Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om rehabiliteringsgaranti
|
|
- Gustav Hellström
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Sveriges Kommuner och Landsting STYRELSENS BESLUT NR Vårtdnr 10/0445 Avdelningen för vård och omsorg Anna ÖStbom Landstingsstyrelsema, regionstyrelserna i Västra Götaland och Skåne samt kommunstyrelsen i Gotlands kommun Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om rehabiliteringsgaranti Dnr 10/6145 Förbundsstyrelsens beslut Styrelsen för Sveriges Kommuner och Landsting beslöt vid sammanträde den 17 december 2010 att för sin del godkänna överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om en rehabiliteringsgaranti. Bakgrund Staten har i budgetpropositionen för 2010 avsatt resurser är 2011 för en fortsättning av rehabiliteringsgarantin för att stärka den enskildes ställning i sjukskrivningsprocessen. Staten och Sveriges Kommuner och Landsting har tidigare tecknat en överenskommelse om en rehabiliteringsgaranti som genomförs successivt från och med l juli Garantin omfattar medicinsk behandling och rehabilitering för patienter med lättare och medelsvära psykiska besvär som ångest, depression och stress, samt smärta i axlar, nacke och rygg. Behandlingarna och rehabiliteringsinsatserna ska ske enligt den evidens som finns inom området och bidra till förbättrad återgång i arbete. Följande överenskommelse förlängs för perioden För detta avsätter regeringen under miljoner kronor. Överenskommelsen redovisas i bilaga. Sveriges Kommuner och Landsting r/i.k~ Anders Knape Ordförande Sveriges Kommuner och landsting Stockholm, Besök: Homsgatan 20 Tfn: växel , Fax: Info@skl.se,
2 -itl- REG E R I N G S KA N S LI E T Sveriges Kommuner och Landsting Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om rehabiliteringsgaranti för 2011 Bakgrund och rehabiliteringsgaranti från 1 juli 2008 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting tecknade 2008 en överenskommelse om en rehabiliterings garanti för evidensbaserade medicinska rehabiliteringsinsatser i syfte att åstadkomma en återgång i arbete. ÖVerenskommelsen innebar att en rehabiliteringsgaranti successivt skulle börja träda i kraft under 2008 för medicinska behandlingsmetoder, där vetenskapligt stöd för effekten återvunnen arbetsförmåga kunnat visas. De stora diagnos grupperna icke specifika rygg- och nackbesvär, samt lindrig eller medelsvår psykisk ohälsa omfattades. Utgångspunkten för vad som skulle betraktas som evidensbaserade medicinska behandlings- och rehabiliteringsinsatser är bedömningar i rapporter från Statens beredning för medicinsk utvärderings (SBU) eller motsvarande internationella systematiska sammanställningar med evidens för att återfå arbetsförmågan. I takt med att nyare forskning togs fram skulle uppdatering och sammanställning av det aktuella evidensläget ske kontinuerligt så att det alltid erbjöds behandling och rehabilitering enligt den senaste evidensen inom ramen för rehabiliteringsgarantin. Genom en tydlig urvalsprocess skulle individer med en sjukdom där det fanns behandlingsformer som har evidens för återvunnen arbetsförmåga garanteras skyndsam behandling inom ramen för det övergripande kravet på en god vård på lika villkor som följer av 2 hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Garantin avsåg tillgänglighet i följande steg: 1. Medicinsk bedömning och ställningstagande till om patientens tillstånd innebar att hanlhon skulle vara betjänt av medicinsk behandling/rehabilitering enligt ovan. 2. Att påbörja och genomföra behandling/rehabilitering. Garantin omfattade ovan angivna steg och erbjöds så att individen snabbt skulle kunna återfå arbetsförmågan. Ambitionen var att insatserna skulle ske inom de tidsgränser som bedöms lämpliga med hänsyn till vad som kan utläsas av evidens för snabb återgång i arbete. För 2008 fördelades statens medel för rehabiliteringsgarantin till de landsting som erbjöd medicinska behandlings- och rehabiliteringsinsatser enligt nämnda evidenskrav och/eller vidtog organisatoriska ändringar eller andra nödvändiga förberedelser för att implementera såväl steg 1 som steg 2 ovan.
