Diabetes hos barn. Lisa Engleson SUS SFD-höstmöte 9 November 2012
|
|
- Gunnel Ivarsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Diabetes hos barn Lisa Engleson SUS SFD-höstmöte 9 November 2012
2 Typer av barndiabetes Typ 1 Autoimmun Insulinbrist Alltid insulin Sekundär: CF, steroidbehanding MODY: Maturity Onset Diabetes in the Young; Aut dominant Neonatal: Mutationer 50 % övergående Typ 2 Övervikt Insulinresistens
3 Typ 1 Diabetes Under en 25 års period har antalet insjuknande fördubblats. Risken för ett barn att insjukna i diabetes före vuxen ålder är 0,3-0,5%. Typ 1 diabetes är den vanligaste svåra kroniska sjukdomen hos barn och ungdomar 800 barn insjuknar varje år i diabetes. 10% av alla barn med diabetes har också celiaki Ca 8000 barn och ungdomar har diabetes i Sverige.
4 Barn och Ungdomsdiabetes 4
5 Incidens typ1 diabetes hos barn i Sverige -ökar med 3-6 % per år 50 Incidens/ Incidens/ År Totalt Pojkar Flickor Källa: Svenska Barndiabetesregistret
6 Varför får vissa typ 1 diabetes? GENER - ÄRVER EN KÄNSLIGHET FAKTORER I OMGIVNINGEN TYP 1 DIABETES
7 Gener Chromosome 6 HLA region 6p HLA class II HLA class III HLA class I DP DQ DR α β α β α β B C A HLA-DQ8 eller DQ2: 90 % hos diabetesbarn, 20 % av befolkningen Typ 1 diabetes hos mamma: ca 3% Typ 1 diabetes hos pappa: ca 6% Typ 1 diabetes hos syskon: ca 7% % av barn som insjuknar har ingen nära släkting med diabetes!
8 Insulinproducerande betaceller Något sätter igång immunförsvaret Faktorer som kan påverka förloppet 100 % Autoantikroppar: GAD, IA-2, insulin, ZnT8 Symptom på diabetes Nedsatt first phase insulin response på IvGTT % Tid
9 Hypoteser till ökad incidens Hygienhypotesen Virus - ökad virulens när bakgrundsbrus minskar Acceleratorhypotesen Insulinresistens pga ökad tillväxt/bmi ger betacellstress
10 Typ 1 Diabetes hos barn är alla lika? heterogen sjuka?
11 Diabetes hos barn Typ 2 Typ 1 hybrid MODY Barn överviktfetma Diabetes + Andra sjukdomar Neonatal diabetes Insulin resistens Insulin Lisa Engleson sekretion
12 BDD Bättre Diabetes Diagnostik Förbättra Diabetes klassifikationen Studera varför diabetes hos barn ökar
13 BDD Bättre Diabetes Diagnostik Startade maj 2005 Cirka 5000 barn inkluderade tom nov av 42 barndiabeteskliniker deltar, från 2011 alla
14 BDD Bättre Diabetes Diagnostik Syfte: Att beskriva ärftlighet av typ1 och typ2 diabetes hos barn med nyupptäckt typ 1 diabetes samt ärftlighetens association med kön, ålder, autoantikroppar, HLA och BMI Young age at onset in children with Type 1 diabetes is associated with heredity for Type 2 diabetes
15 Beta cell stress Acceleratorhypotesen Wilkin TJ (2001) Diabetologia Indikationer på att barndiabetes är en heterogen sjukdom Gilliam LK, Brooks-Worrell BM, Palmer JP, Greenbaum CJ, Pihoker C (2005)- J Autoimmun, Gilliam LK, Liese AD, Bloch CA, et al. (2007)-Pediatr Diabetes Tydlig ärftlig koppling mellan typ 1 och typ 2 Barone B, Rodacki M, Zajdenverg L, et al. (2008)-Diabetes research and clinical practice, Dahlquist G, Blom L, Tuvemo T, Nystrom L, Sandstrom A, Wall S (1989)-Diabetologia, Tuomi T (2005)- Diabetes Barn med typ 1 diabetes är ngt större(längre/tyngre) än andra barn. Knip M, Reunanen A, Virtanen SM, Nuutinen M, Viikari J, Akerblom HK (2008)-Pediatr Diabetes Ju högre BMI desto tidigare utvecklar man T1D??!!Kibirige M,Metcalf B, Renuka R,Wilkin TJ.-Diabetes Care 2003; Icke hög risk-hla ökar, överrepresenterat hos barn mer högre BMICarlsson A, Kockum I, Lindblad B, et al. (2011)-Int J Obes
16 Deltagare Type of diabetes Number Per cent Type ,2 Type MODY Secondary diabetes Unknown Total number/percentage
