Bröstmjölk eller ersättning, har det någon inverkan på barns vikt vid 4 års ålder?

Transkript

1 Bröstmjölk eller ersättning, har det någon inverkan på barns vikt vid 4 års ålder? En retrospektiv kohortstudie i Kiruna. ST-arbete: Samuel Blomqvist ST-läkare Allmänmedicin Granitens Hälsocentral Kiruna Datum: Handledare: Annika Andén

2 Innehållsförteckning Sammanfattning...2 Inledning...2 Syfte...2 Material och metod...3 Material...3 Data...3 Klassificering av socioekonomi...3 Bearbetning och analys...3 Etiska överväganden...4 Resultat...4 Diskussion...6 Felkällor...7 Bortfall...7 Tolkning av journaldata...7 Ålder vid 4-års kontroll...7 Ej journalförd information...7 Slutsats...7 Referenser...8 Illustrationsförteckning Diagram 1: Övervikt och fetma...4 Diagram 2: BMI med fördelning helammade...5 Diagram 3: BMI med fördelning delammade...5 Diagram 4: Övervikt och fetma helammade barn...5 Diagram 5: Övervikt och fetma delammade barn...5 Tabellförteckning Tabell 1: Korstabell helamning och övervikt...6 Tabell 2: Korstabell delamning och övervikt...6 Tabell 3: Korstabell socioekonomi och övervikt...6 Bilagor Bilaga 1: BMI-tabell isobmi för åldrarna 3 5 år

3 Sammanfattning I en retrospektiv kohortstudie visas på förekomsten av övervikt och fetma, vid 4 års ålder, hos två årskullar barn som besökt barnavårdscentralen i Kiruna. Det undersöks om amningstid, respektive socioekonomisk grupp påverkar utvecklingen av övervikt och fetma. I studien fann man inte något samband mellan längre amningstid respektive högre socialgrupp och frekvensen av övervikt och fetma i kohorten. Inledning Övervikt och fetma är ett ökande problem i hela världen och WHO talar om en global epidemi(1). I Socialstyrelsens riktlinjer angående amning(2) rekommenderas helamning i minst sex månader. Denna rekommendation är WHOs rekommendation från WHO rekommenderar nu längre amningstid och gör det inte bara utifrån dess förebyggande effekter i spädbarnsperioden utan hänvisar också till dess förebyggande effekter på hälsoproblem t.ex. hypertoni, övervikt och diabetes typ2 senare i livet(3). De senaste 15 åren har det gjorts flera studier om amning och huruvida det har någon effekt på senare övervikt och fetma hos barn. I en svensk studie på barn i sydöstra Sverige fann man ingen stark koppling mellan amning och minskad risk för övervikt vid 5 års ålder(4). Några studier i USA, som gällt barn till mödrar som på ett eller annat sätt var anslutna till någon socialhjälp visade endast på en minskad risk för fetma hos en liten undergrupp i materialet (barn till ickerökande vita kvinnor)(5). I en studie i Nederländerna, där föräldrarna själva har fått rapportera in vikt och när de slutat amma, visades på en kortvarig positiv effekt vad det gällde övervikt de två första levnadsåren(6). Studien var på ca 2300 personer och 80% svarade på alla frågeformulär. En skotsk studie av barn visade att det fanns en signifikant minskad risk för övervikt vid 3½ års ålder vid längre amningstid. Det skotska systemet liknar det svenska. Barnen mäts och vägs rutinmässigt på BVC vid flera tillfällen upp till 4 års ålder. Det förs också statistik på amningslängd och introduktion av bröstmjölksersättning eller annan föda(7). I de studier jag tittat på framgår att fler barn ammas en längre tid i Sverige än i de flesta andra västländer. I studierna från USA, Nederländerna och Skottland är det ett relativt fåtal som helammas längre än 3 månader. I mitt arbete med barn och föräldrar på BVC i Kiruna upplevde jag att många barn ammades länge och jag blev intresserad av att se om det stämde och huruvida det påverkade viktutvecklingen. Jag beslutade att göra en studie på barn födda 2006 och Eftersom socioekonomiska förhållanden under uppväxten har misstänkts påverka barnets vikt har även detta studerats. Syfte 1.) Att undersöka om det i den undersökta kohorten är vanligare med amning under längre tid jämfört med hela riket och jämfört med Norrbotten. 2.) Att se om det går att se en signifikant skillnad i viktutveckling mellan barn som del- eller helammats kort respektive lång tid. 3.) Att se om det är lägre frekvens av övervikt hos barn i en högre socioekonomisk grupp. 2

