Lund. Biologisk övervakning av exponering för personal inom marksanering en pilotstudie. Rapport nr 17/2014

Transkript

1 Rapport nr 17/2014 Arbets- och miljömedicin Lund Biologisk övervakning av exponering för personal inom marksanering en pilotstudie Håkan Tinnerberg Yrkes- och miljöhygieniker Thomas Lundh Kemist Christian Lindh Kemist Arbets- och miljömedicin Lund Datum

2 Biologisk övervakning av exponering för personal inom marksanering en pilotstudie Inledning Under senhösten 2013 blev vi kontaktade av en företagshälsovård som hade en kund som bland annat arbetade med förorenad jord vid till exempel sanering inför ombyggnad. Företaget och företagshälsovården ville ha ett stöd i hur man kan övervaka exponeringen för den typen av personal som är spridd över landet och arbetar med jord med olika föroreningar. Efter diskussioner med både företaget och med företagshälsovården under våren 2014 beslutade vi oss för att genomföra en ytterst liten pilotstudie på tre anställda på företaget. Syftet med denna pilotundersökning var att se hur man kan organisera en provtagning och att se vilka substanser som önskas att övervaka samt vilka ämnen som vi idag kan analysera och samtidigt tolka svaren. Ytterligare ett syfte var förstås att se om det förelåg några halter av biomarkörer som låg över referensnivåer. Metodik Tre anställda på företaget valdes ut som de första försökspersonerna. Två manliga anställda som dagligen hanterar förorenade massor i en anläggning för jordtvätt och en kvinnlig anställd som dagligen vistas ute bland maskiner i olika saneringsprojekt. Proverna togs på företagshälsovården och skickades till Arbets- och miljömedicin i Lund för analys. Val av övervakningssubstanser Vi diskuterade vilka substanser som företaget trodde att det kunde föreligga en exponering för samt för vilka av dessa som det är meningsfullt att ta prover som kan tolkas. I ett första läge valde vi att enbart analysera sådant som vi redan kan analysera och att inte sätta upp några nya analyser. Vi valde att analysera metaller (arsenik, kadmium, kobolt, krom, mangan, nickel och bly) i blod och organiska miljögifter (DDE, HCB, PCB och PFOS) i serum samt för en individ PAH-metaboliter i urin. Metallerna analyserades med ICP-MS, de organiska miljögifterna och PAH-metaboliterna med LC-MSMS. För tolkning av resultaten har dessa jämförts med referensvärden från olika källor. Resultat Resultaten av analyserna finns nedan i tabell 1 (metaller), tabell 2 (organiska miljögifter) och PAH-metaboliter i urin i löpande text. Då det bara är analyserat tre prover så redovisas resultaten med mittvärde uttryckt som median och det högsta och lägsta i range. Tabell 1. Resultat av metallanalyser i helblod hos tre personer som arbetar med marksanering. Substans Median (nmol/l) Range (nmol/l) Referensområde (nmol/l) Arsenik < 50 a Kadmium < 3 <3-3.2 < 5 b Kobolt c Krom d Mangan < 350 e Nickel f Bly < 250 g a) Elinder et al Biologisk monitorering av metaller hos människa. Arbetsmiljöfonden, rapportserien. b) Arbete och hälsa 2005:3. 2

