ÖREBRO LÄNS LANDSTING Primärvården. Stress. av DIANA THORSÉN

Transkript

1 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Stress av DIANA THORSÉN

2 Vad är stress? Stress är en naturlig biologisk process som startar i kroppen när vi behöver extra krafter. Den är inte skadlig utan nödvändig för vår överlevnad och för att vi ska klara av att utföra olika handlingar när vi ställs inför påfrestningar av skilda slag. Dessa påfrestningar kallar vi stressorer. Hur vi reagerar för de olika påfrestningar vi möter är individuellt. Det varierar efter den egna anpassningsförmågan och efter hur vi förmår hushålla med våra krafter. Stress är alltså en naturlig fysisk reaktion och en process i kroppen som styrs från vår hjärna och vårt nervsystem. För att vi ska må bra, ska kroppen ha balans mellan å ena sidan uppbyggande krafter och å andra sidan förbrännande krafter. Detta betyder att när vi varvat upp för att möta en påfrestning är det nödvändigt att vi återfår balansen genom återhämtning, att vi varvar ner igen. Nutidsmänniskan lever efter klockans 24 timmar. Vi jagar tiden precis som urtidsmänniskan jagade vilda djur för sin överlevnads skull. Vi har ständigt piskan på oss att vi måste hinna med så mycket som möjligt på minimal tid. Vi utsätts för många olika påfrestningar och vi lever i en komplicerad och snabbt föränderlig värld. Utvecklingen går i rasande fart. Detta ökar risken för att stress blir mer eller mindre konstant. Teknologins utveckling byter ständigt ansikte och det är inte alltid lätt att sätta sig in i allt från mobiltelefonens utveckling till datorer och andra nymodigheter. När vi väl har lärt oss ett system så är det något nytt på gång och vi får lära om. Den snabba utvecklingen kan för många upplevas som påfrestande och

3 kan vara svår att anpassa sig till. Alla människor har inte stöd och hjälp till att klara av den krävande omvärlden. Det blir frustrerande och kränkande när vi upplever att vi inte självständigt kan utföra våra dagliga rutiner.

4 Stressens olika uttryckssätt Människor påverkas olika av stress. Det finns heller inget enhetligt mönster i hur stressen uttrycks. När vi är stressade påverkas hela vår personlighet. Vi påverkas känslomässigt, intellektuellt, beteendemässigt och inte minst kroppsligt. Känslomässiga reaktioner som kan drabba oss är nedstämdhet, negativism, självkritik, ångest, gråtmildhet, ökad känslighet och låg tolerans för motgångar. Vad det gäller vår intellektuella förmåga kan stressen leda till minnesstörningar, desorientering, koncentrationsproblem, som i sin tur leder till inlärningssvårigheter. Vi kan också uppleva svårigheter med att fatta beslut i olika sammanhang och att ta initiativ. Beteendemässigt visar sig stressen genom att vi kan bli överkänsliga för ljud, vi kan inte vistas i miljöer där vi får många intryck på en gång som i affärer, städer etc. Detta leder till att vi drar oss undan. Vi undviker kontakten med andra människor. Humöret påverkas och vi blir okontrollerade. Irritation och aggressioner är vanliga reaktionsmönster speciellt vid motgångar. Dessa reaktioner leder till att andra människor kan uppleva oss som obehärskade och otrevliga. Vi hamnar lätt i konflikter och vi känner oss missförstådda. Om vi inte får hjälp är risken stor att vi hamnar i den onda spiralen där problemen bara växer sig större och starkare.

5 Den onda spiralen När vi drabbas av en stressreaktion leder det ofta till att vi blir självkritiska och nedvärderande mot oss själva. Vi undviker helst kontakt med andra människor för att inte ställas inför frågor som exempelvis Hur mår du? eller Vad gör du? Sådana frågor leder ofta till känslor av skuld och skam. Hur vi mår inuti syns inte utanpå kroppen. Självanklagelserna blir tärande och vi känner oss allt mer värdelösa. Vi försöker att dölja våra känslor. Följden blir att spänningar och konflikter lagras i kroppen. Spänningarna leder till fysiska smärttillstånd i muskler och leder. Andra symtom börjar ge sig till känna när stresshormonerna adrenalin och kortisol ökar i blodet. Vi kan få tryck över bröstet, magen svarar med oro och värk, huvudet dunkar och blodtrycket ökar. Rädslan kommer över oss och vi tror att vi har drabbats av en allvarlig sjukdom. Vi får svårt att sova och nätterna blir en mara av vakenhet och grubblerier om vad som håller på att hända med oss. Om vi får problem med sömnen leder det till ytterligare stresspåslag. Stress och sömn går hand i hand och påverkar varandra.

