+ - = Diabetes. Diabetes Introduktion. - Blev diabetes ett känt begrepp tidigt i Indien, Kina, Korea, Japan. - Sugar urine disease
|
|
- Anton Engström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Redan dom gamla grekerna Diabetes Introduktion David Nathanson VO internmedicin KI-SÖS Dr Aretaios från Kappadokien (år ) Att mäta glukos i urinen: herr Bernard 1842 Ute i den stora vida världen - Blev diabetes ett känt begrepp tidigt i Indien, Kina, Korea, Japan - Sugar urine disease - Dr Willis 1670 talet Minkovski Banting och Best isolerade upptäckte och isolerade insulin = Diabetes 1
2 1930-tal På 1960 talet utvecklades metoder för att mäta glukos i blod Himsworth påvisade att insulineffekterna var olika hos unga normalviktiga respektive äldre överviktiga? Typ 1 respektive Typ 2 Definitioner av glukosrubbningar Typer av diabetes Frisk FPG < 6.1 och 2hPG < 7.8 Nedsatt glukostolerans FPG < 7.0 och 2hPG Förhöjt fasteglukos FPG 6.1 och < 7.0 och 2hPG < 7.8 Diabetes mellitus FPG 7.0 eller 2hPG Typ 1 diabetes (5-10%) 2. Typ 2 diabetes (~ 90%) 3. Graviditetsdiabetes ( %; övergående form) 4. Andra diabetestyper (1-5%) FPG= faste plasma glukos, 2hPG= 2 timmars plasma glukos efter oral glukos tolerans test (OGTT) WHO, 2005 Inte bara diabetes Diabetes Hyperinsulinemi Dyslipidemi Hypertoni Koagulationsrubbningar Inflammation ATT INSJUKNA I DIABETES IGT = impaired glucose tolerance 2
3 Incidens Typ 1 diabetes Varför ökad incidens typ 1 diabetes? Tidig exposition för komjölk? 1 Enterovirus infektion? 2 Amning?? Sannolikt inte 3 Hygien hypotesen? Tidig exposition av infektiösa antigen nödvändigt för att immunsystemet skall mogna 4 Spring-harvest hypotesen? Den genetiska predispositionen konstant men exponering för miljöfaktorer ökar 5 Förutsätter att insjuknandet i de lägsta åldrarna ökar men att den kumulativa incidensen är konstant Dock finns data som talar emot detta 6 1 Harrison, 1999; 2 Graves, 1997; 3 Gale, 2002; 4 Holt, 2000; 5 Kurtz, 1988; 6 Rawshani, 2014 Typ 2 diabetes ökar bland barn och ungdomar Kraftigt ökande förekomst av typ 2 diabetes i världen Varierande prevalens-siffror men i vissa material upp till 45% av diabetesfall (USA) Mellan 2002 och 2005, ökade användningen av typ 2 diabetesläkemedel i åldrarna åå med106% Den viktigaste riskfaktorn för typ 2 diabetes bland barn och ungdomar är fetma Fagot-Campagna A, et al. BMJ 2001; 322: EVOLUTION OF MANKIND Thrifty gene theory 2.5 milj. år Gener som predisponerar för energilagring (för att klara perioder med brist på föda) ökar risk för övervikt och typ 2 diabetes när energi-intag överväger energiförbrukning Hypotes för att förklara den kraftigt ökande incidensen av övervikt och diabetes i den industrialiserade världen 1 Neel,
4 Antal personer med diabetes (20-79 år), 2010 och uppskattat Millions Drifty gene theory Egenskaper som behövs för att klara sig undan rovdjurens jakt (snabbhet, styrka, vighet, att vara smal och smidig etc) har givit upphov till övervikt och diabetes när behovet av att fly från rovdjur inte finns längre Years Speakman, 2008 Estimated number of adults with diabetes by age-group, year, and countries for the developed and developing categories and for the world. Typ 2 Residual lifetime risk for diabetes Wild S et al. Dia Care 2004;27: Copyright 2014 American Diabetes Association, Inc. JAMA 2003; 290: Lifetime risk for diabetes mellitus in the United States. UPPLEVELSE AV ATT INSJUKNA OCH HA DIABETES 4
