Spåra källor till dagvattenföroreningar och samtidigt uppskatta tillskottsvattentillflöden?

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Spåra källor till dagvattenföroreningar och samtidigt uppskatta tillskottsvattentillflöden?"

Klara Eriksson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Spåra källor till dagvattenföroreningar och samtidigt uppskatta tillskottsvattentillflöden? Jonathan Mattsson 1, Ann Mattsson 2, Fredrik Davidsson 2 1 Stadens Vatten LTU 2 GRYAAB

2 Avloppsvatten som informationskälla Avloppsvatten är en komplex mix av olika ämnen. Koncentrationsnivåer i olika punkter av VAsystemet kan ge ledtrådar kring ursprung. Vilka nivåer förväntas finnas vid en punkt och vad är de facto uppmätt? Spåra källor till föroreningar och tillskottsvatten möjligt applikationsområde.

3 Nivå av tillskottsvatten Inläckage av dricksvatten, grundvatten m.m. i avloppsledningar problematiskt i många kommuner. Hur kunna få en uppskattning av utspädningsgrad utan att utföra flödesmätningar?

4 Källor till föroreningar För att förhindra oönskade ämnen i slam och liknande är uppströmsarbete för att ringa in källor ofta prioriterat. Men hur differentiera mellan olika typer av källor?

5 Hushåll - Referenskoncentrationer 2007 utförde Gryaab referensprovtagning av hushållsspillvatten för två mindre områden. I provtagningen ingick ett stort antal kemiska ämnen Är dessa representativa över större delområden? Skulle i sådant fall ge inblick i utspädningsgrad och föroreningsbelastning. Ex. på ämnen Koncentration Tot-P 5 mg/l Tot-N 44 mg/l Zink 107 μg/l Bly 4 μg/l

6 Syfte Att undersöka hur referenskoncentrationer kan användas för att karakterisera avloppsvatten. Karakteriseringen utförs med avseende på (i) tillskottsvatten och (ii) föroreningar.

Flera av dessa karakteriseras av en stor andel kombinerade ledningar.

7 Metod - Avrinningsområden Ryaverket är Göteborgs största reningsverk och belastas av ca personer. Fem delområden med olika stora avrinningsområden. Flera av dessa karakteriseras av en stor andel kombinerade ledningar. Väster Ryaverket Centrala Södra Norra Öster Gula områden kombinerat Gröna områden duplikat Stjärnor Referensområden (2007)

8 Metod - Stationer Norra Östra Centrala Station % av flöde Södra 40 Norr 45 Centrala 6 Västra 6 Östra 24 (ink. i norra) Rya Inflöde 100 Västra Ryaverket Södra

Metod - Provtagning Två veckors provtagningsperiod (v44-45 2012). En mycket nederbördsrik period.

9 Metod - Provtagning Två veckors provtagningsperiod (v ). En mycket nederbördsrik period. Automatiska provtagare som under perioden tog tidsproportionella dygnsprover. Flödesmätning utfördes endast för inkommande flöde till Ryaverket.

10 Metod Analyserade ämnen En rad näringsämnen och metaller analyserades. Näringsämnen: Tot-P, Tot-N, NH4-N Metaller: Bly, Kadmium, Koppar, Kron, Nicke, Zink, Kvicksilver, Silver, Antimon, Arsenik Övriga: Konduktivitet, Suspenderat material Samtliga ämnen omfattades också av den tidigare referensprovtagning utförd 2007 av GRYAAB.

11 Metod Statistisk utvärdering Variansen hos de olika kemiska föreningarna analyserades statistiskt. Uppvisade grupper av kemiska parametrar liknande variationer över provtagningsperioden? Ett försök till att forma större grupper av ämnen för de olika stationerna utfördes, s.k klusteranalys

12 Resultat - Ryaverket En tydlig grupp med likartad varians formades kring näringsämnena (lila i figur). Vissa metaller uppvisade liknande varians (röd). Antimon avvikande mönster, nickel inte innefattad. 74,72 83,15 Likhet 91,57 100,00 Bly Koppar Zink Krom Arsenik Silver Konduktivitet Tot-P NH4-N Tot-N Susp. Kvicksilver Antimon

13 Resultat Ryaverket Förhöjda halter av antimon och nickel jämfört med referensstudien från Antimon problematisk jämförelse, osäkra analyser. Ämnen med högre koncentrationer än Referensstudien (2007) Ämne Koncentration REF-värden Antimon (μg/l) 0,53 0,24 Nickel (μg/l) 5,3 3,7

14 Resultat Södra Stora likheter i variation mellan näringsämnen och vissa metaller (rött i figur). Antimon och kvicksilver har avvikande varianser. 59,12 72,75 Likhet 86,37 100,00 Bly Zink Koppar Krom Tot-P Tot-N NH4-N Konduktivitet Nickel Arsenik Kvicksilver Antimon