6 Vi vet alla hur viktigt det är för oss att få sova ordentligt. Om vi inte gör det så kommer vi snabbt i obalans och vår effektivitet och förmåga till att arbeta minskar betydligt. Det är under sömnen som kroppen reparerar oss och gör oss förberedda till en ny arbetsdag. Vi får också hjälp med en psykisk bearbetning under våra sömntimmar som bidar till vår vitalitet nästkommande dag. Det är under sömnen som vi får den så viktiga återhämtningen. Ibland rubbas sömnen vid tillfälliga händelser och påfrestningar. Det behöver inte utgöra något hot för vår hälsa. Däremot om vi drabbas natt efter natt av bristande sömn på grund av oro och ångest över vår livssituation, då riskerar vi vår hälsa och kan behöva söka hjälp. Det kan handla om problem relaterade till arbete eller arbetslöshet, ekonomiska svårigheter, söndrade relationer, sjukdomar, trauman av olika slag, problem med barn och tonåringar eller problem med ensamhet och isolering. Riskbeteenden Alkohol används i många olika sociala sammanhang exempelvis vid olika gemenskapstillfällen för att förhöja njutning och stämning. De flesta av oss använder alkohol utan att det leder till några negativa sociala eller fysiologiska konsekvenser. När alkoholen däremot fungerar som en självmedicinering, för att vi behöver lugna ner oss och gå ner i varv, kan det uppstå en fara för att vanan och behovet tar makten och vi tappar kontrollen. Ett alkoholberoende utvecklas långsamt. Det är vanligt att smyga med sitt drickande eftersom det är så skamfyllt.

7 Om vi använder alkohol dagligen eller flera gånger i veckan för att koppla av, och upptäcker att vi har svårt för att låta bli glaset, då befinner vi oss i ett riskbeteende som på lång sikt kan leda till alkoholberoende. Rökning är precis som alkohol ett gemenskapsbeteende i olika sociala sammanhang. En del av oss röker bara vid festliga tillfällen, andra söker efter rökningens lugnande effekter vid stress. Idag vet vi alla att rökning är skadligt, men skadorna visar sig inte med en gång, utan först senare i livet. Om vi inte får obehag av rökningen, uteblir motivationen till att sluta. Vi fortsätter kanske under flera år av vårt liv med denna självförstörelse. Mat ska vara njutbart och glädjefullt, men mat kan missbrukas och vara tröstande när vi befinner oss i olika påfrestande livssituationer. Om vi är stressade och upplever att tiden inte räcker till ökar risken för att vi utvecklar dåliga matvanor. Då blir det kanske snabbluncher med varm korv eller bara godis. Maten kan också vara en sysselsättning och ett sällskap i stunder när vi känner oss ensamma.en viktuppgång kommer smygande och de extra kilon som vi med lätthet lagt på oss är tyvärr betydligt svårare att bli av med. Då behöver vi få hjälp med att gå ner i vikt och komma igång med fysisk aktivitet. Kunskap omkring vilka sjukdomar övervikten kan leda till och att få goda matråd kan vara en hjälp i motivationsarbetet. Övervikt riskerar leda till hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och ledskador på grund av de extra kilon som kroppen belastas med.

8 Sårbarhet för stress För att få kunskap om vår sårbarhet måste vi blicka tillbaka på våra liv för att få insikt om vilka erfarenheter vi har med oss. Om vi har varit utsatta för alltför stora påfrestningar i form av olika trauman har vi en inbyggd benägenhet att reagera med större känslighet inför påfrestande situationer senare i livet. Även personlighetsdrag såsom att man oroar sig mycket, har en prestationsbaserad självkänsla och våra biologiska förutsättningar har betydelse. Det är därför viktigt att du lär känna dig själv och bli medveten om vad du har med dig i bagaget. Eftersom vi är olika utrustade att möta svårigheter i livet just med tanke på vars och ens förflutna, är det viktigt att individen får hjälp med att utveckla strategier för att möta påfrestningar som utlöser stressreaktioner i kroppen som på sikt kan bli skadliga för hälsan. Det handlar om att utvecklas och lära sig nya reaktionsmönster och levnadssätt. Med andra ord förändra både en yttre och inre förmåga till anpassning.

