Övervikt och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län

Transkript

1 och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län Februari 2014 Folkhälsa och sjukvård Marit Eriksson

2 Inledning och fetma är riskfaktorer för bl. a. hjärt-kärlsjukdom, diabetes typ 2 och sjukdomar i rörelseorganen. Prevalensen (förekomsten) av övervikt och fetma i den vuxna befolkningen har ökat både i världen och Sverige de senaste decennierna. 1 Även bland barn har prevalensen ökat och det är särskilt allvarligt då fetma i barndomen innebär en ökad risk för typ II diabetes, riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom och sämre psykisk hälsa. 2 Barn med fetma löper också högre risk än normalviktiga barn att ha fetma även som vuxna. 3 En Jönköpingsstudie visar samtidigt att de flesta 20-åringar med övervikt eller fetma var normalviktiga vid 5,5 års ålder och nästan hälften var normalviktiga vid 15 års ålder. 5 Sedan år 2004 har Landstinget särskilt följt utvecklingen av övervikt och fetma bland barnen i Jönköpings län och hade ett mål att prevalensen av fetma bland 4-åringar skulle minska med 20 procent mellan åren Resultatet blev en minskning med 11 procent. Målet att prevalensen av fetma bland 4-åringarna ska minska med 20 procent gäller även under perioden Denna rapport omfattar endast en presentation av förekomsten av övervikt och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län. Analys av resultaten måste göras i respektive kommun eller annan verksamhet med kunskap om lokalsamhället, liksom planering av insatser och utvecklingsarbeten. Här kan Landstingets avdelning Folkhälsa och sjukvård erbjuda ett stöd. Metod Information om längd och vikt insamlas årligen från barnhälsovårdsjournaler (4-åringarna) och skolhälsovårdsjournaler (förskoleklass, år 4, år 7 alt. 8 och år 1 i gymnasiet). Från dessa uppmätta värden beräknas body mass index, (vikten i kg/längden i m 2 ). För vuxna går gränsen för övervikt vid på 25 kg/m 2 och för fetma vid på 30 kg/m 2, enligt WHO:s definition. För barn och ungdomar varierar kraftigt med ålder och kön, vilket medför att man måste ta hänsyn till dessa faktorer vid skattning av övervikt och fetma bland barn. Prevalens av övervikt och fetma beräknas här genom en metod utvecklad av primärvårdens FoU-enhet utifrån den av WHO rekommenderade metoden. 6 Bortfallet är inte dokumenterat för samtliga kommuner varför det inte redovisas. Data från barnhälsovården finns för samtliga och från skolhälsovården för alla kommuner utom Mullsjö för årets undersökning. Resultat och kommentarer Tabell 1-5 visar -medelvärde samt prevalens av övervikt (motsvarande 25 <30) respektive fetma (motsvarande 30) uppdelat på kön samt totalt i varje åldersgrupp. Prevalensen av övervikt har minskat bland 4-åringarna och gymnasieungdomarna medan den var små förändringar i övriga åldersgrupper jämfört med förra året. Prevalensen av fetma har minskat bland gymnasieungdomarna, ökat barnen i skolår 7 eller 8 medan det var små förändringar i övriga åldersgrupper. Det finns skillnader mellan pojkar och flickor. 1 - problem och åtgärder. SBU-rapport 160. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering, Goran MI, Ball GD, Cruz ML. Obesity and risk of type 2 diabetes and cardiovascular disease in children and adolescents. J Clin Endocrinol Metab. 2003;88(4): Guo SS, Wu W, Chumlea WC, Roche AF. Predicting overweight and obesity in adulthood from body mass index values in childhood and adolescence. Am J Clin Nutr Sep;76(3): Budget Landstinget i Jönköpings län. 5 Fåhraeus C1, Wendt LK, Nilsson M, Isaksson H, Alm A, Andersson-Gäre B. Overweight and obesity in twenty-year-old Swedes in relation to birthweight and weight development during childhood. Acta Paediatr Jun;101(6): Cole TJ, Bellizzi MC, Flegal KM, Dietz WH. Establishing a standard definition for child overweight and obesity worldwide: international survey. BMJ. 2000;320:

