Stress & Muskelsmärta. Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet

Transkript

1 Stress & Muskelsmärta Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet

2 Stress experience of mismatch between the demands put on an individual in a challenging situation and his/her ability to meet the situation by adequate responses (Siegrist, 2000) Stress kan även orsakas av brist på stimulans, t.ex. när en person saknar möjlighet att ge uttryck för sina kunskaper eller förmågor. (Frankenhauser & Johansson, 1981)

3 Stressorer

4

5 Stress är subjektiv Kognitiv värdering (appraisal) Subjektiv/personlig Primär värdering Typ av situation: Hot, förlust, skada eller utmaning Sekundär värdering Tillgängliga resurser: Utbildning, erfarenhet, hälsa, personlighet, ekonomi Konsekvenser Omvärdering

6 1. Akut stressreaktion: Kamp/flykt Syfte = Mobilisera energi för omedelbar kamp/flykt Aktivering av sympatiska nervsystemet: Utsöndring av stresshormon Ökad puls, blodtryck, häftigare andning Skärpning av den kognitiva förmågan Hämning av långsiktiga processer

7 2. Uppgivenhet: Spela död Aktiveras av parasympatiska NS Paralyserad ex. Estonia Svimningskänsla Trötthet Yrsel Muskelsvaghet Nedstämd Isolerar sig Tröstkonsumtion

8 Hur långvarig stress påverkar hälsan Direkt påverkan Genom aktivitet i vitala system: Centrala Nervsystemet Kardiovaskulära systemet Endokrina systemet Immunsystemet Indirekt påverkan Genom hälsobeteenden: Fysisk aktivitet Rökning Alkohol Mat Sömn

9 Stressrelaterade sjukdomar Allergier Hjärt-och kärlsjukdomar Metabola sjukdomar Depression Fibromyalgi med flera Liknande störningar i HPA-axeln hos personer med whiplash fibromyalgi kroniskt trötthetssyndrom posttraumatiskt stressyndrom Experimentella studier visa att EMG-aktiviteten I trapetzius ökar vid mental stress (Lundberg et al)

10 Stress & sårläkning Långsammare sårläkning i samband med Gräl med make/maka (Kiecolt-Glaser et al., 2005) I tentamenstider (Marucha et al., 1998) Lägre nivåer av proinflammatoriska cytokiner vid hög självskattad stress (Kiecolt-Glaser et al., 2002) Smärta används experimentellt för att utlösa stressreaktioner

11 Föreställningar om smärta Godartad återkommande smärta Ryggskott Godartad konstant smärta Ihållande ryggsmärta Elakartad progressiv smärta Cancersmärta Hook-hanging Jämför: Förlossningssmärta Cancersmärta

12 Smärta i rörelseorganen Livstidsprevalens: 80% Vanligaste skälet till sjukskrivning/förtidspension Vanligare med stigande ålder men även yngre drabbas Ospecifik smärta vanligast

13

14 Naturalförlopp vid akut ryggsmärta Snabb förbättring under första månaden Smärtreduktion 58% Funktionsinskränkning 58% Återgång i arbete 82% (Pengel et al., 2003)

15 Ett biopsykosocialt perspektiv

16 Att smärta påverkas av psykologiska faktorer innebär varken att patienten inbillar sig, är hypokondrisk eller malignerar Däremot ger våra tankar och känslor fysiologiska och beteendemässiga svar som påverkar smärtan

17 Föreställningar om smärta Kroppen är utsliten Någonting har gått sönder Farligt att röra sig, då kan det bli värre Jag skulle inte ha så här ont om det inte var ett allvarligt fel Små inskränkningar blir med tiden stora Risk för nedsatt kondition, funktion, muskelstyrka Självuppfyllande profetia: Skaderisken ökar! Risk att bli socialt isolerad Nedstämdhet, oro

18 Fear-avoidance model of pain

19 Vanliga föreställningar/rädslor hos ryggpatienter i primärvården. RÄDSLA (n=250) Fel rörelse kan orsaka allvarliga problem. 64% Jag skulle inte ha så här ont om det inte var ett allvarligt fel på mig. 45% UNDVIKANDE (n=226) Undvika onödiga rörelser är det säkraste sättet att förhindra smärta 51% Om jag tränar kan jag skada mig 31%

20 Förväntningar påverkas av andra Rörelserädda läkare förstärkte patientens egen rädsla och undvikande (Linton et al., 2002) Och dessa läkare förespråkade oftare passiva coping strategier, t.ex. sjukskrivning och vila (Coudeyre et al., 2006) Men en positiv rekommendation att börja arbeta igen ökade den faktiska återgången i arbete bland sjukskrivna! (Dasinger et al., 2001)

21 Acute pain Fear-avoidance: Catastrophizing Fear/anxiety Avoidance behavior Underuse Muscular insufficiency Chronicity of pain Endurance coping: Ignoring pain Positive mood Endurance behavior Overuse Muscular hyperactivity Chronicity of pain Adaptive coping: Sensory monitoring Positive distraction Flexible change (avoidance/endurance) Pain reduction (Hasenbring et al., 2008)

22 Psykologiska faktorer Bättre anpassning Hög upplevd självförmåga Funktionella bemästringsstrategier Hög motivation till förändring Hög acceptans Är relaterat till Lägre smärta Mindre psykiskt lidande Lägre fysisk funktionsnedsättning

23 Bemästringsstrategier Tankar och beteenden som avser att reducera smärtan eller dess konsekvenser: Distraktion Kognitiv omvärdering Socialt stöd Avslappning Positivt självprat Meningsskapande

24 Acceptans Problembaserad coping vid omöjliga problem ger mer ångest och frustration och ger sämre behandlingsresultat, till exempel vid KBT (McCracken & Turk, 2002) Uppleva, inte kontrollera problemet samt fortsätta önskade aktiviteter Söka ny identitet, livsmål, värderingar Acceptans kan minska psykiskt lidande (McCracken et al., 2003)

25 Rehabiliteringsgarantin Syfte: Främja evidensbaserad behandlingsåtgärder Öka tillgängligheten till sådan behandling För att därigenom förebygga eller förkorta sjukfrånvaro Målgrupp: år Icke-specifik smärtproblematik Lätt/medelsvår depression, ångest eller stressrelaterade besvär Är sjukskriven eller ligger i riskzonen

26 Vilka behandlingar har tillräcklig evidens? Smärtbesvär: Multimodal rehabilitering Psykisk ohälsa: Kognitiv beteendeterapi (KBT) Kognitiv psykoterapi (KPT) Interpersonell psykoterapi (IPT) Vilka behandlingar som ingår i rehabiliteringsgarantin kan komma att ändras i takt med att evidensläget ändras.

27 Multimodal smärtrehabilitering Behandling i team Läkare, psykolog, sjukgymnast mfl. Patienten har en aktiv roll Positiv effekt på funktion och återgång i arbete Kostnadseffektiv insats Ett genomtänkt psykologiskt förhållningssätt Vanligen gruppbehandling 6-8 veckors behandling, 2-3 dagar/vecka Samarbete med arbetsplats, FK eller AF