Arbets- och miljömedicin Lund. Effekter på barn vid låga blynivåer. Rapport nr 27/2015

Transkript

1 Rapport nr 27/2015 Arbets- och miljömedicin Lund Effekter på barn vid låga blynivåer Staffan Skerfving Lina Löfmark Thomas Lundh Zoli Mikoczy Ulf Strömberg Arbets- och miljömedicin

2 Bakgrund Blyad bensin På 1930-talet började man blanda bly i bensinen för att höja oktantalet. Med ökande bilkörning blev användningen av bly så småningom enorm. Och allt blyet kom ut genom avgasrören. På 1970-talet ökade oron att blyet skulle ge negativa effekter på hälsan. Detta avvisades kategoriskt av petroleumindustrin. Påverkan på hjärnan Samtidigt visade studier av barn som utsatts för hög exponering för bly, antingen i livmodern eller som barn, att hjärnan påverkades. Viktigast var sänkt IQ. Exponeringen, som var hög, hade skett genom färg med blypigment, bly från vattenledningar eller genom boende nära blysmältverk. Provtagning i två städer I Landskrona finns ett sådant blysmältverk. Boende i omgivningen blev förstås orolig. Yrkesmedicinska kliniken vid Lasarettet i Lund (nu Arbets- och miljömedicin vid Skånes Universitetssjukhus i Lund) åtog sig därför, att i samarbete med hälsoskyddet i Landskrona, göra en undersökning av skolbarn. Blyhalten i blodet är ett bra mått på hur mycket man får i sig. Vi tog därför 1978 blodprover på några hundra barn och analyserade blyhalten. All provtagning skedde förstås med barnens och föräldrarnas medgivande. Resultaten visade att barn som bodde nära smältverket hade något högre blyhalter än andra barn i staden. Men stadsbarnen hade i sin tur högre halter än barn på landsbygden runtom. Kunde det bero på bensinbly? Därför tog vi prover på barn i Trelleborg, som är en ungefär lika stor stad, men som inte har någon industri som släpper ut bly. Vi fann åter, att barnen i stadskärnan hade högre blyhalter än de som bodde på landet runtikring. Den enda rimliga förklaringen var att barnen utsattes för bly från bilavgaser. Provtagning efter förbud Svenska myndigheter beslöt att bly i bensin skulle fasas ut. Vi beslöt då att ta årliga blodprover på cirka 100 skolbarn i Landskrona eller Trelleborg. Det har vi gjort sedan dess, senast i maj 2015, alltså även långt efter att bensinbly förbjöds totalt Cirka 60% av alla tillfrågade barn lät oss ta blodprov. Lägre blyvärden Vi fann att barn från alla områden sjönk i blodbly efter förbudet (Skerfving och Bergdahl 2014). Skillnaden mellan barn boende nära smältverket och andra stadsbarn försvann, troligtvis pga minskade industriutsläpp. Men skillnaden mellan stadsbarn och landsbygdsbarn bestod. Det tror vi beror på att bensinblyet orsakat en vitt utbredd förorening, även på landet, men att nivåerna av bly troligtvis är högre i stadsmiljön. Med sjunkande utsläppsnivåer sjunker nivåerna av bly i livsmedel, som både stads- och landsbygdsbarn äter. Sex gånger lägre halter Sänkningen av blodbly var hela sex gånger, vilket förbluffade oss. Och sänkningen fortsatte, om än långsammare, även efter förbudet mot bensinbly Det beror antagligen på att blyet fortfarande finns kvar i miljön. 2

3 Samtidigt har intresset för blyets skadliga effekter på barnens hjärnor ökat. Men vi kände oss initialt trygga med att de svenska barnen ändå, även när de låg som högst, hade internationellt sett låga halter. Effekter på låg nivå De internationella studierna gjordes på barn med ganska hög exponering. Men man kunde visa effekter på allt lägre nivåer, om än inte så låga som våra barn. Bra studier av barn med riktigt låg exponering saknades dock. Men oron ökade att också de lågexponerade skånska barnen trots allt kunde vara i farozonen. Studier av små effekter av bly på barns hjärnor är minst sagt komplicerat. Det beror på att hjärnan påverkas av många faktorer, t ex föräldrarnas intelligens, utbildning och socioekonomiska förhållanden. Att identifiera effekten av just bly i detta sammelsurium är som att leta efter en nål i en höstack. Men en mycket viktig nål, inte minst eftersom den kan leda till förebyggande åtgärder. En sak som intresserade oss särskilt var antydningar om att effekten av bly var särskilt stark vid mycket låga exponeringar, en förbryllande men illa underbyggd iakttagelse. Vår studie Vi hade ett unikt stort antal observationer på barn med låg blyexponering. Och analyserna av bly i blod var högklassiga. Vi hade personnummer och Sverige har unika register, som gav möjligheter att studera effekter och bakgrundsfaktorer. Det här var en Vi hade barn som hade varit 7-12 år vid provtagningstillfället. Vi hade analyserat deras blyhalter i blod under Blodblyhalten var låg, medianen endast 30 μg/l, men variationen stor. Vi skickade personnummer till Statistiska centralbyrån (SCB), och fick tillbaka uppgifter om barnen i avidentifierad form. Det var 1) flickornas och pojkarnas senare betyg när de slutade årskurs 9, d v s vid 16 års ålder och 2) för pojkarna också resultaten av intelligenstest (IQ) vid deras mönstring för militärtjänst vid 18 års ålder. Detta blev våra mått på möjlig effekt på deras hjärnfunktion. Andra faktorer Men vi måste kunna ta hänsyn till andra faktorer än bly, som skulle kunna påverka effekten. Vi fick därför också uppgift om bland annat föräldrarnas utbildning, deras och barnens födelseland samt familjernas ekonomi. Vi lyckades också från Krigsarkivets källare få fram uppgifter om barnens fars IQ när han mönstrade många år tidigare. Alla våra data behandlades nu i avancerade statistiska modeller för att sålla fram eventuella blyeffekter i vimlet av förväxlingsfaktorer. Vi tog också hänsyn till barnets kön och hens ålder vid blodprovtagningen, liksom kalenderår för provet. Resultaten Ungdomar som haft högt blodbly som barn hade lägre skolbetyg i årskurs 9, både under perioderna fram till 1991 och Det fanns ett så kallat dos-responssamband, det vill säga ju högre blodblyvärde desto lägre betyg, även när man tog hänsyntill andra faktorer som påverkar skolbetygen. Bland pojkarna fanns ett motsvarande samband för IQ vid mönstringen, ju högre blodbly desto lägre IQ. Skillnaden motsvarade några enheter på IQ-skalan. 3

