Tungmetallbestämning i gräskulturer
|
|
- Monica Eriksson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1(17) Miljöförvaltningen Tungmetallbestämning i gräskulturer Landskrona 215 Victoria Karlstedt Miljöinspektör Rapport 216:7 Mars 215
2 2(17) Sammanfattning I jämförelse med 214 uppmättes en minskning av tungmetallhalterna i gräs under 215 förutom för bly och krom där det uppmätts en liten ökning. En jämförelse mellan åren 1988 till 215 gällande blyhalten i det odlade gräset visar på toppar under 21 till 24. De senaste sju åren har blyhalten varit relativt låga. Det finns tydliga samband på att högre metallhalter förekommer nära industriområdet. Under 215 har de högsta halterna av tungmetaller uppmätts i gräs odlat nära industriområdet. Kadmiumhalten har minskat sedan mätningarna startade med en topp under år 22 och under 215 har kadmium inte varit mätbart på någon mätstation. Koppar har efter en tydlig topp 1989 kraftigt sjunkit för att sedan gå upp och ner. Zink fluktuerar mycket över tidsperioden i fråga och någon klar trend för tungmetallen går inte att se. Krom och nickel tycks under mätperioden visa en nedgående trend. Bild 1. Karta med 215 års provtagningsplatser utmärkta
3 3(17) Bakgrund Miljöförvaltningen har sedan 1988 haft odlingar av gräs på ca 7 olika provplatser i Landskrona. Anledningen till att gräsodlingarna startade var att det förekom verksamheter, däribland Boliden-Bergsöe och ScanDust, som hade mycket utsläpp av metaller. I Landskrona utfördes vid tidpunkten då gräs började odlas redan mätningar av bly i grönkål samt mätningar av metaller i fallande stoft kompletterades dessa mätningar med mätningar av metaller i gräs och i mossa. Undersökningen av metallförekomst i gräs ansågs vara en förhållandevis billig och enkel mätning med givande resultat. Metod I mars-april börjar odlingen av gräs, italienskt rajgräs, i s.k. självvattnande krukor. Gräset drivs upp i växthus och krukorna sätts ut i slutet av maj eller i början på juni. Gräskrukorna placeras i ställningar på 1,5 meters höjd ovan mark. Gräset vattnas vid behov varje vecka med destillerat vatten och det klipps var 14:e dag så att samma höjd på gräset erhålls efter varje klippning. Växtnäring tillsätts gräset var 14:e dag. Efter klippningen tvättas och torkas gräset. Tvättning sker två gånger med kranvatten och en gång med destillerat vatten. Torkningen sker i ugn i ca 55 C i 12-2 timmar. Gräsproverna är analyserade av Växtekologiska avdelningen, Ekologihuset på Lunds universitet med avseende på bly, kadmium, krom, koppar, nickel och zink. Resultaten efter analys uppges i enheten g/g (mikrogram metall/gram gräs). Provplatserna i Landskrona är idag på följande platser; Hydro, Reningsverket, Örja Kyrkby, Elverket, Syngenta, Kyrkogården, St Olovsvång, Polishuset och Gränsgatan (se bilaga 1). Prover togs under 215 vid 7 tillfällen från provtagningsplatserna, från början på juni till i mitten av september. I denna rapport presenteras resultatet av analyserna i diagram med kortare förklaringar. I det första diagrammet presenteras fördelningen av tungmetallerna i de olika provtagningspunkterna. I diagram 2-5 visas blyutsläppen i olika jämförande diagram. Diagram 5-12 redovisar resultaten gällande övriga tungmetaller.
4 4(17) Resultat Under 215 har de högsta halterna av tungmetaller uppmätts i gräs odlat nära industriområdet. Nedfallet av metaller styrs till en stor del av vindriktningen under mätperioden. Enligt vindrosen för Landskrona under perioden den 1 juni 215 till den 1 september 215, var den vanligaste vindriktningen nordvästlig. I bilaga 2 finns en vindros som visar fördelningen av vindar under mätperioden. En övervägande västlig vindriktningen under mätperioden tyder på att tungmetaller kommer från industriområdet och att nedfall sker vid provtagningsplatser belägna väst om industriområdet. Provtagningsplatsen Hydro har i samtliga analyser förutom zink och koppar haft högst halter av tungmetaller och provtagningsplatsen Reningsverket är den mätplats som har näst högst halter i tungmetaller förutom för nickel och zink. Om resultaten av mätningarna jämförs med föregående år, 214, så har medelvärdet för samtliga tungmetaller i gräs minskat förutom för bly och krom men bara en knappt märkbar ökning. Kadmium har inte detekterats i något gräsprov under 215 års prover. Detektionsgränsen är,1 g. Fördelningen av metaller på de olika provplatserna visas i diagram 1 och är baserade på mätningar utförda under 215.,7 Fördelning av metaller 215,6,5,4,3,2,1 Zn Cr Cu Ni Pb Cd, Diagram 1. Fördelning av metaller på samtliga provplatser (medelvärde av uppmätt metallhalt för plats/medelvärde av uppmätt metallhalt totalt) 215. Enheten är mikrogram metall /gram gräs. Diagram 1 visar fördelning av metaller på de olika provtagningsplatserna i Landskrona. Resultaten visar att det odlade gräset innehåller ungefär samma mängd zink och koppar på alla provtagningsplatser. Blyhalten är hög på provtagningsplatserna Hydro, Reningsverket och Elverket i förhållande till övriga provtagningsplatser. Bly och krom ligger högst på Hydro. Blyhalten på Hydro är mer än dubbelt så högt jämfört med Reningsverket. På Elverket är det uppmätt en högre zinkhalt jämfört med övriga provtagningsplatser.
