Bättre hälsa: antagande

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Bättre hälsa: antagande"

Karin Falk
för 8 år sedan
Visningar:

1 VILKA PSYKOLOGISKA FAKTORER HINDRAR OSS ATT ÄNDRA VÅRT V BETEENDE OCH VÅR V R LIVSSTIL FÖR F R ATT UPPNÅ BÄTTRE HÄLSA? H Marcelo Rivano-Fischer Fil Dr Psykolog Mat Tobak Alkohol Droger Luft Motion Buller Kemiska ämnen Stress mm Bättre hälsa: antagande Individuella beslut Genetik Sociala omständigheter Individuellt beteende (riskbeteende) Kunskap mm? 1

H Marcelo Rivano-Fischer Fil Dr Psykolog 061124 Mat Tobak Alkohol Droger Luft Motion

2 Vad är hälsa? Uppfattningar, tid och kultur God hälsa som avsaknad av besvär God hälsa som livsstil Illness & Disease Hälsobesvär r (illness( illness) är r det man upplever när r går g r till doktorn Sjukdom (disease( disease) är r det man har när n r man går r hem efter läkarbesl karbesöketket Cassell,,

livsstil Illness & Disease Hälsobesvär r (illness( illness) är r det man

3 Hälsobesvär r (illness( illness): Individens (och dennes omgivnings) subjektiva reaktion påp hans/hennes bristande välmv lmående En produkt av ett samspel mellan sjukdomar och andra faktorer Mer komplext och omfattande än sjukdom (disease( disease) Hälsa Omsorgen om kroppen Sjukdom Under antiken Sund förnuft, egen omsorg Privat angelägenhet genhet Eget ansvarstagande Medeltiden Yttre krafter och faktorer Privat angelägenhet genhet Ödets ingripande, gudomlig straff Nationer Expertis organiseras i offentliga vårdv Individens rätt till vård Politiska beslut, för nationens bästa Industrialism Folkhälsa lsa & krav påp rehabilitering Medborgarens plikt att låta l sig vårdasv Epidemier, livsstil sjukdomar, stress 3

ansvarstagande Medeltiden Yttre krafter och faktorer Privat angelägenhet genhet Ödets ingripande, gudomlig straff Nationer Expertis organiseras i offentliga vårdv Individens rätt

4 Status är hälsa Välutbildad, välbärgad, lycklig god hälsa även om dåliga, ohälsosamma vanor Whitehall undersökning, 70 talet Självkänsla och autonomi riskfaktorer Brist på kontroll över våra liv Oförmåga att delta fullt ut i samhället Marmot kontroll delaktighet Status är hälsa Hälsogradient Olika samhälle Olika yrke Olika grupper Individer & Grupper Marmot 4

kontroll över våra liv Oförmåga att delta fullt ut i samhället Marmot kontroll delaktighet

5 Sverige Status är hälsa Jämställt samhälle, hög medellivslängd, låg spädbarnsdödlighet men höga sjukskrivningstal Drastiska förändringar i arbetslivet under 90- talet Otillräckliga satsningar på rehabilitering Så bra sjukvård att folk sjukskriver sig och förtidspensionerar sig i stället för att dö en för tidig död Theorell Rehabilitering Smärta, stress Förändringar, hantering 5

satsningar på rehabilitering Så bra sjukvård att folk sjukskriver sig och förtidspensionerar

6 Arbetslivet och trygghetssystem (Lindqvist, 1992) ARBETE Sjukdom BIDRAG Rehabilitering hantering, coping påfrestningar, stressorer påfrestningar, stressorer påfrestningar, stressorer behov av rehabilitering påfrestningar, stressorer påfrestningar, stressorer tid i vardagen hantering, coping inom rehabilitering kontrollerade påfrestningar, stressorer, träning, utmaningar, teamets agerande, annat separation tid i rehabilitering återinträde 6

påfrestningar, stressorer påfrestningar, stressorer tid i vardagen hantering, coping inom rehabilitering