17 Metod 2605 barn blev kliniskt diagnosticerade som T1D IA2A, GADA, IAA, ZnT8RA, ZnT8WA and ZnT8QA analyserades HLA genotypning BMI beräknades efter metabol stabilisering Frågeformulär om ärftlighet i två generationer
18 2605 T1D Boys 55% Mother T1D 81 (3.1%) T2D 18 (0.7%) Father T1D 135 (5.2%) T2D 48 (1.8%) Grandmother Grandfather Grandmother Grandfather T1D 39 ( 1.5%) T1D 51 ( 2.0%) T1D 26 (1.0%) T1D 50 (1.9%) T2D 198 (7.6%) T2D 265 (10.2% ) T2D 199 (7.6%) T2D 239 (9.2%)
19 Ärftliget 45 Heredity % T1D T2D T1D+T2D Age
20 BMI och ärftlighet P< p< P<0.891 T2DM T1DM Normalvikt Övervikt Fetma
21 Heredity T1D Heredity T2D n(%)/subgroup OR CI P-value OR CI P-value Age (7.3) Age (15.5) Age (17.8) Age (21.9) ref ref Age (23.8) Age (13.7) IAA IA2A GADA ZnT8RA ZnT8WA ZnT8QA HLA 1 X-0603/Z,X-0301/Z, X-0602/Z HLA 2 Others ref ref HLA /Z, HLA 4 X-0302/Z, HLA /X BMI Normal weight ref Ref overweight obese ,
22 Sammanfattning Barn mellan 0-3 år hade mest ärflighet för T2D OR:1.48; CI ; p=0.04. Barn mellan år hade minst ärftlighet för T1D, OR:0.68; CI ; p=0.03. Oavsett ålder hade överviktiga eller feta barn mest ärftlighet för T2D (OR=1.79 ; CI ; p=0.02) respektive (OR=4.29; CI ; p=0.01)
23 Tack
BDD-studien. när forskning blir klinisk rutin. ANDIS-dagen 22 mars Annelie Carlsson
BDD-studien när forskning blir klinisk rutin ANDIS-dagen 22 mars Annelie Carlsson TYPER AV BARNDIABETES Sekundär: CF, steroidbehanding Typ 1 Autoimmun HLA Insulinbrist Alltid insulin MODY: Maturity Onset
Läs merDIABETES. Helena Larsson. Barnendokrinsektionen SUS Malmö 130405
DIABETES Helena Larsson Överläkare Barnendokrinsektionen SUS Malmö 130405 Olika typer av barndiabetes Diagnostiska kriterier Typ 1 diabetes; incidens, etiologiska faktorer, handläggning Insulinbehandling,
Läs merDiabetes TYPER AV BARNDIABETES TYP 1 DIABETES 2013-03-12 INCIDENS TYP 1 DIABETES HOS BARN I SVERIGE ÖKAR MED 3 6 % PER ÅR INCIDENS ÅLDER
Diabetes TYPER AV BARNDIABETES Helena Larsson Annelie Carlsson SUS TYPER AV BARNDIABETES Typ 1 Autoimmun Insulinbrist Alltid insulin TYP 1 DIABETES Sekundär: CF, steroidbehanding MODY: Maturity Onset Diabetes
Läs merDiabetes. Annelie Carlsson O Helena Larsson SUS
Diabetes Annelie Carlsson O Helena Larsson SUS TYP 1 Diabetes Diabetes= något som rinner igenom Mellitus= honungssöt TYPER AV BARNDIABETES TYPER AV BARNDIABETES Typ 1 Autoimmun Insulinbrist Alltid insulin
Läs merBakgrund. Christina. C Fåhraeus Barnläkare 2011
Christina. C Fåhraeus Barnläkare 2011 Bakgrund Fetma är en av västvärldens snabbast växande hälsoproblem. Trenden likartad över hela världen. WHO klassificerar fetma som kronisk sjukdom Nationella data
Läs merDiabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes
Diabetes i media -tips till dig som skriver om diabetes Förord 03 5 tips till dig som rapporterar om diabetes 04 Diabetes ett samhällsproblem 06 Diabetes i siffror 07 Vad är diabetes 09 Två typer av diabetes
Läs merPankreas är ett svåråtkomligt. organ som ligger bakom magsäck. funktion är att tillverka. matsmältningsenzym. Dessa. förs ut genom pankreas
ZnT8 transporter autoantikroppar är ytterligare en varningssignal för autoimmune (typ 1) diabetes. Tillsammans med autoantikroppar mot GAD65, insulin och IA-2 förstärker förekomsten av ZnT8 autoantikroppar
Läs merStockholm 2016-04-14
Stockholm 2016-04-14 Once upon a time Bedömning av tunntarmsbiopsi vid misstänkt celiaki enl KVASTgruppen (Sv patol fören) IEL=intraepiteliala lymfocyter. Ökat antal IEL kan förekomma vid andra tillstånd
Läs mer% Totalt (kg) Fetma >30.0 9 6-8 0.3
EN EPIDEMI AV ÖVERVIKT I Sverige och resten av världen sprider sig en epidemi av övervikt med en lång rad negativa hälsoeffekter på kort och lång sikt. Denna epidemi förklaras av livsstilsförändring i