3 c) Toxicological profile for kobolt, Agency for toxic substances and disease registry, 2004 d) Casarett and Doull s Toxicology e) Arbets- och miljömedicin, Lund f) Toxicological profile for nickel, Agency for toxic substances and disease registry, 1988 g) Arbetsmiljöverkets författningssamling 2005:6 Medicinska kontroller i arbetslivet. Gäller för icke rökare. Tabell 2. Resultat av organiska miljögifter i serum hos tre personer som arbetar med marksanering. Substans Median (ng/ml) Range (ng/ml) Referensområde median (ng/ml) a Referensområde range (ng/ml) a DDE < HCB PCB PFOS a) referensområdena kommer från studier genomförda på Arbets- och miljömedicin i Lund. Median är mittvärde i studierna och referensområde det lägsta respektive högsta värdet. Endast en av de tre exponerade lämnade urinprov för analys av 1-hydroxipyren i urin. Den exponerade lämnade två prov, ett före och ett efter exponering, tyvärr var inte proverna märkta så att vi kunde avgöra vilket som var vilket. I det ena provet var halten icke detekterbart, medan i det andra uppmätte en halt av 0,03 µmol/mol kreatinin, vilket ligger inom normalområdet. Diskussion Först kan man konstatera att de uppmätta nivåerna ligger inom referensområden för alla de tre provtagna och för alla substanser. Vidare kan man säga att detta kan vara en strategi för att klarlägga om någon/några har en yrkesmässig exponering. För att säga något om yrket som sådant har en exponering för dessa substanser måste man analysera en större mängd prover och jämföra till exempel medianhalter och spridningsmått mot normalpopulation. Det svåraste med denna typ av övervakning är vilka referensvärden som man ska jämföra med. Det är väl känt att till exempel miljögifter uppvisar tydliga tidstrender beroende på när de har använts, respektive blivit förbjudna. Även sådant som kön kan ha en stor betydelse. För en optimal jämförelsegrupp skulle man provta kontrollpersoner med matchande kön och ålder samtidigt. Detta skulle dock fördyra undersökningen betydligt. Ytterligare en aspekt är om den uppmätta exponeringen är skadlig för hälsan. För en del av de här uppmätta substanserna vet man ganska väl var effektnivåer finns på individnivå och för andra på populationsnivå. Om man vid något tillfälle mäter upp koncentrationer som ligger över referensnivåerna så kan det tolkas som om det föreligger en exponering och man kanske bör se över hur arbetet genomförs, men det behöver inte alls betyda att det föreligger någon risk. En sista kommentar om referensnivåer är att de ibland baseras på mycket små datamängder vilket kan göra att det är fel valda personer, ibland med en annan miljöexponering än vad vi har i Sverige och slutligen kan det finnas systematiska fel i de kemiska analyserna. Kommentarer till de specifika analyserna och referensvärdena För metaller vet man mycket om referensvärden och effektnivåer för till exempel bly och kadmium. För bly har nivåerna i blod sjunkit mycket över tid. Den största anledningen till det är att man sedan länge har förbjudit bly i bensin. Referensnivån för bly är cirka 10 år gammal och kanske något för hög, men de uppmätta koncentrationerna är betydligt under referensnivån. För kadmium vet man att befolkningens exponering skulle behöva sänkas då 3

4 man kan se effekter på populationsnivå för de idag uppmätta halterna. Referensnivån 5 nmol/l är för icke-rökare. Trots att även den är cirka 10 år gammal, säger vår erfarenhet att det är en rimlig referensnivå. För arsenik har vi angett ett mycket gammalt referensvärde från För att bättre kunna tolka exponeringen för arsenik skulle man egentligen behöva analysera arsenik uppdelat på organiskt och oorganiskt arsenik, istället för det som vi har gjort här, total arsenik. För arsenik vet man att till exempel intag av skaldjur kan ha en mycket stor betydelse för de uppmätta nivåerna. För metallerna kobolt, krom, mangan och nickel finns inte samma erfarenhet och väldokumenterade referensnivåer. Anledningarna till det kan vara olika till exempel att de inte fungerar som exponeringsmarkörer på individnivå utan att man måste använda det på gruppnivå (mangan) eller att det är essentiella metaller som regleras i vår kropp och halterna kanske styrs framförallt av andra kroppsliga funktioner. För nickel har vi här angett en referensnivå från ett stort amerikansk referensverk, om vi istället använder en referens från ett kommersiellt svenskt laboratorium, så kommer den referensnivån vara ungefär det dubbla mot det som är angivet här och de uppmätta nivåerna ligger då inom referensområdet. För de organiska miljögifterna är kanske trenderna i exponering ännu viktigare än för metallerna. De här angivna referensnivåerna baseras på undersökningar som är gjorda på vår klinik, vilket betyder att det inte finns några systematiska metodfel. Referensnivåerna för PFOS får anses som aktuella, medan referensnivåerna för DDE, HCB och PCB är gamla och således kanske något för höga. Den uppmätta nivån av 1-hydroxipyren i urin som markör för PAH-exponering är mycket låg. Här finns en naturlig variation beroende på till exempel kost. Konlusion De uppmätta nivåerna av metaller och organiska miljögifter hos de tre marksanerarna ligger i referensområdet för normalpopulationen. Det är möjligt att övervaka ett antal intressanta potentiella exponeringar för marksanerare. Fler skulle kunna ordnas vid behov. Med ett större antal prov skulle man också kunna säga mer om det föreligger en eventuell exponering. 4

5 Detta är en redovisning av ett pilotprojekt där tre personer som arbetar med marksanering har lämnat biologiska prover för analys av exponeringsbiomarkörer. Analyserna visar inte på någon förhöjd exponering. Metodiken skulle, med viss vidare metodutveckling passa väldigt väl för övervakning av exponering för denna grupp av arbetare där exponeringen är svår att övervaka. Liknande metodik skulle även kunna användas för andra grupper exponerade för komplexa blandningar. Medicinsk service Labmedicin, Arbets- och miljömedicin LUND Tel E-post Internet: 5