3 Medel fanns även avsatta för projekt som genom s.k. kontrollerade försök använde metoder som utvecklade och stärkte evidensen för behandlings- och rehabiliteringsinsatser. Landstingen hade möjlighet att, i samverkan med forskningsinstitutioner, ansöka om dessa medel. Rehabiliteringsgarantifijr 2009 och 2010 Genom en tydlig urvalsprocess skulle de individer som var betjänta av rehabilitering/behandlingsfonner som har evidens för återvunnen arbetsförmåga garanteras skyndsam behandling inom ramen för det övergripande kravet på en god vård på lika villkor som följer av 2 hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Följande utgångspunkter gällde ror att landstingen skulle få ersättning för rehabiliteringsgarantin från l januari 2009: l. Med medicinsk rehabilitering avsågs evidensbaserade medicinska rehabiliteringsinsatser av somatisk och psykologisk karaktär som tillhandahölls på individnivå med evidens för att återfå arbetsfönnågan. 2. De åtgärder som berättigade till ersättning skulle vara definierade i rapporter från Statens beredning för medicinsk utvärderings (SBU) om bästa tänkbara vetenskapliga underlag med evidens för att återfå arbetsfönnågan samt Socialstyrelsens nationella riktlinjer och det försäkringsmedicinska beslutsstödet. Vad det innebar beträffande behandling och ersättning inom ramen för rehabiliteringsgarantin preciserades i en särskild bilaga. Personer i åldern år med icke specificerad smärta i rygg, axlar och nacke och/eller lindrig eller medelsvår ångest, depression eller stress omfattades. För 2009 reglerades tidsgränserna för medicinsk bedömning och ställningstagande samt påbörjade och genomförda rehabiliterin~ehandlingar inom ramen för vårdgarantin. Det fanns för diagnoserna inom gruppen diffus smärta evidens för att bättre resultat uppnåddes om behandling sattes in inom åtta veckor. För lättare eller medelsvåra psykiska diagnoser var det angeläget att åtgärder sattes in tidigt för att stödja personer att återgå i arbete. Målsättningen var att berörda patienter skulle få behandling/rehabilitering inom 6-8 veckor från sjukskrivningen börjades. Rehabiliteringsgarantin under 2011 De utgångspunkter som gällde för rehabiliteringsgarantin under 2009 och kommer även att gälla för 2011, men ersättningsnivåerna i fonn av påslag ändras enligt nedan. Regeringen kommer, med förbehåll om riksdagens godkännande, att avsätta medel för rehabiliteringsgarantin ror 2011 med 1 miljard kronor. Av dessa medel ska 40 miljoner kronor avsättas för forsknings- och utvecklingsinsatser i anslutning till rehabiliteringsgarantin och utbyggnad av kvalitetsregister samt för förberedelsearbete för en utvidgning av rehabiliteringsgarantin främst i form av internetstödd KBT. Landstingen tär ersättning per patient som påbörjat rehabiliterings- eller behandlingsinsatser inom ramen för ovan angivna utgångspunkter. Rehabiliterings-
4 /behandlingsinsatserna kan genomföras antingen i egen regi i landstingen eller av privata leverantörer i enlighet med LOU eller LOV. Ersättningen per patient och påbörjad eller genomförd behandling uppgår till följande belopp: kr för multimodal rehabilitering vid diffus smärta i rygg, axlar och nacke kr för kognitiv beteendeterapi vid lätt eller medelsvår ångest, depression eller stress. Utöver denna ersättning får landstingen ett 15 procentigt påslag på den beräknade faktiska kostnaden. Påslaget per patient och påbörjad eller genomförd behandling uppgår till: kr för multimodal rehabilitering vid diffus smärta i rygg, axlar och nacke kr för kognitiv beteendeterapi vid lätt eller medelsvår ångest, depression