7 Vad är rehabilitering: Sjukdom och aktivitetsnedsättningar betraktas inte inom rehabilitering som yttre fiender som måste besegras med hjälp av medicinsk teknologi och kunskap. Man kan inte ta för givet vad som är det bästa för personen i behov av rehabilitering. I akutvård arbetar man för den som behöver hjälp medan i rehabilitering måste man arbeta med den som är i behov av hjälp. Biomedicinsk modell patologi åtgärder Övergång, hur? Rehabiliteringsmodell konsekvenser åtgärder 7

Man kan inte ta för givet vad som är det bästa för personen i behov av rehabilitering.

8 Akut patologi Passiv Får timing Kronisk Konsekvenser Aktiv Tar Smärta Smärta är r en obehaglig sensorisk och känslomässigssig upplevelse förenad med vävnadskadavnadskada eller hotande vävnadsskada, vnadsskada, eller beskriven i termer av en sådan s skada. Smärta är r alltid subjektiv och kan uppträda i frånvaro av vävnadsskadav vnadsskada (IASP) 8

eller hotande vävnadsskada, vnadsskada, eller beskriven i termer av en sådan s skada.

9 Smärta Smärtans definition: subjektiv upplevelse upplevelse både och beskrivning kommunikation Smärta för f r den som inte upplever den är r det som patienten säger s eller kommunicerar att smärtan är Akut akut/långvarig Långvarig Fly ju längre l tiden gårg avbryter allt annat Kämpa ju längre l tiden gårg katastrof-tankar tankar,, oro rädsla undvika underaktivering Anpassad (balans) Icke anpassad (obalans) förneka, ignorera ilska konfrontera överaktivering 9

Långvarig Fly ju längre l tiden gårg avbryter allt annat Kämpa ju längre l tiden gårg katastrof-tankar tankar,, oro

10 Smärta upplevs Smärta kommuniceras Upplevande Tänkande Tolkning Beteende Konsekvenser Förstärkningrkning Beteendeinriktade och kognitiva principer Vi styrs av konsekvenserna av vårt agerande (beteende) Vi tolkar vilka konsekvenserna är (tänkande, affekter) Tänkandet är selektivt, generaliserande och förenklande 10

styrs av konsekvenserna av vårt agerande (beteende) Vi tolkar vilka

11 Smärta sensorisk affektiv ju längre tiden går Upplevs kommuniceras kognitiv Olika målsm lsättningar Smärtlindring Smärthantering Hantering av konsekvenser 11

12 Stress Stress som en reaktion Stress som riskfaktorer Stress som ett samband Stress Sambandet mellan individen och miljön som bedöms av själva individen som överskridande individens resurser och som hotande mot individens välmående" (Lazarus & Folkman, 1984) 12

bedöms av själva individen som överskridande individens resurser

13 Coping strategier Problemfokuserade coping direkt inriktade påp att lösa l problemet Känslo-fokuserade coping inriktade påp att hantera de negativa känslor, som är r förknippade f med stress Coping strategier Problemfokuserade coping ändra påp situation akut upplevda påfrestningarp Känslo-fokuserade coping ändra påp uppfattning hantera känslork långvarigt upplevda påfrestningarp 13

med stress Coping strategier Problemfokuserade coping ändra påp situation akut upplevda

14 från problemfokusering av (akut) smärta till känslofokusering av (långvarig) smärta från känslofokusering av (akut) smärtans konsekvenser till problem fokusering av (långvarig) smärtans konsekvenser Smärta som kommunikation Hur kommunicerar vi? Vilka uppfattningar skapas då? 14

konsekvenser till problem fokusering av (långvarig) smärtans

15 sändare budskap mottagare mottagare budskap sändare sändare sändarens omgivning avsiktligt budskap annat budskap mottagare tolknings processer tolknings processer mottagare avsiktligt budskap annat budskap sändare sändarens omgivning 15