3 Tabell 1. -medelvärde samt prevalens av övervikt (motsvarande 25 <30) och fetma (motsvarande 30) bland 4-åringarna, uppdelat på kön och födelseår. Flickor Pojkar Totalt Födelseår N N N ,0 13,9 2, ,2 10,9 2, ,1 12,4 2, ,1 13,5 4, ,1 10,0 1, ,1 11,7 3, ,0 12,7 2, ,1 10,2 2, ,1 11,5 2, ,1 14,5 3, ,2 11,2 2, ,1 12,8 2, ,1 14,3 3, ,1 10,2 2, ,1 12,2 2, ,0 13,4 2, ,1 10,5 1, ,1 11,9 1, ,0 12,7 2, ,1 10,0 2, ,0 11,3 2, ,0 12,0 3, ,1 9,9 2, ,0 10,9 2, ,0 13,3 2, ,1 9,3 2, ,0 11,2 2, ,0 13,0 2, ,0 8,2 1, ,0 10,6 2,3 Totalt ,0 13,3 2, ,1 10,0 2, ,1 11,6 2,4 Tabell 2. -medelvärde samt prevalens av övervikt (motsvarande 25 <30) och fetma (motsvarande 30) bland barnen i förskoleklass, uppdelat på kön och läsår. Flickor Pojkar Totalt Läsår N N N ,2 15,5 4, ,3 11,8 4, ,2 13,6 4, ,1 13,1 4, ,2 10,4 4, ,2 11,7 4, ,1 12,7 3, ,4 12,0 3, ,3 12,4 3, ,2 13,9 4, ,2 10,6 3, ,2 12,2 3, ,2 13,8 4, ,2 11,9 3, ,2 12,8 4, ,4 16,3 5, ,3 13,2 3, ,4 14,7 4, ,2 14,1 4, ,2 10,9 4, ,2 12,5 4, ,2 14,5 4, ,3 11,8 3, ,2 13,1 3, ,2 13,9 4, ,3 12,1 3, ,2 13,0 4,0 Totalt ,2 14,2 4, ,3 11,6 3, ,2 12,9 4,1 Tabell 3. -medelvärde samt prevalens av övervikt (motsvarande 25 <30) och fetma (motsvarande 30) bland barnen i skolår 4, uppdelat på kön och läsår. Flickor Pojkar Totalt Läsår N N N ,2 17,5 3, ,3 16,8 4, ,2 17,2 4, ,2 18,9 3, ,2 17,7 3, ,2 18,3 3, ,9 16,3 2, ,2 17,2 3, ,1 16,8 3, ,1 16,0 3, ,2 16,2 4, ,2 16,1 4, ,0 16,2 4, ,3 16,5 4, ,2 16,3 4, ,1 16,1 3, ,3 18,2 4, ,2 17,2 3, ,2 17,6 3, ,5 19,0 5, ,4 18,3 4, ,3 19,3 3, ,3 17,1 4, ,3 18,2 3, ,3 18,1 4, ,5 18,7 5, ,4 18,4 5,0 Totalt ,1 17,4 3, ,3 17,4 4, ,2 17,4 4,1

