Rehabiliteringsgarantin 2013

Transkript

1 Landstingets ledningskontor Hälso- och sjukvårdsavdelningen Tel Detta dokument kan komma att justeras efter hälso- och sjukvårdsstyrelsens möte 11 februari Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin har funnit sedan Det är statliga stimulansmedel med syfte att ge kvinnor och män evidensbaserad rehabilitering för att insatta åtgärder ska bidra till att en patient kan återgå i arbete eller underlätta för patienten att fortsätta arbeta, samt förhindra och förebygga sjukskrivning. 2. I jämförelse med tidigare år krävs 2013 ett ökat arbete där rehabiliteringen ska ha fokus på arbetsförmåga och återgång i arbete efter sjukskrivning eller på att kvinnor och män delvis kan stanna kvar i arbete trots nedsatt arbetsförmåga. Vården ska ha rutiner för att inhämta patientens samtycke till kontakt med andra aktörer, främst Försäkringskassan vars uppdrag är att samordna rehabiliteringsinsatser. Ingenting ska dock hindra vården från att vid behov ta direktkontakter även med arbetsgivare, företagshälsovård, Arbetsförmedlingen och socialtjänsten (kommunen). 3. Målgrupp är kvinnor och män inom två sjukdomsgrupper: Ihållande eller intermittent långvarig smärta >3 mån i rygg, nacke och axlar samt icke specificerad generaliserad smärta Lindrig till medelsvår depression, ångestsyndrom och stress 4. Behandling som ger medel till landstinget från garantin är: Multimodal rehabilitering (MMR) av team för smärtproblematiken Kognitiv beteendeterapi (KBT) och interpersonell terapi (IPT) för den psykiska ohälsan 5. Patienterna ska vara i åldern år och behöver inte vara sjukskrivna. 6. Nationella direktiv är framtagna av SKL och regeringen. ntin_1 Nedanstående punkter är i linje med dessa nationella riktlinjer och gäller för Landstinget i Uppsala län.

2 2 7. MMR i detta sammanhang Med MMR avses ett antal välplanerade och synkroniserade åtgärder under en längre tid. Personalen ska arbeta i ett integrerat team, vara tränade på att arbeta patientcentrerat och i nära samarbete med andra aktörer. Rehabiliteringen ska präglas av ett biopsykosocialt synsätt och ett psykologiskt förhållningssätt. Programmet ska innehålla undervisning om smärta och dess konsekvenser samt egna hanteringsstrategier och hemuppgifter, fysisk träning och/eller gradvis ökad fysisk aktivitet i kombination med olika form av aktiv återhämtning för att åstadkomma en balans. Om programupplägget är 2-3 ggr/vecka ska programmet pågå längre tid, 6-8 veckor. Är programmet mer intensivt såsom 4-5 ggr/vecka kan programmet löpa över kortare tid, 4-5 veckor. Det är effektivt och även uppskattat av patienter att denna rehabilitering sker individualiserat i ett gruppkoncept om 6-10 patienter, men rehabiliteringen kan även ske individuellt. Varje team ska fylla i en framtagen mall som beskriver teamet och programupplägget. Vid förändringar ansvarar teamets kontaktperson för att processansvarig på hälso- och sjukvårdsavdelningen får en uppdaterad beskrivning. För att få leverera inom ramen för rehabiliteringsgarantin ska teamet vara representerat vid varje nätverksträff då alla team i Uppsala län möts för kompetensutveckling. Träffarna äger rum cirka 2 gånger per termin. Eventuellt förhinder ska prövas av landstingets processansvarig. Det finns två nivåer av MMR. Indelningen handlar om smärtsjukdomens komplexitet samt teamens kompetens och kapacitet. Skillnaden på MMR1 och MMR2 är i detta sammanhang inte lika med vårdnivå (primärvård respektive sekundär sjukhusvård). MMR1 = Patientens problematik ska, efter individuell utredning och bedömning i linje med de medicinska indikationerna, klassas som komplex. Professioner i teamet ska minst vara läkare, sjukgymnast och beteendevetare. Teamkonferens ska äga rum minst 3 gånger under det sammanhållna programmet. Enhetens team bör rehabilitera minst 20 patienter per år. Får teamet svårigheter med att uppfylla volymrekommendationen tas en diskussion med landstingets processansvarig som beslutar om teamet ska få lov att fortsätta leverera inom ramen för rehabiliteringsgarantin. MMR2 = Patientens problematik ska, efter individuell utredning och bedömning i linje med de medicinska indikationerna, klassas som mycket komplex. Professioner i teamet ska minst vara läkare, sjukgymnast, psykolog, arbetsterapeut och socionom. Teamkonferens minst 1 gång per vecka under det sammanhållna programmet. Enhetens team ska rehabilitera minst 30 patienter per år. Får teamet svårigheter med att uppfylla volymrekommendationen tas en diskussion med landstingets processansvarig som beslutar om teamet ska få lov att fortsätta leverera inom ramen för rehabiliteringsgarantin. Enheten ska rapportera till Nationella registret över smärtrehabilitering (NRS). 8. KBT och IPT i detta sammanhang Inom KBT (kognitiv beteendeterapi) är det fokus på att påverka tankar, känslor och beteenden i en positiv riktning bland annat med hjälp av olika övningar och hemuppgifter. Inom IPT (interpersonell terapi) är inriktningen främst på patientens centrala relationer och förändringar i livet och en behandling av problem här och nu.