9 Barn och ungdomars sårbarhet Barn och ungdomar är en mycket sårbar och utsatt grupp i vår värld och i samhället. De påfrestningar som barn och ungdomar utsätts för och de miljöer som de växer upp i, påverkar dem och deras hälsa. Idag lever barn och unga under förhållanden som är mycket krävande. De är utom tvivel i behov av allt stöd de kan få för att utveckla en god självkänsla och en positiv självbild. Krav från samhället, som skapar olika behov och idealbilder om hur man ska se ut och hur man ska vara för att bli accepterad är oundvikligt att påverkas av. Det gäller också krav från kamratkretsen att inte vara alltför avvikande, utan det gäller att hänga med. De vuxnas stöd är viktigt för barn och ungdomar i livet, för att skapa tillit och tro på att det finns lösningar på de påfrestningar de möter. Förhållanden där misshandel, övergrepp av olika slag, skilsmässor med separationer och konflikter är brister i den psykosociala miljön. Det är hän-

10 delser som de unga inte kan påverka eller ha kontroll över vilket kan leda till stressreaktioner i form av oro och ångest och ibland till depressioner. Depressioner hos barn och ungdomar kan vara svåra att upptäcka, eftersom reaktionerna kan visa sig på ett annorlunda sätt än hos vuxna. Ett barn kan uppträda med envishet, otålighet, gråt, skrik och kan bli allmänt svårhanterligt och svårigenkännligt En ungdom kan reagera med att börja isolera sig och undvika sociala relationer till familj och vänner. Kanske upplevs den unge som aggressiv och kan vara svår att få kontakt med. I värsta fall kan det leda till ett missbruk av alkohol och eller droger. Dessa symtom kan bero på att barnet i första hand ännu inte har förmågan att uttrycka sina känslor i ord. Känslor visar sig istället i beteenden. Detta beteende är också vanligt bland ungdomar som också kan ha svårt att sätta ord på sina upplevelser. Det är därför viktigt att lyssna och finnas till hands för att förstå vad som händer med barnet eller ungdomen. 10

11 Stressens sjukdomsalstrande risker Det är viktigt att hålla i minnet att stress är en naturlig process som hjälper oss vid olika krävande situationer där vi behöver extra kraft. När påfrestningarna kräver att vi tvingar kroppen att gå på högvarv utgör det en risk för vår hälsa. Hjärtat påverkas av att det slår snabbare och kraftigare vid stress. Hjärtat pumpar då ut mera blod till kroppens olika organ och muskler för att vi ska klara av uppgiften. Muskelskelettala besvär; d.v.s. smärtor och värk i muskler och leder. Detta kan tydligt konstateras hos individer, som varit utsatta för långa perioder av psykisk ansträngning. Depressioner kan också påvisas som en följd av långvarig utsatthet av stress. Kroppens energi och krafter är uttömda och individen upplever extrem trötthet. Bakom dessa trötthetssymptom ligger ofta upplevelser av sorg och trauman. 11

12 Ångestsjukdomar visar sig på olika sätt både fysiskt och psykiskt. Fysiskt visar sig ångest med orolig mage, svettningar, hjärtklappning, kraftig tryckkänsla över bröstet, huvudvärk och migrän. Psykiskt kan man få svårigheter med att koppla av, panikkänslor, oro, kontrollbehov över allt och alla. Sömnrubbningar följer i spåren och symtomen kan förvärras. Immunförsvaret påverkas med högre grad av känslighet för infektionssjukdomar, mag- och tarmproblem, mm. Du kanske inte har alla de beskrivna symtomen men det viktiga är att du ger akt på vilka du har och att du kan dra i handbromsen och tänka genom vad du kan ändra på för att slippa gå djupare in i den begynnande ohälsan, som om den får gå för långt kan ta år att reparera. 12