Läs merCeliaki eller glutenintolerans
Celiaki eller glutenintolerans Bland de vanligaste kroniska barnsjukdomarna, upp mot 1% En autoimmun sjukdom Kombination av arv och miljö krävs Kan man skydda sig? Celiaki kort bakgrund Immunsystemet reagerar
Läs merTEDDY årsrapport 1 2009-04-23. TEDDY-studien. (The Environmental Determinants of Diabetes in the Young)
TEDDY årsrapport 1 2009-04-23 TEDDY-studien (The Environmental Determinants of Diabetes in the Young) Årsrapport 2008 TEDDY årsrapport 2 2009-04-23 Bakgrund Typ 1 diabetes hos barn i Sverige fortsätter
Läs merCeliaki eller glutenintolerans
Celiaki eller glutenintolerans Bland de vanligaste kroniska barnsjukdomarna, upp mot 1% En autoimmun sjukdom Kombination av arv och miljö krävs Kan man skydda sig? Celiaki kort bakgrund Immunsystemet reagerar
Läs merFetma under graviditet en interventionsstudie
Fetma under graviditet en interventionsstudie Ing-Marie Claesson RNM, PhD Body mass index (BMI) WHO Normalvikt 18,5 24,9 Övervikt 25,0 29,9 Fetma, grad I 30,0 34,9 Fetma, grad II 35,0 39,9 Fetma, grad
Läs merDiabetes mellitus - typ 1 och typ 2. Niklas Dahrén
Diabetes mellitus - typ 1 och typ 2 Niklas Dahrén Diabetes mellitus - typ 1 och typ 2 Diabetes mellitus typ 1 Ingen insulin- produk3on Högt blodsocker Diabetes mellitus typ 2 Insulin- resistens Låg insulin-
Läs merPrimärvårdsperpektiv på metabol sjuklighet. Carl Johan Östgren 2009-10-07
Primärvårdsperpektiv på metabol sjuklighet Carl Johan Östgren 2009-10-07 Ålderstrappan Uppskattat antal patienter med diabetes 213 (325) I olika regioner år 2000 och 2030 Wild S et al. Global prevalence
Läs merINTRODUKTION - TYP 1 DIABETES
INTRODUKTION - TYP 1 DIABETES Erik Moberg Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge 160122 Diagnoskriterier - Diabetes fp-glukos 7,0 mmol/l (8 tim fasta) eller P-glukos (kapillärt) 12,2 mmol/l (venöst
Läs merstudie av risk faktorer för LADA och typ 2 diabetes uppdatering!
ESTRIDepidemiologisk studie av risk faktorer för LADA och typ 2 diabetes uppdatering! Sofia Carlsson, Karolinska Institutet, Stockholm Sofia.carlsson@ki.se 208-03-26 ESTRID? Syftet: studera hur livsstilsfaktorer,
Läs merPernilla Danielsson Barnsjuksköterska, med dr Vid Rikscentrum för överviktiga barn barnfetma barnobesitas
Pernilla Danielsson Barnsjuksköterska, med dr Vid Rikscentrum för överviktiga barn barnfetma barnobesitas Måndagen den 9 Januari 2012 Bakgrund. Vad, Hur och Varför? Psykologiska aspekter Paus Film Kollot
Läs merÖkar diabetes bland barn?
Ökar diabetes bland barn? Anna Möllsten Förste forskningsingenjör, pediatrik, Institutionen för klinisk vetenskap Jag ska försöka besvara frågan i rubriken genom att berätta om den forskning som görs av
Läs merHbA1c diagnostik och monitorering. Stig Attvall, Diabetescentrum SU Sahlgrenska
HbA1c diagnostik och monitorering Stig Attvall, Diabetescentrum SU Sahlgrenska Cumulative Incidence (%) DCCT 1993 bevisar blodsockrets betydelse 60 76% Risk Reduction 59% Risk Reduction 39% Risk Reduction
Läs merTEDDY Kids. Nyhetsbrev 2017
Nyhetsbrev 2017 TEDDY Kids Hej kära Juniorforskare! Vi på TEDDY skickar en liten hälsning till Dig med lite pyssel, information om studien och lite rolig fakta du kanske inte visste tidigare. Vi tycker
Läs merObesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985
Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 person) No Data
Läs merÖvervikt och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län
och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län Februari 2014 Folkhälsa och sjukvård Marit Eriksson Inledning och fetma är riskfaktorer för bl. a. hjärt-kärlsjukdom, diabetes typ 2 och sjukdomar i rörelseorganen.