5 mikrogram/gram 5(17) Bly Huvudsakliga utsläppskällan för bly i Landskrona är Boliden Bergsöe. Bly förekommer bland annat i bilbatterier och kan förekomma i en del färger. Bly förekom tidigare i bensin. 1 Under 215 var medelvärdet för blyhalterna för samtliga mätplatser i Landskrona 6,61 g/g jämfört med 5,16 g/g år 214. Blyhalterna under 215 var högst vid Hydro där medelvärdet var 34 µg/g. Diagram 2 visar hur medelvärdet varierat från 1988 till Medelvärde blyhalt Diagram 2. Medelvärdet för blyhalt för alla provplatser från 1988 till 215. En del gräsodlingar är belägna nära industriområden. Två gräsodlingar belägna nära industriområdet är Hydro och Reningsverket. Diagram 3 visar en jämförelse mellan medelvärde i blyhalt från 1987 till 215 på dessa platser i jämförelse med provtagningsplatsen Syngenta, belägen längre bort från industriområdet. I diagram 4 jämförs årets resultat från Hydro, Reningsverket och Syngenta. Proverna är tagna 1 juni, 25 juni, 9 juli, 22 juli, 6 augusti, 18 augusti och 5 september. 1 Naturvårdsverket(21)-Utsläpp i siffror, bly
6 µg/g mikrogram/gram ts 6(17) 9 Blyhalt Blyhalt Hydro Blyhalt Reningsverket Blyhalt Syngenta 2 1 Diagram 3. Blyhalten på provplatserna Reningsverket och Hydro samt Syngenta, som är med som referensprovplats, Diagram 3 visar att blyhalten varit högre vid provtagningsplatser belägna nära industriområdet i jämförelse med platser belägna längre ifrån industriområdet under hela mätperioden 1987 till 215. Halterna som uppmätts vid Syngenta (,4 µg/g) är låga i förhållande till Hydro (34 µg/g) och Reningsverket (13 µg/g). Detta blir 34 mg bly per kg gräs på Hydro och 13 mg per kg gräs på Reningsverket vilket är mycket höga värden om man gör en jämförelse med livsmedel där gränsvärden för bly i grönsaker är,3 mg per kg Blyhalt vid Hydro,Reningsverket och Syngenta 215 Hydro Reningsv erket Syngenta Diagram 4. Blyhaltens fördelning över mätperioden 215 för Hydro, Reningsverket och Syngenta.
7 mikrogram bly/gram gräs mikrogram Cd/gram gräs 7(17) Diagram 4 visar resultat från provtagningsplatser belägna nära industriområdet jämfört med provtagningsplats belägen längre ifrån. Resultat från mätningar finns från sju olika tillfällen under 215 med start 1 juni och slutdatum 2 september. Även i detta diagram visar resultaten att blyhalten är högre vid provtagningsplatser nära industriområdet. Blyhalten på Hydro ökar drastiskt från provtagningen den 5 augusti till den 19 augusti och även de andra metallerna ökar på Hydro mellan dessa två provtagningstillfällen. Vad som orsakar detta är inte helt känt. En trolig orsak kan vara Boliden Bergsöes uppstart efter ett par veckor sommarstängt. Det kan ligga partiklar innehållande bly och andra metaller i området som sveps iväg när det blir kraftigare vind. Vindriktningsfördelningen under mitten på augusti var sydostlig. Bly förekommer i bilbatterier och även kadmium kan finnas i en del batterier främst uppladdningsbara 2. Vid en jämförelse av medelvärdet för blyhalt i förhållande till medelvärdet för kadmiumhalt i det odlade gräset tyder resultaten på att dessa två tungmetaller följs åt. I diagram 5 visas mätningar gjorda från 1988 till Medelvärde blyhalt i förhållande till medelvärde kadmiumhalt Blyhalt Kadmium, ,45,4,35,3,25,2,15,1,5 Diagram 5. En jämförelse av medelvärdet för bly och kadmium från Diagram 5 visar en jämförelse mellan bly och kadmium. Axeln på vänster sida visar blyhalten (-16 mikrogram/gram). Axeln på högersida visar kadmiumhalten (-,5 mikrogram/gram). Även om kadmiumhalten är betydligt lägre än blyhalten följs kurvorna åt. Kadmium Huvudsaklig utsläppskälla av kadmium i Landskrona är Boliden Bergsöe och långväga transporter. Kadmium förekommer i en del uppladdningsbara batterier, förekommer vid tillverkning av metaller och sprids vid förbränning av fossila bränslen. 3 2 Naturvårdsverket (213)-Batterier. Hämtad Naturvårdsverket (21)- Utsläpp i siffor- Kadmium.
8 mikrogram/gram 8(17) Under 215 har inget kadmium kunnat uppmätas i något i gräs på någon av provplatserna. Detektionsgränsen är,1 g. 214 var medelvärdet,3 g/g. I diagram 6 visas medelvärdet av kadmiumhalten från år 1988 till 215. I zinkmineraler förekommer både kadmium och bly och dessa metaller kan därför spridas via zinken 4. I diagram 7 illustreras detta i ett diagram över medelvärdet för kadmium i förhållande till medelvärdet för zink under åren 1988 till 215.,5,45,4,35,3,25,2,15,1,5 Medelvärde kadmiumhalt Diagram 6. Medelvärdet av kadmium i det odlade gräset, från 1988 till 215. Diagram 6 visar hur medevärdet för kadmium varierat mellan åren 1988 till 215. Under 2- talet har halterna fluktuerat med en tydlig topp under Naturvårdsverket (1997) Allmänna råd 97:4 Varmförzinkning
9 mikrogram/gram mikrogram/gram 9(17) 1 Medelvärde kadmiumhalt i förhållande till zinkhalt Zink Kadmium,5 9,45 8, ,35,3,25,2,15,1,5 Diagram 7. En jämförelse av medelvärdet för kadmium och zink från Diagram 7 visar resultaten från gällande zink och kadmiumförekomst i det odlade gräset i Landskrona. De två kurvorna i diagram 7 följer samma mönster. Axeln på vänster sida visar zinkhalten (-1 mikrogram/gram). Axeln på högersida visar kadmiumhalten (-,5 mikrogram/gram). Zink De huvudsaklig utsläppskällan av zink i Landskrona anses vara ScanDust. Resultaten från mätning år 215 visar att medelvärdet för zinkhalt i det odlade gräset var 38 µg/g. Högst zinkhalt under 215 av alla provplatserna hade Elverket på 13 g/g. Diagram 8 visar hur zinkhalten varierat under åren 1988 till Medelvärde zinkhalt Diagram 8. Medelvärdet av zink i det odlade gräset, från 1988 till 215.
10 mikrogram/gram 1(17) Koppar Det finns en lokal utsläppskälla, men det är inte känt vilken. Det finns misstankar om att Varvet kan vara bidragande orsak till kopparutsläppen. Från Varvet är det möjligt att visst kopparutsläpp kommer från blästring av båtar med kopparhaltig färg. I dagsläget anses även biltrafiken vara en betydande källa till kopparutsläppen. Under 215 var medelvärdet för koppar för samtliga mätplatser i Landskrona 6,8 g/g. Kopparhalten under 215 var högst vid Gränsgatan med 8,9 g/g. Diagram 9 visar hur medelvärdet varierat under mätperioden 1988 till 215 och diagram 1 visar kopparhalten under 215 års odlingar för mätplatserna vid industriområdet. Ur diagrammet kan man se att kopparhalterna varierar mellan 5-13 g/g och att det lägsta värdet på var och en av dessa mätplatser har ökat till det dubbla någon gång under perioden. 6 Medelvärde kopparhalt Diagram 9. Medelvärdet av koppar i det odlade gräset, från 1988 till 215.
