Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg
|
|
- Ulrika Pernilla Forsberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Utvecklingsavdelningen Fredrik Wallertz Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Nationell överenskommelse för 2013 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har för 2013 tecknat en överenskommelse om en rehabiliteringsgaranti för evidensbaserade och medicinska rehabiliteringsinsatser där det primära målet är en ökad arbetsåtergång eller att förebygga sjukskrivning. Rehabiliteringsgarantin omfattar personer i yrkesför ålder mellan år med diffus långvarig (mer än 3 månader) smärta från nacke, axlar, rygg eller generaliserad smärta som till exempel fibromyalgi med lättare eller medelsvår depression, ångest eller stressrelaterade tillstånd bedöms kunna återgå i arbete eller stanna kvar i arbete efter genomgånget rehabiliteringsprogram Det primära målet med rehabiliteringsgarantin är en ökad återgång i arbete eller att förebygga sjukskrivning, patienten behöver således inte vara sjukskriven. Även personer som studerar eller har sjukersättning omfattas. För att målet skall uppnås bör insatser inom ramen för rehabiliteringsgarantin sättas in med god selektering så att rätt patient får rätt insats i rätt tid. En viktig uppgift är att stärka patientens ställning i sjukskrivningsprocessen så att han/hon får tillgång till medicinsk behandling och rehabilitering. Vårdgarantins tidsgränser gäller I den nationella överenskommelsen har vikten av rätt insats vid rätt tid betonats. Åtgärden ska omfattas av vårdgarantins tidsgränser men målsättningen är att berörda patienter skall få behandling/rehabilitering snarast eller inom 6-8 veckor från det att sjukskrivning påbörjats. Patienter som omfattas av rehabiliteringsgarantin ska inte prioriteras före andra patienter med större vårdbehov. Prioriteringen ska göras enligt hälso- och sjukvårdslagen. Behandlingsmetoder som omfattas av rehabiliteringsgarantin är kognitiv beteendeterapi (KBT), interpersonell psykoterapi (IPT) och multimodal rehabilitering på två nivåer, MMR 1 och MMR 2. Samordningsansvaret Det är alltid den vårdcentral där patienten är listad som har samordningsansvaret för rehabiliteringen. Vårdcentralen erhåller ersättning efter genomförd behandling. Regelverk rehabgarantin 2013
2 LANDSTINGET KRONOBERG (5) För samtliga landstingsfinansierade vårdcentraler finns det möjlighet att vid behov remittera till landstingets specialistenheter och/eller de leverantörer som Landstinget Kronoberg har avtal med. Vuxenpsykiatrin och Hjärnhälsan är specialistenhet när det gäller KBT/IPT- behandling. För multimodal rehabilitering (MMR 2) är det Smärtrehab Kronoberg och Rygginstitutet i Växjö. Ersättning tillfaller specialistenheten efter genomförd behandling. Landstingsfinansierade privata vårdcentraler som inte kan erbjuda multimodal rehabilitering (MMR 1 och/eller MMR 2) och/eller KBT/IPT- behandlingar kan behandling köpas från annan vårdleverantör, som uppfyller de krav som finns i rehabiliteringsgarantin. För MMR 2 ska alltid remissbedömning göras av Smärtrehab Kronoberg. Länk till remiss: Remiss till smärtrehab Behandling som omfattas av rehabiliteringsgarantin KBT/IPTbehandling Behandling kan erbjudas patienter med lättare eller medelsvår depression, ångest eller stressrelaterade tillstånd efter det att en medicinsk bedömning och diagnostisering gjorts samt en psykologisk bedömning. Läkaren ska journalföra bedömningen i Cosmic. Behandlingen ska innehålla beteendeterapi/ kognitiv terapi i syfte att påverka tankar, känslor och beteende i positiv riktning. Den ska omfatta en serie med minst 8 samtal som kan ske enskilt eller i grupp för att ersättning ska utgå. Besöken ska registreras med vårdtjänsten Besök enligt Rehabiliteringsgarantin i Cosmic. Enligt patientjournallagen ska alla besök noga dokumenteras. Undantaget är gruppbehandling där det räcker med att första och sista besöket hos varje vårdprofession noggrant dokumenteras individuellt för varje patient. Vid teamträffar/bedömningar måste minst en av teamdeltagarna från vårdenheten noggrant dokumentera i journalen. För KBT/IPT som avslutas senare än 6 månader efter påbörjad behandling utgår ingen ersättning. Pågår behandling under huvudsemestertid kan behandlingstiden utökas till 7 månader, till exempel på grund av behandlarens semester. Detta ska meddelas/konsulteras vid inrapportering för godkännande. För att få ersättningen inom ramen för rehabiliteringsgarantin krävs att utredning och behandling genomförs av legitimerad psykolog/psykoterapeut med KBT eller IPT- inriktning legitimerad psykolog/terapeut med annan inriktning men med kompetens att arbeta med KBT- metoder eller IPT behandlare som har annan adekvat grundutbildning som till exempel socionom, sjuksköterska, sjukgymnast, arbetsterapeut, läkare eller pedagog med påbyggnadsutbildning i KBT eller IPT motsvarande en steg 1-utbildning. Multimodal rehabilitering