Läs merBröstmjölk eller ersättning, har det någon inverkan på barns vikt vid 4 års ålder?
Bröstmjölk eller ersättning, har det någon inverkan på barns vikt vid 4 års ålder? En retrospektiv kohortstudie i Kiruna. ST-arbete: Samuel Blomqvist ST-läkare Allmänmedicin Granitens Hälsocentral Kiruna
Läs merInledning och introduktion till diabetes
Inledning och introduktion till diabetes Kristina Lejon Universitetslektor, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi Välkomna till den här dagen där vi ska berätta om diabetesforskning, framför
Läs merSWEDIABKIDS, hjälp i förbättringsarbete Resultat 2010
SWEDIABKIDS, hjälp i förbättringsarbete Resultat 2010 Ulf Samuelsson HbA1c, mmol/mol HbA1c år 2010 för pojkar resp.flickor med insulinbehov >0,5 E/kg 75 70 65 60 Flickor Pojkar 55 50 1 2 3 4 5 6 7
Läs merArv + miljö = diabetes?
Arv + miljö = diabetes? Kristina Lejon universitetslektor, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi Vad är det som gör att vi får diabetes? Anna Möllsten var nyss inne på den frågan och visade
Läs merScreening för GDM. Eva Anderberg Leg. barnmorska Med Dr
Screening för GDM Eva Anderberg Leg. barnmorska Med Dr General oral glucose tolerance test during pregnancy An opportunity for improved pregnancy outcome and improved future health Screening 1. Att testa
Läs merVSTB, register, rapportering, resultat, epidemiologi
VSTB, register, rapportering, resultat, epidemiologi Solida tumörsjukdomar hos barn och ungdomar 15-17 april 2015 i Strängnäs Gustaf Ljungman, doc, öl, barnonkolog gustaf.ljungman@kbh.uu.se Organisation
Läs mer2(16) Innehållsförteckning
2(16) Innehållsförteckning MPR-vaccination av barn... 5 Barns deltagande i förskoleverksamhet... 5 Pedagogisk utbildning inom förskolan... 5 Behörighet till gymnasiet... 5 Slutförda gymnasiestudier...
Läs merKommunikationsavdelningen 2011-12-07
1 Folkhälsorapporten 2011 2011-12-07 2 Invånarna i länet mår bättre men utmaningar finns kvar Folkhälsan blir allt bättre i länet dödligheten i hjärt- kärlsjukdom minskar, alkoholkonsumtionen minskar och
Läs merJämlik hälso- och sjukvård innebär att vården tillhandahålls och fördelas på lika villkor för alla med respekt för varje individ
Jämlik hälso- och sjukvård innebär att vården tillhandahålls och fördelas på lika villkor för alla med respekt för varje individ Jämlik vård? Agnes Wold - slår hål på myter Professor vid Sahlgrenska akademin,
Läs merMetabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck.
Metabola Syndromet Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck. Definition av MetS 3 av 5. 1. Midjemått (beroende av etnicitet) >90cm för män
Läs merADHD och stress. Johan Isaksson. Leg psykolog, med dr Inst. för neurovetenskap, BUP Uppsala universitet
ADHD och stress Johan Isaksson Leg psykolog, med dr Inst. för neurovetenskap, BUP Uppsala universitet ADHD och stress Stressor Upplevd stress Stressfysiologisk respons Upplevelse av den fysiologiska responsen
Läs merSammandrag av rapporterade besvär, levnadsvanor och vårdkonsumtion i några av länets kommuner. Källa: befolkningsenkät 2006
Sammandrag av rapporterade besvär, levnadsvanor och vårdkonsumtion i några av länets kommuner. Källa: befolkningsenkät 2006 Andel med långvarig sjukdom, 16-84 år (åldersstand. ) Norrbotten 41 43 42 Jokkmokk
Läs merSymptom. Stamcellsforskning
Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden
Läs merBarnkliniker Universitetskliniker
Vi har aldrig varit så många Vi representerar idag 57 registrerande enheter! 32 21 4 BUMMAR Barnkliniker Universitetskliniker BORIS Styrgrupp 2014 Jovanna Dahlgren läkare Göteborg Pernilla Danielsson ssk
Läs merSusanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen
Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Epidemiologi Hälften av svenskarna är överviktiga 14% är obesa Vanligare hos män än kvinnor Vanligare i glesbygd Vanligare vid låg utbildning och låg
Läs merArytmogen högerkammarkardiomyopati
Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Arytmogen högerkammarkardiomyopati Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen arytmogen
Läs merD-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende. Maria Samefors 2012-09-13
D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende Maria Samefors 2012-09-13 D-vitamin Ett fettlösligt vitamin med hormonella egenskaper. 2 källor till D-vitamin: kost och solljus, varav solljus svarar för 90%
Läs merKlamydia ökar: Kan vi göra något bättre?