3 För att få ta del av garantin krävs att KBT eller IPT genomförs, efter utredning och medicinsk och psykologisk bedömning, i en behandlingsserie som ska omfatta minst 8 ggr. Vidare krävs det av vårdgivaren att man samarbetar med vårdgrannar och vid behov med andra aktörer kring patienten. Behandlingen kan ske individuellt eller i ett gruppkoncept. Behandlaren ska vara leg psykolog/psykoterapeut med KBT eller IPT inriktning, leg psykolog/psykoterapeut med annan inriktning men som har kompetens att arbeta med KBT eller IPT, behandlare med adekvat grundläggande utbildning (som t.ex. sjuksköterska, socionom, sjukgymnast, arbetsterapeut, läkare med påbyggnadsutbildning i KBT eller IPT i en omfattning som motsvararar steg 1-utbildning). Behandlare med grundläggande utbildning bör ha handledning. Behandling ska inte ske med ersättning från garantin av medarbetare under utbildning. 9. MMR1 ersätts med kr som en fast summa, ingen moms. MMR2 ersätts med kr som en fast summa, ingen moms. KBT/IPT ersätts med kr som en fast summa, ingen moms. 10. Efter kvartal 2 görs en avstämning för att se om prognosen för 2013 håller utifrån tilldelade medel för vårt landsting. Eventuella justeringar av ersättningsnivåerna för kvartal 3 och 4 kommer då vid behov att övervägas. 11. Såväl landstingsdrivna som privata verksamheter är välkomna att rapportera och redovisa i enlighet med kriterier i detta dokument. En enskild psykolog/psykoterapeut ska ha avtal med landstinget alternativt att den enhet man är anställd av har avtal. För att få leverera och ta del av rehabiliteringsgarantin krävs att vårdgivaren är godkänd av landstinget. Kontakt för godkännande sker med landstingets processansvarig på Hälsooch sjukvårdsavdelningen. Stimulansmedlen kan tillkomma utöver anslagsfinansierad respektive avtalsfinansierad budget. Det är den leverantör av vård som ger den faktiska rehabiliteringen som erhåller stimulansmedel. När det gäller enheter såsom Smärtcentrum, Psykiatridivisionen, Primärvården, privata vårdcentraler, Närpsykiatrin och olika företagshälsor betalas summan ut till respektive enhet/verksamhet. 12. Det åligger alla vårdgivare som levererar inom ramen för rehabiliteringsgarantin att för dessa stimulansmedel på olika sätt förbättra och förstärka arbetet till gagn för de två sjukdomsgrupperna t.ex. med kompetensförstärkning, utveckling av arbetssätt, aktivt delta i nätverk, öka produktion och tillgänglighet. På anmodan och minst en gång per år ska vårdgivaren redovisa till landstinget hur dessa medel använts. Inget speciellt formulär används för detta, utan det sker i kortfattad valfri löpande text. Den rena produktionen, det vill säga antalet patienter, rapporteras dock enbart i exceldokument varje kvartal. 13. Rehabilitering ska föregås av medicinsk utredning och bedömning. För sjukdomsgruppen smärta innebär bedömning minst en läkarbedömning och för sjukdomsgruppen psykisk ohälsa innebär det en bedömning av läkare och gärna psykolog/psykoterapeut. Ersättning utgår enbart för avslutad behandlingsserie, inte för utredning eller enbart separata bedömnings- och/eller motivationssamtal. 14. Journalplikt och vårdgarantin gäller som vanligt. Patientens avgift för behandling påverkas inte av rehabiliteringsgarantin utan gäller som vanligt. 3