15 Resultat Södra Låga koncentrationer generellt här, endast antimon överskred REF-värdena. Dock ett varningens finger för kvicksilver då referensprovtagningen inte var representativ. Ämnen med högre koncentrationer än Referensstudien från 2007 Ämne Koncentration REF-värden Antimon (μg/l) 0,42 0,24

16 Resultat - Östra Denna station var den som inte låg i direkt anslutning till Ryaverket Avvikande varians för framförallt nickel. 79,83 86,56 Likhet 93,28 100,00 Bly Zink Antimon Krom Arsenik Silver Tot-P Tot-N Kadmium Konduktivitet NH4-N Nickel

17 Resultat - Östra Ett stort antal ämnen som låg över referensvärdena från Källa till nickel ex: ytbehandling Föroreningar i dagvatten möjlig orsak till de andra ämnena, ska undersöka vidare. Ämnen med högre koncentrationer än Referensstudien från 2007 Ämne Koncentration REF-värden Bly (μg/l) 6,2 3,9 Kadmium (μg/l) 0,085 0,074 Koppar (μg/l) Nickel (μg/l) 15,2 3,7 Zink (μg/l) Antimon (μg/l) 0,44 0,24 Arsenik 1,15 0,98

18 Resultat - Norra Östra ingår i detta upptagningsområde. Grupp med näringsämnen uppvisar liknande varians (lila grupp). Kvicksilver avvikande. Nickel, kadmium ej normalfördelat 66,37 77,58 Likhet 88,79 100,00 Bly Koppar Silver Konduktivitet Tot-N NH4-N Tot-P Zink Krom Kvicksilver

19 Resultat - Norra Ett antal parametrar med koncentrationer över referensstudiens. Källa till nickel: ytbehandling Ämnen med högre värden än Referensstudien från 2007 Ämne Värde REF-värden Kadmium (μg/l) 0,090 0,074 Nickel (μg/l) 13,3 3,7 Antimon (μg/l) 0,62 0,24 Konduktivitet (ms/m) 76 69

20 Resultat - Centrala Tydlig grupp med mestadels näringsämnen (lila). Kvicksilver uppvisar ett eget variationsmönster. 72,60 81,74 Likhet 90,87 100,00 Bly Koppar Krom Silver Nickel Zink Antimon Konduktivitet NH4-N Tot-N Tot-P Kvicksilver

21 Resultat - Centrala Tre ämnen med observerade halter över referensvärdena. Igen: Kvicksilver problematiskt Ämnen med högre koncentrationer än ref-studien 2007 Referensstudien Ämne Koncentration från 2007 REF-värden Kadmium (μg/l) 0,077 0,074 Arsenik (μg/l) 1,93 0,98 Antimon (μg/l) 0,52 0,24

22 Resultat - Norra En större grupp med näringsämnen och metaller (rött i figur). Konduktivitet inte innefattad av analysen, ej normalfördelad. 74,86 83,24 Likhet 91,62 100,00 Bly Koppar Zink Tot-N NH4-N Krom Nickel Silver Arsenik Kvicksilver Antimon Kadmium

23 Resultat - Norra Endast ett fåtal parameterar över referenskoncentrationerna. Källan till den höga konduktiviteten visade sig vara havsvatteninträngning. Ämnen med högre koncentrationer än Referensstudien från 2007 Ämne Värde REF-värden Antimon (μg/l) 0,62 0,24 Konduktivitet (ms/m) 91 69

24 Indikatorgrupp för tillskottsvatten? En tydlig grupp för flertalet av stationer där näringsämnena Tot-P och Tot-N ingick. Korrelationen till flödet in till Ryaverket gjordes för de olika grupperna. Denna grupp var den enda som statistiskt (p < 0,05) var korrelerad till flödet.

25 Resultat Hushållsliknande flöde Genom att dividera den uppmätta koncentrationen av N och P med referensvärden och sedan multiplicera med flödet erhålls hushållsliknande flöde för Ryaverket. Liten avvikelse vid nederbörd, konstanta bakgrundshalter av N och P

26 Resultat Hushållsliknande flöde Referensprovtagningen från 2007 har några år på nacken. Kompensering: Tot-N upp 10% samt Tot-P ner 10%

27 Föroreningar Studien kommer fortsätta med att titta på fler sätt som källorna kan karakteriseras med avseende på dagvatten. Massbalans utifrån olika antaganden ska testas. Sedimenteringens roll i ledningsnätet för att förklara variationer kommer också undersökas.

28 Slutsatser Applicering av referensprovtagning gångabart för att karakterisera i avseende på tillskottsvatten. Näringsämnen är exempel på indikatorgrupp. Vissa metaller uppvisar också likheter i variation över tid, vi ska gå vidare med liknande normeringar för detta.

29 Tack!

Relevanta dokument

Referensprovtagning i Gryaabs tunnlar 2012 - delrapport metaller

Referensprovtagning i Gryaabs tunnlar 2012 - delrapport metaller Gryaab Rapport 2013:11 Fredrik Davidsson Ann Mattsson Sida 1 av 36 Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling genom att införa