Klamydia ökar: Kan vi göra något bättre? Björn Herrmann Klinisk mikrobiologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala C. trachomatis i Sverige 1991-2011 Smittsk.lagen 1988 Ungd.mottagn Provtagn ökar AIDS DNA diagnostik
Läs mer10 år med BDD-studien har gett bättre diabetesdiagnos hos barn
10 år med BDD-studien har gett bättre diabetesdiagnos hos barn STUDIENS ANALYSBATTERI ÄR NU KLINISK RUTIN OCH KUNSKAPEN OM OLIKA DIABETESSJUKDOMAR HAR ÖKAT Annelie Carlsson, docent, överläkare, Lunds universitet;
Läs merPOPULATION OCH BORTFALL
RAPPORT POPULATION OCH BORTFALL En teknisk rapport om populationen och bortfallet i den internetbaserade Örebro-undersökningen om mobbning vid mätningarna 2012 och 2013. Björn Johansson Working Papers
Läs merFyra hälsoutmaningar i Nacka
Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en
Läs merRiskfaktorer för fysisk barnmisshandel
Riskfaktorer för fysisk barnmisshandel - Vad har vi för nytta av forskningsresultat om risker? - Hur kan kunskapen användas i arbetet med de utsatta barnen? Eva-Maria Annerbäck FoU-centrum/Centre for Clinical
Läs merForskning i ABIS. Störningar i Immunförsvaret kan orsaka Sjukdomar Maria Faresjö, Docent
Forskning i ABIS Störningar i Immunförsvaret kan orsaka Sjukdomar Maria Faresjö, Docent Vårt immunförsvar har till uppgift att skydda oss mot angripande bakterier och virus. I immunförsvaret ingår en rad
Läs merVarför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget
Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Anne-Li Isaxon leg. dietist, projektledare Margareta Eriksson, leg. sjukgymnast Med Dr, Folkhälsostrateg Folkhälsocentrum Kroniska sjukdomar kan förebyggas Hälsosamma
Läs merFaktamaterial om barn och ungdomar
BARN OCH UNGDOM -6 Faktamaterial om barn och ungdomar Tidigare har folkhälsoenheten inom sekretariatet som faktaunderlag till hälso- och sjukvårdsberedningarna tagit fram dokumentet Allmänt om hälsan hos
Läs merHereditär nefrit Alport syndrom
Bosön 2015-11-03 Alport syndrom 1 Hereditär nefrit Alport syndrom Per Brandström Bosön 2015-11-03 Alport syndrom 2 Mikroskopisk hematuri Varifrån kommer blodet? Blödningskälla glomerulär, post-glomerulär,
Läs merTema övervikt 18 maj 2016. Laslo Erdes. laslo.erdes@vgregion.se. Central barnhälsovården Södra Älvsborg Borås
Tema övervikt 18 maj 2016 Laslo Erdes laslo.erdes@vgregion.se Central barnhälsovården Södra Älvsborg Borås Överviktens evolution Somatiska risker/problem från 1177.se högt blodtryck diabetes typ 2 blodfettsrubbningar
Läs merFöräldraenkät 2014. Juli 2015 FOLKHÄLSORÅDET
Föräldraenkät 2014 Juli 2015 FOLKHÄLSORÅDET Förord Folkhälsoenkät Barn- och föräldrar i genomfördes av Region 2013. Detta var den första enkäten för denna målgrupp och enkäten skickades till föräldrar
Läs merVad vet vi idag om insulin och glukoshomeostas: Emilia Hagman
Ett första steg mot ett nationellt vårdprogram: Vad vet vi idag om insulin och glukoshomeostas: Emilia Hagman Claude Marcus 2016-04-26 Frågor att försöka besvara idag kring glukoshomeostas: När ska prover
Läs mer+ - = Diabetes. Diabetes Introduktion. - Blev diabetes ett känt begrepp tidigt i Indien, Kina, Korea, Japan. - Sugar urine disease
Redan dom gamla grekerna Diabetes Introduktion David Nathanson VO internmedicin KI-SÖS Dr Aretaios från Kappadokien (år 120-180) Att mäta glukos i urinen: herr Bernard 1842 Ute i den stora vida världen
Läs merPandemisk influensa A(H1N1; AH1p) 2009. Annika Linde Statsepidemiolog Smittskyddsinstitutet
Pandemisk influensa A(H1N1; AH1p) 2009 Annika Linde Statsepidemiolog Smittskyddsinstitutet H, N Ibland anpassas ett andvirus och börjar spridas mellan andra arter Influensavirus Förekommer i 3 typer A,
Läs merPalliativ vård vid olika diagnoser
Palliativ vård vid olika diagnoser likheter och olikheter Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet 2013-04-17 Professor P Strang Cancer den fruktade diagnosen
Läs merBarn som anhöriga en hälsoekonomisk studie av samhällets långsiktiga kostnader
Barn som anhöriga en hälsoekonomisk studie av samhällets långsiktiga kostnader Bo Hovstadius, fil. dr bo.hovstadius@lnu.se 2015-09-05 ehälsoinstitutet Barn som anhöriga - Ekonomisk studie av samhällets
Läs merPSYKISK SJUKDOM, SYMTOM OCH SCREENING I SMÅBARNSÅLDERN. Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Klinisk vetenskap Umeå universitet
PSYKISK SJUKDOM, SYMTOM OCH SCREENING I SMÅBARNSÅLDERN Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Klinisk vetenskap Umeå universitet De diagnostikmetoder som används för att kategorisera psykisk sjukdom
Läs merDiabetes som vällevnadens pris en jakt på sambandet mellan livsstil och diabetes.
