Tungmetaller i mossor. i Landskrona kommun. 1983, 1995 och 2006

Transkript

1 Miljöförvaltningen Tungmetaller i mossor i Landskrona kommun 1983, 1995 och 2006 Olle Nordell ekolog Rapport 2007:3 Miljöförvaltningen Landskrona

2 Figur 1. Provtagningslokaler för mossa i Landskrona kommun. 2

3 Sammanfattning Prover av bergklomossa har tagits i Landskrona kommun 1983, 1995 och 2006 för analys av tungmetaller. Provtagningsprogrammet syftar till att undersöka om det skett några förändringar i belastningen av tungmetaller i kommunen. Generellt har halterna sjunkit kraftigt i både Landskrona och Skåne i stort. Mycket höga halter uppmäts fortfarande i närheten av Landskronas industriområde och på industriområdet. Noteras bör att 1983 och 1995 har inte halterna i industriområdet kunnat mätas då det inte funnits några mossor att provta. Halterna av metaller i Landskrona har jämförts med undersökningar av IVL i hela Skåne. Bly Halterna av bly har i Skåne sjunkit till en tiondel mellan 1985 och Halterna i Landskrona är väsentligt högre än för Skåne i stort men har också sjunkit i motsvarande omfattning. Den kraftiga minskningen kan till stor del tillskrivas att bly inte längre används som tillsats i bensin. För Landskronas del är minskade industriella utsläpp avgörande för de sjunkande halterna i mossor. Fortfarande finns höga halter av bly i den centrala staden. Kadmium Halterna av kadmium har i Skåne sjunkit till nästan en tredjedel mellan 1985 och Minskningen är av samma storleksordning i Landskrona men halterna är tre gånger så höga som i Skåne i övrigt. Koppar Halterna av koppar har sjunkit med knappt hälften i Skåne. I Landskrona har halterna sjunkit med drygt hälften och halterna är ungefär dubbelt så höga som i övriga Skåne. Något högre halter finns i staden. Zink Halterna av zink har sjunkit något i Skåne och med cirka hälften i Landskrona. Det finns ingen tydlig koppling till höga halter i staden bortsett från en punkt på industriområdet. Krom Halterna av krom har sjunkit med drygt hälften i Skåne och till nästan en fjärdedel i Landskrona. Halterna i Landskrona är betydligt högre än i övriga Skåne. Någon tydlig koppling till staden ser inte ut att finnas förutom industriområdet. En provpunkt på industriområdet har dock höga halter. Nickel Halterna av nickel har sjunkit med drygt hälften i Skåne och till nästan en fjärdedel i Landskrona. Halterna i Landskrona är högre än i övriga Skåne. Någon tydlig koppling till staden ser inte ut att finnas. En provpunkt på industriområdet har dock höga halter. 3

4 4

5 Inledning Landskrona industriområde har och har haft flera industrier som kraftigt belastat både landmiljön och havet med bl a tungmetaller. Miljöförvaltningen har sedan 1973-talet bedrivit olika undersökningar av tungmetalbelastningen i kommunen. Kontinuerliga mätningar av bly på odlad grönkål och sallad har bedrivits sedan Halter av bly, kadmium, koppar, nickel, zink och krom har mätts sedan 1987 i självvattnande krukor av italienskt rajgräs (från frösådd). För att få en bild av tungmetallbelastningen i hela kommunen har metallbelastningen mätts genom att ta prover på den vanligt förekommande, bergklomossa även kallad cypressmossa (Hypnum cupressiforme) 1983, 1995 och Proverna har analyserats på bly, kadmium, koppar, nickel, zink och krom. Nationellt har IVL bedrivit liknande studier av metallbelastning genom att analysera den i skogsmark vanligt förekommande husmossan. Husmossan är inte vanligt förekommande i Landskrona utan därför har bergklomossan använts. Provtagning av metaller är en integrerande metod som syftar till att ge en bild av belastningen under de senaste åren och inte bara en ögonblicksbild. En annan studie som syftat till att bedöma luftkvaliteten i hela kommunen och förändringen över tiden har varit en studie i av förändringar i lav- och mossfloran 1983 och 1994 (Arup 1995). Vissa mossor och lavar är känsliga för luftföroreningar. Studien visade på att flera arter som är känsliga för luftföroreningar har kommit tillbaka dvs luften har blivit bättre. Tyvärr har lavarna och mossorna växt på alm vilket medför att studien inte går att upprepa då de flesta almar har dött av almsjukan. Vidare har undersökningar av blyhalt i blodet hos barn genomförts vartannat år sedan mitten av 1978 talet. Dessa studier visar på kraftigt sjunkande halter av bly i blodet. Material och metoder Bergklomossa har insamlats på ett 50 tal platser i hela kommunen 1983 och 1995 på ungefär samma platser. Vid den första provtagningen togs proverna i huvudsak på almträd. En stor del av almarna finns inte längre kvar varför prover tagits på andra substrat (stubbar, andra träd, murar stenar i anslutning till den angivna punkten) kompletterades undersökningen med prover från kommunens utkanter och prover från industriområdets kärna. Prover har inte varit möjliga att ta från industriområdet tidigare, då det helt enkelt inte funnits någon mossa där. På laboratoriet har mossproverna torkats vid 40 C och uppslutits genom kokning med salpetersyra under fyra dygn. Samtliga element har analyserats med ICP-teknik (emissionsspektrometri med induktivt kopplat plasma). Metallhalterna har beräknats som mg/kg torrsubstans (=ppm). De redovisas med högst tre siffrors noggrannhet, men variationen i fält och i analys gör att endast två siffror bör betraktas som signifikanta. Samtliga analyser har utförts vid Ekologiska institutionen, Lunds universitet. Resultat av undersökningarna Halterna av tungmetaller redovisas på underlagskartor av kommunen. För varje metall finns det tre kartor, en för varje provtagningsår 1983, 1995 och Cirklarna i kartorna är proportionella mot halten av metall i mossproverna. Den största cirkeln motsvarar den högsta halten som uppmätts togs fler prover än tidigare år. Beräkningarna av medelvärdet för varje provtagningstillfälle har bara gjorts på de prover som är gemensamma för alla åren. Generellt har halterna sjunkit kraftigt i både Landskrona och i Skåne i stort. Mycket höga halter uppmätts fortfarande i närheten av Landskronas industriområde och på industriområdet. Noteras bör att 1983 och 1995 har inte halterna i industriområdet kunnat mätas då det inte funnits några mossor att provta. 5