budskap mottagare tolknings processer tolknings processer

16 Kommunikation innehåll VAD? sammanhang HUR? Verbalt Icke verbalt Vad håller h oss friska? Känsla av sammanhang 16

17 Känsla av sammanhang begriplighet Det finns struktur i det som händer, det går att förutsäga det hanterbarhet Det finns tillgängliga resurser för att hantera de krav som det son händer ställer på en meningsfullhet Kraven är utmanande, värda investering och engagemang Hög g känsla k av sammanhang Man bevarar sin bild av en sammanhängande värld genom att vara flexibel när det gäller vilka livssektorer som ska betraktas som viktiga Om kraven inom ett område börjar bli mindre begripliga eller hanterbara så kan man, tillfälligt eller permanent, snäva in gränserna för vad som är viktig 17

sammanhang Man bevarar sin bild av en sammanhängande värld genom att vara flexibel när det gäller vilka livssektorer som ska betraktas som viktiga

18 Rigid vs Hög H g känsla k av sammanhang Ordning håller så längre allt är som vanligt Rigid känsla av sammanhang Hög känsla av sammanhang Acceptans och anpassning bestämmer vilka område man fokuserar på underbelastning: nedsättning beteende: undvikande hyperviligans incidenten överbelastning: nedsättning beteende: överaktivitet strunta i kroppsliga signaler affekt: rädsla smärtupplevelsen affekt: vrede Tankar: Katastroficering Tankar: förnekande realistisk bedömning Balans mellan aktivitet och vila återhämtning 18

hyperviligans incidenten överbelastning: nedsättning beteende: överaktivitet strunta i kroppsliga signaler affekt: rädsla

19 Psykologiska faktorer Katastrofisering Rädsla för smärta/rörelse Rädsla för skada Negativ affekt, oro, ångest Stop regler Acceptans Sammanhang Kontroll Flexibilitet Viktiga område Sömnmönsternster Aktivitetsmönster Positiva sidoeffekter av symtom sätta gränser lösa omöjliga situationer ändra dysfunktionella livsförings mönsterm Användning ndning av mediciner och vårdv Katastrofisering/nedst /nedstämdhet 19

Aktivitetsmönster Positiva sidoeffekter av symtom sätta gränser lösa omöjliga situationer ändra

20 Hur göra? g Förståelse Förklaring Olika aspekter, olika experter Konsensus Struktur Konkreta tips Stöd Utredning n= % 90% 80% 70% 60% 50% 40% Hel ftp/sj.ers. t.v. Hel sbd el. ftp+sjp Hel sjp el. sjp+sbd Ej b. + del bidrag Ej ohälsobidrag 30% 20% 10% 0% Start 1 år 2 år 20

Struktur Konkreta tips Stöd Utredning 2000-2002 n=1924 100% 90% 80% 70%

21 Arbetsförm.höj. Rehabprogram, n= % 90% 80% 70% 60% 50% 40% Hel ftp/sj.ers. t.v. Hel sbd el. ftp+sjp Hel sjp el. sjp+sbd Ej b. + del bidrag Ej ohälsobidrag 30% 20% 10% 0% Start 1 år 2 år alla (utrednings samt programpatienter, ) n= % 90% 80% 70% 60% 50% 40% Hel ftp/sj.ers. t.v. Hel sbd el. ftp+sjp Hel sjp el. sjp+sbd Ej b. + del bidrag Ej ohälsobidrag 30% 20% 10% 0% Start 1 år 2 år 21

22 Att fundera Akut vs Kronisk normalt tillstånd? Om katastrofen finns därute tillbaka till vad då? Livsstil som överlevnadsstrategi 22

Relevanta dokument

SMÄRTAN I VARDAGEN. Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr. Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G Vårdalinstitutet

SMÄRTAN I VARDAGEN. Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr. Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G Vårdalinstitutet SMÄRTAN I VARDAGEN Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G universitet Vårdalinstitutet Definition av smärta smärta är