5 Kvalitativa studier upplevelse av att insjukna med diabetes Svensk studie på insulinbehandlade patienter 1 (n=7) Upplevelse av att bli en annan person, en med diabetes Upplevelse av kroppslig obalans innan diagnos Efter diagnos acceptans av symtomen Acceptans dock inte tillräckligt Bättre att anpassa sig till den nya situationen Att anpassa sig kan medföra en risk att uppleva att sjukdomen kontrollerar ens liv 1 Johansson, Int.J. of Nursing Studies, 2009 Kvalitativa studier upplevelse av att insjukna med diabetes Brittisk studie på nyinsjuknade Typ 2 diabetiker 1 (n=30) Studerade upplevelsen av att göra livsstilsförändringar Lättare att genomföra kostrådgivning om denna gavs tillsammans med rådgivning om fysisk aktivitet Insjukna i typ 2 diabetes Holländsk studie på screenade nydiagnosticerade patienter (n=196) Visade relativt låga stress/ångest nivåer, låg förmåga till egenvård, gott självförtroende Dock skillnader beroende på initial behandlingsintensitet, Malpass, Pat. Edu. and Counceling 2009, Thoolen, Diabetes care, 2006 Anxiety, diabetes-related distress, and self-efficacy by treatment intensity and disease duration. Familj Partners till diabetespatienter upplever lika höga psykosociala stressnivåer som patienterna själva I synnerhet om partnern är kvinna Thoolen B J et al. Dia Care 2006;29: Copyright 2014 American Diabetes Association, Inc. Fisher, Diabetes care,
6 Familjens reaktioner när ett barn insjuknar Familjens reaktioner när ett barn insjuknar Barnets familj genomgår ofta en krisreaktion 1 Chockfasen kan vara i upp till flera dagar 2 Föräldrarna kan uppleva situationen som kaosartad trots ett yttre lugn I denna fas är man mindre mottaglig för ny och komplex information Den följande reaktionsfasen kännetecknas ofta av irrationella skuldkänslor Varför drabbades just mitt barn I den efterföljande bearbetningsfasen accepterar föräldrarna den nya situationen och försöker ofta öka sin kunskap om sjukdomen I nyorienteringsfasen anpassar familjen sig till den nya livssituationen 2 1 Hägglöf, 2008; 2 Cullberg, Hägglöf, 2008; 2 Cullberg, 2006 Familjens reaktioner när ett barn insjuknar Upplevelse av att vardagen måste rekonstrueras för att kunna passa med de nya behoven Många föräldrar upplever en känsla av inkompetens i sin nya roll 1 För att klara av den nya situationen krävs det ofta man skapar en ny modell av världen som innefattar de nya behoven 2 Nyskapade rutiner ger ofta en känsla av att kontrollera situationen Efter en tid börjar många kunna vara mer flexibla i förhållande till de nya rutinerna 3 1 Hatton, 1995; 2 Lowes, 2005; 3 Hatton 1995 Könsskillnader? Studie på tonåringar (Typ 1) Flickor visade större förmåga att göra sjukdomen till en del av sig själva 1 Pojkar föredrar oftare att ge insulinet i enrum 1 Pojkar ger ofta sjukdom minsta möjliga plats i sina liv 1 Dock ej stora skillnader för egenvård mellan könen 2 En studie visade att pojkar oftare föredrar färre injektioner 3 Flickor rapporterar dock oftare ångest och - depressionssymtom 2 1 Buchbinder, 2005; 2 Urquhart, 2002; 3 Williams, 1999 Könsskillnader? Olika reaktionsmönster och upplevelser beroende på typ av insjuknande? Typ 2 Kvinnor upplever större stress av sjukdomen 1 Kvinnor har ofta bättre kontroll på kostbehandlingen och glukosmätningen 2 Män lyckas oftare bättre med att öka fysisk aktivitet, har mindre depressiva symtom, visar ökad förståelse för betydelsen av metabol kontroll 2 Män förefaller vara mer beroende av stöd från sin partner 2 1 Rosario, 1988; 2 Chiu,2011 6
7 Olika reaktionsmönster och upplevelser beroende på typ av insjuknande? Kopplat till om insjuknandet är akut eller smygande? Beroende på när i livet man insjuknar? Beroende på patientens resurser? Socialt nätverk? Psykosociala faktorer? Skillnader mellan typ 1 och typ 2? Hur uppfattar patienten sin sjukdom och vården av den? Patientens uppfattning av sjukdomen påverkar val av hälsobeteende 1 I början är patienterna motiverade till livsstilsförändringar men efter en tids sjukdom avtar motivationen Tilltron till den farmakologiska behandlingen är stor 1 Rolander, magisterarbete 2010 Hur skall man nå patienterna? Det är viktigt att patienterna är delaktiga i vården och att de inbjuds till att delta på ett respektfullt sätt 1 Att erbjuda instrument för egenvård Att dela medicinska data med patienterna för förståelse och motivation 1 Diabetesteamets uppgift Att överföra kunskap om behandlingen på ett sätt som tar hänsyn till vilken situation patienten och anhöriga befinner sig i Att samtidigt kunna ge ett psykologiskt stöd för att patienten ska kunna tillgodogöra sig den nya kunskapen 1 Mazzuca S., Diabetes care