4 Material och metod Material Jag har extraherat redan insamlad data ur våra lokala BVC-journaler på barn boende i Kiruna och födda 2006 och 2007 och gjort en retrospektiv kohortstudie, där kohorten är alla barn som besökt BVC i Kiruna under två år. De exklusionskriterier jag använt: född före vecka 35, svår kronisk sjukdom, t.ex. diabetes, celiaki eller sjukdom i mag-tarmsystemet som förhindrar normal amning och matintag. Data Data (vikt, längd, BMI, tid helammad och tid delammad) från två årskullar barn (ca 500 barn) ur våra lokala BVC-journaler från Kiruna på barn födda 2006 och 2007 har registrerats. Anledningen till att jag valt det materialet är att det är lättillgängligt och relevant för mig då jag själv träffat flera av barnen. Då föräldrarnas yrken ofta saknas i BVC-journalerna har jag kompletterat med uppgifter från mödravårdsjournalen. För att kunna analysera eventuella extremvärden har även uppgifter om graviditetsdiabetes hos mödrarna registrerats. Klassificering av socioekonomi Socioekonomisk tillhörighet har beräknats utifrån standardiserat socioekonomiskt index (SEI) 10. Yrkestiteln har omvandlats enligt etablerade tabeller(8) till socioekonomisk gruppering, så kallad SEI-kod. Den förälder med högsta socioekonomiska index-värde har definierat barnets socioekonomiska tillhörighet. Det finns många sub-grupper i SEI och då materialet inte var så stort har jag valt att sammanföra grupperna till de två huvudgrupperna arbetare och tjänstemän. Bearbetning och analys Bearbetningen och analysen har gjorts i Microsoft Excel samt SPSS, båda tillhandahållna av Norrbottens Läns Landsting. Som gräns för övervikt och fetma har använts de gränser, justerade utifrån kön och ålder, som Cole et al(9) utarbetat. (Se bilaga 1) Kohorten delades in i grupper baserade på amningslängd. För att underlätta jämförelse mellan denna och andra studier användes liknande indelning. - Barn som helammats kortare tid än 3 månader. - Barn som helammats längre tid än 3 månader. - Barn som delammats kortare tid än 6 månader. - Barn som delammats längre tid än 6 månader. Det undersöktes om det fanns en skillnad i BMI vid fyra års ålder samt förekomst av övervikt och fetma vid fyra års ålder. Fyra års ålder användes eftersom det finns en rutinmässig kontroll då samt att det är en ålder som används för kontroll i flera både svenska och internationella studier. 3