11 mikrogram/gram μg/g 11(17) 14, 13, 12, 11, 1, 9, 8, 7, 6, 5, 4, Kopparhalter Reningsverket, Elverket och Hydro Reningsverket Elverket Hydro Diagram 1. Kopparhaltens fördelning över mätperioden 215 för Reningsverket, Elverket, Hydro. Nickel De huvudsakliga utsläppskällorna i Landskrona anses vara ScanDust och långväga transporter. Nickel används i industrin som exempelvis i rostskyddsmedel och sprids vid förbränning 5. I Landskrona var medelvärdet av nickelhalten i det odlade gräset,7 µg/g. Högst nickelhalt uppmättes i gräset från Hydro 1,2 µg/g med mätplatserna Örja Kyrkby och Syngenta med näst högst värde på 1, µg/g. Värdena för samtliga mätplatser har legat förhållandevis jämnt under 215 och det är ingen mätplats som sticker ut. I diagram 1 visas variationen i medelvärdet från 1988 till ,5 Medelvärde nickelhalt 2 1,5 1,5 5 Naturvårdsverket (21)Utsläpp i siffror-nickel.
12 mikrogram/gram 12(17) Diagram 11. Medelvärdet av nickelhalten i det odlade gräset från 1988 till 215. Krom Den huvudsakliga utsläppskällan av krom i Landskrona anses vara ScanDust. Precis som en del andra metaller används krom som rostskyddsmedel och det sprids vid förbränning 6. Under 215 var medelvärdet av kromhalten i det odlade gräset i Landskrona,6 µg/g. Högst kromhalt under 215 uppmättes i proven vid Hydro 1,7 µg/g. I diagram 11 visas en kurva över kromhalten i odlat gräs från 1988 till Medelvärde kromhalt 3,5 3 2,5 2 1,5 1,5 Diagram 12. Medelvärdet av kromhalten i det odlade gräset, från 1988 till Naturvårdsverket (21)- Utsläpp i siffror, Krom, Cr
13 13(17) Diskussion Mätningarna som pågått i 27 år visar hur metallhalterna varierar från år till år. Metallerna bedöms släppas ut från industrier och däribland Boliden Bergsöe och ScanDust. Även andra faktorer så som förbränning och långväga transporter tros påverka resultaten. Bly Blyhalten som uppmätts i odlat gräs i Landskrona har varierat under åren. Från 1988 till 199 låg medelvärdet på g/g för att sedan sjunka till runt 1-12 g/g t under åren Under 2-talet har en ökning av blyhalten skett. Under 22 noterades den högst blyhalten. Sedan 29 har medelvärdet av blyemissionerna inte förändrats något nämnvärt utan de har legat på värden mellan 5-8 µg/g, men man ser en ökning på provplats Hydro från 213. Det högsta blyvärdet under 215 uppmättes på provtagningsplatsen Hydro med ett medelvärde på 34 µg/g. Det högsta värdet uppmättes vid den 19 augusti (141 µg/g)och innan dess förekom värden mellan 1-7 µg/g. Vad som orsakar detta är inte helt känt men kan bero på att det kan ligga partiklar innehållande bly i området som sveps iväg när det blir kraftigare vind. När en jämförelse görs mellan de tre provtagningsplatser belägna nära industriområdet, Hydro, Reningsverket och Elverket med provtagningsplatsen på Syngenta som är belägen längre bort från industriområdet märks en tydlig skillnad i blyhalt. Att blyhalten är högre nära industriområdet är något som märks i årets mätning men även under hela mätperioden från 1987 till 215. Blyhalten har varierat under mätperioden 215. Det finns inget tydligt samband mellan en ökad blyhalt en viss period utan det varierar mellan provtagningsplatserna när den högsta blyhalten uppmätts. Resultaten från Hydro och Reningsverket följer dock en ungefärlig kurva vilket tyder på att ökade utsläpp i industriområdet skett under vissa perioder, se diagram 4. Kadmium Redan från 1989 fram till 1999 var trenden för kadmium att halterna sjönk för att sedan göra ett uppsving runt millenniumskiftet. 23 var nivåerna nere på samma nivå igen som under perioden 1989 till Sedan 29 har värdena för kadmium svagt ökat. Kadmiumhalten och blyhalten följer varandra åt väldigt bra i trenderna över åren , med endast några få avvikelser, se diagram 5. En anledning tros vara att blybatterier innehåller en viss mängd zink och att kadmium förekommer som en förorening i zink. Detta kan urskiljas från diagram 7 där man ser att kadmium och zink följs åt. 215 har inget kadmiumhalter uppmätts i det odlade gräset på någon av mätplatserna. Koppar och Zink Kopparhalten har varit relativt stabil under 1988 till 1998 förutom en kraftig avvikelse Men efter 1998 ses en trend som verkar tyda på att kopparhalten ökar svagt. Zink är den tungmetall, som har en väldigt fluktuerande trend. Under 215 minskade zinkhalten i jämförelse mot 214. Krom och Nickel Halterna för krom varierar mycket år från år, dock kan det sedan 29 urskiljas en trend att kromhalten minskar. Nickel har också en väldigt fluktuerande trend över åren med toppar vart 2-3 år. Trots det kan man urskilja att halten verkar avta. Slutsats I jämförelse med 214 uppmättes en minskning av tungmetallhalten i gräs under 215 förutom för bly (ökning på 1,5 g/g) och krom (ökning på,5 g/g) där det uppmätts en knappt märkbar ökning.
14 14(17) Nästa år ska vi fortsätta odla en bit in i september så att vi får fler analyssvar för septembermånad för att se om halterna avtar eller stiger. Vi ska även för några prover ta dubbla gräsprover vid några tillfällen och inte skölja gräset innan vi skickar det på analys för att se hur stor skillnad det gör på metallhalterna i gräset.
15 15(17) Bilaga 1 Karta med provtagningsställena.
16 16(17) Bilaga 2 Vindros som visar % fördelningen av vindarna under perioden till Vindfrekvens från cirkelns mittpunkt och ut till den yttersta ringen motsvarar 1 %. Utifrån vindrosen avläses att det under perioden som miljöförvaltningen provtog gräsodlingarna så var den förhärskande vindriktningen 22 % nordvästlig.