3 LANDSTINGET KRONOBERG (5) Behandlingen kan erbjudas patienter med långvarig eller intermittent smärta (mer än 3 månader) från nacke, axlar, rygg eller generaliserad smärta som till exempel fibromyalgi. Patienter med smärta i huvudsak på grund av sjukdomstillstånden osteoartros eller rheumatoid artrit eller annan artrit ingår inte i rehabiliteringsgarantin. Den multimodala rehabiliteringen används i situationer med förhållandevis stora och komplexa behov och där arbetsåtergång eller förebyggande av sjukskrivning bedöms rimlig/trolig. Den multimodala rehabiliteringen innebär ett antal välplanerade och synkroniserade åtgärder under en längre tid, vilket förutsätter att personalen arbetar i ett integrerat team, är tränade att arbeta i nära samarbete med patienten och i nära samarbete med andra aktörer. Utredning ska göras innan multimodal rehabilitering En omfattande individuell utredning och bedömning ska göras (vanligtvis i primärvården) för att utröna om och vilken behandling/rehabilitering patienten är i behov av. Detta innebär bland annat att en strukturerad anamnes har tagits upp, att andra allvarliga tillstånd som skulle kunna vara orsak till smärttillståndet (till exempel cancer) har uteslutits, att screening för sociala riskfaktorer har gjorts, att patientens förväntningar och beredskap för förändring har kartlagts och att en grundläggande funktions- och aktivitetsutredning har gjorts. Bedömning och utredning ska journalföras av varje profession ( läkare, sjukgymnast, arbetsterapeut och vid behov även psykosocialresurs, psykolog/psykoterapeut) i Cosmic samt en samlad teambedömning. Om misstanke finns eller bedömning görs att patienten är i behov av MMR 2 ska alltid en strukturerad psykologiska utredning genomföras och journalföras. Om patienten efter detta bedöms vara aktuell för multimodal rehabilitering ska teamet tillsammans med patienten upprätta en rehabiliteringsplan. För utredning som leder till MMR 1 eller MMR 2 utgår en ersättning om kronor till utredande enhet. För utredning som leder till annan behandling utgår ingen ersättning. MMR 1 Indikationer för MMR 1 finns om patientens problematik bedöms som komplex, det vill säga om patienten har låga eller måttliga nivåer av negativ affekt och smärta eller om hans/hennes förmåga att utföra nödvändiga vardagsaktiviteter har påverkats i måttlig omfattning. För MMR 1 ska teamen bestå av sjukgymnast, arbetsterapeut, psykosocial resurs/motsvarande och medverkan från läkare. Någon i teamet ska ha KBT steg 1. MMR 2 Indikationer för MMR 2 finns om patientens problematik bedöms som mycket komplex, det vill säga har starkt förhöjda nivåer av negativ affekt och/eller smärta eller om hans/hennes förmåga att utföra nödvändiga vardagsaktiviteter har påverkats i hög omfattning. För vidare vägledning för indikationer för MMR 1 respektive MMR 2, se: Indikation för multimodal rehabilitering vid långvarig smärta
4 LANDSTINGET KRONOBERG (5) För MMR 2 krävs att sjukgymnast, arbetsterapeut, psykolog, kurator/socionom och läkare ingår i teamet. Läkaren ska ha specialistkompetens i rehabiliteringsmedicin eller annan specialitet med tilläggsspecialiteten smärtlindring alternativt förvärvat motsvarande kompetens, som bedöms som likvärdig, genom mångårig arbetslivserfarenhet. Någon i teamet ska ha KBT steg 1. Det är önskvärt att någon i teamet har KBT steg 2. Om patienten efter den breda utredningen bedöms behöva MMR 1 är det den vårdcentral där patienten är listad som ska erbjuda MMR 1. Om patienten efter den breda utredningen bedöms behöva MMR 2 eller om det är osäkert om patienten ska ha MMR 1 eller MMR 2 ska remiss ställas till smärtrehab Kronoberg för remissbedömning. Smärtrehab Kronoberg bedömer sedan om patienten ska erbjudas MMR 1, MMR 2 eller annan behandling. Behandlingen ska omfattas av välplanerade och synkroniserade åtgärder i form av genomtänkt psykologiskt förhållningssätt fysisk träning och gradvis ökad fysisk aktivitet undervisning om smärta, dess konsekvenser och hanteringsstrategier åtgärder för att stärka den drabbade individens handlingskraft och ansvarstagande genom exempelvis hem- och tillämpningsuppgifter planering för framtiden och arbetsåtergång, till exempel via kontakt med arbetsgivaren, företagshälsovård, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, etc. Behandlingen ska ske med tillräcklig intensitet, det vill säga 2-3 dagar/vecka i 6-8 veckor (det vill säga minst 12 besök/behandlingstillfällen utöver utredningsbesök och slutbedömning). Varje dag ska omfatta minst 4 timmar. Vid undantag, sjukdom och dylikt, kan ett eller två av de 12 planerade besöken/behandlingarna ersättas med individuell behandling för att uppnå 12 behandlingstillfällen. Detta ska meddelas/konsulteras vid inrapportering för godkännande. Besök och åtgärder ska registreras med vårdtjänsten Besök enligt rehabiliteringsgarantin i Cosmic och varje professions bedömning ska journalföras. Förbedömning och slutbedömning ska dokumenteras av ansvarig läkare. För att en verksamhet (vårdenhet/vårdcentral) ska bedriva MMR är det eftersträvansvärt att enheten behandlar minst 20 patienter per år för att upprätthålla en hög kunskapsnivå i MMR-teamet. För att få tillräckligt många patienter kan flera vårdcentraler samarbeta och tillsammans etablera ett team för multimodal rehabilitering. Stickprovskontroller/kvalitetsgranskning av utredningar och behandlingar kommer att genomföras för att kontrollera att kraven i regelverket efterlevs. Om det finns avvikelser från regelverket kommer återkrav av utbetald ersättning att göras.