6 Bly Figur 2. Blyhalter i bergklomossa 1983 i Landskrona kommun. Figur 3. Blyhalter i bergklomossa 1995 i Landskrona kommun. 6

7 Figur 4. Blyhalter i bergklomossa 2006 i Landskrona kommun. Bly i mossa mg/kg , ,2 18,9 3 Skåne 1985 Skåne 2005 Landskrona 1983 Landskrona 1995 Landskrona 2006 Figur 5. Medelvärde för olika provtagningsserier (exklusive extraprover 2006 i Landskrona). Halterna av bly har i Skåne sjunkit till en tiondel mellan 1985 och Halterna i Landskrona är väsentligt högre än för Skåne i stort men har också sjunkit i motsvarande omfattning. Huvudsakliga utsläppskällor är Boliden Bergsöe och till viss del ScanDust. Den kraftiga minskningen kan till stor del tillskrivas att bly inte längre används som tillsats i bensin. För Landskronas del är minskade industriella utsläpp avgörande för de sjunkande halterna i mossor. Fortfarande finns höga halter av bly i den centrala staden. 7

8 Kadmium Figur 6. Kadmiumhalter i bergklomossa Figur 7. Kadmiumhalter i bergklomossa

9 Figur 8. Kadmiumhalter i bergklomossa Kadmium i mossa 1,4 1,3 1,2 mg/kg 1 0,8 0,6 0,4 0,42 0,8 0,5 0,2 0,16 0 Skåne 1985 Skåne 2005 Landskrona 1983 Landskrona 1995 Landskrona 2006 Figur 9. Medelvärde för kadmium i olika provtagningsserier (exklusive extraprover 2006 i Landskrona). Halterna av kadmium har i Skåne sjunkit till nästan en tredjedel mellan 1985 och Minskningen är av samma storleksordning i Landskrona men halterna är tre gånger så höga som i Skåne i övrigt. Huvudsakliga utsläppskällor är ScanDust, Boliden Bergsöe, förbränning samt långväga transporter. 9

10 Koppar Figur 10. Kopparhalter i bergklomossa Figur 11. Kopparhalter i bergklomossa

11 Figur 12. Kopparhalter i bergklomossa Koppar i mossa ,3 19,6 mg/kg ,6 5,5 10,9 0 Skåne 1985 Skåne 2005 Landskrona 1983 Landskrona 1995 Landskrona 2006 Figur 13. Medelvärde för koppar olika provtagningsserier (exklusive extraprover 2006 i Landskrona). Halterna av koppar har sjunkit med knappt hälften i Skåne. I Landskrona har halterna sjunkit med drygt hälften och halterna är ungefär dubbelt så höga som i övriga Skåne. Något högre halter finns i staden. Huvudsaklig lokal utsläppskälla är ScanDust. 11

