga till måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden liten eller obetydlig för alla metallerna. Provpunkten har tidigare undersökts årligen och sedan från år Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade på en liten eller obetydlig metallbelastning. 44 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen