Mätningar av tungmetaller i. fallande stoft i Landskrona

Transkript

1 Miljöförvaltningen Mätningar av tungmetaller i fallande stoft i Landskrona 2017 Emilie Feuk Rapport: 2018 Miljöförvaltningen Landskrona

2 Sammanfattning Sedan 1988 har kontinuerliga luftmätningar utförts i Landskrona med syftet att övervaka mängderna av olika metaller i fallande stoft samt dess spridning. I staden finns industrier med känt höga emissioner av metallhaltigt stoft. Provtagning utförs en gång per månad vid sex olika mätstationer, Hilleshög, S:a Bergsöe, ScanDust, Sydpunkten, Vallgården (ny central mätplats som tillkom under 2013) och södra Hamnbassängen (ny mätplats vid industirområdet som tillkom 2016). Proverna analyseras med avseende på sju olika ämnen (bly, kadmium, krom, zink, nickel, koppar och antimon) samt total stoftmängd mg/m². Stoftet i Landskrona karaktäriseras av framförallt bly och zink då mängderna av dessa tungmetaller är väldigt höga jämfört med andra städer. Bly Nedfallet av bly är störst vid S:a Bergsöe och ScanDust. Vid provpunkt ScanDust har blynedfallet 2017 minskat något sedan Provpunkt S:a Bergsöes värden för bly ganska oförändrat sedan mätning Nickel Provpunkt Sydpunkten visar på fortsatt höga nedfallande stoftvärden för nickel. Södra Hamnbassängen visar på höga värden. Dock har värdena minskat något från 2016 för de båda provpunkterna. Kadmium Provpunkt Sydpunkten visar på högst nedfallande stoftvärden för kadmium. Koppar När det gäller koppar, visar årets mätning på höga kopparvärden för provplats Södra Hamnbassängen följt av provplats Sydpunkten. Så höga halter som uppmättes vid Södra hamnbassängen 2017, har inte uppmätts tidigare under mätserien från Zink Där visar provplats Södra Hamnbassängen och Sydpunkten på högst värden. Krom Det högsta värdet för kromnedfallen under 2017 är vid Sydpunkten och därefter vid Södra hamnbassängen. Fördelningen av vindriktningen och vindhastigheten styr till stor del var nedfallet av stoft hamnar. Den förhärskade vindriktningen under året var västlig följt av östlig. Blymängderna vid de olika mätstationerna har varierat mycket genom åren. De totala nedfallsmängderna av bly på industriområdet 2017, var ca 69 gånger större vid mätpunkten ScanDust och ca 63 gånger större vid mätpunkt S:a Bergsöe i jämförelse med mätstationen Hilleshög i norra delen av tätorten. Blynedfallets maxvärde för Landskrona 2017 var nästan ca 340 gånger högre än värdet för bakgrundsstationen Hallahus. Hallahus är en mätstation vid Söderåsen i Svalövs kommun som är relativt opåverkad av lokala källor. Värdet från Hallahus är med i rapporten för att ge en uppfattning om bakgrundsvärdet i Skåne. Landskrona har en fortsatt hög belastning av metaller i luften och det finns ännu inga tydliga långsiktiga tendenser till minskad belastning. Det är väsentligt att fortsätta med mätningarna, dels för att avläsa belastningen på miljön och dels för att se vilka resultat som miljöåtgärder på industrier och på kommunala verksamheter ger. 2 (24)

3 Syfte Projektet syftar till att bevaka miljötillståndet i Landskrona avseende metallföroreningar samt att kontrollera resultaten av miljöförbättringar inom industrin och kommunala verksamheter. Bakgrund Luftkvalitén i Landskrona Landskrona har framförallt en stor industriverksamhet, men även en relativt hög trafikbelastning, vilket har resulterat i att staden under lång tid haft problem med förhöjda halter och spridning av tungmetaller i luften. För att kunna övervaka mängderna och spridningen från ovan nämnda källor har kontinuerliga mätningar av fallande stoft genomförts sedan 1988 där flertalet tungmetaller analyseras. Mätprogrammets omfattning Mätplatser & mätparametrar När mätningarna startades 1988 utfördes övervakningen vid åtta olika platser, men sedan 1998 har antalet reducerats till sex (se figur 1). Fyra av platserna, S:a Bergsöe, ScanDust, Sydpunkten och södra Hamnbassängen (ny sedan 2016), är belägna i ett område som karaktäriseras av tung industri. Den femte, Hilleshög, återfinns norr om stadskärnan och den sjätte, Vallgården som ligger centralt i Landskrona och tillkom Stoft från mätplatserna analyseras med avseende på bly (Pb), kadmium (Cd), koppar (Cu), krom (Cr), zink (Zn), nickel (Ni), svavel (S), natrium (Na), kalcium (Ca) och antimon (Sb). Figur 1: Mätplatser 3 (24)

4 Mätmetodik För insamling av fallande stoft används en NILU-nedfallstratt (se figur 2). Instrumentet består av ett cylindriskt plastkärl som är placerat i en stålram. Kärlet innehåller en liten mängd vätska för att kunna binda torrdepositionen, men den huvudsakliga uppsamlingen av stoft sker genom våtdeposition. Instrumentet exponeras i en månad varefter insamling av proven sker. Två månaders prover slås samman till ett prov före analys. Tolv månaders exponering resulterar således i sex stycken tvåmånadersprov. Proven analyseras med avseende på total stoftmängd samt de ämnen som nämns i föregående stycke. Metallerna analyseras med hjälp av ICP-MS (optisk emissionspektrometri med induktivt kopplad plasma) enligt standard SS-EN :2005. Figur 2: Nedfallstratt 4 (24)

5 Meteorologisk data Vindriktningar i Landskrona (tidsfördelning per riktning i %) Vindhastighet i Landskrona (medelhastighet per riktning i m/s) Nordväst Väst 12 Norr 10 Nordost Ost Nordväs t Väst 6 Norr 5 Nordost Ost Sydväst Sydost Sydväst Sydost Syd Helår 2017 Syd Helår 2017 Diagram 1 Diagram 2 Diagram 1. Visar en vindros över året 2017 för vindriktning. Den visar % fördelningen av vindarna under perioden till Vindfrekvens från cirkelns mittpunkt och ut till den yttersta ringen motsvarar 12 %. Diagram 2 visar vindhastigheten över året 2017, som medelhastighet per riktning i m/s. Var nedfallet är störst styrs till stor del av vindriktningen under mätperioden. Enligt vindrosen för Landskrona under perioden den 1 januari 2017 till den 31 december 2017, var den enskilt förhärskande vindriktningen västlig (ca 40 %), följt av östlig (ca 30 %) och för syd (ca 25 %) samt nordlig (ca 5 %). 5 (24)

6 Resultat Stoftsammansättning I diagrammen nedan följer en översikt av sammansättningen av tungmetaller i stoft under år 2017 i snitt per månad och mätplats etc. Figur 3. Hilleshög, i utkanten av staden) Figur 4 S:a Bergsöe, på industriområdet Figur 5. ScanDust, på industriområdet Figur 6. Sydpunkten, på industriområdet Figur 7. Vallgården, i centrum Figur 8. Södra Hamnbassängen, på industriområdet 6 (24)

7 Vid mätplatserna S:a Bergsöe och Scandust består stoftsammansättning till största del av bly samt en noterbar andel zink (figur 4 och 5). Vid mätplatsen Sydpunkten och Södra Hamnbassängen dominerar zink följt av koppar och bly (figur 6 och 8). Hilleshög och Vallgården har klart mindre nedfall av alla tungmetaller jämfört med de andra mätplatserna som ligger inne på industriområdet. Trenddiagram år I trenddiagrammen nedan finns mätresultat från 1988 till 2017 inkluderade för alla fem mätplatser. Observera att diagrammen har olika skalning på y-axeln. Värdena är angivna i mg/m 2 och är det sammanlagda nedfallet under ett år. Figur 8. Trenddiagram över nedfallet av bly i stoft per år under perioden Som tidigare nämnt är nedfallet av bly som störst vid ScanDust och S:a Bergsöe och har varit så sedan mätningarna började Under 2016 och 2017 står ScanDust för högre blyhalter än mätplats S:a Bergsöe. Så var det även under åren 2010, 2012 och 2013, då blynedfallet var högst vid mätplats ScanDust. Blymängden har varierat mycket under mätperioden. Under år 2010 påvisades fördubblade blyvärden på mätplatsen ScanDust, jämfört med de tre föregående åren var värdet nästan dubbelt så högt jämfört med 2012 och 2014 minskade värdet till en fjärdedel jämfört med Orsaken till dessa skiftningar under de senaste åren är inte känd. 7 (24)

8 Figur 9. Trenddiagrammet visar den summerade blymängden per år för de tre mätstationerna som ligger i industriområdet (S:a Bergsöe, Sydpunkten och ScanDust). Den totala mängden nedfallet bly per år har varierat kraftigt vid de tre mätplatserna som ligger på industriområdet, sedan början på 2000-talet (figur 9). Figur 10. Trenddiagram som visar det summerade årsmedelvärdet blynedfall i området kring Boliden Bergsöe och ScanDust. Det summerade genomsnittsvärdet för blynedfallet vid S:a Bergsöe och ScanDust under perioden (27 år) är 138 mg/m 2. För perioden (10 år) var det summerade genomsnittsvärdet för blynedfallet 131 mg/m 2 och under perioden (5 år) var det 112 mg/m 2. 8 (24)

9 Figur 11. Trenddiagram över nedfallet av nickel i stoft per år under perioden Från starten vid 1988 fram till 2000 dominerade nickelmängderna vid ScanDust, men från 2001 till 2015 så uppmäts de högsta nickelmängderna vid Sydpunkten (figur 11). Vid mätplats Sydpunkten kan en topp observeras vid år Under 2014 var det mycket små skillnader i de uppmätta nickelmängderna för S:a Bergsöe, ScanDust och Sydpunkten. För år 2015 uppmättes höga nickelmängder vid Sydpunkten, så höga värden har inte förkommit sedan mätningen startade var nickelvärdena vid mätplats Sydpunkten och Södra Hamnbassängen något lägre än vid de två föregående åren. Figur 12. Trenddiagram över nedfallet av kadmium i stoft per år under perioden Kadmiumnedfallet ligger på relativt låga nivåer jämfört med flera av andra uppmätta metaller. Nedfallet under åren 2012 och 2013 var väsentligt högre än de närmaste sex föregående åren års nedfall var de lägsta nivåerna sedan mätningarna började och 2017 var 9 (24)

10 det mätplats Sydpunkten och Södra Hamnbassängen som uppvisade störst nedfall av kadmium. Figur 13. Trenddiagram över nedfallet av koppar i stoft per år under perioden Nedfallet av koppar har gått lite i vågor under årens lopp (figur 13). Från 1988 fram till 1991 fick alla mätplatser mycket nedfall för att sedan från 1992 till 1998 sjunka till lägre nivåer till 2002 ökade alla provplatsers nedfall igen för att 2006 vara nere vid samma låga värden som Efter denna period har alla provplatser varit relativt stabila förutom Sydpunkten som haft några år med stora mängder. Värdet för 2011 ansågs vara relativt högt på Sydpunkten men 2012 är värdet betydligt högre, nästan 4 gånger högre än under Under 2013 och 2014 har nedfallet av koppar på Sydpunkten avtagit något igen, för att därefter öka igen. Mätplats Södra Hamnbassängen som är ny för 2016 och visar på höga halter av kopparnedfall Även provplats Sydpunkten visar på höga nedfall av koppar Figur 14. Trenddiagram över nedfallet av zink i stoft per år under perioden (24)

11 Mängden nedfall av zink har två tydliga trender genom åren (figur 14). Från 1988 till 1999 dominerade zinkvärdena på mätplats ScanDust för att sedan under år 2000 avta och därefter uppvisa ihållande relativt låga värden. Från 2001 till 2012 är det istället Sydpunkten som haft mest nedfall av zink och 2014 har värdena minskat för samtliga mätplatser och värdena för S:a Bergsöe, Scandust och Sydpunkten skiljer sig inte åt lika mycket och 2016 års mätning visar på höga zinkmängder vid Sydpunkten och Södra Hamnbassängen. Under 2017 har nedfallet minskat någon vid de två mätplatserna. Figur 15. Trenddiagram över nedfallet av krom i stoft per år under perioden Nedfallet av krom har samma trend som zink i form av två tydliga trender (figur 14). Från 1988 fram till 1999 hade ScanDust mest nedfall av zink för att sedan från 2001 sjunka och därefter uppvisa ihållande relativt låga värden. Från 2001 till 2012 är det istället vid Sydpunkten som de största mängderna kromnedfall uppmätts och 2014, har även Sydpunktens värde stabiliserats på en låg nivå och 2016 års värde har liksom för zink ökar kraftigt från föregående år och är det högsta krommängderna sedan mätningen startade har nedfallet minskat någon vid de två mätplatserna. Det kraftigt ökade uppmätta nedfallet av nickel, zink och krom vid mätpunkt Sydpunkten kan eventuellet förklaras med att denna mätplats för 2015 var tvungen att flyttas ca 100 m närmare Befesa ScanDust. 11 (24)

12 Årsdeposition senaste 5 åren I figurerna nedan redovisas det totala nedfallet av aktuella ämnen under åren Det verkliga nedfallet för mätplats ScanDust är något högre än det uppmätta, eftersom det saknas 2 månaders mätdata för den provplatsen. Observera att det är olika skalning på y-axeln. Figur års deposition av bly Det man kan sammanfatta från resultaten av blymängderna de senaste 5 åren (figur 16) är att blymängden varierar mycket både på mätplats S:a Bergsöe och ScanDust. Värdena för mätplatserna Hilleshög och Sydpunkten är relativt låga och har inte förändrats så mycket de senaste åren. Blynedfallet ökade vid ScanDust kraftigt under Under 2014 och 2015 har mängderna sjunkit för S:a Bergsöe och inte minst för mätplats ScanDust har mätplats ScanDust nedfallsvärde fördubblats från året innan/jämfört med året innan har blynedfaller sjunkit något från året innan. Figur års deposition av nickel De senaste 5 år har nickelmängden vid främst Sydpunkten varierat kraftigt (figur 17). De övriga mätstationerna, förutom Södra Hamnbassängen har haft en relativt stabil mängd nedfall av nickel under samma period. Under 2015 och 2016 är nickelmängderna markant mycket 12 (24)

13 högre än åren tidigare, vid Sydpunkten och Södra Hamnbassängen. Under 2017 har nickelmängderna minskat något från året innan. Figur års deposition av kadmium Kadmiumnedfallet har varierat mycket de senaste fem åren skedde en ökning i kadmiummängden vid framförallt ScanDust men även vid S:a Bergsöe. Under 2014 har mängderna sjunkit markant för alla fem mätplatserna har kadmiumnedfallet nästan tredubblats vid Sydpunkten, från året innan och 2017 har Sydpunkten och Södra Hamnbassängen högst värden. Figur års deposition av koppar Kopparmängderna har inte haft någon tydlig trend på någon av mätplatserna de senaste 5 åren (figur 19). Dock har kopparmängderna vid Sydpunkten varierat väldigt mycket, med mycket höga värden under 2013 och och 2017 visar Södra Hamnbassängen högst värden. 13 (24)

14 Figur års deposition av zink. Zinkmängderna följer samma otydliga trender som kopparmängderna (figur 20) och även för zink är det Sydpunkten som har högst värden och varierar mest i mängderna de senaste 5 åren års värde för Sydpunkten är mycket högt visar Sydpunkten och Södra Hamnbassängen på höga värden har zinkmängderna för Sydpunkten och Södra Hamnbassängen minskat något. Figur års deposition av krom. Krommängderna har varit relativt stabila vid ScanDust och S:a Bergsöe de senaste 5 åren medan mängderna vid Sydpunkten har varierat kraftigt under samma period (figur 21) har nedfallet av krom varit mycket högt vid Sydpunkten, liksom zink visar Sydpunkten på höga värden, lika så mätplats Södra Hamnbassängen. Under 2017 har krommängderna minskat något för Sydpunkten och Södra Hamnbassängen. 14 (24)

15 Trenddiagram månader I trenddiagrammen som presenteras nedan återfinns månadsvärden för perioden 1988 till I figur 22 och 23, finns bly- och kadmiumdeposition från mätstationerna S:a Bergsöe och Hilleshög. Observera att det är olika skalning i diagrammet på y-axeln. S:a Bergsöe har ersatts av ScanDust i figur 24, 25, 26 och 27 som visar trenddiagram för krom, zink, nickel och koppar, därför de metallet troligen främst kommer från ScanDust. Från och med 1993 utförs analyserna på tvåmånadersprov, vilket förklarar att två månader har samma värde efter denna tidpunkt. Generellt visar mätvärdena en nedåtgående trend fram till 2000-talet för de aktuella ämnena, men därefter kan det inte ses en fortsatt nedåtgående trend med minskande metallmängder. Under månaden juli 2001 återfinns en topp för S:a Bergsöe vid vilka värdena nästan är tio gånger högre än de föregående månaderna för ämnet. Orsaken var troligtvis branden i Boliden Bergsöes batterilager. Från 2010 visar diagrammet nedan på sjunkande blyvärden. Figur 22. Trenddiagram över månadsvärden för bly i nedfallande stoft under perioden (24)

16 Figur 23. Trenddiagram över månadsvärden för kadmium i nedfallande stoft under perioden Figur 24. Trenddiagram över månadsvärden för krom i nedfallande stoft under perioden (24)

17 Figur 25. Trenddiagram över månadsvärden för zink i nedfallande stoft under perioden Figur 26. Trenddiagram över månadsvärden för nickel i nedfallande stoft under perioden (24)

18 Figur 27. Trenddiagram över månadsvärden för koppar i nedfallande stoft under perioden Jämförelse av bly och antimon Mätningarna visar att det finns en tydlig korrelation mellan nedfallet av bly och antimon, utom för mätplats Hilleshög och Sydpunkten. Sambandet visar att den huvudsakliga blykällan troligen är Boliden Bergsöe då de tillsätter antimon till blyet vid raffineringen. Antimon tillsätts kampanjvis till blyet och ej kontinuerligt. Det kan i sin tur förklara att man inte alltid får en tydlig korrelation mellan värdena för bly och antimon. Observera att det är olika skalning i diagrammen. Diagrammen nedan visar nedfall av antimon med en faktor 10 för att kunna se ev. korrelation med bly (figur 28, 29, 30, 31 och 32). Figur 28. Diagram som visar nedfallet av bly och antimon vid provpunkt S:a Bergsöe, mg/m². 18 (24)

19 Figur 29. Diagram som visar nedfallet av bly och antimon vid mätplats ScanDust. Figur 30. Diagram som visar nedfallet av bly och antimon vid mätplats Hilleshög. 19 (24)

20 Figur 31. Diagram som visar nedfallet av bly och antimon vid provpunkt Sydpunkten. Figur 32. Diagram som visar nedfallet av bly och antimon vid provpunkt Vallgården. 20 (24)

21 Jämförelse med bakgrundsnivåer För att kunna bedöma hur stor belastningen är i Landskrona jämfört med övriga Skåne måste en representativ bakgrundsnivå fastställas. Tyvärr finns inga bakgrundsmätningar av samma typ som i Landskrona att tillgå. Därför används depositiondata från Hallahus i Svalövs kommun som jämförelse (tabell 1). Tidigare låg denna mätplats vid Vavihill i Svalövs kommun. Jämförelsen avser nedfall i Landskrona under 2017 och deposition vid Hallahus Ämne (V) Deposition Bakgrund Hallahus, Svalöv mg/m 2, (H) Nedfall Hilleshög, bakgrunds mätplats i Landskrona mg/m 2, Kvot H/V (M) Nedfall Maxvärde Landskrona mg/m 2 Kvot M/V Pb 0,34 1,61 4,7 117, Cr 0,05 0,32 6,4 8, Cu 0,50 4,39 8,8 86, Cd 0,013 0,03 2,3 0,40 13 Zn 2,1 8,83 4,2 201,00 96 Ni 0,1 0,49 4,9 8,00 80 Tabell 1. Jämförelse mellan nedfall i Landskrona 2017 och deposition vid Hallahus i Svalövs kommun (24)