Screening för GDM. Eva Anderberg Leg. barnmorska Med Dr
Screening för GDM Eva Anderberg Leg. barnmorska Med Dr General oral glucose tolerance test during pregnancy An opportunity for improved pregnancy outcome and improved future health Screening 1. Att testa
Läs mer2011-08-29. Dagens föreläsning. Diabetes. Vad är blodsocker/glukos? Mekanismerna bakom diabetes. Vad är insulin? En normal dag
Dagens föreläsning Diabetes Mekanismerna bakom diabetes Hur vanligt är diabetes Ärftlighet Emilie.agardh@ki.se Livsstilsrelaterade faktorer och socioekonomisk status Förändringar i människans omgivning
Läs mer2016-02-18. Graviditetsdiabetes Steinunn Arnardóttir Specialistläkare Sektionen för endokrinologi och diabetes Akademiska Sjukhuset
Graviditetsdiabetes Steinunn Arnardóttir Specialistläkare Sektionen för endokrinologi och diabetes Akademiska Sjukhuset 1 DM relaterade malformationer 70 % ofdm 1 kvinnor planerae ej graviditet 2 3 4 Sammanfattning
Läs merVad vet vi idag om insulin och glukoshomeostas: Emilia Hagman
Ett första steg mot ett nationellt vårdprogram: Vad vet vi idag om insulin och glukoshomeostas: Emilia Hagman Claude Marcus 2016-04-26 Frågor att försöka besvara idag kring glukoshomeostas: När ska prover
Läs merTyp 1 diabetes: För familjer och vänner. Ungdomar med diabetes. Vad är typ 1- diabetes? Vad orsakar typ 1- diabetes?
Typ 1 diabetes: För familjer och vänner Ungdomar med diabetes Typ 1- diabetes är en väldigt svår sjukdom att hantera, speciellt när man är ung. Tyvärr är det ofta tonåringen som får skulden om något går
Läs merHbA1c diagnostik och monitorering. Stig Attvall, Diabetescentrum SU Sahlgrenska
HbA1c diagnostik och monitorering Stig Attvall, Diabetescentrum SU Sahlgrenska Cumulative Incidence (%) DCCT 1993 bevisar blodsockrets betydelse 60 76% Risk Reduction 59% Risk Reduction 39% Risk Reduction
Läs merDiabetes & psykisk sjukdom. Carina Ursing
Carina Ursing Schizofreni en sjukdom som förkortar livslängden Livslängden 20% kortare än generellt 1/3 onaturlig död 2/3 naturlig död hjärtkärl sjukdom dominerar Varför ökad överdödlighet i hjärtkärl
Läs mer23% i Kuwait 2014-01-14. Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition 2012. Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser
Ettårs dödlighet (%) 2014-01-14 Fettskolan Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser Skräddarsydda råd om mat Varför då? Type 2 Diabetes + stable CAD + angiography n = 2 368 Follow Up: 5.3
Läs merGlukoselimination, per os, venöst provtagning.
1(5) INDIKATIONER Huvudindikation enl WHO är förhöjt fasteglukos ( impaired fasting glucose ) dvs fp-glukos 6,1 6,9 mmol/l. Andra indikationer beskrivs i Läkemedelsboken 2011-2012 som screening (opportunistiskt)
Läs merStressfysiologi, 2011-11-09
Stressfysiologi, 2011-11-09 Anna-Karin Lennartsson Doktorand, Göteborgs universitet och Institutet för stressmedicin Att mäta stress Arbetsmiljöfaktorer Exponering Upplevelse Fysiologi Utfall Sjukdom Symtom
Läs merMedicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering
Larsson et al Accepterad för publicering den 3 mars 2000 Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Bengt Larsson, Nils Bäckman och Anna-Karin Holm I en tidigare publicerad studie undersöktes
Läs merVESTA Vårprogrammet 2010. Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie.
31 augusti 2012 VESTA Vårprogrammet 2010 Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie. Författare: Johan Hadodo ST-läkare inom allmänmedicin Scania Husläkarmottagning Sydgatan
Läs merVarför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget
Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Anne-Li Isaxon leg. dietist, projektledare Margareta Eriksson, leg. sjukgymnast Med Dr, Folkhälsostrateg Folkhälsocentrum Kroniska sjukdomar kan förebyggas Hälsosamma
Läs merBenamputationer i Sverige = Lika för alla? Anton Johannesson Ortopedingenjör, Med Dr.