17 17(17) Referenser 1. Naturvårdsverket (21)- Utsläpp i siffor-bly,pb. Hämtad den 2 januari 214 från: 2. Naturvårdsverket (213)- Batterier. Hämtad den 2 januari 214 från: 3. Naturvårdsverket (21)- Utsläpp i siffor-kadmium, Cd. Hämtad den 2 januari 214 från: 4. Naturvårdsverket (1997)- Varmförzinkning. Allmänna råd 97:4 5. Naturvårdsverket (21)- Utsläpp i siffor-zink, Zn. Hämtad den 2 januari 214 från: 6. Naturvårdsverket (212)- Minskade utsläpp av koppar till luft. Hämtad den 2 januari 214 från: 7. Naturvårdsverket (21)- Utsläpp i siffor-nickel, Zn. Hämtad den 2 januari 214 från: 8. Naturvårdsverket (21)- Utsläpp i siffor-krom, Cr. Hämtad den 2 januari 214 från:
Tungmetallbestämning i gräskulturer. Landskrona 2010
1(14) Miljöförvaltningen Tungmetallbestämning i gräskulturer Landskrona 21 Martin Lindahl Rapport 21:1 Miljöförvaltningen 261 8 Landskrona 2(14) Sammanfattning Miljöförvaltningen har odlat gräs i krukor
Läs merTungmetallbestämning i gräskulturer. Landskrona 2011
Miljöförvaltningen Tungmetallbestämning i gräskulturer Landskrona 2011 Emilie Feuk Rapport 2012:7 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona 2(12) Sammanfattning Miljöförvaltningen har odlat gräs i krukor som
Läs merTungmetallbestämning i gräskulturer. Landskrona 2012
Miljöförvaltningen Tungmetallbestämning i gräskulturer Landskrona 2012 Emilie Feuk Rapport 2013:2 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona oc 2(12) Sammanfattning Miljöförvaltningen har odlat gräs i krukor
Läs merTungmetallbestämning i gräskulturer
1(14) Miljöförvaltningen Tungmetallbestämning i gräskulturer Landskrona 2013 Hilde Herrlund Miljöinspektör Rapport 2014:1 Januari 2014 2(14) Sammanfattning I jämförelse med 2012 skedde en ökning av tungmetallhalten
Läs merMetallbestämning. Gräskultur. Landskrona 2009
Miljöförvaltningen Metallbestämning Gräskultur Landskrona 29 Emilie Jönsson & Victoria Andersson Miljöförvaltningen 261 8 Landskrona Rapport 21:2 Sammanfattning Som ett mått på nedfallet av metaller har
Läs merGräsundersökning 2018
1(18) Miljöförvaltningen Gräsundersökning 2018 Metallbestämning i gräskulturer Victoria Karlstedt Miljöinspektör Rapport 2018:2 mars 2019 2(18) SAMMANFATTNING Gräsundersökningen som görs i Landskrona visar
Läs merMätningar av tungmetaller i. fallande stoft i Landskrona
Miljöförvaltningen Mätningar av tungmetaller i fallande stoft i Landskrona 2012 Victoria Karlstedt Rapport 2013:4 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona Sammanfattning Sedan 1988 har kontinuerliga luftmätningar
Läs merTungmetaller i mossor. i Landskrona kommun. 1983, 1995 och 2006
Miljöförvaltningen Tungmetaller i mossor i Landskrona kommun 1983, 1995 och 2006 Olle Nordell ekolog Rapport 2007:3 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona Figur 1. Provtagningslokaler för mossa i Landskrona
Läs merGrönsaksundersökning Blyhalt i sallat och grönkål i Landskrona 2014
1(10) Miljöförvaltningen Grönsaksundersökning Blyhalt i sallat och grönkål i Landskrona 2014 Hanna Brost Miljöinspektör Rapport 2015:1 Januari 2015 Dnr: 2001-1929/14 2(10) Sammanfattning av årets grönsaksundersökning
Läs merMiljönämnden sammanträde. Pressinformation fredagen den 16 mars 2012, kl
KALLELSE / FÖREDRAGNINGSLISTA 1(1) Miljöförvaltningen Datum 2012-03-07 Handläggare Barbro Olsson barbro.olsson@landskrona.se Er Referens Vår Referens Miljönämndens ledamöter och ersättare Miljönämnden
Läs merMätningar av tungmetaller i. fallande stoft i Landskrona
Miljöförvaltningen Mätningar av tungmetaller i fallande stoft i Landskrona Emilie Jönsson Miljöinspektör Miljöförvaltningen 261 8 Landskrona Rapport 21:7 Mätningar av fallande stoft i Landskrona Sammanfattning
Läs merMätningar av tungmetaller i. fallande stoft i Landskrona
Miljöförvaltningen Mätningar av tungmetaller i fallande stoft i Landskrona 2015 Emilie Feuk Rapport: 2016: 6 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona Sammanfattning Sedan 1988 har kontinuerliga luftmätningar
Läs merGrönsaksundersökning. Bly i sallat och grönkål. Landskrona 2010
Miljöförvaltningen Grönsaksundersökning Bly i sallat och grönkål Landskrona 2010 Martin Lindahl Rapport 2011:1 Utredare Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona Sammanfattning Sedan 1981 har sallat och grönkål
Läs merGrönsaksundersökning
1(12) Miljöförvaltningen Grönsaksundersökning Blyhalt i sallat och grönkål i Landskrona 2017 Emilie Feuk Miljöinspektör Rapport 2018:1 Januari 2018 2(12) SAMMANFATTNING Den högsta blyhalten i sallat 2017
Läs merGrönsaksundersökning. Bly i sallat och grönkål. Landskrona 2011
Miljöförvaltningen Grönsaksundersökning Bly i sallat och grönkål Landskrona 2011 Emilie Feuk Rapport 2012:6 Miljöinspektör Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona Sammanfattning Sedan 1981 har sallat och
Läs merMätningar av tungmetaller i. fallande stoft i Landskrona
Miljöförvaltningen Mätningar av tungmetaller i fallande stoft i Landskrona 2017 Emilie Feuk Rapport: 2018 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona Sammanfattning Sedan 1988 har kontinuerliga luftmätningar
Läs merMätningar av tungmetaller i. fallande stoft i Landskrona
Miljöförvaltningen Mätningar av tungmetaller i fallande stoft i Landskrona 2016 Emilie Feuk Rapport: 2017:4 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona Sammanfattning Sedan 1988 har kontinuerliga luftmätningar
Läs merGrönsaksundersökning Blyhalt i sallat och grönkål i Landskrona 2015
1(11) Miljöförvaltningen Grönsaksundersökning Blyhalt i sallat och grönkål i Landskrona 2015 Emilie Feuk Miljöinspektör Rapport 2016:5 Februari 2016 2(11) Sammanfattning av årets grönsaksundersökning 2015
Läs merGrönsaksundersökning. Blyhalt i sallat och grönkål i Landskrona 2016
