Meningsfullhet Begriplighet Hanterbarhet Salutogent förhållningssätt

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Meningsfullhet Begriplighet Hanterbarhet Salutogent förhållningssätt"

Ann-Sofie Bergqvist
för 8 år sedan
Visningar:

1 Meningsfullhet Begriplighet Hanterbarhet Salutogent förhållningssätt Enköpings kommun

2 Enköpings kommun, vård- och omsorgsförvaltningen Reviderad oktober 2014.

3 Ett salutogent syn- och förhållningssätt I vård- och omsorgsarbetet i Enköpings kommun står den enskilde som behöver stöd och hjälp i centrum. Vi strävar efter att varje person ska ha inflytande över sin vård och omsorg, känna trygghet, känna sig respektfullt bemött och ha en meningsfull vardag. Med andra ord arbetar vi i enlighet med det salutogena synssättet. Det salutogena begreppet myntades av den medicinske sociologen Aaron Antonovsky. Han ställde sig frågan hur det kommer sig att vissa människor kan bibehålla hälsan trots att de utsätts för stora påfrestningar. Svaret på frågan kan sammanfattas med att hur man klarar motgångar och svårigheter beror på om man har en känsla av sammanhang i tillvaron (kasam). En människa med hög känsla av sammanhang har bättre möjligheter att må bra. När hon utsätts för påfrestningar har hon både viljan och verktygen för att reda upp situationen och återskapa välbefinnande. Hon är inte helt beroende av gynn samma förutsättningar i livet utan kan i alla sammanhang arbeta för att må så bra som möjligt. För oss är det viktigt att arbeta utifrån detta synsätt så att personer som är i behov av vård och omsorg ska kunna leva ett så gott liv som möjligt, oavsett om man har en demenssjukdom, en funktionsnedsättning eller en kronisk sjukdom. Det handlar om att möta varje person där de befinner sig och se till vad var och en vill och kan göra istället för att fokusera på vad de inte kan.

Med andra ord arbetar vi i enlighet med det salutogena synssättet. Det salutogena begreppet myntades av den medicinske sociologen Aaron Antonovsky.

4 En känsla av sammanhang En persons av känsla av sammanhang i tillvaron beror på om livet upplevs meningsfullt, begripligt och hanterbart. Delarna är viktiga var och en för sig, men framför allt tillsammans. Meningsfullhet Meningsfullhet är den viktigaste av de tre delarna och handlar om att ha en känsla av att tillvaron har en mening. Det motiverar oss att kämpa när vi möter svårigheter. Eftersom livet i sig har ett högt värde blir det värt att satsa energi på att lösa problemen. Männi skor som inte upplever meningsfullhet är ointresserade, håglösa och uppgivna inför problem. Vad som upplevs som meningsfullt varierar naturligtvis mycket från person till person. Några områden som ofta nämns är: Jag ägnar mig åt någonting som intresserar mig. Jag ingår i en social gemenskap och känner tillhörighet. Jag känner mig behövd. Jag har möjlighet att fundera och samtal kring existentiella frågor, som livets mening och vad som kan hända efter döden. Jag känner mig delaktig, jag är med och bestämmer om mitt boende och min omsorg eller annat som är viktigt för mig. Begriplighet Begriplighet handlar om att förstå sig själv, sin omgivning och tillvaro och att vara förstådd. Den som har hög begriplighet upplever tillvaron som ordnad, sammanhängande och strukturerad, vilket skapar trygghet. Den som har låg begriplighet kan snarare uppleva kaos, oordning och oförutsägbarhet, vilket skapar oro och hjälplöshet. Det kan vara svårt att hjälpa någon som inte förstår att han eller hon behöver hjälp och som inte heller kan se nyttan med att bli hjälpt. Det är därför viktigt att den som ska ta emot stöd och hjälp förstår varför vi föreslår vissa insatser och förstår sin sjukdom eller sin funktionsnedsättning och hur den väntas utvecklas. Man behöver inte bara information, råd och stöd utan även bekräftelse. Hanterbarhet Hanterbarhet handlar om att en människa upplever att hon har tillräckligt med resurser för att hantera de påfrestningar hon står inför. Hanterbarheten

Det motiverar oss att kämpa när vi möter svårigheter. Eftersom livet i sig har ett högt värde blir det värt att satsa energi på att lösa problemen.

