Att skapa struktur för måluppfyllelse i samverkan

Transkript

1 Att skapa struktur för måluppfyllelse i samverkan Anna Borg Skolsamordnare på KIND - Kompetenscentrum för utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar

2 KIND - Kompetenscentrum för utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar 2008: Beslut från Landstingsstyrelsen att inrätta ett kompetenscentrum 2009: Sven Bölte rekryteras från Tyskland till tjänsten som föreståndare 2010: Sven Bölte tillträde som professor i Barn- och ungdomspsykiatrisk vetenskap vid KI och föreståndare för KIND 2013: BUP-KIND startas med Steve Berggren som enhetschef KIND idag: ca 60 medarbetare, en blandning av olika professioner, kliniker och forskare

3 Forskning Utveckling Undervisning Klinik BUP- KIND

4

5

6 Kids do well, if they can Ross Green

7 Utvärdering Nytorpsmodellen - Från klassrumspraktik till forskning Anna Borg

8

9

10

11

12

13 Måluppfyllelse 2013/14 (Su-grupp) Årskurs 6-9: HT 13 81% uppnår minst betyg E VT 14 93% Åk 9 ( 3 elever) Elev 1: HT 13 Uppnår minst betyg E i samtliga VT 14 (Ökar i 9 ämnen) Elev 2: HT 13 Uppnår minst betyg E i samtliga ämnen, VT 14 (Ökar i 5 ämnen) Elev 3: HT 13 frånvarande på heltid och inga betyg VT 14: Uppnår betyg E I 5 ämnen(anpassad studiegång) Anna Borg

14

15 Nytorpsmodellen Relation Förhållningssätt Kartläggning Individens delaktighet Samverkan mellan professioner Samverkan mellan aktörer Att sätta mål

16 1. Relation

17 Mötet med Jonas

18 Anna: Jag har märkt att du inte kommer ofta på mina lektioner. Är det så? Jonas: Mm (nonchalant) Anna: Jag vill att du kommer på mina lektioner. Vet du varför du ofta struntar i att komma? Jonas: Mm (undanglidande) Anna: Jag skulle vilja att du berättade det för mig. Vill du det? Jonas: Jag gillar inte dig! (tydlig)

19 Anna: Du gillar inte mig? Jonas: Jag sa ju just det! (ännu mer tydlig) Anna: Ok. Nu förstår jag inte riktigt. En dum fråga kanske, är det viktigt? Alltså att gilla mig? Jonas: Men, jag sa väl just det eller? (irriterad) Anna: Ok. Då vet jag det. Tack för att du berättade det. Jag vet faktiskt inte vad jag ska säga. Är det ok att jag får tänka över det här ett tag och att vi pratar igen, efter det? Jonas: Mm (vill därifrån)

20 Anna: Jo, du berättade sist att du inte gillade mig. Jag har tänkt på det där en hel del men jag fattar fortfarande inte. Vad är det du inte gillar? Jonas: Dig, har jag ju sagt! (påtagligt irriterad) Anna: Det här låter kanske dumt men, är det viktigt för dig att gilla mig för att komma till mina lektioner? Jonas: Ja, men se. Du är ju knäpp i huvet! (skrattar)

21 Anna: Ok, ja så kanske det är men jag är faktiskt intresserad av vad du menar. Annars skulle jag väl inte utsätta mig för det här samtalet med dig så här ofta? Jonas: Du bara kör ditt race. Du gillar det du gör och du var säkert en sån där pluggis i skolan som gjorde allt som lärarna sa bara för att de sa det... Anna: Mm (igenkännande) Jonas: Men så funkar det inte nu, inte för mig och inte för många andra heller. Anna: Så, berätta, hur funkar det nu då? Jonas: alltså du måste veta något om en, något viktigt... Anna: som vaddå... Jonas: Ja, det får du tänka ut själv...(jonas lämnar klassrummet och går)

22 Läraren och relationens betydelse Av 138 påverkansfaktorer som Hattie (2009) rankat som betydelsefulla berör nio av de tretton första faktorerna läraren och undervisningen. Babu, Mendro (2003) har i en studie visat att lågpresterande elever i år 4 har dubbelt så stora förutsättningar att klara test i matematik i år 7 om de har haft vad forskarna kallar effektiva lärare tre år i rad.