4 Tabell 4. -medelvärde samt prevalens av övervikt (motsvarande 25 <30) och fetma (motsvarande 30) bland barnen i skolår 7 eller 8, uppdelat på kön och läsår. Flickor Pojkar Totalt Läsår N N N ,5 14,3 3, ,1 15,6 3, ,3 15,0 3, ,5 14,3 3, ,2 15,3 4, ,3 14,8 3, ,4 13,4 2, ,0 14,8 3, ,2 14,1 3, ,6 15,8 2, ,5 16,2 5, ,6 16,0 4, ,5 14,2 3, ,4 17,3 4, ,5 15,8 3, ,6 16,4 2, ,6 17,0 6, ,6 16,7 4, ,5 12,1 4, ,6 15,8 5, ,6 14,0 5, ,7 15,6 4, ,6 17,9 5, ,6 16,8 4, ,6 14,5 3, ,7 18,5 5, ,6 16,5 4,6 Totalt ,5 14,5 3, ,3 16,4 4, ,4 15,5 4,0 Tabell 5. -medelvärde samt prevalens av övervikt (motsvarande 25 <30) och fetma (motsvarande 30) bland barnen i skolår 1 i gymnasiet, uppdelat på kön och läsår. Flickor Pojkar Totalt Läsår N N N ,1 14,2 3, ,0 15,0 3, ,0 14,6 3, ,9 13,4 2, ,2 16,7 5, ,0 15,1 3, ,9 13,0 3, ,0 16,7 3, ,0 14,9 3, ,0 14,0 3, ,1 16,4 4, ,1 15,3 4, ,2 15,4 3, ,2 16,2 5, ,2 15,8 4, ,9 12,4 2, ,2 16,3 4, ,0 14,4 3, ,0 14,1 3, ,4 16,3 7, ,2 15,2 5, ,0 14,8 3, ,5 17,7 7, ,3 16,2 5, ,0 13,8 3, ,4 17,7 6, ,2 15,8 4,8 Totalt ,0 13,9 3, ,2 16,5 5, ,1 15,2 4,3 I figur 1 presenteras prevalens av övervikt+fetma sammantaget (motsvarande 25) för respektive kön och åldersgrupp. Ser man över hela perioden har andelen med övervikt varierat mellan undersökningsåren i de flesta åldersgrupperna. Möjligen ses en svagt nedåtgående trend i andel med övervikt bland 4-åringarna, i alla fall bland pojkarna, medan det ser mer bekymmersamt ut bland pojkarna i skolår 7 eller 8 och gymnasiet. Figurerna tydliggör också att det i de två yngsta åldersgrupperna är en större andel flickor än pojkar som har övervikt eller fetma, medan det bland de äldre barnen är tvärtom.

5 Figur 1. Prevalens av övervikt+fetma (motsvarande 25) i respektive åldersgrupp per födelseår/läsår. För barnen födda mellan år 2000 och 2006 finns två mätpunkter; vid 4 års ålder och i förskoleklass och för dem födda år 2000, 2001 och 2002 finns tre mätpunkter; vid 4 års ålder, i förskoleklass och i skolår 4. I figur 2 presenteras prevalens av övervikt (motsvarande 25 <30) samt fetma (motsvarande 30) vid 4 års ålder, i förskoleklass och, där data finns, i skolår 4 för barnen födda Prevalensen av både övervikt och fetma har ökat mellan mätningarna både bland flickor och pojkar. Då vi endast har avidentifierade data kan vi ej justera för ut- och inflyttning, vilket medför att de födda t ex år 2000 inte består av exakt samma barn som 4-åringar, i förskoleklass respektive skolår 4 (figur 2).

6 Figur 2. Andel av barnen födda år med övervikt (motsvarande 25 <30) respektive fetma (motsvarande 30) vid 4 års ålder, i förskoleklass samt skolår 4. Geografisk indelning I följande diagram presenteras 3-årsmedelvärden för prevalens av övervikt+fetma (motsvarande 25) för varje skolår uppdelat på kommun. De olika staplarna visar medelvärdet för läsåren 04/05-06/07, 05/06-07/08, 06/07-08/09, 07/08-09/10, 08/09-10/11, 09/10-11/12 respektive 10/11-12/13. Det finns ganska tydliga skillnader i andel överviktiga barn mellan kommunerna, där prevalensen ökat i vissa kommuner och åldrar och minskat i andra. Totalt i länet har 3-årsmedelvärdet ökat mellan första och sista mätperiod i samtliga årsklasser utom bland 4-åringarna, där en minskning har skett de senaste åren.

7 Figur 3. 3-årsmedelvärden för prevalens av övervikt+fetma (motsvarande 25) bland 4-åringarna, uppdelat på kommuner och födelseår. Figur 4. 3-årsmedelvärden för prevalens av övervikt+fetma (motsvarande 25) bland barnen i förskoleklass, uppdelat på kommuner och läsår. Gislaved saknar data läsår 09/10. Sävsjö saknar data 11/12. Mullsjö saknar data 10/11, 11/12 och 12/13, varför resultat inte presenteras för de två senaste mätningarna.