1(12) Miljöförvaltningen Grönsaksundersökning Blyhalt i sallat och grönkål i Landskrona 2016 Emilie Feuk Miljöinspektör Rapport 2017:1 Mars 2017 2(12) Sammanfattning av årets grönsaksundersökning Den högsta
Läs merGrönsaksundersökning. Bly i sallat och grönkål. Landskrona 2009
Miljöförvaltningen Grönsaksundersökning Bly i sallat och grönkål Landskrona 2009 Victoria Andersson Miljöinspektör Rapport 2010:3 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona Sammanfattning Sedan 1981 har sallat
Läs merGRÖNSAKSUNDERSÖKNING. Bly i sallat och grönkål. Landskrona 2007
LANDSKRONA KOMMUN GRÖNSAKSUNDERSÖKNING Bly i sallat och grönkål Landskrona 2007 Emilie Jönsson Miljöinspektör Miljöförvaltningen Rapport 2008:3 261 80 Landskrona rapport Grönsaksund 2007-12-27.doc/m.overv
Läs merMätningar av tungmetaller i fallande stoft i Landskrona 2007 LANDSKRONA KOMMUN Rapport
Miljöförvaltningen Mätningar av tungmetaller i fallande stoft i Landskrona 27 LANDSKRONA KOMMUN Rapport Emilie Jönsson Miljöinspektör Miljöförvaltningen 261 8 Landskrona Rapport 28:8 Mätningar av fallande
Läs merGRÖNSAKSUNDERSÖKNING. Bly i sallat och grönkål. Landskrona 2005
LANDSKRONA KOMMUN GRÖNSAKSUNDERSÖKNING Bly i sallat och grönkål Landskrona 2005 Patrik Nilsson Miljöinspektör Miljöförvaltningen Rapport 2006:1 261 80 Landskrona Grönsaksund 2005HÄ.doc/m.overv 1(6) 2(6)
Läs merMätningar av tungmetaller i fallande stoft i Landskrona 2001, 2002 och 2006
Miljöförvaltningen Mätningar av tungmetaller i fallande stoft i Landskrona 21, 22 och 26 Rapport 27:4 Miljöförvaltningen 261 8 Landskrona Mätningar av fallande stoft i Landskrona 21, 22 och 26 Sammanfattning
Läs merProvfiske med nät. Foto Fiskeriverket Abborrar. Foto Dan Blomqvist. Metaller i kustabborre. Uppdaterad
Provfiske med nät. Foto Fiskeriverket Abborrar. Foto Dan Blomqvist. Metaller i kustabborre Uppdaterad 2010-09-09 Resultatbladet visar en del av den regionala miljöövervakningen i Norrbottens län och innefattar
Läs merAbborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket Brännträsket. Foto Lisa Lundstedt. Metaller i insjöabborre. Uppdaterad 2011-12-05
Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket. Foto Lisa Lundstedt Metaller i insjöabborre Uppdaterad 211-12-5 Resultatbladet visar en del av den regionala miljöövervakningen i Norrbottens län och innefattar
Läs merUndersökning av sediment i Malmö hamnområden
Undersökning av sediment i Malmö hamnområden Analys av tungmetaller år 2013 Toxicon rapport 068-13 Härslöv januari 2014 www.toxicon.com Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Material
Läs merMetaller i luft och nederbörd
RAPPORT Metaller i luft och nederbörd 4-5 Redovisning av uppdrag med avtal nr 1144 För Naturvårdsverket Gunilla Pihl Karlsson Fil. Dr. 6-3-13 U1868 Rapporten godkänd: 6-3-4 Karin Sjöberg Avdelningschef
Läs merTILLSTÅNDET I SMALSJÖN (BERGVIKEN) OCH MARMEN
TILLSTÅNDET I SMALSJÖN (BERGVIKEN) OCH MARMEN med avseende på klorföreningar och metaller Länsstyrelsen Gävleborg 2001 Tillståndet i Bergviken-Marmen 2 Inledning 3 Material och metoder 3 Utvärdering 4
Läs merSlamspridning på åkermark
Slamspridning på åkermark Sammanfattande resultat från 29 års fältstudier Per-Göran Andersson, Hushållningssällskapet Malmöhus E-post: per-goran.andersson@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Ett unikt
Läs merMETALLER I HUSMOSSA 2012:1
2012:1 METALLER I HUSMOSSA 2010 Postadress: Miljöförvaltningen, 651 84 Karlstad Besöksadress: Drottninggatan 32 Tel: 054-540 00 00 E-post: miljoforvaltningen@karlstad.se Org.nr: 212000-1850 PlusGiro: 81
Läs merMätningar av tungmetaller i fallande stoft i Landskrona 2007 LANDSKRONA KOMMUN Rapport
Miljöförvaltningen Mätningar av tungmetaller i fallande stoft i Landskrona 2007 LANDSKRONA KOMMUN Rapport Emilie Jönsson Miljöinspektör Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona Rapport 2008:8 Mätningar av
Läs merKommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 3, juli-september 2017
Sid 1 (2) Landskrona 2017-10-06 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 3, juli-september 2017 Saneringsarbetet är nu inne i en fas som huvudsakligen innebär återställning
Läs merAbborre i Runn Metaller i vävnader 2013
Abborre i Runn Metaller i vävnader 20 Som en uppföljning till tidigare undersökningar år 1993 1, 1996 2, 1999-20 3, 4 infångades under sensommaren 20 abborre från centrala Runn för analys av metallinnehållet
Läs merMetallundersökning Indalsälven, augusti 2008
Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 EM LAB Strömsund 1 Förord Denna rapport är sammanställd av EM LAB (Laboratoriet för Energi och Miljöanalyser) på uppdrag av Indalsälvens Vattenvårdsförbund.
Läs merSammanfattning. Inledning
Slamspridning på åkermark Sammanfattande resultat från 27 års fältstudier Av Per-Göran Andersson Hushållningssällskapet Malmöhus, Borgeby Slottsväg 11, 237 91 Bjärred E-post: per-goran.andersson@hush.se
Läs merSANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG
Sanering av hamnbassängen i Oskarshamn SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG Beräkning av frigörelse av metaller och dioxiner i inre hamnen vid fartygsrörelser Rapport nr Oskarshamns hamn 2010:7 Oskarshamns
Läs merPM F08 110 Metaller i vattenmossa
Version: _ 1(11) PM F08 110 Metaller i vattenmossa Upprättad av: Hanna Larsson, Medins Biologi AB Granskad av: Alf Engdahl, Medins Biologi AB Version: _ 2(11) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3
Läs merKommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 1, januari-mars 2017
Sid 1 (2) Landskrona 2017-04-04 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 1, januari-mars 2017 Saneringsarbetet är fortfarande i full gång, men även arbetet med återställning
Läs merI detta PM pressenteras därför endast resultaten från mätningarna vid Othem Ytings 404 som utförts till och med 30 september.