5 LANDSTINGET KRONOBERG (5) För KBT/IPT och multimodal rehabilitering som avslutas senare än 6 månader efter påbörjad behandling utgår ingen ersättning om inte synnerliga skäl finns (se ovan). Ersättning till vårdenheterna Ersättning utbetalas efter avslutad utredning/behandling. Utredning som leder till MMR ersätts med kronor Multimodal rehabilitering (MMR 1) ersätts med kronor Multimodal rehabilitering (MMR 2) ersätts med kronor Kognitiv beteendeterapi (KBT) eller interpersonell psykoterapi (IPT) ersätts med kronor. Ersättning kan inte fås för fler behandlingsperioder i rad för samma patient. Detta på grund av att behandlingen ska vara planerad och ingå i en behandlingsserie som är tillräckligt omfattande. I undantagsfall kan en patient behöva ytterligare en behandlingsserie under samma år. För att det ska godkännas ska en rimlig tid finnas mellan behandlingsinsatserna. Ersättning utgår inte om patienten avbrutit sin behandling och sen påbörjar den igen. Om patienten återigen påbörjar sin behandling räknas de båda behandlingsserierna som en och ersättning utgår endast för en behandlingsserie. Redovisning För KBT/IPT-behandling krävs ett intyg som vidimerar behandlarens utbildning. Detta ska skickas in innan behandling påbörjas. Avslutad behandling ska redovisas kvartalsvis i respektive enhets Excel-fil, som ligger under: \\ltp\ltgem för att ersättning ska kunna utbetalas. Samtliga fält ska vara ifyllda. Vid multimodal rehabilitering krävs en beskrivning av programmets innehåll, omfattning och de kompetenser som ingår i teamet (ska vara namngivet). Programmet och dess kompetenskrav ska vara godkänt enligt ovanstående kriterier innan behandling påbörjas. Avslutad utredning/behandling ska redovisas i respektive enhets Excel-fil, som ligger under: \\ltp\ltgem för att ersättning ska kunna utbetalas. För utredning är det två fält som ska ifyllas för att ersättning ska kunna utbetalas. För behandling ska samtliga fält vara ifyllda för att ersättning ska kunna utbetalas. Intyg, program och kompetenser skickas till Fredrik Wallertz Emil Lindells Väg Växjö Telefon: Mobil:
Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg
Utvecklingsavdelningen 2012-01-01 Fredrik Wallertz Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Nationell överenskommelse för 2012 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merRehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011
Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...
Läs mer2014 Information om rehabiliteringsgarantin till vårdgivare
1 2014-01-13 Landstingets ledningskontor Hälso- och sjukvårdsavdelningen Tel 018-611 33 92 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2014-02-10 2014 Information om rehabiliteringsgarantin till vårdgivare 1. Rehabiliteringsgarantin
Läs merRehabiliteringsgarantin 2013
1 2012-12-28 Landstingets ledningskontor Hälso- och sjukvårdsavdelningen Tel 018-611 33 92 Detta dokument kan komma att justeras efter hälso- och sjukvårdsstyrelsens möte 11 februari 2013. Rehabiliteringsgarantin
Läs merFrågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2012
2011-12-22 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom, Annie Hansen Falkdal Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2012 1. Vad är intentionerna med rehabiliteringsgarantin? Det primära målet med rehabiliteringsgarantin
Läs merREHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2014
1 (4) HSD-A 13-2014 Datum 2014-02-19 Diarienummer RS 1938-2013 Hälso- och sjukvårdsavdelningen REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2014 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting har den 13
Läs merREHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER Regionala medicinska riktlinjer 1 (4) Datum Diarienummer HS
1 (4) Datum 2015-03-10 Diarienummer HS 126-2015 HSD-A 12-2015 Hälso- och sjukvårdsavdelningen REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2015 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) tecknade
Läs merFrågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2013
2012-12-13 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom, Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2013 1. Vad är intentionerna med rehabiliteringsgarantin? Det primära målet med rehabiliteringsgarantin
Läs merREHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011
Sida 1(6) Datum 2011-02-09 Diarienummer RSK 868-2010 BESLUTAD HSU 2011-02-23 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare Christina Möller/A-S Bäck REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Socialdepartementet
Läs merFrågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2014
2013-12-10 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom, Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2014 1. Vad är intentionerna med rehabiliteringsgarantin? Det primära målet med rehabiliteringsgarantin
Läs merUtdrag. Godkännande av en överenskommelse om rehabiliteringsgarantin för 2011
Utdrag Protokoll III:6 vid regeringssammanträde 2010-12-22 S2010/9122/SF Socialdepartementet Godkännande av en överenskommelse om rehabiliteringsgarantin för 2011 1 bilaga Regeringens beslut Regeringen
Läs merRehabiliteringsgarantin
Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig
Läs merRehabiliteringsgarantin 2016 = En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess, villkor 4
1 2016-01-13 Hälso- och sjukvårdsavdelningen birgitta.pleijel@lul.se, tel 018-611 33 92 Strateg Rehabiliteringsgarantin 2016 = En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess,
Läs merEn kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings - och rehabiliteringsprocess Multimodal rehabilitering ( M M R) för patienter med långvarig smärta
Beslutad av: hälso - och sjukvårdsdirektör Ann Söderström Diarienummer: HS 2017-00534 - 14 Giltighet: från 2018-01 - 01-2018 - 12-31 Riktlinje En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings - och rehabiliteringsprocess
Läs merKriterier och förslag till arbetsgång för KBTinriktad behandling av lättare/medelsvåra psykiska besvär enligt Rehabiliteringsgarantin
1 (5) Datum 2014-01-07 Kriterier och förslag till arbetsgång för KBTinriktad behandling av lättare/medelsvåra psykiska besvär enligt Rehabiliteringsgarantin Inledning En stor del av sjukskrivningarna framförallt
Läs merFrågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2015
2014-12-08 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom, Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2015 1. Vad är intentionerna med rehabiliteringsgarantin? Det primära målet med rehabiliteringsgarantin
Läs merRehabiliteringsgaranti i Västerbotten
Rehabiliteringsgaranti i Västerbotten Information och anvisningar 2010-02-15 Foto: Tommy Henfridsson Innehåll Sid INFORMATION Bakgrund till rehabiliteringsgarantin 2 För vem gäller rehabiliteringsgarantin?