4 Det visade sig också att effekten per enhet blodbly var starkare hos personer som haft lågt blodbly än bland de som haft högre. Betydelse Våra resultat är remarkabla på många sätt. Eliminera blyexponering Vi har visat att bly ger skador på barns hjärna vid mycket låga exponeringar, lägre än man tidigare säkert visste. Vi vet ännu inte var den säkra nivån ligger om den ens finns. Även om våra halter är mycket låga, särskilt i ett internationellt perspektiv, ligger vi alla mycket högre än våra förfäder, som levde innan storskalig användning av bly. Det finns därför starka skäl att fortsätta jakten på källor till blyexponering och att vidta åtgärder för att eliminera dem. Insatserna mot bensinbly visar att sådan prevention lönar sig! Hög effekt vid låg dos Vi har också belagt att effekten är särskilt stark vid de lägsta halterna. Det är förbryllande. Kan det finnas olika mekanismer bakom blyets effekter på hjärnan? Även om effekten av bly är statistiskt säkerställd, är den liten i förhållande till andra faktorer som påverkar betyg och IQ. Blyet förklarar bara några procent av den totala variationen. Effekten av våra höga halter jämfört med låga är ungefär lika stor som skillnaden mellan barn med mödrar som har låg och hög utbildning. Effekten av bly motsvarar några enheter på IQ-skalan. En sådan effekt har liten betydelse för de allra flesta individer. Men den kan vara mycket viktig för individer som av andra anledningar har lågt IQ. Och effekten är förstås helt oacceptabel på populationsnivå; hela befolkningen blir ju lite mindre begåvad än den skulle behövt vara. Flynneffekten Våra resultat betyder att svenska barn genomsnittligt blivit lite mer begåvade efterhand som blyexponeringen sjunkit. Många föräldrar vittnar om att deras barn och barnbarn är smarta. Men effekten av bly är säkert inte tillräcklig för att märkas så tydligt. Däremot är det sedan länge känt att barns prestationer i IQ-test har stigit med tiden; man brukar kalla det Flynneffekten, efter dess upptäckare. Den har bland annat inneburit att man har justerat IQskalan, så att medelvärdet i befolkningen alltid skall vara 100. Flynneffekten har många orsaker. Men kanske är den sjunkande blyexponeringen som skett i stora delar av världen - om än långtifrån överallt en delförklaring. Dags att tänka om Resultaten kommer säkerligen att röna stor internationell uppmärksamhet, inte minst i USA, där man har stora problem med blyexponering i stora delar av befolkningen, och där man nyligen bestämt en nivå för åtgärder mot blyexponering hos barn till 50 μg/l (jämför medianen hos våra barn på 30 μg/l). Och många andra länder brukar följa USAs åtgärder. Våra resultat ger anledning att tänka om. Analyser och register 4

5 En viktig anledning till att vi kunnat göra studien är att vi lagt ner stor möda vid att göra säkra analyser av bly i blod vid mycket låga nivåer. Centralt är också tillgången till personnummer och högklassiga nationella register. En särskild finess är att vi kunde få tillgång till faderns IQ, vilket gjorde att vi kunde ta hänsyn till en del av den genetiskt betingade variationen i begåvning. Tack Under årens lopp har våra undersökningar stötts av flera instanser: Södra sjukvårdsregionen, Lunds universitet, Naturvårdverket, Vetenskapsrådet, FORMAS, RALF och Europeiska Unionen. Slutsatserna är emellertid helt våra egna. Vi tackar alla barn som släppt till blod. I början av arbetet var nu avlidne docent Andrejs Schütz av central betydelse. Vi vill också tacka miljö- och hälsoskyddet i Landskrona och Trelleborg, liksom personalen på skolorna. Sköterskor som tagit blodprover, liksom laboratoriepersonal som gjort högklassiga analyser, har också varit av stor betydelse. Referens Skerfving S, Bergdahl IA Lead. In: Nordberg GF, Fowler BA, Nordberg M. Handbook on the toxicology of metals. Forth edition. Academic Press. ISBN Volume II, pp Skerfving S, Löfmark L, Lundh T, Mikoczy Z, Strömberg U. Late Effects on School Performance and Cognitive Functions of Low Blood-Lead Concentrations in Childhood. Neurotoxicology 2015;49:

6 I en studie av barn i åldern 7-12 år har vi visat att exponeringen för bly i barndomen negativt påverkar framtida studieresultat och IQ-test vid mönstring. Effekterna syns vid blodblyhalter som tidigare ansetts säkra. Vår miljö innehåller fortfarande bly i halter som ger negativa effekter på barn. Vi måste därför fortsätta arbetet med att sänka blyföroreningarna i vår omgivning. Medicinsk service Labmedicin, Arbets- och miljömedicin LUND Tel E-post amm@skane.se Internet: 6