Bakgrund och syfte Mellan 21 april och 31 oktober 2017 utfördes mätningar av partiklar (PM10 och PM2.5) kring Cementas anläggning i Slite på Gotland, mätningarna utfördes på tre platser, se Figur 1. Syftet
Läs merKommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 2, april-juni 2017
Sid 1 (2) Landskrona 2017-07-03 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 2, april-juni 2017 Saneringsarbetet pågår fortfarande men är nu inne i en fas som huvudsakligen
Läs merJämförelser av halter PM10 och NO2 vid Kungsgatan 42 och Kungsgatan 67 i Uppsala
Jämförelser av halter PM10 och NO2 vid Kungsgatan 42 och Kungsgatan 67 i Uppsala Mätningar under februari-april år 2017 Magnus Brydolf och Billy Sjövall Utförd på uppdrag av Uppsala kommun [Skriv här]
Läs merMetaller och miljögifter i Stockholms sediment
MILJÖFÖRVALTNINGEN MILJÖANALYS TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (9) 2011-11-07 Handläggare: Katrin Holmström Telefon: 08-508 28885 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2011-11-22 p.24 Metaller och miljögifter i Stockholms
Läs merTungmetaller i nederbörd på Södermalm
RAPPORTER FRÅN SLB-ANALYS NR 4: Tungmetaller i nederbörd på MÄTNINGAR UNDER ETT HALVÅR MILJÖFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLM, APRIL 2 Tungmetaller i nederbörd på ~ MÄTNINGAR UNDER ETT HALVÅR Rapporten är sammanställd
Läs merMetaller i vattendrag 2011. Miljöförvaltningen R 2012:11. ISBN nr: 1401-2448. Foto: Medins Biologi AB
ISBN nr: 1401-2448 R 2012:11 Foto: Medins Biologi AB Metaller i vattendrag 2011 Miljöförvaltningen Karl Johansgatan 23, 414 59 Göteborg Tel vx: 031-368 37 00 Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se
Läs merTungmetaller i miljö och odlingslandskap. Gunnar Lindgren
Tungmetaller i miljö och odlingslandskap Gunnar Lindgren Kadmium, kvicksilver, bly och fosfor i musslor Innehållet av hälsofarliga tungmetaller i musslor är mycket stort i förhållande till växtnäringen.
Läs merNr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner
Nr 362 1809 Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Bilaga I Vid bestämningen av totalkoncentrationen (den toxiska ekvivalensen) i fråga om dioxiner och furaner skall koncentrationerna
Läs merUtsläpp och nedfall av metaller under Vattenfestivalens fyrverkerier
SlbŸanalys Stockholms Luft- och Bulleranalys Utsläpp och nedfall av metaller under Vattenfestivalens fyrverkerier 1997-5-16 Rapporten är sammanställd av Lars Burman och Christer Johansson, Stockholms luft-
Läs merUtlåtande angående miljöprovtagning på fastigheten Kärna 8:25 i Malmslätt, Linköping
Utlåtande angående miljöprovtagning på fastigheten Kärna 8:25 i Malmslätt, Linköping Utfört av:, Suez Recycling AB Datum: 2017-03-09 I samband med en geoteknisk utredning inför eventuell kommande byggnation
Läs merMetaller i Vallgravsfisk 2011. Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning. Miljöförvaltningen R 2012:9
ISBN nr: 1401-2448 R 2012:9 Foto: Peter Svenson Metaller i Vallgravsfisk 2011 Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning Miljöförvaltningen Karl Johansgatan
Läs merLuften i Sundsvall 2013. Miljökontoret
Luften i Sundsvall 2013 Miljökontoret Luften i Sundsvall Sida 2 av 10 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL... 4 3 MÄTNINGAR AV LUFTFÖRORENINGAR I SUNDSVALL...
Läs merBILAGA 5:5 JÄMFÖRELSE MELLAN RESULTAT AV METALLANALYSER UTFÖRDA MED XRF OCH PÅ LABORATORIUM
Uppdragsnr: 183246 1 (9) BILAGA 5:5 JÄMFÖRELSE MELLAN RESULTAT AV METALLANALYSER UTFÖRDA MED XRF OCH PÅ LABORATORIUM Syfte I syfte att undersöka om det direktvisande fältinstrumentet XRF på ett snabbt
Läs merTungmetallanalys Jämförelse av ICP-MS-resultat från ofiltrerade, konserverade prov och filtrerade prov
Geokemiska analyslaboratoriet Institutionen för Vatten och Miljö SLU Uppsala Tungmetallanalys Jämförelse av ICP-MS-resultat från ofiltrerade, konserverade prov och filtrerade prov Sammanfattning Bestämning
Läs merVad innehåller klosettavloppsvatten?
S-E Svensson, Dept. of Biosystems and Technology Vad innehåller klosettavloppsvatten? Sven-Erik Svensson Biosystem och teknologi SLU Alnarp Nationella konferensen Avlopp och Miljö Örebro 2-21 jan 215 Föredraget
Läs merÖstgöta slamslamträff Provtagning av hushållsspillvatten i Östgöta kommuner
Östgöta slamslamträff 2017-03-07 Provtagning av sspillvatten i Östgöta kommuner Syftet med provtagningen Ta reda på vad ett vanligt spillvatten innehåller Hur mycket en bidrar med när det gäller fosfor,
Läs merLuftkvalitetsutredning vid. Prospect Hillgatan. bild. Foto: Emma Björkman
Luftkvalitetsutredning vid Prospect Hillgatan bild Foto: Emma Björkman Förord Utredningen är gjord på uppdrag av Göteborgs Stads stadsbyggnadskontor. Mätningar och rapportskrivning är utförda av Emma
Läs merLuftkvaliteten i Trelleborg Resultat från mätningar. Året 2010
Luftkvaliteten i Trelleborg Resultat från mätningar Året 2010 Miljöförvaltningens rapport nr 6/2011 Luftkvaliteten i Trelleborg... 1 Resultat från mätningar... 1 Året 2009... 1 Miljöförvaltningens rapport
Läs merMÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND. Fisk från Mälaren - bra mat
MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Fisk från Mälaren - bra mat Gädda, gös och abborre från 6 fjärdar i Mälaren undersöktes under 2001. Provtagningsstationen Östra Mälaren ligger i Ulvsundasjön nära de centrala
Läs merKommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 4, oktober-december 2016
Sid 1 (2) Landskrona 2017-01-18 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 4, oktober-december 2016 Saneringsarbetet är i full gång och har under sista kvartalet expanderat
Läs merKommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 3, juli-september 2016
Sid 1 (2) Landskrona 2016-10-31 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 3, juli-september 2016 Saneringsarbetet är nu i full gång. Mellan provtagningen i juli och
Läs merFördjupad bedömning Boliden Bergsöe Slutrapport
Fördjupad bedömning Boliden Bergsöe Slutrapport 2012-02-06 Handläggare Daniel Lundberg 010-452 26 19 Sammanfattande bedömning Länsstyrelsen rekommenderar ett skyddsavstånd för Boliden Bergsöe på 1000 meter.