Benamputationer i Sverige = Lika för alla? Anton Johannesson Ortopedingenjör, Med Dr. Friskrivningsklausul Denna sammanfattning, om inte annat anges, av amputationsstatistik i Sverige är tagen från Socialstyrelsen
Läs merFrån Blod Glukos till Plasma Glukos. Version 6
Extern kvalitetssäkring inom laboratoriemedicin i Sverige External quality assurance in laboratory medicine in Sweden Uppsala 2005-04-15 Från Blod Glukos till Plasma Glukos. Version 6 Denna version innehåller
Läs merBurnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri
Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri Sofia Norlund, PhD Folkhälsa och klinisk medicin Yrkes- och Miljömedicin HT14 Hälsa Psykosocial miljö Stress och burnout Min forskning Upplägg Användbara
Läs merDiabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes
Diabetes i media -tips till dig som skriver om diabetes Förord 03 5 tips till dig som rapporterar om diabetes 04 Diabetes ett samhällsproblem 06 Diabetes i siffror 07 Vad är diabetes 09 Två typer av diabetes
Läs mer6. Farmakologisk behandling vid debut
6. Farmakologisk behandling vid debut Fundera först över diagnos Typ 1- diabetes är ganska väl definierad som en ren insulinbristsjukdom där behandlingen består i att tillföra insulin i relation till födointag,
Läs merNordiskt pressmöte inför Världsdiabetesdagen
Faktablad om diabetes Diabetes eller diabetes mellitus, är egentligen inte en utan flera olika sjukdomar med det gemensamma kännetecknet att blodsockret är för högt. Diabetes är en allvarlig, livslång
Läs merMetabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck.
Metabola Syndromet Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck. Definition av MetS 3 av 5. 1. Midjemått (beroende av etnicitet) >90cm för män
Läs merGraviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv
Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt
Läs merKris och trauma Beskrivning och konsekvenser
Kris och trauma Beskrivning och konsekvenser Helena Prochazka MD PhD Försvarsmedicinska Centrum Göteborg Kriser Utvecklingskriser En naturlig reaktion (Livskris) Traumatiska kriser Inträffar oväntat, oftast
Läs merDIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt
Ny indikation för DIOVAN DIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt Ny indikation för DIOVAN: Behandling av hjärtsvikt efter hjärtinfarkt 25 % riskreduktion av total mortalitet Fakta om hjärtinfarkt Hjärtinfarkt
Läs merDiabetes hos barn. Lisa Engleson SUS SFD-höstmöte 9 November 2012
Diabetes hos barn Lisa Engleson SUS SFD-höstmöte 9 November 2012 Typer av barndiabetes Typ 1 Autoimmun Insulinbrist Alltid insulin Sekundär: CF, steroidbehanding MODY: Maturity Onset Diabetes in the Young;
Läs merArbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet
Arbete och hälsa Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet Healthy organizations are not created by accident! Grawitch et al, 2006 Faktorer associerade med
Läs merEN SAMMANSTÄLLNING FRÅN LILLY. INSULINBEHANDLING VID TYP 2-DIABETES en fickguide
EN SAMMANSTÄLLNING FRÅN LILLY INSULINBEHANDLING VID TYP 2-DIABETES en fickguide INSULINER INSULINER KWIKPEN FÖRFYLLD PENNA INSULIN- AMPULL 3 ML (5 ST) FLASKA 10 ML DIREKTVERKANDE INSULIN Humalog 15 65
Läs merTandlossning och DIABETES
Tandlossning och DIABETES TANDLOSSNING OCH DIABETES TANDLOSSNING OCH DIABETES Parodontit är det medicinska namnet på tandlossning. Det finns två vanligt förekommande typer av tandlossning. Den första kallas
Läs merRiktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom
Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom Giltighet 2013-08-16 2014-08-16 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp
Läs merObesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985
Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 person) No Data
Läs merSmärta och inflammation i rörelseapparaten
Smärta och inflammation i rörelseapparaten Det finns mycket man kan göra för att lindra smärta, och ju mer kunskap man har desto snabbare kan man sätta in åtgärder som minskar besvären. Det är viktigt
Läs mer37 Körkort Läkares anmälningsskyldighet (Körkortslagen10 kap 2 ) Undantag från anmälningsplikt
37 Körkort 2016-01- 20 diabeteshandboken.se Läkares anmälningsskyldighet (Körkortslagen10 kap 2 ) Körkortslagen reglerar frågan om läkares anmälningsplikt med följande text: "Om en läkare vid undersökning
Läs mer% Totalt (kg) Fetma >30.0 9 6-8 0.3
EN EPIDEMI AV ÖVERVIKT I Sverige och resten av världen sprider sig en epidemi av övervikt med en lång rad negativa hälsoeffekter på kort och lång sikt. Denna epidemi förklaras av livsstilsförändring i
Läs merKort introduktion till. Psykisk ohälsa
Kort introduktion till Psykisk ohälsa Sekretariatet/KS, jan 2002 Inledning Programberedningen ska tillsammans med verksamheten ta fram underlag till programöverenskommelse över psykisk ohälsa. Detta arbete
Läs merHälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar.
Hälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar. Uppföljning av åren 2012 2014 Forslin B, Gidlund A, Möllerswärd P (2016) Folkhälsoenheten 2016 03 09 2016 03 09 2(24) 2016 03 09 3(24) SAMMANFATTNING
Läs merEpidemiologi 2. Ragnar Westerling
Epidemiologi 2 Ragnar Westerling Analytiska studier Syftar till att undersöka vilken/vilka faktorer som ökar risken för sjukdom Två huvudtyper av studier: Kohortstudie Fall-kontrollstudie Kohortstudie
Läs merBehandling och förebyggande av influensa
Behandling och förebyggande av influensa Sammanfattning Influensa är en smittsam virussjukdom. Hos i övrigt friska ungdomar och vuxna är sjukdomen generellt sett självläkande, och ingen särskild läkemedelsbehandling
Läs merPrimärvårdsperpektiv på metabol sjuklighet. Carl Johan Östgren 2009-10-07
Primärvårdsperpektiv på metabol sjuklighet Carl Johan Östgren 2009-10-07 Ålderstrappan Uppskattat antal patienter med diabetes 213 (325) I olika regioner år 2000 och 2030 Wild S et al. Global prevalence
Läs merPatientinformation rörande: Grå starr
Specialitet: Godkänt datum: Patientinformation rörande: Grå starr Kort om sjukdomsförloppet Katarakt eller grå starr, innebär grumling av ögats egen lins och är en av de vanligaste orsakerna till synnedsättning
Läs merPrioriteringar av obesitaskirurgi
Prioriteringar av obesitaskirurgi Ingmar Näslund öl, docent ordf SFÖAK, registerhållare SOReg Universitetssjukhuset, Örebro VARFÖR PRIORITERING? Mer resurser Möjligheter Behov Resurser Effektivisering
Läs merLite kort om Fibromyalgi av Dr. Bo Fra st, fra n Alingsa s
Lite kort om Fibromyalgi av Dr. Bo Fra st, fra n Alingsa s Leg. läkare Bo Fråst har mer än 30 år som specialist inom allmänmedicin. Han har en passion utöver det vanliga för patienterna. Speciellt för
Läs merEnbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis
P R E S S M E D D E L A N D E FÖR OMEDELBAR PUBLICERING/ DEN 23 SEPTEMBER Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis Ett års behandling med läkemedlet Enbrel gav
Läs merDiabetes.
Diabetes Emilie.agardh@ki.se Dagens föreläsning Mekanismerna bakom diabetes Hur vanligt är diabetes Ärftlighet Livsstilsrelaterade faktorer och socioekonomisk status Förändringar i människans omgivning
Läs merStudiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 5/7/2010. Disposition. Studiedesign två huvudtyper
Gustaf Edgren Post doc, institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik Läkarstudent, termin 11 gustaf.edgren@ki.se Hur vet vi egentligen vad vi vet? Vad beror skillnaden på? 60 min 20 min 60
Läs merFysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården
Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast Varför r skall vi arbeta med fysisk aktivitet/ FaR och andra levnadsvanor? Medicinska, hälsoskäl
Läs merDiabetes ur ett överviktsperspektiv
Diabetes ur ett överviktsperspektiv Maria Cajmatz Informationsläkare 190611 Välkänt samband Diabetes typ 2 1 BMI över tid i Primärvård (NDR) 2 Fördelning BMI i regionerna. Primärvård (NDR) Insjuknande
Läs merHälsoekonomisk aspekter på fysisk aktivitet för äldre. Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting
Hälsoekonomisk aspekter på fysisk aktivitet för äldre Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting Vad styr hur vi använder våra gemensamma resurser? Principer för prioriteringar Ekonomiska
Läs merBättre hälsa: antagande
VILKA PSYKOLOGISKA FAKTORER HINDRAR OSS ATT ÄNDRA VÅRT V BETEENDE OCH VÅR V R LIVSSTIL FÖR F R ATT UPPNÅ BÄTTRE HÄLSA? H Marcelo Rivano-Fischer Fil Dr Psykolog 061124 Mat Tobak Alkohol Droger Luft Motion
Läs merPatientdiskussion: Neurologisk sjukdom
Patientdiskussion: Neurologisk sjukdom Hélène Pessah-Rasmussen överläkare, docent VO neurologi och rehabiliteringsmedicin Skånes universitetssjukhus 160316 Behovet av palliativ vård i livets slutskede
Läs merHbA 1c i diagnostiken (PRO)
HbA 1c i diagnostiken (PRO) - en pragmatisk klinikers reflektioner Lena Landstedt-Hallin Överläkare, Processansvarig Diabetes/Endokrin Medicinkliniken, Danderyds sjukhus AB Tredje gången gillt? 1 EASD,
Läs merDapagliflozin visade bibehållen glykemisk kontroll och viktreduktion i studie av typ 2-diabetes där metformin inte gett tillräcklig kontroll
Dapagliflozin visade bibehållen glykemisk kontroll och viktreduktion i studie av typ 2-diabetes där metformin inte gett tillräcklig kontroll 2011-06-27 Bristol-Myers Squibb Company och AstraZeneca tillkännagav
Läs merÖREBRO LÄNS LANDSTING Primärvården. Stress. av DIANA THORSÉN
