GOTLANDS HSN 2009/326 1(6) KOMMUN 30 november 2009

Transkript

1 GOTLANDS HSN 2009/326 1(6) Förslag till beslut - införande av ett centralt smärtrehabteam på Gotland Förslag till beslut - införande av ett centralt smärtrehabteam på Gotland...1 Bakgrund 2 Beräknad kostnad 2 Syfte 3 Förslag till beslut 3 Centralt smärtrehabteam på Gotland en beskrivning...4 Bakgrund - Smärta 4 Resurser 4 Kompetenser i teamet...4 Lokaler 5 Organisatorisk tillhörighet 5 Kostnadsberäkning 5 Att tänka på: 6

2 GOTLANDS HSN 2009/326 2(6) Bakgrund Studier visar att av alla som söker sjukvård för smärta (65 procent), blir smärtan långvarig för 3-10 procent. De samhällsekonomiska kostnaderna beräknades 2003 uppgå till 87,5 miljarder kronor. Den förstudie som är genomförd på Gotland visar att uppskattningsvis patienter årligen utvecklar av långvarig smärta. De flesta landsting har inrättat särskilda smärtteam för att bättre tillgodose dessa patienters behov av vård. Socialstyrelsen rekommenderar hälso- och sjukvården att patienter med icke malign långvarig smärta ska behandlas av ett multiprofessionellt smärtrehabteam för att uppnå vinster för både individ och samhälle. På Gotland finns det ett förbättringskunskapsarbete Vandrande smärta och vandrande patient och tidigare genomförda projekt som styrker rekommendationen från Socialstyrelsen. Sedan 2006 har Sveriges Kommuner och Landsting överenskommelser med regeringen för att minska sjukskrivningarna och för att ge frågan ökad prioritet i hälso- och sjukvården. Denna satsning, Sjukvårdsmiljarden, har varit framgångsrik och fortsätter hela Kopplat till sjukskrivningsmiljarden har en rehabiliteringsgaranti införts för att förbättra utbud och innehåll i behandling och rehabilitering, för patienter med de vanligaste diagnoserna som ofta leder till sjukskrivning, bland annat smärta från rörelseorganen. Med utgångspunkt från detta finns det möjlighet för att starta ett centralt smärtrehabteam för målgruppen. Beräknad kostnad Verksamheten beräknas kosta kronor beroende på beslut gällande personalkostnader och exkluderat lokalkostnader. Under 2010 och 2011 kan verksamheten finansieras i huvudsak genom de statsbidrag som utgår genom Sjukskrivningsmiljarden och Rehabgarantin. Uppdrag Smärtrehabteamet har i uppdrag att vara en specialistenhet avseende bedömning och rehabilitering för smärtpatienter utan klar diagnos i primärvården/övrig specialistvård eller där behandlingen inom primärvården inte varit framgångsrik. Bedömning sker dels utifrån behov av rehabilitering, dels utifrån en skattning av nyttan för den enskilde patienten och ett optimalt utnyttjande av tillgängliga resurser. Smärtrehabteamet ska även vara en resurs för övriga hälso- och sjukvården i frågor kopplat till patienter med långvarig icke-malign smärta. Smärtrehabteamet ska också vara en kompetens- och kunskapsbank som gör att hälso- och sjukvårdsförvaltningen kan leva upp till sin värdegrund. Teamet ska utveckla sin kompetens så att det även kan genomföra så kallade fördjupade utredningar, vilket är ett uppdrag som förväntas läggas på landstingen.

3 GOTLANDS HSN 2009/326 3(6) Syfte Att smärtpatienterna på Gotland får adekvat vård enligt Socialstyrelsens rekommendationer och enligt medicinsk vetenskap (evidens) Att med externa medel delfinansiera en satsning inom ett eftersatt område Att minska onödiga och kostsamma utredningar Att med aktiva åtgärder minska sjukskrivning i samband med en smärtproblematik och därmed nå ökad återgång i arbete (en arbetsåtergång på minst 25 procent uppvisar en lönsamhet kopplat till rehabiliteringsinsatser) Minskat utanförskap och inlåsningseffekter Minskad ohälsa för målgruppen Förslag till beslut För att förbättra omhändertagandet av patienter som ligger i riskzonen att utveckla eller har utvecklat en långvarig icke-malign smärtproblematik föreslås Hälso- och sjukvårdsnämnden besluta: - att under 2010 inrätta ett centralt smärtrehabteam. Smärtrehabteamet föreslås bedrivas i projektform under att under 2010 avsätta kronor från Sjukvårdsmiljarden och Rehabiliteringsgarantin till ett centralt smärtrehabteam. - att hälso- och sjukvårdsförvaltningen ges i uppdrag att ta fram förslag på hur smärtrehabteamet ska implementeras i ordinarie verksamhet från Som bilaga medföljer den förstudie som ligger till grund för beslutsunderlaget. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSFÖRVALTNINGEN Ann-Christin Kullberg hälso- och sjukvårdsdirektör