Läs merRehabiliteringsgaranti förstärkt och tidigt insatt rehabilitering för patienter med vanliga sjukskrivningsdiagnoser
LANDSTINGET I VÄRMLAND IMPLEMENTERINGSPLAN 1.0 Per-Åke Andersson, processledare Mats Johanson, utredningssekreterare 2009-02-26 LK/081288 Rehabiliteringsgaranti förstärkt och tidigt insatt rehabilitering
Läs merAnna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet
Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Hur såg landstinges arbete ut med sjukskrivningar 2005? - Det var stora skillnader i länen när det gäller längden och antal personer som var sjukskrivna
Läs merRehabiliteringsgarantin 2015 Information om kriterier till vårdgivare
1 2014-12-29 Dnr HSS 2013-0012 Hälso- och sjukvårdsavdelningen birgitta.pleijel@lul.se, tel 018-611 33 92 Strateg Hälso- och sjukvårdsstyrelsen fattade beslut om att nedan kriterier 2015-02-12. Villkoren
Läs merRehabiliteringsgarantin Landstinget Gävleborg 2012
Diarienr: Ej tillämpligt 1(15) Dokument ID: 09-33398 Fastställandedatum: 2012-05-21 Giltigt t.o.m.: 2013-05-21 Upprättare: Maria A Johansson Fastställare: Kerstin Hallonqvist Rehabiliteringsgarantin Landstinget
Läs merÖverenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om rehabiliteringsgaranti
Sveriges Kommuner och Landsting 000035 STYRELSENS BESLUT NR 16 2010-12-17 Vårtdnr 10/0445 Avdelningen för vård och omsorg Anna ÖStbom Landstingsstyrelsema, regionstyrelserna i Västra Götaland och Skåne
Läs merMultimodal rehabilitering (MMR) för patienter med långvarig smärta
Beslutad av: hälso- och sjukvårdsdirektör Ann Söderström Diarienummer: HS 2019-00252-1 Giltighet: från 2019-01-01-2019-12-31 Riktlinje En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess
Läs merI detta ärende föreslås att Stockholms läns landsting ansluter sig till statens satsning på en rehabiliteringsgaranti.
Handläggare: Elisabet Erwall Birgitta Hjelte Gustav Ohlén 1 (4) HSN 2009-02-16 P 10 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2009-01-19 HSN 0901-0035 Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om en rehabiliteringsgaranti
Läs merRehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?
Rehabiliteringsgarantin 2013 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering för att återgå i arbete Rehabiliteringsgarantin ökar tillgången på KBTbehandlingar och multimodal rehabilitering
Läs merVillkor, redovisningar och utbetalningar inom villkor och (7) Se bilaga Se bilaga 1. 3
Datum Vår beteckning 2018-05-30 Dnr 013664-2017 1 (7) Återrapportering av uppdrag i regleringsbrev Villkor 3 inom överenskommelsen En effektiv och kvalitetssäker sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess
Läs merÄrendets beredning Ärendet har beretts i Programberedningen för äldre och multisjuka.
HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-11-13 p 10 1 (5) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Anne-Marie Norén Förslag att införa vårdval för patienter med långvarig smärta och psykisk ohälsa samt införande
Läs merRehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?