22 Jämförelse med andra städer Kommun Pb Cd Cr Zn Ni Cu mg/m 2, år mg/m 2, år mg/m 2, år mg/m 2, år mg/m 2, år mg/m 2, år Landskrona, maxvärde ,00 0,40 8,02 201,00 8,00 86,90 Landskrona, minvärde ,61 0,03 0,32 8,83 0,49 4,39 Landskrona, Vallgårdens 7,40 0,03 0,63 14,60 0,90 7,32 värde 2017 Malmö (2009/2010)* 0,55* 0,04* 0,35* 15,8* 0,31* 3,3* Stockholm (2003/2004)** Stockholm 1995/96 0,48** 2,5 0,01** 0,07 0,22** 0,04 1,61** 31 0,22** 9 0,73** --- Stockholm (1995/96) 2,5 0,07 0, Tabell 2. Jämförelse av data från Landskrona (2017) mot nedfallsmätningar i andra städer. * Malmö stad har genomfört en mätning av torrdeposition hösten 2009 till hösten ** Mätvärdena avser en mängd beräknat som medelvärde per m 2 /år över hela kommunen Generellt är maxvärdena för Landskrona högre än för övriga städer (tabell 2). Detta är speciellt tydligt för bly, vars värde är avsevärt högre än för någon av de andra städernas. Även krom, zink och kopparmängderna är höga jämfört med de uppmätta värdena i Malmö och i Stockholm 2003/2004. Mätningar centralt i Malmö 2014/15 visar på nedfall i samma storleksordning som mätningarna 2009/10. Mätplatsen i Malmö är till sin lokalisering i staden jämförbar med mätplats Vallgården. Värdena tagna från Stockholm avser torrdeposition utslaget över hela kommunens area som ett medelvärde per m 2 i kommunen. Det medför att dessa värden generellt är lägre än Landskronas värden då de även innefattar stora ytor där tungmetaller inte faller ner i lika stor utsträckning som de ytor som mäts i Landskrona (3 av 5 mätstationer är i industriområde). Mätningarna i Stockholms innerstad 1995/96 är gjord då bly i bensin ännu inte var helt utfasad. Källor i Landskrona till fallande stoft av tungmetaller Trolig källa till bly och kadmium är batterismältverket Boliden Bergsöe. Befesa ScanDust kan bidra till visst blynedfall. Möjlig källa för koppar är Öresundsvarvet (OHI). Källa för nickel, zink och krom är troligen Befesa ScanDust AB. 22 (24)