eller stress. Dessa extra medel som landstingen på så sätt erhåller ska användas för att under 2011 utveckla tillgången på rehabiliteringsinsatser bl.a. i form av intemetstödd KBT. För att fä ersättning lämnar landstingen underlag om antalet genomförda eller påbörjade behandlingar till Försäkringskassan. Av redovisningen ska framgå vilka insatser som påbörjats/genomförts, inom vilken tid och vem som genomfört dessa. Utbetalning av ersättningen sker per kvartal i efterskott. Maximal ersättning per landsting är länets befolkningsandel i förhållande till det totala beloppet för rehabiliteringsgarantin, vilket, med avdrag för forskningsmedlen och annat utvecklingsarbete, uppgår till 960 miljoner kronor för Den kvartalsvisa utbetalningen upphör när landstinget nått sin nivå för maximal ersättning. De medel som ej förbrukats vid årets slut p.g.a. att det finns landsting som inte påbörjat/genomfört några behandlingar inom ramen för rehabiliteringsgarantin, ska fördelas till de landsting som påbörjat fler rehabiliterings- eller behandlingsinsatser än de får ersättning för utifrån sin befolkningsandel. Ersättning kommer att betalas ut i proportion till respektive landstings andel av det som totalt "överproduceras" dvs. det som produceras utöver det samlade värdet för landstingens befolkningsandel. Utvecklingen och framtid En utvidgning så att även internetstödd KBT inkluderas i garantin diskuteras mellan SKL och Socialdepartementet under Ambitionen är att en sådan utvidgning ska kunna träda ikraft under andra halvåret 2011 då även påslaget för utvecklingen av intemetstödd KBT kommer att prövas. Rehabiliteringsgarantins fortsättning efter 2011 kommer att prövas utifrån bl.a. tillgänglig uppföljning och den utvärdering som Karolinska Institutet lämnar i augusti Uppföljning Landstingen ska vid årets slut redovisa hur de använt påslaget för förberedelse/utvecklingsinsatser. Karolinska Institutet har fått i uppdrag att utvärdera i vilken omfattning personer som genomgår rehabiliteringlbehandling inom ramen för rehabiliteringsgarantin återrar arbetsförmågan och i vilken omfattning de återgår i arbete. Kl ska slutredovisa sitt uppdrag den 1 S augusti 2011.
5 Godkännande av överenskommelsen Överenskommelsen blir giltig när den godkänns av regeringen och styrelsen för Sveriges Kommuner och Landsting samt under förutsättning av riksdagens godkännande av budgetpropositionen för respektive år. Överenskommelsen gäller till och med den 31 december Stockholm den 17 december 2010 För staten genom Socialdepartementet För Sveriges Kommuner och Landsting w.~.~.. f.~.~.m.~... ~~~li211.)/a Anna Pettersson Westerberg Håkan Sörman
6 OOOOdO 1 Bilaga Behandlingar/rehabilitering som berättigar till ersättning inom ramen för rehabiliteringsgarantin Det primära målet med rehabiliteringsgarantin och härmed den multimodala rehabiliteringen är arbetsåtergång. Detta utesluter inte andra samtidiga mål som reducerad smärtintensitet, mindre depressivitet, större samhällelig delaktighet, bättre hälsa och livskvalitet. Vilka patienter med icke specifik smärta i rygg, nacke och axlar? Garantin riktar sig till personer som (helt) uppföljer följande kriterier: i yrkesför ålder dvs år har långvarig smärta (minst 3 månaders varaktighet) från: o nacke-skuldror och/eller o ländrygg eller o generaliserad smärta (t.ex. fibromyalgi) arbetsåtergång efter genomgånget multimodalt rehabiliteringsprogram bedöms rimligt/troligt. Patienter med smärta i huvudsak på grund av sjukdomstillstånden osteoartros eller rheumatoid eller annan artrit ingår ej i rehabiliteringsgarantin. Vad menas med multimodal