Rehabiliteringsgarantin 2011 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering som sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp
Läs merMultimodal rehabilitering, MMR2, enligt rehabiliteringsgarantin Charlotte Lövblom RS 2015/596
Förfrågningsunderlag 2015-05-29 Upphandlande organisation Upphandling Gävleborgs läns landsting Multimodal rehabilitering, MMR2, enligt rehabiliteringsgarantin Charlotte Lövblom RS 2015/596 Sista anbudsdag:
Läs merÄndra till startrubrik
Ändra till startrubrik En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocess Överenskommelse 2016 Syftet En överenskommelse mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och regeringen,
Läs merTILLÄGGSAVTAL REHABILITERING VID LÅNGVARIG OSPECIFIK SMÄRTA
HSN xxxx-xxxx Sid 1 (9) 1.1 Mellan Stockholms läns landsting, organisationsnummer 232100-0016, genom och xxx organisationsnummer xxxxxx-xxxx har slutits följande Definitioner TILLÄGGSAVTAL REHABILITERING
Läs merFrågor och svar om överenskommelsen sjukskrivning och rehabilitering 2016
1 (14) 2015-12-16 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom Frågor och svar om överenskommelsen sjukskrivning och rehabilitering 2016 4. Insatser för lindrig och medelsvår psykisk ohälsa och långvarig
Läs merRehabiliteringsgarantin 2012
Rehabiliteringsgarantin 2012 ERFARENHETER OCH RESULTAT Rehabiliteringsgarantin 2012 1 Rehabiliteringsgarantin 2012 2 Förord För att stödja personer att återgå i arbete eller att förebygga en sjukskrivning
Läs mer1 (5) Vår beteckning
Datum Vår beteckning 2019-05-17 002687-2018 1 (5) Återrapportering av uppdrag i regleringsbrev: villkor 3 2018 inom överenskommelsen En effektiv och kvalitetssäker sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess
Läs merEn processutvärdering av multimodala team inom ramen för rehabiliteringsgarantin
En processutvärdering av multimodala team inom ramen för rehabiliteringsgarantin Irene Jensen, professor och uppdragsansvarig Therese Hellman, med dr och projektledare Gunnar Bergström, docent Hanna Bonnevier,
Läs merRehabiliteringsgarantin 2014 ERFARENHETER OCH RESULTAT
ERFARENHETER OCH RESULTAT 1 Förord För att stödja personer att återgå i arbete eller förebygga en sjukskrivning tecknade Sveriges Kommuner och Landsting en överenskommelse med regeringen 2008 angående
Läs mer1 (7) Se bilaga Se bilaga 1.
1 (7) Återrapportering av uppdrag i regleringsbrev Villkor 3 inom överenskommelsen En effektiv och kvalitetssäker sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess 2017-2018 Försäkringskassan ska enligt uppdrag
Läs merChristina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE
Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE 2014-11-03 Landstingsstyrelsen 1(1) Referens Diarienummer 140072 Utredningsuppdrag 14/10 - Utredning angående möjligheten att teckna avtal med verksamheter
Läs merUtdrag. Godkännande av en överenskommelse om rehabiliteringsgaranti för 2014
Socialdepartementet Utdrag Protokoll III:6 vid regeringssammanträde 2013-12-12 S2012/8977/SF S2013/6233/SF S2013/8167/SF S2013/8820/SF Godkännande av en överenskommelse om rehabiliteringsgaranti för 2014
Läs merTidig och samordnad rehabilitering Årsrapport 2009
Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN Tidig och samordnad rehabilitering Årsrapport 2009 1. VERKSAMHETENS UPPDRAG
Läs merUtvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling. Redovisning av utbetalda medel till landstingen
Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling Redovisning av utbetalda medel till landstingen Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier
Läs merRehabiliteringsgarantin - länsgemensam rutin hälso- och sjukvård
Diarienr: Ej tillämpligt 1(16) Dokument ID: 09-33398 Fastställandedatum: 2014-05-12 Giltigt t.o.m.: 2015-05-12 Upprättare: Annchristin Johansson Fastställare: Berit Fredriksson Rehabiliteringsgarantin
Läs merc) Vilken påverkan har teamet, dess arbetssätt, sammansättning, egenskaper och samarbete för effekten av MMR när det gäller att minska sjukfrånvaro?
Sammanfattning Överenskommelsen om en rehabiliteringsgaranti undertecknades av representanter från Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) första gången i december 2008. Syftet med
Läs mer1. Namn på arbetsplats: 2. Namn på arbetsgivare: 3. Vilken ackrediteringsnivå hade teamet år 2013?