4 GOTLANDS HSN 2009/326 4(6) Centralt smärtrehabteam på Gotland en beskrivning Bakgrund - Smärta Smärta är en upplevelse som är förenad med emotionella och psykologiska reaktioner och som inte kan mätas objektivt. För att smärtan ska betecknas som långvarig ska den ha viss varaktighet, vanligen minst tre månader. Smärta som pågått så länge innebär ofta ökad förekomst av andra symtom liksom inskränkningar och problem i, det dagliga livet. Förekomsten av svår eller måttligt svår långvarig smärta i befolkningen är vid ett givet tillfälle cirka 20 procent och en betydande del av de drabbade har svårigheter att leva med sin smärta. Många är sjukskrivna och/eller söker och får någon form av vård. De samhällsekonomiska kostnaderna för långvarig smärta i Sverige beräknas till cirka 87,5 miljarder kronor (år 2003). Av dessa var 7,5 miljarder direkta, vårdrelaterade, kostnader och 80 miljarder indirekta kostnader, som avspeglar produktionsbortfall till följd av sjukdomsrelaterad arbetsfrånvaro. Långvarig smärta betraktas som ett speciellt tillstånd där den ursprungliga orsaken spelar mindre roll, och kan ofta behandlas på likartat sätt oavsett ursprungsdiagnos. Av alla som söker sjukvård för smärta (65 procent) blir smärtan långvarig i 3-10 procent av fallen enligt olika studier. Det innebär att var femte gotlänning (ca 2800 personer) lider av en långvarig smärtproblematik (längre än 3 månaders varaktighet). Av dessa beräknas patienter per år behöva insatser som kan erbjudas i ett särskilt smärtteam. Resurser Kompetenser i teamet Läkare: sjukhistoria, kroppsundersökning, farmakologisk genomgång, förklaringar av symtom och diagnoser, intyg. Sjuksköterska: Samordnare, sköta externa kontakter, kontaktperson, introduktionssamtal, uppföljning, utvärdering, ev. behandling. Teamledare för smärtrehabteamet. Sjukgymnast: Bedömning, avspännings- och kroppskännedomsövningar, individualiserat träningsprogram i grupp/enskilt, konditions- och bassängträning. Arbetsterapeut: Bedömning, vardagsergonomi, videofeedback, biofeedback, balans i aktivitetsutförande, hembesök, arbetsplatsbesök och hjälpmedel. Beteendevetare (Kurator, psykolog): diskussion kring social situation, planering för snarast möjliga återgång i arbete, arbetsplatsbesök v.b. Leder smärthanteringsgruppen som brukar ta upp ämnen som: ångest, nedstämdhet, uppmärksamhet, kommunikation, sömn. Sekreterare: journalskrivning, kallelser, reception, tidsbokning Mer utförlig beskrivning av kompetensnivå för teamet: Läkaren: En grundspecialitet företrädesvis inom Allmänmedicin, Rehabiliteringsmedicin och Anestesiologi. Vi tänker oss att läkaren även kan ha en vidareutbildning inom smärtlindring.

5 GOTLANDS HSN 2009/326 5(6) Sjuksköterskan: En sjuksköterska vidareutbildad inom smärta. Sjukgymnast: En sjukgymnast med vidareutbildning inom psykiatri/psykosomatik och/eller smärta och sensorisk stimulering. Arbetsterapeut: En arbetsterapeut med vidareutbildning företrädesvis inom ergonomi och smärta. Beteendevetare: En beteendevetare med adekvat vidareutbildning för målgruppen. Allmänt: Det är naturligt att det i grunden finns ett intresse och erfarenhet att arbeta med målgruppen. Önskvärt är att teamet på sikt har Steg 1 inom KBT Lokaler Inventering pågår för att hitta lämpliga lokaler. Verksamheten behöver undersöknings- och samtalsrum, tillgång till behandlingslokaler för sjukgymnast och arbetsterapeut, träningskök, träningslokal, bassäng, administrativa lokaler och konferensrum Organisatorisk tillhörighet Var i förvaltningen ett centralt smärtrehabteam diskuteras. Kostnadsberäkning Personalkostnader på årsbasis Yrke Tim/v Grund Alternativ Läkare Ssk (teamledare) Arbetsterapeut Sjukgymnast Beteendevetare Sekreterare Summa: Övriga kostnader under 2010 Ombyggnadskostnader Materialkostnader Uppstartskostnader Utbildningskostnader Driftkostnader (IT, tele som ex) Information och kommunikation Lokalkostnader Summa: Kostnad: kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor exkluderat lokalkostnader Kommentar:

6 GOTLANDS HSN 2009/326 6(6) Ombyggnadskostnader och uppstartskostnader är specifikt för Nivån för materialkostnader behöver justeras Nivån för utbildningskostnader behöver revideras 2011 samtidigt är det tänkt att utbildningskostnaderna ska vara ämnade för teamet och för hela hälso- och sjukvården kopplat till området ospecifik smärta. Totalsumma Grund Totalsumma Alternativ kronor exkluderat lokalkostnader kronor exkluderat lokalkostnader Att tänka på: Intäkt från rehabiliteringsgarantin kan förslagsvis delfinansiera det centrala smärtrehabteamet. 10 patienter ger en intäkt på kronor 20 patienter ger en intäkt på kronor 30 patienter ger en intäkt på kronor osv. Gotland har satt ett mål på totalt 60 Multimodal rehabilitering (MMR) under Detta innebär att om flertalet patienter genomgår sin multimodala smärtrehabilitering enligt rehabiliteringsgarantin i det centrala smärtteamet kan inte smärtteamen på respektive vårdcentral producera så många innan taket för statsbidraget nås. Uppskattningsvis kan det centrala smärtrehabteamet genomföra MMR enligt rehabiliteringsgarantin under SKL förhandlar med Socialdepartementet gällande sjukvårdsmiljarden där en av punkterna är fördjupade utredningar. För s del krävs för få ta del av de statsbidrag som blir avsatta (cirka kronor) ett team som genomför fördjupade utredningar. Det är mycket viktigt att hitta en balans mellan smärtteam på vårdcentralerna (perifera team) och ett centralt smärtrehabeam gällande målgruppen. För att nå den balansen är det av vikt att vi aktivt jobbar med att forma en välfungerande smärtprocess. Visby Tomas Widèn Projektledare Mats Granström Projektledare