8 Figur 5. 3-årsmedelvärden för prevalens av övervikt+fetma (motsvarande 25) bland barnen i skolår 4, uppdelat på kommuner och läsår. Gislaved saknar data läsår 09/10. Habo saknar data 10/11. Mullsjö saknar data 10/11, 11/12 och 12/13, varför resultat inte presenteras för de två senaste mätningarna. Figur 6. 3-årsmedelvärden för prevalens av övervikt+fetma (motsvarande 25) bland barnen i skolår 7 eller 8, uppdelat på kommuner och läsår. Vaggeryd saknar data läsår 06/07, Eksjö saknar data läsår 08/09, Gislaved saknar data läsår 09/10 och Sävsjö saknar data 11/12. Mullsjö saknar data 10/11, 11/12 och 12/13, varför resultat inte presenteras för de två senaste mätningarna.

9 Figur 7. 3-årsmedelvärden för prevalens av övervikt+fetma (motsvarande 25) bland barnen i skolår 1 i gymnasiet, uppdelat på kommuner och läsår. Gnosjö saknar data läsår 04/05, Gislaved saknar data läsår 09/10. Sävsjö saknar data läsår 11/12. Mullsjö har väldigt få gymnasieelever och har inte rapporterat för dessa på tre år, varför de ej finns med i diagrammet. I figur 8-12 presenteras prevalens av övervikt+fetma (motsvarande 25) i de tre sjukvårdsområdena per födelseår/läsår. Minskningen av andel 4-åringar med övervikt+fetma tycks ha skett främst i Jönköpings och Värnamo sjukvårdsområde, medan Höglandet startade från en lägre nivå. Däremot ser även här en negativ utveckling i de äldre åldersgrupperna.

10 Figur 8. Medelvärden för prevalens av övervikt+fetma (motsvarande 25) bland 4-åringarna, uppdelat på sjukvårdsområden och födelseår. Figur 9. Medelvärden för prevalens av övervikt+fetma (motsvarande 25) bland barnen i förskoleklass, uppdelat på sjukvårdsområden och läsår.

11 Figur 10. Medelvärden för prevalens av övervikt+fetma (motsvarande 25) bland barnen i skolår 4, uppdelat på sjukvårdsområden och läsår. Figur 11. Medelvärden för prevalens av övervikt+fetma (motsvarande 25) bland ungdomarna i skolår 7 eller 8, uppdelat på sjukvårdsområden och läsår.

12 Figur 12. Medelvärden för prevalens av övervikt+fetma (motsvarande 25) bland ungdomarna i gymnasiet år 1, uppdelat på sjukvårdsområden och läsår. I tabell 6 presenteras 5-årsmedelvärdet för prevalens av övervikt+fetma (motsvarande 25) på kommunnivå. Totalt i länet har prevalensen minskat något bland 4-åringarna under de fem mätperioderna, läsår 04/05-08/09, 05/06-09/10, 06/07-10/11, 07/08-11/12 respektive 08/09-12/13, medan den ökat något i övriga årsklasser. Det finns stora variationer mellan kommunerna.