1 1. Namn på arbetsplats: 2. Namn på arbetsgivare: 3. Vilken ackrediteringsnivå hade teamet år 2013? MMR1 MMR2 4. Uppskattningsvis, hur många patienter inom rehabiliteringsgarantin genomgick rehabilitering
Läs merKommunikation med arbetsgivare/af
Kommunikation med arbetsgivare/af 1 Överenskommelser mellan staten och SKL 2006 Sjukskrivningsmiljarden en överenskommelse mellan staten och SKL för att stimulera landstingen till att ge sjukskrivningsfrågorna
Läs merRehabiliteringsgarantin RESULTAT 2010
Rehabiliteringsgarantin RESULTAT 2010 1 Förord För att stödja personer att återgå i arbete eller för att förebygga en sjukskrivning i de fall där sjukskrivning är det vanligaste tecknade Sveriges Kommuner
Läs merNationella överenskommelser En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsoch. rehabiliteringsprocess
Styrande måldokument Överenskommelse Sida 1 (6) Nationella överenskommelser 2019 - En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocess Sida 2 (6) Bakgrund Regeringen och SKL har ingått
Läs merVillkor 3 Insatser för lindrig och medelsvår psykisk ohälsa och långvarig smärta
2016-12-16 1 (12) Avdelningen för Vård och omsorg Anna Östbom Frågor och svar Villkor 3 Insatser för lindrig och medelsvår psykisk ohälsa och långvarig smärta 1. Varför ges medel på området insatser för
Läs merRehabiliteringsgarantin 2013
Rehabiliteringsgarantin 2013 ERFARENHETER OCH RESULTAT EFTER TVÅ FÖRSTA KVARTALEN Rehabiliteringsgarantin 2013 1 Förord För att stödja personer att återgå i arbete eller förebygga en sjukskrivning tecknade
Läs merRehabiliteringsgarantin 2014 ERFARENHETER OCH RESULTAT
ERFARENHETER OCH RESULTAT 1 2 Förord För att stödja personer att återgå i arbete eller förebygga en sjukskrivning tecknade Sveriges Kommuner och Landsting en överenskommelse med regeringen 2008 angående
Läs merYttrande över Bättre samverkan Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring
Landstingsstyrelsens förvaltning Övergripande Vårdfrågor Produktionssamordning 1 (6) Handläggare: Britt Arrelöv Landstingsstyrelsen Yttrande över Bättre samverkan Några frågor kring samspelet mellan sjukvård
Läs merTidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen. Bedömning/behandling vårdgivare. Information om medicinska förutsättningar för arbete
Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen Söker vård Triagering Bedömning/behandling vårdgivare Rehabplan Kontakt med arbetsgivaren/fk/ AF/socialtjänsten Rehabkoordinator/ rehabkoordinering
Läs merProjektet Bra Sjukskrivning
Projektet Bra Sjukskrivning Miljarden Stimulansmedel från Staten för att minska ohälsotalen ersättning årsvis med olika krav på åtgärder. Rehabgarantin. Riktade insatser mot två stora sjukdomsgrupper:
Läs merRehabiliteringsgarantin 2011 RESULTAT 2011
Rehabiliteringsgarantin 2011 RESULTAT 2011 1 Förord För att stödja personer att återgå i arbete eller att förebygga en sjukskrivning tecknade Sveriges Kommuner och Landsting en överenskommelse med regeringen
Läs merRehabiliteringsgarantin 2013
Rehabiliteringsgarantin 2013 ERFARENHETER OCH RESULTAT Rehabiliteringsgarantin 2013 1 Förord För att stödja personer att återgå i arbete eller förebygga en sjukskrivning tecknade Sveriges Kommuner och
Läs merGOTLANDS HSN 2009/326 1(6) KOMMUN 30 november 2009
GOTLANDS HSN 2009/326 1(6) Förslag till beslut - införande av ett centralt smärtrehabteam på Gotland Förslag till beslut - införande av ett centralt smärtrehabteam på Gotland...1 Bakgrund 2 Beräknad kostnad
Läs merRehabiliteringsgarantin, MMR2 Före- och eftermätningar utifrån EQ5-D Självskattningsformulär
Rehabiliteringsgarantin, MMR2 Före- och eftermätningar utifrån EQ5-D Självskattningsformulär Av: Kristin Eidhagen 2016-01-18 Dokumentet innehåller utvärdering på inkommande remisser på patienter som blivit
Läs merUtbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare
Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare 2017-01-26 Schema för dagen: 08:30 Inledning 08:45 Regionens arbete med sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen, rehabkoordinatorns roll 09:15 FIKA 09:35
Läs merVarför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?
Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den
Läs merSjukskrivningsprocessen och rehabkoordinering
Sjukskrivningsprocessen och rehabkoordinering Caroline Grahn caroline.grahn@rjl.se Processledare för sjukskrivning och rehabilitering 2018-05-09 1 2018-05-02 fproce P Vad har vi för utmaningar? Jönköpings
Läs merRehabiliteringskoordinering. Anna Östbom Ann-britt Ekvall
Rehabiliteringskoordinering Anna Östbom Anna.ostbom@skl.se Ann-britt Ekvall ann-britt.ekvall@skl.se Överenskommelser mellan staten och SKL 2006 Första Sjukskrivningsmiljarden 2008 Tillkom Rehabiliteringsgarantin
Läs merRehabiliteringsgarantin, MMR2 Före- och eftermätningar utifrån EQ5-D Självskattningsformulär
Rehabiliteringsgarantin, MMR2 Före- och eftermätningar utifrån EQ5-D Självskattningsformulär Av: Kristin Eidhagen 2015-01-08 Dokumentet innehåller utvärdering på inkommande remisser på patienter som blivit
Läs merRehabiliteringsgarantin
Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TVÅ FÖRSTA KVARTALEN 2012 Rehabiliteringsgarantin 1 Rehabiliteringsgarantin 2 Förord För att stödja personer att återgå i arbete eller att förebygga sjukskrivning
Läs merLångvarig smärta och utmattning. likheter och olikheter vid rehabilitering
Långvarig smärta och utmattning likheter och olikheter vid rehabilitering Doc. Carl Molander, 2017 Sjukvårdspanoramat förändras ska Rehabiliteringsmedicin göra en insats? Klassiska uppdrag inom rehabiliteringsmedicin:
Läs merEn förändring av förordningen (SFS 2009:1423) samt ändrade riktlinjer vid sjukskrivning och komplettering av rehabiliteringsgarantin.