rehabilitering? I SBU- rapporten "Metoder för behandling av långvarig smärta" från 2006, definierades schematiskt tre olika rehabiliteringsnivåer eller processer vid kronisk smärta utifrån behov och mängd av insatta åtgärder: 1. Unimodal rehabilitering 2. Intermediär rehabilitering 3. Multimodal rehabilitering De två förstnämnda intensitetsnivåema omfattas ej av rehabiliterings garantin. Unimodal rehabilitering innebär att en enstaka åtgärd (modalitet) tillgrips t ex sjukgymnastik, samtal etc. Den insatta åtgärden kan i sig vara komplex men kräver inte aktiviteter från flera olika professioner. Den intermediära rehabiliteringen är en nivå där fler åtgärder måste vidtas. Personalen arbetar inte regelmässigt i team, utan arbetet är mer uppbyggt på regelbundna kontakter mellan inblandad behandlingspersonal (läkare, paramedicinare eller omvårdnadspersonal). Den multimodala rehabiliteringen tillgrips i situationer med förhållandevis stora och komplexa behov. Den innebär ett antal välplanerade och synkroniserade åtgärder under en längre tid och kräver att personalen arbetar i team och är tränade i att arbeta i team. Hur bör den multimodala rehabiliteringen läggas upp? I ett omfattande arbete presenterat av SBU 2006 värderades bland annat evidensläget för multimodal rehabilitering av kronisk smärta oberoende av anatomisk lokalisation. Man konstaterade då baserat på analyser av helhetseffekteri att det på ett övergripande plan fanns 1 en helhetsbedömning av studiens resultat baserat på de utfallsmått som de identifierade randomiserade kontrollerade studierna (RCT) de facto har använt; minst 50 % av studiens utfal/smått ska ha visat signifikanta förbättringar för att studiens helhetsresultat skall anses positiva.
7 starkt vetenskapligt stöd för att multimodal rehabilitering långsiktigt ger bättre resultat vid långvarig smärta än mindre omfattande insatser. I en systematisk översikt från 2008 av Scascighini och medarbetare sammanfattades litteraturen om multimodal rehabilitering vid långvarig muskuloskeletal smärta. Man rapporterade starkt vetenskapligt stöd för att multimodal rehabilitering (definierad som minst tre av modaliteter: psykoterapi, avspänning, sjukgymnastik, arbetsterapi och patientutbildning) har bättre effekt jämfört med ingen eller standard behandling med avseende på smärtintensitet, aktivitetsförmåga och/eller livskvalitet. Man fann även måttligt starkt vetenskapligt stöd för att multimodal rehabilitering har bättre effekt än unimodala insatser. I en uppdatering avevidensläget rörande helhetseffekter som presenterades år 201 O av SBU och som koncentrerades på långvarig ryggsmärta (nack-, skulder- och ländryggssmärta- samt ryggsmärta inte närmare specificerat) och som använde ett annat - strängare - sätt att värdera evidensläget (GRADE) gjordes konklusionen att det fanns måttligt starkt vetenskapligt underlag för att multimodal rehabilitering långsiktigt ger bättre resultat vid långvarig ryggsmärta (nack-, skulder- och ländryggssmärta - samt ryggsmärta inte närmare specificerat) än mindre omfattande insatser. Både i SBU rapporten år 2006 och år 2010 rapporteras att multimodal rehabilitering innebär ökad chans till arbetsåtergångiminskad sjukskrivning; i rapporten år 2006 angavs starkt vetenskapligt stöd och i rapporten år 2010 (med strängare kriterier) måttligt starkt vetenskapligt stöd. För att avgöra om den drabbade individen har förutsättningar att tillägna sig innehållet i det multimodala rehabiliteringsprogrammet och för att säkerställa att arbetsåtergång efter genomgånget rehabiliteringsprogram är rimligt/troligt