5 Ett Chi2-test med signifikansnivå 0,05 utfördes. Grupperna jämfördes även vad det gäller socioekonomi. Gällande amningstid jämfördes grupperna även med övriga Norrbotten(10) (11). Etiska överväganden Då materialet är helt avidentifierat har jag utifrån konsensus i vetenskapliga journalstudier inte inhämtat informerat samtycke från barn eller föräldrar. Ingen personlig information ska kunna gå att spåra i denna studie då jag endast tittat på olika parametrar som uppmätts och registrerats i BVC-journalen. Etikprövningslagen (SFS 2003:460) kräver inte prövning av regional forskningsetisk nämnd då studien både är avidentifierad och ej medför någon form av ingrepp på individerna. Resultat Det fanns 390 barn födda 2006 och 2007 registrerade på BVC i Kiruna. Av dessa exkluderades 28 st p.g.a. att det saknades vikt och/eller amningsuppgifter och 2 st p.g.a. kroniska sjukdomar. Av kvarvarande barn var 199 födda 2006 och 161 var födda Fyraårskontrollerna var genomförda mellan åldrarna 3,5 och 4,6 år. 139 (35,6%) av barnen hade helammats kortare tid än 3 månader och 221 (65,4%) hade helammats längre tid än 3 månader. 134 barn (37,6%) hade delammats kortare tid än 6 månader och 222 (62,4%) hade delammats längre tid än 6 månader. Andelen ammade (hel eller del) vid 6 månader var 61,3% 2006 och 62,1% Det är lite lägre än rikssnittet som var 69,2% respektive 67,7% (11). Det är också mindre än genomsnittet i Norrbotten som var 71,1% (10), respektive Diagram 1: Övervikt och fetma. 68,1%(11) Andelen överviktiga fyraåringar i Kiruna åren 2010 och 2011 var 13,89% (se Diagram 1) (14,29% och 13,57% respektive år). Medel-BMI för barn som helammats kortare än 3 månader var 16,11294 och för barn som helammats längre än 3 månader var det 16, För barn som delammats kortare än 6 månader var medel-bmi 16,13560 och för de som delammats längre än 6 månader var medel-bmi 16, Det skiljer ~0,007kg/m 2 i medel-bmi mellan de barn som helammats kortare eller längre än 3 månader. Det skiljer ~0,04kg/m 2 i medel-bmi mellan barn som delammats kortare eller längre tid än 6 månader. Spridningen är större i de grupper som hel- eller delammats kortare tid. (Se Diagram 2 och 3) 4

6 Diagram 2: BMI med fördelning helammade Diagram 3: BMI med fördelning delammade Uppdelat i normalviktiga, överviktiga och feta ser man att i gruppen som helammats kortare tid är 17,27% överviktiga eller feta och i gruppen som helammats längre tid är 11,76% överviktiga eller feta. I gruppen som delammats kortare tid är 18,66% överviktiga eller feta och i gruppen som delammats längre tid är11,26% överviktiga eller feta. (Se Diagram 4 och 5). Chi-2-test visar ingen statistiskt signifikant skillnad mellan grupperna. (Se tabell 1-4) Diagram 4: Övervikt och fetma helammade barn. Diagram 5: Övervikt och fetma delammade barn. 5

7 BMI grupper Normalviktig Överviktig Total Helamning <3 månader Antal >3 månader Antal Total Antal Tabell 1: Korstabell helamning och övervikt. BMI grupper Normalviktig Överviktig Total Delamning <6 månader Antal >6 månader Antal Total Antal Tabell 2: Korstabell delamning och övervikt. I gruppen barn till arbetare är andelen barn med övervikt och fetma 19,6%. I gruppen barn till tjänstemän är andelen barn med övervikt och fetma 12,4% (Se Tabell 3). Chi-2-test visar ingen statistiskt signifikant skillnad mellan grupperna. BMI grupper Normalviktig Överviktig Total Socioekonomi Arbetare Antal Tjänstemän, företagare Antal och lantbrukare Total Antal Tabell 3: Korstabell socioekonomi och övervikt Diskussion Den här studiens siffror för amning stämmer inte överens med de officiella siffrorna från Socialstyrelsen för Där ammades 74% av barnen i Kiruna vid 6 månaders ålder(10). Däremot stämmer de relativt väl överens med den officiella siffran från 2007 som var 65,7%(11). Det är oklart hur det kan skilja så mycket på siffrorna från 2006 eftersom rapporteringen till Socialstyrelsen bör ha gjorts på samma material. I min studie ser det ut som att amning inte påverkar medel-bmi hos populationen men spridningen påverkas och då framförallt uppåt. Detta överensstämmer väl med studien från Skottland(7). I den här studien har dock inte visats på någon statistiskt signifikant skillnad i frekvens av övervikt och fetma mellan grupperna vilket överensstämmer med den svenska studien(4). Kanske är materialet i den här studien är för litet. Det finns dock en tendens att barn som del- eller helammas längre har lägre frekvens av övervikt. Detta skulle kunna studeras i en större studie. 6