5 är beroende av att en person kan, vill, vågar och får använda sina egna och andras resurser. Om det saknas balans mellan resurser och påfrestningar skapar det negativa känslor. Den som utsätts för alltför stora påfrestningar upplever stress, frustration och uppgivenhet. Men det finns också en fara med att ens resurser underutnyttjas och man inte utsätts för tillräckligt stora utmani ngar i tillvaron. Detta kan skapa passivitet, nedstämdhet och hjälplöshet. Hanterbarheten kan ökas med hjälp av till exempel tekniska hjälpmedel, bostadsanpassning, ledsagning, stöd och motivation. Den som är underbelastad kan uppmanas att ta ett större ansvar och stimuleras till att göra mer genom att andra gör mindre. Allt för att skapa en så god balans som möjligt mellan resurser och belastning. Källor: Westlund, Peter: Salutogen GPS för ett gott bemötande. Fortbildning AB, Westlund, Peter: Salutogen design är framtidens äldreboende. Fortbildning AB, 2010.

Men det finns också en fara med att ens resurser underutnyttjas och man inte utsätts för tillräckligt stora utmani ngar i tillvaron. Detta kan skapa passivitet, nedstämdhet och hjälplöshet.

6 Salutogent syn- och förhållningssätt i Enköpings kommun Det har länge funnits en stark vilja och strävan i vård- och omsorgsförvaltningen att arbeta salutogent där många vill arbeta med just meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. Vård- och omsorgsnämnden i Enköping beslutade år 2011 att samtliga medarbetare inom vård- och omsorgsförvaltningen ska tillämpa ett salutogent förhållningssätt. Sedan dess har 800 medarbetare deltagit i seminarier, diskussionsgrupper och utbildningar för att utveckla sin kompetens kring det salutogena synsättet. Enköpings kommun har deltagit i två av de nationella nätverk om salutogent arbete som arrangerats av tidningen Äldreomsorg under ledning av Peter Westlund. Det första nätverket som kommunen deltog i fokuserade på en salutogen hemtjänst och hemsjukvård. Det pågick Från vård- och omsorgsförvaltningen deltog Ann-Marie Thordeman, medicinskt ansvarig sjuksköterska och Iréne Hansson, utvecklingsledare. Nätverket utmynnande i Peter Westlunds bok Salutogen hemtjänst och hemsjukvård (Fortbildning AB, 2013) som tar sin utgångspunkt i de deltagande kommunernas berättelser. Det andra nätverket pågick under 2012 och 2013 och temat var det salutogena boendet. Enköpings kommun representeras av Hanne Rönnback, resultatenhetschef för korttidsvistelsen Solgården och Katarina Löfberg, resultatenhetschef för omvårdnadsboendet Liljegården. Nätverket utmynnade i en konferens. Arbetet med ett salutogent synsätt är ingenting man blir klar med. Vi måste ständigt diskutera vårt bemötande av och vårt förhållningssätt till de vi är till för. Det kommer också ny personal och inte minst sommarvikarier som behöver omfattas av vårt sätt att arbeta. Därför arbetar vi kontinuerligt med föreläsningar, diskussioner och med att skriva ned vad som gäller för att hålla det salutogena synsättet levande bland alla som arbetar inom vård och omsorg i Enköpings kommun.

Vård- och omsorgsnämnden i Enköping beslutade år 2011 att samtliga medarbetare inom vård- och omsorgsförvaltningen ska tillämpa ett salutogent förhållningssätt.

Relevanta dokument

Salutogent förhållningssätt och ledarskap

Salutogent förhållningssätt och ledarskap ETT SÄTT ATT STÄRKA ELEVMOTIVATIONEN Utvecklingsledare Tomelilla 1 Utvecklingsledare Tomelilla 2 Det du tänker om mig Så du ser på mig Sådan du är mot mig Sådan