Samverkansmodell för ett hälsosamt åldrande. Suzanne Nilsson, utredare, enheten för hälsofrämjande levnadsvanor

Transkript

1 Samverkansmodell för ett hälsosamt åldrande Suzanne Nilsson, utredare, enheten för hälsofrämjande levnadsvanor

2 En åldrande befolkning - möjligheter och utmaningar för samhället Sid

3 Regeringsuppdraget Ge landsting och kommuner kunskap och inspiration om hur de tillsammans med den ideella sektorn kan bidra till att personer år ska kunna känna välbefinnande, gemenskap och ha ett aktivt och hälsosamt åldrande. Öka förutsättningarna för personer år att förbättra hälsan genom hälsocoachning och ett brett aktivitetsutbud av meningsfulla hälsofrämjande aktiviteter. Sid

4 Fokus på: Personer i tredje åldern Livsloppsperspektiv Hälsofrämjande och förebyggande strategier Samverkan Lyckade och framgångsrika aktiviteter Sid

5 Samverkansmodell för ett hälsosamt åldrande Sid

6 Fördelning uppgifter Landstingens uppgift Identifiering av försöks- och kontrollpersoner Erbjuda hälsocoachande samtal under 12 månader Tillhandahålla datainsamling Samverkan med kommun & ideell sektor Kommunernas uppgift Målgruppsanpassade mötesplatser Fadderverksamhet Erbjuda aktiviteter Medverka i utvärdering Samverkan med landsting & ideell sektor Sid

7 Utvärdering Försöksverksamheter med hälsocoacher Försöksverksamheter med mötesplatser Effektutvärdering - undersöka om samverkansmodellen bidragit till en positiv hälsoutveckling hos deltagarna Processutvärdering - ta fram de lärdomar samverkansmodellen genererat med fokus på samverkan mellan kommun, landsting och ideell sektor Sid.

8 Sid

9 Studiedesign Grupp A Grupp B Sid

10 Resultaten är likvärdiga Hälsan hos de individer som deltagit har förbättrats och effekten kvarstår även efter 18 månader. Insatsen har varit särskilt effektiv för personer med lättare depression då denna grupp hade den största förbättringen avseende hälsorelaterad livskvalitet efter 12 månader. Hälsorelaterad livskvalitet, systoliskt blodtryck, midjeomfång har förbättrats. För samtliga hälsokontrollvariabler utom HDL och blodsocker är förbättringen signifikant i grupp A. Sid.

11 Uppfattningar om hälsocoachning Över 92 % av deltagarna värderar hälsocoachningen som bra eller mycket bra när det gäller stöd till att förändra levandsvanor och vidmakthålla/förbättra hälsan. En mycket bra lösning, man får bra råd om kost och motion som man inte tänkt på tidigare. När man ser att värdena och vikten är på väg åt rätt håll blir man lycklig. Hälsocoachning är en perfekt lösning istället för medicin Har bemötts mer positivt än jag varit med om tidigare i vården Känns bra att bli bemött med respekt, vara synlig och att bli lyssnad på Sid.

12 Värdet av medicinska tester 65% bedömer värdet av medicinska testerna som mycket bra och 31% som bra när det gäller motivation till att förändra sina levnadsvanor Provsvaren har varit mer motiverande än coachningen Men just att man i god tid får veta när nästa provtagning äger rum så känner jag det som att jag tävlar mot mig själv, jag vill se resultat, det ökar motivationen Sid.

13 Försöksverksamheten ur ett deltagarperspektiv Kultur Motiverande Norsjö program Positiv Respektfull Kompetent Lyssnande Engagerad Bekräftande Snäll Varm Engagerad Personlig Media Trevlig Motions- Empatisk aktivi - teter Humoristisk Stöttande Sid 13.

14 Processutvärdering: resultat Samverkan I tre av fyra län har samverkan förbättrats Sid Sid

15 Processutvärdering: resultat Attityder och hälsofrämjande arbete Sid Sid

16 Men, sett till kostnadseffektivitet Grupp A cirka kronor per deltagare Grupp B cirka 1500 kronor per deltagare. Grupp B är en kostnadseffektiv intervention. Sid Sid

17 Tack för att ni lyssnade! gheten.se/seniorguiden/ Sid Sid