V ä r l d s d i a b e t e s d a g e n M a l m ö 2 0 1 4 Diabetes som vällevnadens pris en jakt på sambandet mellan livsstil och diabetes. Patrik Rorsman Radcliffe Department of Medicine Oxford Centre for
Läs merTEDDY-studien: årsrapport 2007.
TEDDYårsrapport 1 2008-03-23 TEDDY-studien: årsrapport 2007. Sponsorer: NIDDK NIAID NICHD NCRR ADA JDRF TEDDYårsrapport 2 2008-03-23 Bakgrund Typ 1 diabetes hos barn i Sverige fortsätter att öka med 5-6%
Läs merPsykisk sjukdom i samband med graviditet, barnafödande och spädbarnstid
Psykisk sjukdom i samband medgraviditet och spädbarnst Psykisk sjukdom i samband med graviditet, barnafödande och spädbarnstid Ulla Björklund Överläkare, mödrahälsovård och förlossningsvård Psykisk sjukdom
Läs merDE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA?
DE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA? Bertil Lindahl Forskningsstrateg, Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Uppsala Clinical Research
Läs mer23% i Kuwait 2014-01-14. Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition 2012. Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser
Ettårs dödlighet (%) 2014-01-14 Fettskolan Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser Skräddarsydda råd om mat Varför då? Type 2 Diabetes + stable CAD + angiography n = 2 368 Follow Up: 5.3
Läs merRiktade hälsosamtal Hans Lingfors. Hälsokurvan
Riktade hälsosamtal Hans Lingfors Hälsokurvan Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Erfarenheter från Skaraborg och Jönköpings län Hans Lingfors, distriktsläkare, med dr Primärvårdens FoU-enhet,
Läs merD-vitaminbrist av betydelse för diabetesutveckling?
D-vitaminbrist av betydelse för diabetesutveckling? Claes-Göran Östenson Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Vitamin D Typ 1-diabetes Typ 2-diabetes Effekter av vitamin
Läs merDocent & Barnläkare. Institutionen för Folkhälsa och Klinisk Medicin Enheten för Epidemiologi och Global Hälsa Umeå universitet
CELIAKI Var står vi idag? Anneli Ivarsson Docent & Barnläkare BARNVECKAN I JÖNKÖPING 2010 Institutionen för Folkhälsa och Klinisk Medicin Enheten för Epidemiologi och Global Hälsa Umeå universitet The
Läs merFramtida tekniker MLPA (Multiplex Ligation Probe Amplification) med tillämpning inom Talassemi. Dick Nelson Klinisk kemi, Labmedicin Skåne
Framtida tekniker MLPA (Multiplex Ligation Probe Amplification) med tillämpning inom Talassemi. Dick Nelson Klinisk kemi, Labmedicin Skåne α-talassemi 4 genotyper Wild type αα / αα - - α + -talassemi α
Läs merRiktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom
Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom Giltighet 2013-08-16 2014-08-16 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp
Läs merStadens sociala samband
Stadens sociala samband Livsmiljön, levnadsvanorna och hållbar stadsutveckling 2012-06-04 Sid 1 FOLKHÄLSA skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Elva
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 17613 su/med 2016-02-12 2 RUTIN Celiaki - Glutenintolerans Lokalt vårdprogram
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 17613 su/med 2016-02-12 2 Innehållsansvarig: Audur Gudjonsdottir, Överläkare, Läkare medicin barn (audgu) Godkänd av: Lars Gelander, Verksamhetschef,
Läs merDemenssjukdomar och ärftlighet
Demenssjukdomar och ärftlighet SveDem Årsmöte 141006 Caroline Graff Professor, Överläkare caroline.graff@ki.se Forskningsledare vid Karolinska Institutet Centrum för Alzheimerforskning, Huddinge Chef för
Läs merVarför är fysisk aktivitet viktigt för personer med Alzheimers sjukdom?