8 Vad det gäller socioekonomi och övervikt finns en tendens till mer övervikt hos barn till arbetare, något statistiskt signifikant samband har jag dock inte kunnat visa. En större studie skulle kunna ge tillräckligt mycket data för att visa på ett ev. samband. Felkällor Bortfall 30 barn föll bort ur studien, 28 st p.g.a. frånvaro av vikt-/längduppgifter och/eller amningsuppgifter. Av dessa hade 9 barn flyttat in från utlandet och 4 från annan del av landet. Ett barn var adopterat, tre barn hade inte varit på någon fyraårskontroll och i elva journaler var uppgifterna så otydliga att de inte gick att tolka. Två barn föll bort p.g.a. svår sjukdom som påverkade intag eller upptag av föda. Tolkning av journaldata Amningstid och införande av ersättning och/eller normalkost anges i BVC-journalen med ett pennstreck på en icke-linjär skala. Det finns en risk för fel både vid registrering och vid avläsning av skalan. Ålder vid fyraårskontroll Då det skiljer mer än ett år i ålder på barn som har varit på kontroll tidigt och de som varit på kontroll sent finns här en felkälla. För att försöka kompensera för detta har åldersjusterade gränser för varje barn, enligt isobmi(9) använts för att bedöma om ett barn bedöms vara normalviktig, överviktig eller fet. Detta korrigerar dock inte för fel vid uträkningen av medel-bmi. Ej journalförd information Yrken hos föräldrarna anges nästan aldrig i BVC-journalen, enligt en av BVC-sköterskorna, för att man inte ska ha förutfattade meningar om föräldrarna. Detta har gjort att jag fått söka dessa data i MVC-journalen men där står oftast bara moderns yrke. Detta innebär att de socioekonomiska data jag har är osäkra. Slutsats Mammor i Kiruna ammar inte sina barn längre än i övriga landet, inte heller längre än i övriga Norrbotten. I den här studien har jag inte kunnat visa på något samband mellan amningslängd och övervikt och fetma vid 4 års ålder. Inte heller har jag kunnat visa på något samband mellan socioekonomisk grupp och övervikt och fetma vid 4 års ålder. Det har funnits tendenser i materialet och vill man utforska dessa behöver man göra en större studie. 7

9 Referenser 1. World Health Organization. Obesity: Preventing and Managing the Global Epidemic: Report of a WHO Consultation. Geneva: World Health Organization; Ny rekommendation Endast bröstmjölk upp till sex månaders ålder [Internet]. [citerad 23 januari 2012]. Hämtad från: 3. WHO Infant and young child feeding [Internet]. WHO. [citerad 16 januari 2012]. Hämtad från: 4. Huus K, Ludvigsson JF, Enskär K, Ludvigsson J. Exclusive breastfeeding of Swedish children and its possible influence on the development of obesity: a prospective cohort study. BMC Pediatr. 8: Bogen DL, Hanusa BH, Whitaker RC. The effect of breast-feeding with and without formula use on the risk of obesity at 4 years of age. Obes Res. september 2004;12(9): Gubbels JS, Thijs C, Stafleu A, van Buuren S, Kremers SPJ. Association of breast-feeding and feeding on demand with child weight status up to 4 years. Int J Pediatr Obes IJPO Off J Int Assoc Study Obes. juni 2011;6(2-2):e Armstrong J, Reilly JJ. Breastfeeding and lowering the risk of childhood obesity. Lancet. 08 juni 2002;359(9322): MIS 1982:4. Socioekonomisk indelning (SEI) - Statistiska centralbyrån. SCB; Cole TJ, Bellizzi MC, Flegal KM, Dietz WH. Establishing a standard definition for child overweight and obesity worldwide: international survey. BMJ. 06 maj 2000;320(7244): Socialstyrelsen. Amning av barn födda Socialstyrelsen; 2008 s 40. Report No.: Socialstyrelsen. Amning och föräldrars rökvanor - barn födda Socialstyrelsen; 2009 s 57. Report No.:

10 Bilaga 1: BMI-tabell isobmi för åldrarna 3 5 år. Age (years) Body mass index 25 kg/m2 Body mass index 30 kg/m2 Males Females Males Females