13 Hur skyddar vi oss mot stress Hur ska vi skydda oss för att inte låta stressen gå så långt att vi blir sjuka av den? Jo, kunskap om vad stress är och hur stress påverkar vår kropp och vårt psyke är en god hjälp för att i tid förändra sådant som skapar stress så att inte den onda spiralen får fäste. En bra början för att vi ska motverka skadliga stressrektioner är att vi inventerar vad som är viktigt i livet, vilka värden som betyder mest för oss till exempel hälsa, arbete och familj. Vi lever i en tid där många olika behov kan tillfredsställas. Vi behöver inte kämpa för att mätta våra magar idag, utan vi kan tillåta oss att känna av andra mera sofistikerade behov. Det finns ett stort utbud av olika sysselsättningar, som inte är relaterade till vår överlevnad, utan är skapade bl a för att vi ska kunna koppla av. Detta är faktorer som kan skapa stress om vi inte klarar av att sovra och prioritera. Det gäller att klara av att välja men också välja bort. 13

14 Tid är något som vi alla jagar. Varför? Vi jagar tid för att bl a klara av alla de måsten som vi upplever oss ha. Det handlar om inre och yttre krav, alltså krav inifrån oss själva och krav från andra och yttervärlden Vi jagar status och framgång på olika sätt. Vi önskar uppnå ett socialt erkännande från andra. När vi inte uppnår de mål som vi ställer upp för oss själva känner vi oss misslyckade och den inre stressen förföljer oss och vi mår allt sämre. Det är därför av största vikt att vi lägger våra målribbor på en nivå så att vi klarar av att nå upp till dem. Oinfriade målsättningar och drömmar i livet blir till besvikelser och ligger och gnager inom oss. Några avslutande rader till DIG För att skydda dig mot stressrelaterad ohälsa är kunskapen om dig själv viktigt. Hur du fungerar och förhåller dig till situationer och sammanhang är ett första steg till att du ska kunna välja hur du ska förhålla dig. Det är viktigt att du själv kan sätta gränser, och förbehålla dig rätten att säga nej när du känner att du behöver vila och återhämta dig du behöver inte alltid ställa upp när andra pockar på din uppmärksamhet. Du kan lära dig att på ett respektfullt sätt säga nej utan att du behöver drabbas av skuldkänslor. Din egen tid till återhämtning och avkoppling är inte egoism det är en investering i din egen hälsa. Gränserna mellan dina behov kontra andras riskerar att blandas ihop om du inte har kontroll över dina egna. Om du kan bejaka dig själv får Du också mycket glädje tillbaka när du förmår att ge av dig själv till andra. För att klara detta krävs att du upplever balans i ditt eget liv. 14

15 Förslag på hur du kan börja: För det första är det viktigt att du är lyhörd till kroppens signaler och ta dem på allvar i tid. Det andra viktiga är att du tar ett eget ansvar för att nödvändiga förändringar kommer till stånd. Du behöver prioritera bland alla de måsten du upplever bland det du har att göra. Du ska inse att du har rätten till att välja och välja bort aktiviteter och krav. Du ska förbehålla dig rätten till egen tid så att du kan unna dig att umgås med vänner och ha roligt ibland. Framförallt du ska ta dig rätten till att prioritera tiden så att du får den nödvändiga återhämtningen som alla dina arbetsinsatser kräver. 15

16 I den här skriften kan du läsa om den nya folksjukdomen - nämligen stress. Diana Thorsén är psykoterapeut på Karla vårdcentral. På ett enkelt och lättbegripligt sätt berättar hon om vad stress är och hur den påverkar oss, och vad kan vi själva kan göra för att inte drabbas av den på ett negativt sätt. "Nutidsmänniskan lever efter klockans 24 timmar. Vi jagar tiden precis som urtidsmänniskan jagade vilda djur för sin överlevnads skull. Vi har ständigt piskan på oss att vi måste hinna med så mycket som möjligt på minimal tid." Kontakt Diana Thorsén psykoterapeut, Karla vårdcentral diana.thorsen@orebroll.se Örebro läns landsting, Box 1613, Örebro. Besöksadress: Eklundavägen 1 Örebro. E-post: prim@orebroll.se Telefon , telefax