13 Tabell 6. 5-årsmedelvärden för prevalens av övervikt+fetma (motsvarande 25) i respektive årsklass, uppdelat på kommuner. Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Totalt 4-åringar Förskoleklass Skolår 4 Skolår 7 el 8 År 1 gymnasiet ,1 12,3 16,2 18,3 15,6 14, ,3 13,1 10,9 14,4 13, , ,4 12,6 16,4 16,9 15,5 14,4 17, , ,4 14,2 15,1 14, ,3 12,8 16,4 15,9 13,7 13,8 15,4 12,8 12,9 13,4 13,1 16,6 14,6 14, ,5 12,7 17,4 16,5 12,5 13,6 15,4 12,7 13,0 13,5 12,8 17,0 13,8 14, ,2 13,2 16,5 17,6 12,4 13,1 13,9 11,6 14,2 13,3 12,7 17,4 13,2 13, ,6 12,3 15,5 18,1 12,5 12,6 12,8 11,6 13,9 14,1 13,4 16,4 13,0 13, ,5 14,9 16,8 19,3 18,9 15, ,8 21,1 10,9 16,2 20,6 18,3 16, ,6 16,2 d 19,1 17, ,7 17,7 19,6 11,6 16,8 20,5 18,6 16, ,7 15,9 16, ,4 15,9 13,5 g 17,9 20,2 12,1 17,5 20,6 18, ,7 15,9 16,8 18,0 18,4 15,9 13,5 g 17,9 20,2 12,1 17,5 20,6 18,8 17, ,0 15,6 18,0 17,9 17,0 15,7 g 18,3 17,6 14,3 19,8 22,4 19,4 17, , ,6 24, ,4 19,5 21,9 25, ,3 24,2 22,9 20, ,6 18,8 21,6 d 24,6 17,5 19,5 20,1 23,5 26,4 16,1 20,2 23,3 22,1 20, ,1 19,4 22, ,9 h 19,7 20,1 g 23,8 23,5 15,8 21,8 23,3 22,3 20, ,8 19,3 22,7 25,4 17,8 20,1 21,1 g 23,5 24,4 16,5 22,5 23,0 23,1 21, ,7 19,1 24,0 26,6 18,5 21,2 g 24,1 22,1 16,2 22,8 22,8 23,9 22, ,4 22,6 f 19 20,2 17,3 17,6 16, ,7 16,5 21,7 e 20,2 19,4 18, ,6 21,4 f 19,6 d 19,7 16,8 17,8 19,8 19,6 23,2 16,8 21,2 e 21, , ,7 20,7 20,1 18,6 16, ,5 g 20,1 23,9 16,9 21,3 20,9 20,3 19, ,1 21,3 21,2 18,0 19,1 18,8 21,3 g 22,0 26,1 17,2 22,2 22,6 20,7 20, ,5 21,0 20,0 20,7 18,7 19,6 g 23,6 26,5 17,7 21,5 21,2 21,4 20, a 21,1 18,9 16,9 b a 18 19,4 19,7 23,3 19,7 21,5 20,5 18,8 19, a 22,4 19,1 c 16 a 18, ,1 19,3 23,2 18,7 19,6 19, a 22,6 19,7 c 17 a 18,4 17,8 g 18,5 21, ,3 19,7 20,3 19, a 23,9 19,8 c 18,1 a 19,5 g 17,6 21,6 19,7 24,8 20,4 20,8 20, a 22,5 21,3 18,4 a 19,7 i 18,7 22,4 19,0 20,7 20,1 21,6 20,2 a Har inget gymnasium b Saknar data för gymnasiet läsår 04/05 c Saknar data för gymnasiet läsår 09/10 d Saknar data för samtliga skolår läsår 09/10 (4-åringar finns) e Saknar data för skolår 7 alt. 8 läsår 06/07 f Saknar data för skolår 7 alt. 8 läsår 08/09 g Saknar data för samtliga skolår läsår 10/11, 11/12 samt 12/13 (4-åringar finns) h Saknar data för skolår 4 läsår 11/10 i Har ej rapporterat för gymnasiet de senaste fem åren.

14 Sammanfattning Sammanfattningsvis har det skett en del förändringar i prevalens av övervikt och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län sedan 2004, då Landstingets sammanställningar inleddes. Det har skett en positiv utveckling bland 4-åringarna där andelen har minskat under perioden. Däremot är det en negativ utveckling bland skolbarnen. Både 3-års- och 5-årsmedelvärdena har ökat i dessa åldersgrupper under perioden. Framför allt är utvecklingen oroväckande i de högre åldersgrupperna. En viktig observation är att variationen både mellan och inom kommunerna är ganska stor. I vissa åldersgrupper har det skett en ökning i andra en minskning i samma kommun. Analys av resultaten måste göras i respektive kommun eller annan verksamhet med kunskap om lokalsamhället, liksom planering av insatser och utvecklingsarbeten. Här kan Landstingets avdelning Folkhälsa och sjukvård erbjuda ett stöd.