2013-06-19 En förändring av förordningen (SFS 2009:1423) samt ändrade riktlinjer vid sjukskrivning och komplettering av rehabiliteringsgarantin. (Detta dokument, 2013-06-19, innehåller smärre modifieringar
Läs merUtbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare
Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare Schema för dagen: Tid Program 08:30 Inledning 08:45 Regionens arbete med sjukskrivnings- och rehabprocessen 09:15 Fika 09:35 Försäkringsinformation och samverkan
Läs merGrön rehabilitering. Pilotverksamhet på Tenhults naturbruksgymnasium och Stora Segerstad och Värnamo naturbruksgymnasium
Grön rehabilitering Pilotverksamhet på Tenhults naturbruksgymnasium och Stora Segerstad och Värnamo naturbruksgymnasium Typ av sjukskrivningar 50% Mer än hälften av de som är sjukskrivna lider av långvarig
Läs merAnvisningar. tillkommande ersättning. En kvalitetssäker och effektiv. sjukskrivnings- och. rehabiliteringsprocess. Styrelsen för Kungälvs sjukhus
Anvisningar tillkommande ersättning 2018 Dnr HS 2017-00534-8 Anvisningar tillkommande ersättning En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess 2018 Styrelsen för Kungälvs sjukhus
Läs merRehabiliteringsgarantin 2011 RESULTAT FRÅN FÖRSTA KVARTALET 2011
Rehabiliteringsgarantin 2011 RESULTAT FRÅN FÖRSTA KVARTALET 2011 1 Stockholm i maj 2011 På uppdrag av Avdelningen för vård och omsorg, Annie Hansen Falkdal, Landstinget Västerbotten 2 Innehåll Sammanfattning...
Läs merProjekt Multimodal Rehabilitering - MMR 2
Projekt Multimodal Rehabilitering - MMR 2 Eleanor Petitt & Lena Connysson Rehabiliteringsmedicinska kliniken Jönköping Länsklinik Ackreditering CARF Team Hjärna, Team Spinal, Team Soma, Team Smärta Vårdavdelning,
Läs merFörslag till förfrågningsunderlag enligt lagen om valfrihetssystem för rehabilitering vid långvarig
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-01-27 1 (5) HSN 1211-1348 Handläggare: Anne-Marie Norén Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-03-04, p 3 Förslag till förfrågningsunderlag enligt lagen
Läs merRehabkoordinering. 2 december. Ann-Britt Ekvall Åsa Sturesson Johansson Region Skåne
Rehabkoordinering 2 december Ann-Britt Ekvall ann-britt.ekvall@skl.se Åsa Sturesson Johansson Region Skåne Asa.sturesson-johansson@skane.se 1 Bakgrund 2006 Sjukskrivningsmiljarden en överenskommelse mellan
Läs merNationell överenskommelse En effektiv, kvalitetssäker sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess
Styrande måldokument Överenskommelse Sida 1 (5) Nationell överenskommelse 2018 - En effektiv, kvalitetssäker sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess Sida 2 (5) Bakgrund Regeringen och SKL har ingått
Läs merregionvastmanland.se Smärtrehab Västmanland
Smärtrehab Västmanland Vilka är vi? Vi är en specialistklinik för utredning och för rehabilitering av långvarig smärta. Vi tar emot patienter i arbetsför ålder med långvarig smärta, där annan allvarlig
Läs mer1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?
2016-12-16 1 (5) Avdelningen för Vård och omsorg Anna Östbom Frågor och svar Villkor 2 Funktion för koordinering 1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?
Läs merRehabiliteringsgarantin 2009-2010 ERFARENHETER 2009 OCH RESULTAT FRÅN FÖRSTA HALVÅRET 2010
Rehabiliteringsgarantin 2009-2010 ERFARENHETER 2009 OCH RESULTAT FRÅN FÖRSTA HALVÅRET 2010 1 Stockholm i september 2010 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom 2 Innehåll Sammanfattning... 5 Bakgrund...
Läs merAnvisningar. tillkommande ersättning. En kvalitetssäker och effektiv. sjukskrivningsprocess. Styrelsen för NU-sjukvården. Dnr HS
Anvisningar tillkommande ersättning 2018 Dnr HS 2017-00534-9 Anvisningar tillkommande ersättning En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess 2018 Styrelsen för NU-sjukvården 1. Anvisningar tillkommande
Läs merYttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49
1(5) Dnr 09-0406 /DE 2009-09-18 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Hörselskadades Riksförbund Box 6605, 113 84 Stockholm besöksadress: Gävlegatan 16 tel: +46 (0)8 457 55 00 texttel: +46 (0)8 457 55 01
Läs mer20100601 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med långvariga ickemaligna smärttillstånd i Kronobergs län
20100601 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med långvariga ickemaligna smärttillstånd i Kronobergs län Inledning Processens syfte Att för patienter med långvariga icke-maligna smärttillstånd i
Läs merFörlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad psykisk ohälsa
HSN 2010-01-26 P 16 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2009-12-01 Handläggare: Elisabet Erwall Gunnel Andersson Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad
Läs merBilaga Avtal mellan Stockholms läns landsting och Försäkringskassan i Stockholms län om gemensamt åtagande rörande rehabiliteringsgaranti.