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Stress av DIANA THORSÉN Vad är stress? Stress är en naturlig biologisk process som startar i kroppen när vi behöver extra krafter. Den är inte skadlig utan nödvändig för vår överlevnad
Läs merViktigt med Vikten i Värmdö
Viktigt med Vikten i Värmdö Sammanfattning Övervikt/fetma är ett ökande folkhälsoproblem. Fetma har kommit att bli en folksjukdom. Övervikt och fetma i unga år ökar risken för fetma som vuxen. Fetma är
Läs merSmärta och rädsla vid röntgenundersökningar
Smärta och rädsla vid röntgenundersökningar Berit Björkman Röntgensjuksköterska, universitetslektor i radiografi 15/4-2016 Röntgen-kontexten! Röntgenkliniken är en hög-teknologisk miljö präglad av avancerad
Läs merMötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare
Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den
Läs merProscar. 7.8.2015, version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
Proscar 7.8.2015, version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Prostatan är en körtel som endast finns
Läs merminhälsa DIABETES allt du behöver veta om sjukdomarna Självtestning ger kontroll Nya riktlinjer för diabetesvården
minhälsa råd om vård från landstinget sörmland nummer 3/2010 DIABETES allt du behöver veta om sjukdomarna Självtestning ger kontroll Nya riktlinjer för diabetesvården foto björn fröberg 3 Tema Diabetes
Läs merPatienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014
Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Tarek Abdulaziz: ST-läkare Klinisk handledare: Khpalwak Ningrahari, specialist
Läs merInnehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings
Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings Universitetssjukhus, Hur ICD-patientens förståelse för behandlingen
Läs merStudier, forskning och grupputbildning
Diabetesmottagningar på alla tre sjukhus Huvudsakligen personer med typ 1 diabetes NDR (2013) Antal pat Medelålder USÖ 1111 per 48 år Karlskoga 230 per 51 år Lindesberg 141 per 46 år Barn- ungdom 197 per
Läs merPer Lytsy Leg läk, Med Dr
Psykisk ohälsa som orsak till sjukskrivning Vitalis- ett projekt om sjukskrivning kvinnors ohälsa Per Lytsy Leg läk, Med Dr Är hälsan könsspecifik? Hälsoparadoxen Kvinnor lever längre än män men: rapporterar
Läs merPernilla Danielsson Barnsjuksköterska, med dr Vid Rikscentrum för överviktiga barn barnfetma barnobesitas
Pernilla Danielsson Barnsjuksköterska, med dr Vid Rikscentrum för överviktiga barn barnfetma barnobesitas Måndagen den 9 Januari 2012 Bakgrund. Vad, Hur och Varför? Psykologiska aspekter Paus Film Kollot
Läs merÄr SU-preparat omoderna och farliga ska vi gå över till inkretiner? Eller vad finns det för skäl att ha kvar sulfonylurea i Rek-listan?
Är SU-preparat omoderna och farliga ska vi gå över till inkretiner? Eller vad finns det för skäl att ha kvar sulfonylurea i Rek-listan? Hjördis Fohrman Allmänläkare Hjällbo VC Västra Götalands reklista
Läs merVAD VILL PATIENTEN? Vad påverkar patientens upplevelse vid diabetes typ II och hur kan sjuksköterskan stödja patienten
VAD VILL PATIENTEN? Vad påverkar patientens upplevelse vid diabetes typ II och hur kan sjuksköterskan stödja patienten FÖRFATTARE: Payam Sanae Alireza Bagheri PROGRAM/KURS: Sjuksköterskeprogrammet 120
Läs merBlodburen smitta hos barn och ungdomar. Yonas Berhan Barnläkare, Sunderby Sjukhus
Blodburen smitta hos barn och ungdomar Yonas Berhan Barnläkare, Sunderby Sjukhus Blodsmitta Blodburen smitta hos barn och ungdomar smittan sker via kontakt med blod från mor till barn vid förlossningen
Läs merHandlingsplan för krissituation
PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Handlingsplan för krissituation Rostaskolan Oktober 2015 orebro.se/rostaskolan Innehållsförteckning INLEDNING... 2 VIKTIGA TELEFONNUMMER... 3 BAKGRUND...
Läs merBohusgården. HbA1c- mål 2015-01- 30. Peter Fors Alingsås lasarett
Bohusgården 2015-01- 30 HbA1c- mål Peter Fors Alingsås lasarett Mål med behandling? 1. Överleva. 2. Symtomfrihet. 3. Minimera antalet akuta komplikationer och problem. 4. Minimera risken för sjukdomens
Läs merBiobankning av mikrobiologiska prover en resurs för klinisk forskning
Biobankning av mikrobiologiska prover en resurs för klinisk forskning Lars I. Andersson Project Leader Biobanking Clinical Microbiology BioBanking and Molecular Resource Infrastructure of Sweden (BBMRI.se)
Läs merInledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.
