Frågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet

Transkript

1 DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Frågor att diskutera Hälsofrämjande arbete Inledning Nätverket för hälsofrämjande förskole- och skolutveckling i Halland 1 har sammanställt ett diskussionsunderlag som riktar sig till alla som är intresserade av skolan som arena för hälsofrämjande arbete. Syfte med materialet Syftet med diskussionsunderlaget är att bidra till reflektion kring hur ledning och personal arbetar hälsofrämjande i den dagliga verksamheten. Det är även vår förhoppning att underlaget kan bidra till reflektion vid en vidareutveckling av det hälsofrämjande arbetet. Materialet är strukturerat under följande rubriker: Utgångspunkter Det friska i fokus Exempel på mål för verksamheten gällande hälsofrämjande arbete Frågor att diskutera KASAM matrisen 1 Nätverket består av representanter från Region Halland och halländska kommuner

2 Utgångspunkter Skolan är en prioriterad arena för folkhälsoarbetet på nationell, regional och lokal nivå. Genom att arbeta på en generell nivå med hälsa och välbefinnande i skolan ges en möjlighet att nå många elever och personal med det långsiktiga hälsofrämjande arbetet. Enligt Lgr 11 är en del av skolans uppdrag att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Skolan ska i samarbete med hemmen främja elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. Skolan ska präglas av omsorg om individen, omtanke och generositet. Genom att utveckla det hälsofrämjande arbetet ges goda förutsättningar för att nå skolans kärnuppdrag 2. Det friska i fokus Att arbeta hälsofrämjande innebär att utgå från det som stärker och bevarar hälsan det vill säga, en salutogen utgångspunkt. Salutogenes har sitt ursprung i Aaron Antonovskys forskning om hälsans ursprung. Antonovsky var en medicinsk sociolog som sökte orsakerna till att vissa människor, trots olika påfrestningar, håller sig friska. Han kom fram till att följande tre komponenter leder till en känsla av sammanhang (KASAM): begriplighet hanterbarhet meningsfullhet Vad är hälsofrämjande ämjande skolutveckling? I en hälsofrämjande skola är hälsa en naturlig del av vardagen. Att arbeta med hälsofrämjande skoleutveckling innebär att arbeta med det friska i fokus och ta hänsyn till både den fysiska och psykosociala hälsan för elever och personal. Arbetet syftar till att skapa en miljö som främjar hälsa och lärande. Arbetet med hälsofrämjande skolutveckling kan delas in i två parallella spår, skoleutveckling och kunskapsområdet hälsa. Skolutvecklingsspåret 2, omfattar hela skolans vardag och innefattar värdegrunden, organisationen och ledarskapet. Här handlar arbetet bland annat om: Tydlighet i organisation. Att skapa en gemensam plattform att utgå från Stärka den sociala miljön Utveckla goda relationer 2 Örebro läns landsting (2010). Grundämnet, En bok med kunskap, idéer och inspiration för hälsa, lärande och utveckling i förskola och skola. Ur ett folkhälsoperspektiv.

3 Skapa möjlighet för elever att påverka arbetet och göra dem mer delaktiga. Kunskap unskapsområdet sområdet hälsa 3 handlar om hur vi förmedlar kunskaper om den fysiska och psykosociala hälsan till eleverna. Ett framgångsrikt arbete inom kunskapsområdet är långsiktigt, ämnesövergripande och vardagsnära. Förutsättningen är att de två spåren går jämsides och att det är en kontinuerlig och långsiktigt process. Exempel på mål för verksamheten gällande hälsofrämjande arbete Vi har valt ut exempel på mål från Lgr 11 som går att koppla till det hälsofrämjande arbetet. Skolan ska sträva efter att varje elev: uvecklar en känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen. har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället. utvecklar sin förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön. kan granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden. Frågor att diskutera Vad innebär begreppet hälsa för er? Vad innebär hälsofrämjande arbete för er? Vilka samband ser ni mellan hälsa och lärande? Hur organiseras det hälsofrämjande arbetet på skolan? - Finns en gemensam vision för det hälsofrämjande arbetet? - Vilket mandat anser ni att det finns för att arbeta hälsofrämjande? - Finns det någon plan för det hälsofrämjandearbetet? - Vem eller vilka anser ni driver arbetet? - Hur arbetar ni för att öka samsynen? Vilka kompetenser finns i er verksamhet som är användbara i arbetet med den fysiska och psykosociala hälsan? Vad behöver ni utveckla? Vilka styrkor och svagheter finns det med det hälsofrämjande arbetet i verksamheten? 3 Örebro läns landsting (2010). Grundämnet, En bok med kunskap, idéer och inspiration för hälsa, lärande och utveckling i förskola och skola. Ur ett folkhälsoperspektiv.

4 Vilka möjligheter och hinder ser ni med ett framtida hälsofrämjande arbete? Vilken tillgång finns det till externt stöd i det hälsofrämjande arbetet? På vilket sätt arbetar ni hälsofrämjande i den dagliga verksamheten? - Hur arbetar ni för att främja ett gott klimat i arbetsgruppen? - Hur arbetar ni för att involvera eleverna i det hälsofrämjande arbetet? - Hur arbetar ni för att involvera föräldrarna i det hälsofrämjande arbetet? - Hur arbetar ni för att skapa goda relationer mellan personal, elever och föräldrar? - Hur arbetar ni för att främja fysisk aktivitet? Hur arbetar ni för att skapa samverkan och nätverk utanför den egna verksamheten? På vilket sätt följer ni upp och utvärderar arbetet?

5 KASAM-matrisen Matrisen 4 ska ses som ett diskussionsunderlag för att reflektera utifrån KASAM och de tre komponenterna i sitt dagliga arbete. Nedan visas ett urval av frågeställningar som med fördel användas utifrån ett verksamhets-, grupp- eller individuellt perspektiv. Hur kan vi bidra till att öka Känslan av sammanhang för barnen, oss som personal samt föräldrarna? Barnperspektiv Personalperspektiv Föräldraperspektiv Begriplighet Hanterbarhet Meningsfullhet Har barnet/barnen den Är vi tydliga i vår kommunikation till barnet/barnen? Vad behöver vi tydliggöra? Har barnet/barnen de redskap som behövs för att hantera? resurser behöver barnet/barnen för att hantera? Hur skapar vi lust och engagemang hos barnet/barnen beträffande? Hur kan vi öka känslan av sammanhang hos barnet/barnen Har du/ni som personal den Är jag/vi tydliga i vår kommunikation vad avser? Vad behöver vi tydliggöra? Har du/ni som personal de redskap som behövs för att hantera? resurser behöver jag/vi för att hantera? Hur skapar jag/vi lust och engagemang i arbetet med? Hur kan jag/ vi öka känslan av sammanhang Har föräldern/ föräldrarna den Är jag/vi tydliga i vår kommunikation med föräldrarna? Vad behöver vi tydliggöra? Har föräldern/ föräldrarna de redskap som behövs för att hantera? resurser behöver föräldern/ föräldrarna för att hantera? Hur skapar vi lust och engagemang hos föräldern/föräldrarna i arbetet med? Hur kan vi öka känslan av sammanhang hos föräldern/föräldrarna I matrisen ovan finns förslag på frågor som skulle kunna vara relevanta för er på grundskolan. Tycker ni att frågorna känns bra, använd dem och om inte så får ni komma på egna kloka frågor som kan vara till hjälp i er hälsofrämjande process. 4 Matrisen är utvecklad av Lena Naenfeldt, Folkhälsa Falkenberg, Falkenbergs kommun.