23 Jonas 2014

24 2. Förhållningssätt

25 Förhållningssätt Problemfokuserat förhållningssätt Lösningsfokuserat förhållningssätt Beskriver problem Konkreta mål (kort och lång sikt) Medvetenhet om tidigare bakslag Medvetenhet om tidigare Analys av problem lyckanden Förklaring till senaste försämring Analys av framsteg Synliggör brister och Förklaring till senaste förbättring misslyckanden Synliggör styrkor och tidigare Skuldbelägger de som uppfattas lyckanden som ansvariga för problemet Tack till de som uppfattas bidragit till framgång

26 Salutogent förhållningssätt Förväntningar från elever och lärare är däremot helt avgörande för elevernas progression

27 3. Kartläggning

28 Kartläggning Identifiera styrkor och svårigheter Balansera anpassning och utveckling Individualisera bemötande och insats. Utan spaning, ingen aning. Skola Fritid Elev Föräldrar/ vårdnads havare Anna Borg.

29 Kartläggning Färdigheter Förmågor Anpassning Utveckling Sök en balans (observera att detta är individuellt) Anpassa för att underlätta Skapa förutsättningar för att utveckla nya förmågor

30 Stress är obalans mellan krav och förmåga Levalib

31 4. Individens delaktighet

32 Individens delaktighet Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevens fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper LGR 11 En likvärdig utbildning

33

34 5. Samverkan mellan professioner

35 Skollagen betonar samspelet Vetenskap Beprövad erfarenhet Pedagoger behöver möta kunskaper inom det psykologiska, sociala och det medicinska fältet I syfte att kunna möjliggöra pedagogiska anpassningar som ger eleven optimala förutsättningar att utvecklas såväl kunskapsmässigt som socialt.

36 HT 2009 Mötet med Steve

37 Kognitiva teorier Förklaringsmodeller till olika beteenden Kognitiva teorier Mentalisering (Theory of Mind) Exekutiva funktioner Central koherens Automatisering/ Generalisering

38 Osynliga krav bakom det vardagliga skolarbetet startknapp välja vänta växla/ hålla fokus egen drivkraft impulskontroll se sammanhang uthållighet upprätthålla koncentration relatera lärandet till sig själv uttrycka egna åsikter ångestreducering motivation överblick kunna fråga avsluta förhålla sig i tid förhålla sig till andra arbetsminne självreglering Perceptionskänslighet strukturera organisera Planera Etc etc

39 6. Samverkan mellan aktörer

40

41

42 Skolexempel - samverkan Skoltaxi till skolan men buss hem Vad har läxarbete med skolan att göra? Alltid försent till skolan men går hemifrån kl 07.00?

43 Samverkans mål Realistiskt Skriftligt Omgivnings - faktorer Mål Adekvata aktörer Uppföljningar/ utvärderingar Anna Borg Elevens behov i centrum Tvärprofessionellt Elevhälsan Ansvarsbeskrivning

44 7. Att sätta mål

45 Att sätta mål - Ett sätt att synkronisera insatser på individ/grupp och organisationsnivå Individens/arbetslagets styrkor i fokus Mål (kort- och långsiktiga) Realistiskt Utmanande, möjligt men snäppet över Kommunicerat, skapa en vi-känsla Konkret (Hur? När? Var? Vad? med vem/vilka? Hur länge? Hur mycket? Sedan?) Mätbart Tidsbestämt Nedskrivet Utvärderingsbart Balans

46 Hur göra mål som berör? Vad vill du/ vi nå? Vad skulle det betyda att nå målet? Hur vet du/vi när du/vi nått det? Hur kommer vi veta när du/vi nått det? När vill du/vi nå det? Vad har hindrat dig/oss från att ha nått målet tidigare? Vad har du/vi redan idag som kommer att hjälpa dig/oss att nå målet? Hur kommer det du/vi vill nå att kunna ha effekter på andra plan? Visualisera dig/ er att nå målet.