Kapitel 1 Inledning Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Det framhåller SBU i en omfattande kunskapssammanställning av de vetenskapliga fakta som finns tillgängliga om diagnostik
Läs merKliniska och metaboliska riskfaktorer för uppkomsten av typ 2 diabetes resultat från PPP-Botnia studien
Kliniska och metaboliska riskfaktorer för uppkomsten av typ 2 diabetes resultat från PPP-Botnia studien Henrik Finnström 013719702 Helsingfors 30.11.2015 Avhandling henrik.finnstrom@helsinki.fi Handledare:
Läs merPalliativ vård - behovet
God palliativ vård Exempel från specialiserad hemsjukvård, särskilt boende och betydelsen av gott ledarskap Elisabeth Bergdahl Sjuksköterska, Med dr. FoU nu / SLL Universitetet Nordland Norge elisabeth.bergdahl@sll.se
Läs mer1.1 Du finner mycket få uppgifter av relevans för hypertonin i journalen. Hur kompletterar du anamnesen? Vad frågar du om mer? 2 p
Du har börjat som vikarie vid en husläkarmottagning, den ordinarie läkaren har flyttat utomlands efter en misslyckad politisk karriär. En 44 årig överviktig regissör kommer för kontroll av hypertoni som
Läs mer7-8 MAJ. Psykisk ohälsa
7-8 MAJ Psykisk ohälsa Inom ramen för Nya Perspektiv har psykisk ohälsa lyfts fram som en gemensam utmaning för kommunerna och Landstinget i Värmland. Det finns en omfattande dokumentation som visar att
Läs merlokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg
Bilaga 6 200-0-09 8 Behandlingsprogram - livsstilsgrupper Bakgrund Övervikt och fetma är ett stort och växande samhällsproblem. I Sverige har antalet personer med fetma nästan fördubblats under de senaste
Läs merÖvervikt och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län
och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län Februari 2014 Folkhälsa och sjukvård Marit Eriksson Inledning och fetma är riskfaktorer för bl. a. hjärt-kärlsjukdom, diabetes typ 2 och sjukdomar i rörelseorganen.
Läs merDiabetes mellitus - typ 1 och typ 2. Niklas Dahrén
Diabetes mellitus - typ 1 och typ 2 Niklas Dahrén Diabetes mellitus - typ 1 och typ 2 Diabetes mellitus typ 1 Ingen insulin- produk3on Högt blodsocker Diabetes mellitus typ 2 Insulin- resistens Låg insulin-
Läs merIndividualiserade mål för glykemisk kontroll vid typ 2-diabetes
Individualiserade mål för glykemisk kontroll vid typ 2-diabetes Patientcentrerad vård Mats Eliasson Medicinkliniken, Sunderby Sjukhus, Luleå mats.eliasson@nll.se April 2012 Syftet med behandling av typ
Läs merFysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012
Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats
Läs merPsykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska
Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatri- vad är det? Psykiatri- vad är det? Definitioner Psykiatri - Läran och vetenskapen om psykiska sjukdomar
Läs merErsta Vändpunkten. Barnhälsovården Spela roll 2015 Bo Blåvarg, leg psykolog, verksamhetschef
Ersta Vändpunkten Barnhälsovården Spela roll 2015 Bo Blåvarg, leg psykolog, verksamhetschef 1 Ersta Vändpunkten mottagning för anhöriga till missbrukare/beroende Gruppverksamhet/pedagogiska program Krisstöd
Läs merREGIONALT VÅRDPROGRAM/ RIKTLINJER 2008 DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE
REGIONALT VÅRDPROGRAM/ RIKTLINJER 2008 DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE Reviderad januari 2012 Innehållsförteckning DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE... 2 Bakgrund patientens delaktighet
Läs merSTROKE- vad är det? En kort översikt
STROKEvad är det? En kort översikt Vad är stroke? En störning av blodcirkulationen i ett område av hjärnan som leder till skada på hjärnvävnaden En folksjukdom Den vanligaste orsaken till handikapp 20
Läs merFöräldrars upplevelser av att leva med barn med typ 1 diabetes
Örebro Universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Omvårdnadsvetenskap Självständigt arbete, C-nivå, 15 högskolepoäng Vårterminen 2012 Föräldrars upplevelser av att leva med barn med typ 1
Läs merSnart har 10 % av jordens befolkning diabetes, snabbaste ökning sista 30 åren. Diabetes är den 8:e ledande dödsorsaken i världen
1 Snart har 10 % av jordens befolkning diabetes, snabbaste ökning sista 30 åren. Diabetes är den 8:e ledande dödsorsaken i världen 2 Typ 1-diabetes står för 5-10% av alla diabetesfall. Denna form av diabetes