Läs merUNDERSÖKNINGAR AV SEDIMENT I MALMÖ HAMNOMRÅDEN - ANALYS AV TUNGMETALLER. Rapport 135/01
UNDERSÖKNINGAR AV SEDIMENT I MALMÖ HAMNOMRÅDEN - ANALYS AV TUNGMETALLER Rapport 135/1 LANDSKRONA JANUARI 22 1 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Inledning...4 Material och metoder...4 Resultat och
Läs merBällstaåns vattenkvalitet
Fakta 2013:2 Bällstaåns vattenkvalitet 1997-2012 Publiceringsdatum 2013-04-19 Granskningsperiod År 1997-2012 Kontaktpersoner Sedan 1997 har Länsstyrelsen bedrivit vattenkemisk provtagning i Bällstaåns
Läs merBiogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % 2011 kvot total kväve total av TS %
Näringsämnen, kg/m 3 Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % GF ph 2011 kvot total kväve total av TS % Januari 2,9 5,6 3,7 0,72 2,7 3,8 72,3 8,3 Februari 3,4 5,8 3,7 0,86 3,3 4,2 73,1
Läs merHalter av 60 spårelement relaterat till fosfor i klosettvatten - huvudstudie SVU-rapport
S-E Svensson, Dept. of Biosystems and Technology Halter av 60 spårelement relaterat till fosfor i klosettvatten - huvudstudie SVU-rapport 2015-10 Sven-Erik Svensson Biosystem och teknologi SLU Alnarp Revaq-möte
Läs merDagvattnets föroreningsinnehåll. fältstudier. Heléne Österlund Forskare, Stadens vatten LTU
Dagvattnets föroreningsinnehåll erfarenheter från fältstudier Heléne Österlund Forskare, Stadens vatten LTU Källor till föroreningarna De material vi använder när vi bygger våra städer påverkar dagvattnets
Läs merAteljéprojektet. Gryaab Rapport 2005:1
Ateljéprojektet Gryaab Rapport 2005:1 1 Inledning Kadmiumförorening i avloppsslam är, och har under ganska många år, varit ett av de viktigare skälen för den låga acceptansen för slamgödsling på åkermark.
Läs merMiljögifter i fisk från Västeråsfjärden
Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden Anna Kruger, Västerås stad Magnus Karlsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Tomas Victor, IVL Svenska Miljöinstitutet Syfte att i en gradient från Västerås inrefjärd
Läs merMILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING
DATUM: 2018-07-17 KUND: SANNA NORBERG MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING TOMTMARK, VÄRSTAGÅRDSVÄGEN, SPÅNGA, SANNA NORBERG Per Samuelsson Tel. 0768-640464 per.samuelsson@mrm.se MRM Konsult AB Tavastgatan 34
Läs merMiljöteknisk markundersökning lekplats vid Sundavägen i Oxelösunds kommun
Sida 1 (9) Nyköping 170315 Uppdrag: 8662 Miljöteknisk markundersökning lekplats vid Sundavägen i Oxelösunds kommun Uppdragsledare och författare: Helena Westin, Structor Nyköping AB Granskad av: Mats Dorell,
Läs merMetaller i ABBORRE från Runn. Resultat 2011 Utveckling
Metaller i ABBORRE från Runn Resultat Utveckling Abborre i Runn Metaller i vävnader Som en uppföljning till tidigare undersökningar år 1993 1, 1996 2, - 20 3, 4 infångades under sensommaren abborre från
Läs merVad innehåller klosettavloppsvatten?
S-E Svensson, Dept. of Biosystems and Technology Vad innehåller klosettavloppsvatten? Sven-Erik Svensson Biosystem och teknologi SLU Alnarp Workshop Sorterande system Alnarp den 3 mars 215 Föredraget baseras
Läs merMetaller i vallgravsfisk 2012
ISBN nr: 1401-2448 R 2013:4 Foto: Klara Eklund Metaller i vallgravsfisk 2012 Miljöförvaltningen Box 7012, 402 31 Göteborg Tel vx: 031-368 37 00 Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se www.goteborg.se/miljo
Läs merBilaga nr 8. Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter Mätpunkt YV3
Telge Närmiljö 26-11-2 Page 1 of 23 Promemoria angående fortsatt och utökad verksamhet vid Tveta Återvinningsanläggning i Södertälje Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter 21-25. Mätpunkt
Läs merVÄGLEDNING SoFi Source Finder
CIT Urban Water Management AB VÄGLEDNING SoFi Source Finder Ett verktyg för uppströmsarbete Hushåll Fordonstvätt Bilverkstad Tandvård Ytbehandlare Tvätteri Konstverks. Förbränning Verksamhetsutövare Biogas
Läs merSäker spolning av avloppsledningar, tunnlar och magasin hantering av förorenade sediment
Säker spolning av avloppsledningar, tunnlar och magasin hantering av förorenade sediment Emma Lilliesköld, miljöingenjör Fortifikationsverket Pia Dromberg, miljöingenjör Stockholm Vatten och Avfall Säker
Läs merVattenkvalité i Ensjön och Ljura bäck
Maria Rothman 218-3-15 Tekniska kontoret TN 217/534 Vattenkvalité i Ensjön och Ljura bäck 1 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4 2.1 bakgrund... 4 2.2 Syfte... 5 2.3 Metod... 5
Läs merFallande stoft i Landskrona kommun
Fallande stoft i Landskrona kommun - sammanställning av bly och kromhalterna 21, 22, samt 26 Av: Kristian Pedersen Ekotoxikologi 2 Vt. 27 Lunds Universitet Uppdragsgivare: Miljöförvaltningen Landskrona
Läs merLuften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall.
Miljökontoret Luften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall. Luften i Sundsvall Sida 2 av 10 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL...
Läs merInledning Inför planändring har provtagning utförts av dagvatten i två dagvattenbrunnar i Hunnebostrand i Sotenäs kommun.
PM Provtagning av dagvatten i Hunnebostrand, Sotenäs kommun Grapnummer 17123 Uppdragsledare Utfärdat av Granskat av Eva Selnert Uppdragsnummer Version 1.0 Sidnr 1(2) 2017-05-12 2017-05-15 PM Provtagning
Läs merProvtagningar i Igelbäcken 2006
Provtagningar i Igelbäcken 6 Christer Lännergren/LU Stockholm Vatten Telefon 8 5 5 christer.lannergren@stockholmvatten.se 7-5-7 Provtagningar i Igelbäcken 6 Igelbäcken rinner från Säbysjön till Edsviken.