Varför är fysisk aktivitet viktigt för personer med Alzheimers sjukdom? Ylva Cedervall Doktorand, Uppsala universitet Sjukgymnast, Akademiska sjukhuset ylva.cedervall@pubcare.uu.se 18 mars 2013 Bilder:
Läs merKonferens om anhörigas roll i vård och omsorg
Konferens om anhörigas roll i vård och omsorg Katrineholm 29/1 2016 Betydelsefulla stödinsatser och bemötande till anhöriga Blandade Lärande Nätverk en metod att utveckla stödet till anhöriga/närstående
Läs merGraviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv
Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt
Läs merTEDDY-studien: Årsrapport 2006
1 2007-02-21 TEDDY-studien: Årsrapport 2006 Bakgrund och frågeställningar Typ 1 diabetes hos barn ökar i Sverige med 5-6% per år. För närvarande diagnosticeras i genomsnitt två barn varje dag med sjukdomen.
Läs merEconomics - questions, methods, data and the aim for results KATARINA STEEN CARLSSON, INST KLINISKA VETENSKAPER, MALMÖ
Economics - questions, methods, data and the aim for results KATARINA STEEN CARLSSON, INST KLINISKA VETENSKAPER, MALMÖ Uncertainty and the Welfare Economics of Medical Care Kenneth J. Arrow, American Economic
Läs merKlinisk Medicin ht 2014 20 poäng MEQ 2
Klinisk Medicin ht 2014 20 poäng MEQ 2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter rättvändes nästa
Läs merBarn vars föräldrar är patienter i den slutna missbruks- och beroendevården hur går det i skolan? Anders Hjern
Barn vars föräldrar är patienter i den slutna missbruks- och beroendevården hur går det i skolan? Anders Hjern barnläkare, professor Folkets hus 12 november, 2014 Lagen om barn som anhöriga Hälso- och
Läs merUtmaningen men en åldrande befolkningen vilka framsteg görs inom demensforskningen?
Utmaningen men en åldrande befolkningen vilka framsteg görs inom demensforskningen? Ulrika Akenine Studiekoordinator Karolinska Institutet Alzheimer Research Center and Karolinska University Hospital Framsteg
Läs merpresentation av aktuell forskning
Den ojämlika barnfetman presentation av aktuell forskning Maria Magnusson Leg dietist med specialisering inom folkhälsa Leg sjuksköterska, Med dr Vårdcentralen Angered Enheten för Folkhälsoepidemiologi,
Läs merFysisk aktivitet en säker investering både för individ och samhälle. Karin Henriksson-Larsén Rektor Professor, överläkare
Fysisk aktivitet en säker investering både för individ och samhälle. Karin Henriksson-Larsén Rektor Professor, överläkare Det förstod redan Karl den XIII eller kanske Karl den XIV Johan (Bernadotte) Som
Läs merKunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma
Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma Kristianstad 2015-02-23 Innehållsförteckning Kunskapsstöd Inledning 3 Definition 3 Förekomst 3 Orsak 3 Risker 4 Aktuell forskning 4 Behandling
Läs merDiabetesjukdomens många ansiktensteg mot individualiserad behandling
Sveriges Endokrinologförening, Umeå 30 januari 2019 Diabetesjukdomens många ansiktensteg mot individualiserad behandling Leif Groop Lunds Universitets Diabetescentrum Finnish Institute for Molecular Medicine
Läs merTyp 1- diabetes i e; livslångt perspek>v hur arbetar vi förebyggande?
Typ 1- diabetes i e; livslångt perspek>v hur arbetar vi förebyggande? ÅKE LERNMARK LUNDS UNIVERSITETS DIABETESCENTRUM (LUDC) LUNDS UNIVERSITET /CRC MALMÖ The Environmental Determinants TEDDY STUDIENS MÅLSÄTTNING
Läs merSvar på dina frågor om Typ 1-Diabetes
Svar på dina frågor om Typ 1-Diabetes Det är inte ditt fel att du fått typ 1-diabetes! Kanske tillhör du dem som tror att typ 1-diabetes beror på att man ätit för mycket kakor, chips och glass eller levt
Läs mer1. Klassifikation. Klassifikation av Diabetes enligt WHO 1997
1. Klassifikation Klassifikation av Diabetes enligt WHO 1997 2017-11-02 diabeteshandboken.se Diabetes Mellitus är ingen enhetlig sjukdom. Den karaktäriseras av högt blodsocker pga nedsatt insulinproduktion,
Läs merUtvärdering av Lindgården.