4 4 15. Redovisning med bestämda parametrar (patientidentifikation, kön, ålder, behandlingsform, tidpunkt för avslutad rehabilitering, behandlare/team, arbetsställe, privat eller offentlig vårdgivare) sker kvartalsvis via mejl på för detta avsett exceldokument till landstingets processansvarig. Landstingets processansvarig ska inte i rapporten se individers personnummer utan det ska vara kodade avidentifierade patienter. Leverantören ska ha kontroll på kodning så att journaler vid behov kan granskas. Landstinget gör en sammanställning till Försäkringskassans huvudkontor som i sin tur sköter utbetalningen till landstinget. 16. För att få ersättning ska, utöver de kvartalsvisa parametrarna (punkt 15) även nedan parametrar redovisas via mejl i samma excelfil med rätt format (se röd triangel i varje kolumns rubrik i exceldokumentet) per varje kvartal på alla patienter: sjukskrivningsgrad i fjärdedelar (0, 25, eller 100 %) före och efter behandling (med sjukskrivning avses i detta sammanhang all form av ersättning från Försäkringskassan i form av t.ex. sjukpenning, sjukersättning och aktivitetsersättning). om patienten varit sjukskriven mer eller mindre än 3 månader i direkt anslutning till påbörjad rehabilitering om vårdgivaren efter patientens samtycke har tagit kontakt med Försäkringskassan om vårdgivaren efter patientens samtycke har tagit kontakt med arbetsgivare om vårdgivaren efter patientens samtycke har tagit kontakt med Arbetsförmedlingen om vårdgivaren efter patientens samtycke har tagit kontakt med socialtjänsten 17. Varje vårdgivare får ombesörja och ansvara för hur man organiserar och administrerar sitt sätt att sköta dokumentation, rapporteringar och redovisningar. För de vårdgivare som kan och önskar finns en dynamisk mall att tillgå i det elektroniska journalsystemet Cosmic. 18. Det är avslutade behandlingar som ska rapporteras och inte påbörjade. För MMR innebär avslutad behandling när det samlade programmet är avslutat, inte efter eventuella uppföljningstillfällen. I undantagsfall kan en patient behöva ytterligare en behandlingsserie under samma år, men för att det ska godkännas ska det röra sig om behandlingsserier som är tydligt skilda från varandra tidsmässigt, och framförallt genom olika dokumenterade beslut. 19. Efter vårdgivarens kontakt på mejl med landstingets processansvarig får vårdgivaren en excelfil där det i varje rubrik vid röd triangel finns en kort instruktion för vad som ska stå i varje kolumn och i vilket format. 20. Avslutade behandlingsserier som inte tagits med på underlag för innevarande kvartal kan tas med på underlaget för nästkommande kvartal. 21. Redovisning sker varje kvartal med ifylld excelfil via mejl till processansvarig. Vårdgivaren ska räkna samman respektive kolumn i excelfilen samt ange vilken totalsumma i kronor som vårdgivaren gör anspråk på. Exceldokumentet ska av vårdgivaren döpas med namn på vårdgivare/enhet samt 2013 kv x. kvartal 1 (jan, febr, mars) senast fre 15 april 2013 kvartal 2 (apr, maj, juni)senast fre 9 augusti 2013 kvartal 3 (juli, aug, sept) senast fre 11 oktober 2013 kvartal 4 (okt, nov, dec) senast fre 14 mars 2014 (se punkt 22)

5 22. Patienter för 2013 får pågå ända fram till mån 10 mars 2014 då de ska vara avslutade. Behandlingsperioden ska vara påbörjad under Redovisning av avslutade behandlingar ska ske senast fre 14 mars Vårdgivaren får fakturera landstinget för varje kvartal först när summan har bekräftats över mejl från processansvarig. Detta sker omkring; 31 maj för kvartal 1 30 sept för kvartal 2 29 nov för kvartal 3 29 april 2014 för kvartal Fakturaadress: Rehabiliteringsgarantin Birgitta Pleijel Landstingets ledningskontor FE73, Box Uppsala Ref nr CK