Läs merGLUKOSBELASTNING, PERORAL
GLUKOSBELASTNING, PERORAL BIOLOGISK BAKGRUND OCH KLINISKT VÄRDE Glukosbelastning kan användas som stöd vid fastställandet av nedsatt glukostolerans, diagnosen Diabetes Mellitus samt ibland i samband med
Läs merBarn och Trauma - bedömning och behandling
Barn och Trauma - bedömning och behandling Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma
Läs merUndervisningsmaterial inför delegering Insulingivning
Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Diabetes = sockersjuka Fasteplasmasocker 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 diabetiker i Dalarna 4-5%
Läs merCeliaki eller glutenintolerans
Celiaki eller glutenintolerans Bland de vanligaste kroniska barnsjukdomarna, upp mot 1% En autoimmun sjukdom Kombination av arv och miljö krävs Kan man skydda sig? Celiaki kort bakgrund Immunsystemet reagerar
Läs merLennart Johansson, Distriktsläkare
Lennart Johansson, Distriktsläkare Yrsel på vårdcentralen Yrsel är den perfekta utmaningen för distriktsläkare. Yrsel är inte särskilt vanligt men viktigt symtom på vårdcentralen. Tips, trix och konster.
Läs merHälsoekonomisk aspekter hur fördelas resurser när det gäller träning för äldre?
Hälsoekonomisk aspekter hur fördelas resurser när det gäller träning för äldre? Göteborg 4 oktober 2013 Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting Intro Ny operationsmetoder och läkemedel
Läs merPsykisk hälsa och social situation under graviditet
Psykisk hälsa och social situation under graviditet ABCD-inskrivning ABCD (inklusive AUDIT och MHV 1) Reaktion på graviditetsbeskedet hos kvinnan/partnern Omställning/ambivalens Hälsohistoria, psykisk
Läs merFamiljär hyperkolesterolemi -från 0 till 80 på 10 år
Familjär hyperkolesterolemi -från 0 till 80 på 10 år Jönköping, 19 mars 2015 Lennart Nilsson överläkare, docent, universitetslektor Kardiogenetiska regionmottagningen lennart.nilsson@liu.se Universitetssjukhuset,
Läs merFOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen
1(10) FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 2 Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa
Läs merFakta om talassemi sjukdom och behandling
Fakta om talassemi sjukdom och behandling Talassemi Talassemi är en ärftlig kronisk form av blodbrist (anemi). Sjukdomen är ovanlig i Sverige, mellan 40 och 50 personer beräknas ha en svår symtomgivande
Läs merLeflunomide STADA. Version, V1.0
Leflunomide STADA Version, V1.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning Leflunomide STADA 10 mg filmdragerade tabletter Leflunomide STADA 20 mg filmdragerade
Läs merDIABETES KOMPLIKATIONER. Gun Jörneskog Enheten för endokrinologi och diabetologi Danderyds sjukhus
DIABETES KOMPLIKATIONER Gun Jörneskog Enheten för endokrinologi och diabetologi Danderyds sjukhus Antalet patienter med diabeteskomplikationer förväntas öka * Ökningen av diabetessjukdomen avser spec typ
Läs merMellan varje gruppträff förutsätts deltagarna arbeta aktivt med hemuppgifter, dels individuella, dels gemensamma.
Dagens forskning visar starka samband mellan stress och flera medicinska sjukdomar, till exempel hjärt- kärlsjukdomar och högt blodtryck. Även den psykiska och sociala hälsan påverkas negativt av långvarig
Läs merFaktamaterial om barn och ungdomar
BARN OCH UNGDOM -6 Faktamaterial om barn och ungdomar Tidigare har folkhälsoenheten inom sekretariatet som faktaunderlag till hälso- och sjukvårdsberedningarna tagit fram dokumentet Allmänt om hälsan hos
Läs merGreta 75 år är tidigare i stort sett tidigare frisk och tar inga mediciner. Ej rökare.
Greta 75 år är tidigare i stort sett tidigare frisk och tar inga mediciner. Ej rökare. Söker på grund av nedstämdhet sedan 3 månader tillbaka och sätts in på T Citalopram 20mg 1x1. Normala rutinprover.
Läs merThe lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro
The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro Karin Manhem Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Överlevnad Blodtryck Överlevnad NEJ Blodtryck Överlevnad Blodtryck Blodtryck och
Läs merHälsobarometern 2006. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker.
Hälsobarometern 2006 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Utgiven av Alecta februari 2007. (8) Innehåll 3 Om Hälsobarometern 4 Tema: Psykiskt långtidssjuka
Läs mer