1 av 5 2009 09 17 20:52 Utvärdering av Lindgården. Under årsmötesdagarna i Helsingborg i oktober presenterade doktorand Bengt Svensson en del resultat från Lindgårdenstudien. Lindgården är ett behandlingshem
Läs merFOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen
1(10) FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 2 Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa
Läs merMålvärden och metabol kontroll - erfarenhet från lokalt kvalitetsprotokoll
Målvärden och metabol kontroll - erfarenhet från lokalt kvalitetsprotokoll Per-Olof Olsson Med.dr., specialist i endokrinologi och diabetes Endokrin- och Diabetescentrum, Karlstad Poor glycated haemoglobin
Läs merGenital Herpes HSV 1 & 2. Anders Strand M.D. Ph.D. Department of Medical Sciences University Hospital Uppsala - Sweden
Genital Herpes HSV 1 & 2 Anders Strand M.D. Ph.D. Department of Medical Sciences University Hospital Uppsala - Sweden Herpes prevalens och incidens Genital herpes är den vanligaste STI» Data från USA
Läs merDiabetes & psykisk sjukdom. Carina Ursing
Carina Ursing Schizofreni en sjukdom som förkortar livslängden Livslängden 20% kortare än generellt 1/3 onaturlig död 2/3 naturlig död hjärtkärl sjukdom dominerar Varför ökad överdödlighet i hjärtkärl
Läs merModellering av hälsodata Folkhälsoinvesteringar eller inte?
Modellering av hälsodata Folkhälsoinvesteringar eller inte? Andreas J. Weser, BWB andreas@weser-online.com Malin Carlsson, Regionförbundet Jämtlands län malin.carlsson@regionjamtland.se PODD-RA Varför
Läs merBjörn Lennhed ST-läkare i Geriatrik Falu Lasarett
Det glada åldrandet Björn Lennhed ST-läkare i Geriatrik Falu Lasarett Blir vi fler äldre? Befolkningspyramiden - Sveriges befolkning 1 nov 2008 efter ålder och kön (SCB 2009). Är vi friska eller sjuka
Läs merFamiljär hyperkolesterolemi -från 0 till 80 på 10 år
Familjär hyperkolesterolemi -från 0 till 80 på 10 år Jönköping, 19 mars 2015 Lennart Nilsson överläkare, docent, universitetslektor Kardiogenetiska regionmottagningen lennart.nilsson@liu.se Universitetssjukhuset,
Läs merÄr trafikrelaterade avgaser en riskfaktor för astma hos vuxna? Lars Modig
Är trafikrelaterade avgaser en riskfaktor för astma hos vuxna? Lars Modig Vad vet vi om fordonsavgaser och luftvägsbesvär/sjukdomar bland vuxna? Luftföroreningar påverkar luftvägarna Experimentella studier
Läs mer1. Klassifikation. Klassifikation av Diabetes enligt WHO 1997
1. Klassifikation Klassifikation av Diabetes enligt WHO 1997 2016-10-22 diabeteshandboken.se Diabetes Mellitus är ingen enhetlig sjukdom. Den karaktäriseras av högt blodsocker pga nedsatt insulinproduktion,
Läs merSLUTRAPPORT. Projekttitel
SLUTRAPPORT Projekttitel Betydelsen av miljö, levnadsvanor och ärftlighet för utvecklandet av LADA (latent autoimmun diabetes in adults) jämfört med typ 2 diabetes Dnr 130118 Projektledare Sofia Carlsson
Läs merRest DUGGA I INFEKTIONSSJUKDOMAR
Dugganummer 1 (5) Rest DUGGA I INFEKTIONSSJUKDOMAR Karolinska Universitetssjukhuset Solna och Huddinge 11 maj 2010, kl 09.00 11.30 För er som gör omdugga: Gick kursen år mån Skrivningen består av 10 kortsvarsfrågor.
Läs merRöntgendiagnostik vad missar vi utan röntgen?
Röntgendiagnostik vad missar vi utan röntgen? Radiologins roll för diagnostik inom barntandvården Till dess primära bettet är etablerat (0-3 3 år) För tidig eller försenad tanderuption Grav karies på erupterande
Läs merGlutenintolerans hos barn och ungdomar med diabetes mellitus typ 1. Mara Bybrant 130322
Glutenintolerans hos barn och ungdomar med diabetes mellitus typ 1 Mara Bybrant 130322 Inte så farligt som många tror celiakidiabetes.se 2 Barn i yngre tonåren intervjuas -Du kommer att överleva. Det känns
Läs merFalls and dizziness in frail older people
Falls and dizziness in frail older people Predictors, experience and effect of an intervention Ulrika Olsson Möller Leg sjukgymnast, doktorand Mars 2013 Andelen äldre kommer att öka Våra mest sjuka äldre
Läs mer