12 Zink Figur 14. Zinkhalter i bergklomossa Figur 15. Zinkhalter i bergklomossa

13 Figur 16. Zinkhalter i bergklomossa Zink i mossa ,8 88,9 mg/kg 60 58,3 43,8 52, Skåne 1985 Skåne 2005 Landskrona 1983 Landskrona 1995 Landskrona 2006 Figur 17. Medelvärde för zink i olika provtagningsserier (exklusive extraprover 2006 i Landskrona). Halterna av zink har sjunkit något i Skåne och med cirka hälften i Landskrona. Det finns ingen tydlig koppling till höga halter i staden bortsett från en punkt på industriområdet. Huvudsaklig lokal utsläppskälla är ScanDust. 13

14 Krom Figur 18. Halter av krom i bergklomossa Figur 19. Halter av krom i bergklomossa

15 Figur 20. Halter av krom i bergklomossa Krom i mossa mg/kg ,3 7,8 2,8 2,07 0,81 Skåne 1985 Skåne 2005 Landskrona 1983 Landskrona 1995 Landskrona 2006 Figur 21. Medelvärde för krom i olika provtagningsserier (exklusive extraprover 2006 i Landskrona). Halterna av krom har sjunkit med drygt hälften i Skåne och till nästan en fjärdedel i Landskrona. Halterna i Landskrona är betydligt högre än i övriga Skåne. Någon tydlig koppling till staden ser inte ut att finnas. En provpunkt på industriområdet har dock höga halter. Huvudsaklig lokal utsläppskälla är ScanDust. 15

16 Nickel Figur 22. Halter av nickel i bergklomossa Figur 23. Halter av nickel i bergklomossa

17 Figur 24. Halter av nickel i bergklomossa Nickel i mossa 8 7, ,8 5 mg/kg ,51 1,11 2,1 0 Skåne 1985 Skåne 2005 Landskrona 1983 Landskrona 1995 Landskrona 2006 Figur 25. Medelvärde för nickel i olika provtagningsserier (exklusive extraprover 2006 i Landskrona). Halterna av nickel har sjunkit med drygt hälften i Skåne och till nästan en fjärdedel i Landskrona. Halterna i Landskrona är högre än i övriga Skåne. Någon tydlig koppling till staden ser inte ut att finnas. En provpunkt på industriområdet har dock höga halter. Huvudsaklig lokal utsläppskälla är ScanDust. 17

18 Provtagning av tungmetaller i Skåne IVL har ett omfattande provtagningsprogram i Sverige där husmossa analyseras på tungmetaller vart 5:e år. Prover från 1985 och 2005 har använts för att få en jämförelse mellan den regionala belastningen av tungmetaller med den i Landskrona. Provtagningspunkterna mellan åren är inte identiska men representerar Skåne i stort. Data är hämtat från IVL:s hemsida. Proverna antyder att belastningen av arsenik, kadmium, kvicksilver, volfram och bly har minskat kraftigt medan en måttlig minskning av zink, koppar, krom och nickel har skett. Figur 26 Provtagningslokaler av husmossa i Skåne 1985 och 2005 Metaller i mossa 1985 och 2005 i hela Skåne mg/kg ,67 5,52 4,79 2,51 2,07 1,7 1,11 0,81 0,35 0,42 0,16 0,17 0,140,015 Arsenik Kadmium Krom Kvicksilver Nickel Koppar Volfram Figur 27 Jämförelse i halter av tungmetaller för åren 1985 och

19 Metaller i mossa 1985 och 2005 i hela Skåne , ,8 mg/kg , Bly 3 Zink Figur 283 Jämförelse i halter av tungmetaller för åren 1985 och 2005 Slutsats Belastningen av metaller har minskat påtagligt i både hela Skåne och Landskrona under den senaste 20 årsperioden. Fortfarande finns dock höga till mycket höga halter av metaller på Landskronas industriområde. 19

20 Litteratur Arup, Ulf, Förändringar i lav- och mossfloran på alm i landskronaområdet mellan 1983 och Rapport från Miljöförvaltningen Magnus Magnusson, Tungmetallhalter i cypressmoss (Hypnum cupressiforme) inom Landskronaområdet. Rapport från miljöförvaltningen. Probieko Insamling av bergklomossa (Hypnum cupressiforme) inom Landskronaområdet för tungbmetallanalys. Rapport från miljöförvaltningen Eco-e Miljökonsult Provtagning av mossa i Landskrona kommun Rapport från miljöförvaltningen Blodet allt renare från bly. Miljöredovsining för Landskrona kommun Öresundsvattensamarbetet Miljögifter i Öresund en översikt. Rapporterna finns tillgängliga på Landskrona kommuns hemsida. Klicka på Miljö och rapporter om miljön. 20

21 21