Läs merUNDERSÖKNINGAR AV SEDIMENT I MALMÖ HAMNOMRÅDEN - ANALYS AV TUNGMETALLER. Rapport
UNDERSÖKNINGAR AV SEDIMENT I MALMÖ HAMNOMRÅDEN - ANALYS AV TUNGMETALLER Rapport 063-07 HÄRSLÖV NOVEMBER 2007 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Inledning...4 Material och metoder...4 Resultat och
Läs merMetaller i väggmossa och hänglav i Haparanda 2012. Mätkampanj. Resultatblad 2012-11-19 Diarienummer 502-8996-12
Metaller i väggmossa och hänglav i Haparanda 2012. Mätkampanj Resultatblad 2012-11-19 Diarienummer 502-8996-12 Det här är ett resultatblad som visar delar av den regionala miljöövervakningen i Norrbottens
Läs merSlamspridning på åkermark
Slamspridning på åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund Ett projekt med rötterna i 70-talet Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv,
Läs mer1986L0278 SV
1986L0278 SV 20.04.2009 004.001 8 BILAGA 1 A GRÄNSVÄRDEN FÖR HALTER AV TUNGMETALLER I MARKEN (mg/kg torr vikt i ett representativt prov, enligt definitionen i bilaga 2 C, från mark med ett ph mellan 6
Läs merBilaga 1. Analysdata Dag och ytvatten Go teborg Landvetter Airport Dokumenttyp Datum Ver.rev Dokumentnummer Sida
-3-3. () Bilaga Analysdata Dag och ytvatten Go teborg Landvetter Airport 4 -3-3. () INLEDNING I rapport Analysdata Dag- och ytvatten 4 redovisas analysresultat från provtagning genomförd av Swedavia i
Läs merGEOTEKNISKA BYGGNADSBYRÅN. Litt. A Rapport över miljöprovtagning inom Timotejen 17, Stockholms Stad. Handlingen omfattar: Rapport
GEOTEKNISKA AB BYGGNADSBYRÅN Utför: Geotekniska utredningar Utsättning och kartering Avvägning Kontroller STOCKHOLM - TELEFON 08-716 15 01 TELEFAX 08-716 15 00 POSTADRESS: FASANVÄGEN 34, 131 44 NACKA Mervärdesskatt
Läs merRiktvärden och riktlinjer för utsläpp till dagvatten
Riktvärden och riktlinjer för utsläpp till dagvatten Syfte, tillämpning och erfarenheter Egna riktvärden - Varför då? Riktlinjer och riktvärden för utsläpp av förorenat vatten syfte: skydda vattendragen
Läs merLuften i Sundsvall 2012
Luften i Sundsvall 2012 Miljökontoret jan 2013 Tel (expeditionen): 19 11 90 DOKUMENTNAMN: LUFTEN I SUNDSVALL 2011 ÄNDRAT : 2013-01-31 14:28 Luften i Sundsvall 1(8) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...
Läs merKontroll av dikesmassor i Skåne
Kontroll av dikesmassor i Skåne Vägverket Region Skåne 2004-12-15 Sammanfattning En provtagning på massor i vägdiken på 9 st. olika vägsträckor i Skåne har genomförts. Vägarna har valts ut med tanke på
Läs merTematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan
1() KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning, -11- Mona Stensmar Petersen, 4-4 28 mona.petersen@karlstad.se Natur och miljö Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan Vi är långt ifrån måluppfyllelse
Läs merPM Kompletterande markundersökning Plinten 1, Karlstad
UPPDRAG Plinten 1 Kompletterande MU UPPDRAGSNUMMER 1331623000 UPPDRAGSLEDARE Annika Niklasson UPPRÄTTAD AV Annika Niklasson DATUM Härtill hör Bilaga 1 Bilaga 2 Fältrapport (15 sid) Analysresultat jord
Läs merFrågor om anmälnings- och delegationsärende anmäls senast dagen före sammanträdet till Barbro Olsson, tel: eller
KALLELSE / FÖREDRAGNINGSLISTA 1(1) Miljöförvaltningen Datum 2016-03-31 Handläggare Barbro Olsson barbro.olsson@landskrona.se Er Referens Vår Referens Miljönämndens ledamöter och ersättare Miljönämndens
Läs merFöroreningsmängder från dagvatten inom Viareds industriområde
Föroreningsmängder från dagvatten inom Viareds industriområde 1 (12) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund och syfte... 3 1.2 Avgränsning och antaganden... 3 1.3 Definitioner... 4 2 Beräkningar
Läs merNaturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om ändring av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2002:28) om avfallsförbränning; NFS 2010:3 Utkom från trycket den 3
Läs merMOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2014 Bilaga 10 BILAGA 10
BILAGA Metaller i blåmussla år 37 Metodik Blåmusslor insamlades av Sveriges Vattenekologer den 1 september. Insamlingen genomfördes med hjälp av dykning på fem stationer utmed kusten (Tabell 1). På varje
Läs merRAPPORT. Halter av metaller och organiska föreningar i avloppsslam från reningsverk i Södermanlands län Nr 2010:8 ISSN
RAPPORT ISSN 1400-0792 Nr 2010:8 Halter av metaller och organiska föreningar i avloppsslam från reningsverk i Södermanlands län 1990-2009 Kontaktperson: Sofi Nordfeldt, Länsstyrelsen i Södermanlands län
Läs merHalter av 60 spårelement relaterat till fosfor i klosettvatten
216-3-22 S-E Svensson, Dept. of Biosystems and Technology Halter av 6 spårelement relaterat till fosfor i klosettvatten Sven-Erik Svensson Biosystem och teknologi, SLU Alnarp http://www.slu.se/sv/institutioner/biosystem-teknologi
Läs merObjektiv skattning av luftkvaliteten samt redovisning av luftma tning i Ga llivare kommun
Objektiv skattning av luftkvaliteten samt redovisning av luftma tning i Ga llivare kommun 1. Inledning Samtliga svenska kommuner är skyldiga att kontrollera luftkvaliteten i kommunen och jämföra dessa
Läs merUndersökning av metaller och PCB med hjälp av sedimentprovtagning och passiv provtagning (Ecoscope).
Skara -08-26 Lidan-Nossans VVF Undersökning av metaller och PCB med hjälp av sedimentprovtagning och passiv provtagning (Ecoscope). Uppdraget ALcontrol AB fick i uppdrag av Lidan-Nossans vattenvårdsförbund
Läs mer