47 Nytorpsskolan HT- 2005

48 Varför behövde mina elever stöd? 16 ämnen ämneslärarsystem grupparbeten eget arbete många klassrum läxor Inlämningsuppgifter / prov olika tider för olika deadlines elevskåp hålla schemat planering av tid under skoltid, schema planering av arbetsuppgifter organisering av arbetsuppgifter skolportaler (schoolsoft, learnpoint)

49 Till detta kommer ytterligare krav under fritiden. Hur gör barn för att klara detta? Kan vi pedagoger stötta våra elever i att klara av deras skolvardag/vardag bättre?

50 Nytorpsmodellen Individuellt strukturerad arbetsmodell Kartläggning: Tidigare utredningar, intervjuer(e,p,vh och andra viktiga relationer) Pedagogisk utredning Tidsanalys (skola-fritid) Inventering av elev/ nätverkets resurser (kartläggningen) Kort och långsiktiga mål (motivation) Elevplanering skrivs utifrån mål(veckobrev/ skrivschema) Kontinuerlig uppföljning och utvärdering via veckoplaneringen Struktur - Tydlighet - Förutsägbarhet

51 Repa/bandy Kompisar/skola Bandy Huddinge Repa Tumba Läxtid: (Pappa hemma) Kontaktperson Träffa kontaktperson

52

53 Namn: Aktör: SAMVERKANSMODELL Namn: Aktör: Förälder/rar Mentor Namn: Aktör: Lokala elevhälsan Elev Fritid Namn: Aktör: Rektor Arbetslag Namn: Aktör: Namn: Aktör:

54 SAMVERKANSMODELL Namn: Aktör: Namn: Aktör: Familj Soc Namn: Aktör: Fritid Elev NÄPO Namn: Aktör: Skola Övrigt Namn: Aktör: Namn: Aktör:

55 Träffa kontaktperson

56 Aktörsdokument Mötesplats: Närvarande: Datum: Aktör: Nuläge: Mål: När: Metod: Ansvar: Utvärdering: Aktör: Nuläge: Mål: När: Metod: Ansvar: Utvärdering: Aktör: Nuläge: Mål: När: Metod: Ansvar: Utvärdering:

57 Utvärdering av Nytorpsmodellen Djupintervjuer under 2012/13 Just nu sammanställs djupintervjuer 2014

58 Effekter föräldrar 12/13 Regelbundna läxtider uppmuntrar föräldrasamverkan och delaktighet Regelbundna och tydliga mötestider uppmuntrar samverkan och är relationsskapande Spela på bästa fot Föräldrars förväntningar i fokus snarare misstänksamhet Veckoplaneringen ger en förutsägbarhet, struktur, trygghet Tydlig ansvarsfördelning möjliggör utveckling Fokus på helhetslösningar skapar förutsättningar för samarbete

59 Effekter organisation 12/13 Stödjande miljö för lärande i och utanför klassrummet/skolan Undervisningsstrategier som bygger på elevens styrkor/förutsättningar och som kompenserar Ett sätt att tydligt uttrycka positiva förväntningar Utvecklingen är ett resultat av samsyn, samarbete kan följas av alla aktörer Redskap för att skapa förtroendefulla relationer Skapar samsyn på organisationsnivån Utvärderingsbart är användbart Dokumentation som som underlättar analys av insatser samt inför övergångar eller skolbyten

60 Elevcitat 12/13 Jag tycker att det är skitbra! Om jag har det nedskrivet så känns det självklart att jag ska göra det och då blir det av. Jag visste inte riktigt hur man gjorde en bra planering innan och hur man fick sig själv att genomföra den. Man slipper gå runt med oro i magen för att man inte ska hinna klart med allt i tid.

61 MER INFORMATION Anna Borg Skolsamordnare, KIND