Bilaga 2004-12-16 Avtal mellan Stockholms läns landsting och Försäkringskassan i Stockholms län om gemensamt åtagande rörande rehabiliteringsgaranti. Uppdraget Styrgruppen för Rehabiliteringsgarantiprojektet
Läs merAnvisningar. tillkommande ersättning. En kvalitetssäker och effektiv. sjukskrivnings- och. rehabiliteringsprocess. Styrelsen för Sahlgrenska
Anvisningar tillkommande ersättning 2018 Dnr HS 2017-00534-11 Anvisningar tillkommande ersättning En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess 2018 Styrelsen för Sahlgrenska
Läs merNaturliga Experiment en underskattad möjlighet I medicinsk registerforskning
Bättre Kvalitetsregisterforskning Nationella kvalitetsregister Arlanda 26 maj 2015 Naturliga Experiment en underskattad möjlighet I medicinsk registerforskning Per Johansson Uppsala universitet (Statistik
Läs merMultimodal smärtrehabilitering
Smärtenheten NU-sjukvården 2018-03-12 Multimodal smärtrehabilitering Smärtenheten, NU-sjukvården 2 Om multimodal rehabilitering Smärtenheten på Uddevalla sjukhus bedriver multimodal rehabilitering som
Läs merSjukvårdens sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocess
Rapport från arbetet i sjukskrivningsnätverket Sjukvårdens sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocess Stockholms läns landsting HSN-förvaltningen, augusti 2010 Box 6909, 102 39 Stockholm www.uppdragsguiden.sll.se/ogatpasjukskrivning
Läs merRehabiliteringsgaranti. Kunskapsunderlag om psykiska diagnoser och smärta
Rehabiliteringsgaranti Kunskapsunderlag om psykiska diagnoser och smärta Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm. Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00 Fax 08-452 70 50 info@skl.se www.skl.se Upplysningar
Läs merREHSAM. REHSAM forskningsprogram
REHSAM Ett forskningsprogram som ska hitta de bästa metoderna för att behålla och få tillbaka arbetskapaciteten hos människor som till exempel drabbats av psykisk ohälsa eller långvarig smärta. Vi som
Läs merFast vårdkontakt vid somatisk vård
Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Vård i livets slut Faktaägare: Pär Lindgren, chefläkare Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, hälso- och sjukvårdsdirektör Revisions nr: 1 Gäller för: Region Kronoberg
Läs merUtlysning av REHSAM, ett forskningsprogram inom ramen för rehabiliteringsgarantin. Inbjudan
Utlysning av REHSAM, ett forskningsprogram inom ramen för rehabiliteringsgarantin. Inbjudan REHSAM är ett forskningsprogram för bättre och effektivare rehabilitering inom ramen för rehabiliteringsgarantin,
Läs merUtbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare
Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare Schema för dagen: Tid Program 08:30 Inledning 08:45 Regionens arbete med sjukskrivnings- och rehabprocessen 09:15 Fika 09:35 Försäkringsinformation och samverkan
Läs merSjukskrivningsprocessen och rehabkoordinering
Sjukskrivningsprocessen och rehabkoordinering Caroline Grahn caroline.grahn@rjl.se Processledare för sjukskrivning och rehabilitering 2018-05-03 1 2018-05-02 fproce P Vad har vi för utmaningar? Jönköpings
Läs merTidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen
Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen Söker vård Triagering Bedömning/behandling vårdgivare Rehabplan Kontakt med arbetsgivaren/fk/ AF/socialtjänsten Rehabkoordinator/ rehabkoordinering
Läs merYttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring
1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar
Läs merREMISS 1 (1) Datum. Postadress Kundcenter för privatpersoner Bankgiro Stockholm
Wimi FK90005_012_G Rättsavdelningen Hélène Runsten, 010-119 63 13 REMISS 1 (1) Datum Diarienummer 2014-11-06 51406-2014 Regelrådet Remiss med anledning av ändring i Försäkringskassans föreskrifter (FKFS
Läs merAktuell information till sjukskrivningskoordinatorer och verksamhetschefer nr 2, oktober 2012
SjukskrivningsNytt Aktuell information till sjukskrivningskoordinatorer och verksamhetschefer nr 2, oktober 2012 Detta är årets andra nummer av Sjukskrivningsnytt, som riktar sig till Landstinget Kronobergs
Läs merYttrande över motion 2017:31 av Karin Michal (MP) om utökade psykiatriska resurser
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Marina Skarbövik TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-10-06 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-11-21 1 (3) HSN 2017-1299 Yttrande över motion 2017:31 av Karin Michal (MP)
Läs merRehabiliteringsgaranti. Kunskapsunderlag om psykiska diagnoser och smärta
Rehabiliteringsgaranti Kunskapsunderlag om psykiska diagnoser och smärta Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm. Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00 Fax 08-452 70 50 info@skl.se www.skl.se Upplysningar
Läs merTillgång och resultat. Behandling psykisk ohälsa och ospecifik smärta
Tillgång och resultat. Behandling psykisk ohälsa och ospecifik smärta ÖVERENSKOMMELSEN 2017 1 2 Förord Sveriges Kommuner och Landsting tecknade en överenskommelse med regeringen 2008 angående Rehabiliteringsgarantin
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2006:31 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2005:6 av Birgitta Rydberg m.fl. (fp) om utökade behandlingsinsatser av stressrelaterad ohälsa så att fler sjukskrivna kan återgå i
Läs merFörslag till sjukskrivningspolicy
Förslag till sjukskrivningspolicy Reviderad Mars 2011 Västra Götalandsregionens riktlinjer checklista ligger som grund för alla sjukskrivningar. Ett verktyg för att kvalitetssäkra sjukskrivningsprocessen
Läs mer