23 Diskussion & slutsatser Bly är den mest utmärkande tungmetallen i nedfallet i Landskrona. Det fallande stoftet i Landskrona karaktäriseras 2017 av bly och zink, vilket varit fallet ända sedan mätningarna påbörjades Främsta utsläppskälla för bly är troligen Boliden Bergsöe samt huvudsaklig utsläppskälla för zink är troligen ScanDust. Det summerade genomsnittsvärdet för blynedfallet vid S:a Bergsöe och ScanDust under perioden är 138 mg/m 2. För perioden (10 år) var det summerade genomsnittsvärdet för blynedfallet 131 mg/m 2 och under perioden (5 år) var det 112 mg/m 2. Efter 2001 skedde en förändring i nedfallsmönstret för flera tungmetaller; - Fram till och med 2001 var blymängderna klart störst vid S:a Bergsöe. Efter 2001 ökade nedfallet vid ScanDust. - Från 2001 och framåt har Sydpunkten fått betydligt större nedfall av både zink och kadmium jämfört med perioden innan För nickel och krom skiftade trenden för vilken mätstation som hade störst nedfall abrupt från ScanDust till Sydpunkten. - Kopparmängderna ökade för alla 3 mätstationer som ligger inom industriområdet efter Mätstationerna på industriområdet: vid Sydpunkten dominerade nedfall av zink 2017 vid ScanDust var det mest nedfall av bly och därefter zink vid S:a Bergsöe var det främst nedfall av bly och därefter zink vid Södra Hamnbassängen dominerade nedfall av zink och därefter koppar. Mätstationen i stadsmiljö Vallgården hade högst nedfall av zink. Bakgrunds-mätstationen Hilleshög hade högst nedfall av zink. De uppmätta fallande stoft värdena för bly var under 2016 och 2017 högre än åren 2015 och Mätplats S:a Bergsöes nedfallande stoftvärden för bly ligger på liknande nivå 2017 som När det gäller värdena för ScanDust har de sjunkit något sedan 2016, men ligger fortfarande högt jämfört med 2014 och Mätplats S:a Bergsöes och ScanDust nedfallande stoftvärden för kadmium har fortsatt varit låga. När det gäller koppar, så har höga fallande stoft värden återingen påvisats vid Sydpunkten, men högst värden visar Södra Hamnbassängen. Kopparvärdena för Södra Hamnbassängen, är det högsta under hela mätserien från Det kraftigt ökade nedfallet av nickel, zink och krom vid mätpunkt Sydpunkten kan nog till stor del förklaras med att denna mätplats under 2015 var tvungen att flyttas ca 100 m närmare Befesa ScanDust. Vid fallande stoft undersökningen har det gjorts en jämförelse av nedfallet av bly respektive antimon vid de olika mätplatserna. Syftet var att ta reda på om det finns något samband mellan nedfallet av bly och antimon, eftersom Boliden Bergsöe tillsätter antimon till blyet vid deras raffinering. Undersökningen visar att det finns en korrelation mellan tungmetallerna förutom för mätplats Hilleshög och Vallgården. Detta stärker teorin om att Boliden Bergsöe är den troliga källan till blynedfall. 23 (24)

24 Vindriktningen styr till stor del var nedfallet av stoft hamnar. Det förhärskade vindriktningen under hela året var västlig (ca 40 %), följt av östlig (ca 30 %) och för sydlig (ca 25 %) samt nordlig (ca 5 %). En förklaring till förändrat nedfallsmönstret kan vara skillnader i vindriktningsfördelningen över åren. De totala nedfallsmängderna av bly på industriområdet 2017, var ca 69 gånger större vid mätpunkterna ScanDust och ca 63 gånger större vid mätpunkt S:a Bergsöe i jämförelse med än mätstationen Hilleshög i norra delen av tätorten. Jämförelsen i tabell 1 och tabell 2 visar tydligt på att nedfallet av metaller i Landskrona är kraftigt förhöjt jämfört med depositionen i Hallahus och med andra städer i Sverige. Blynedfallets maxvärde för Landskrona 2017 var ca 344 gånger högre än värdet för bakgrundsstationen vid Hallahus i Svalövs kommun Hallahus är en mätstation vid Söderåsen i Svalövs kommun som är relativt opåverkad av lokala källor. Värdet från Hallahus är med i rapporten för att ge en uppfattning om bakgrundsvärdet i Skåne. Om man jämför Landskronas maxvärde med andra orter så hade Landskrona ett nedfall som var 212 gånger högre än blynedfallet i Malmö 2009/10, jämfört med 276 gånger högre som det var föregående år. Mätplats Vallgården hade ett årsnedfall av bly som var ca 5 gånger högre än nedfallet för Hilleshög, vars nedfall i sin tur var ca 5 gånger högre än vid Hallahus. Mätningarna visar att centrala Landskrona är utsatt för ett relativt högt blynedfall. Nedfallet vid Vallgården är ca 13 ggr högre än i Malmö och ca 15 gånger högre än i Stockholm. Sett till avståndsgradienten så bör nedfallet vara mycket högre för bostadsområdena närmare södra industriområdet än vid Vallgården. Landskrona har en fortsatt hög belastning av metaller i luften och det finns ännu inga tydliga långsiktiga tendenser till minskad belastning. Generellt var halterna av olika metaller som högst under åren 1988 och 1989, för samtliga mätplatser undantaget nickel, kadmium, zink och krom. Det är därför väsentligt att fortsätta med mätningarna, dels för att kunna avläsa belastningen på miljön och dels för att kunna se vilka resultat som miljöförbättringar på industrier och kommunala verksamheter ger. 24 (24)