förutsätts att teamets medlemmar genom för en bred utredning. Vid denna utredning kan patienter diagnosticeras som har tecken på annan allvarlig sjukdom eller sjukdom med känd specifik organbehandling. Dessa patienter omhändertas på annat sätt lokalt eller remitteras till lämplig instans. Både den breda utredningen som föregår rehabiliteringen och den multimodala rehabiliteringen i sig utgår från nödvändigheten av att förstå och rehabilitera smärtans hela komplexitet och dess negativa konsekvenser; dvs. ett bio-psyko-socialt synsätt tillämpas genomgående. Denna komplexitet nödvändiggör teamarbete. Hur ska det multimodala rehabiliteringsprogrammets vara uppbyggt? Hur det multimodala rehabiliteringsprogrammets exakta ska vara uppbyggt finns det idag inte tillräcklig kunskap om men utifrån SBU rapporten från 2006 kan man konkludera följande: Ett bio-psyko-socialt synsätt Tillräcklig intensitet (oftast 2-3 dagar i veckan under 6-8 veckor; kan inkludera olika hemuppgifter för patienten) Välplanerade och synkroniserade åtgärder i fonn av o Genomtänkt psykologisicr förhållningssätt och insats o Fysisk träning och/eller gradvis ökad fysisk aktivitet o Undervisning t.ex. om smärta, dess konsekvenser och hanteringsstrategier o Stärka den drabbade individens handlingskraft och ansvarstagande genom t.ex. olika hem- och tillämpnings uppgifter o Planering för framtiden-arbetsåtergång tex via kontakter med arbetsplats 2 Det fanns i nuläget ingen evidens för att någon särskild psykologisk hållning/ideologi skulle vara överlägsen någon annan som del i ett multi modalt rehabiliteringsprogram. I Sverige idag oftast benämnt kognitivt beteendeinriktat, eller beteendeinriktat förhållningssätt.
8 Ofta är det både ekonomiskt och personaimässigt effektivt samt uppskattat av patienter att i huvudsak genomföra den multimodala rehabiliteringen gruppbaserat (8-10 patienter) där patienten deltar utifrån sina individuella förutsättningar och där vid behov olika helt individuella tillägg kan adderas vid behov. Teamarbetet vid multimodal rehabilitering? Teamen kan bestå av olika professioner men typiskt ingår 3-4 professioner t.ex. sjukgymnast, arbetsterapeut, beteendevetare (socionom eller psykolog) samt en läkare. Den exakta uppbyggnaden kan variera något beroende på lokala traditioner och ibland kan t.ex. också sjuksköterska/undersköterska eller ftiskvårdspersonal ingå. Teamets uppbyggnad står således i samklang med rehabiliteringsprogrammets uppbyggnad. Teamet har regelbundna möten för att diskutera utredning och rehabiliteringsprogress- och resultat. Teamet har också ett utvecklat och genomtänkt sätt att låta patienten var en del av teamarbetet för att säkerställa att patientens vilja och självständighet beaktas samt säkerställa långsiktiga rehabiliteringsresultat. Vilka vårdnivåer vid multimodal rehabilitering? Multimodala rehabiliteringsprogram kan finnas både inom primärvård (inkl. företagshälsovård) och specialistvård (t. ex. rehabiliteringsmedicinska kliniker, multidisciplinära smärtkliniker). Lätt eller medelsvår psykisk ohälsa Här följer en sammanfattning över vad som innefattas i lätt eller medelsvår psykisk ohälsa för depressioner, ångest och stress samt vilka krav som ska vara uppfyllda för att behandlingar eller rehabilitering ska ge ersättning enligt rehabiliteringsgarantin. Det finns dock inte särskilt många studier som strikt har haft som syfte att undersöka personers återgång i arbete. I detta sammanhang innebär det att återfå funktion som kan bidra till återgång i arbete. Farmakologisk behandling omfattas inte i rehabiliteringsgarantin. Det förutsätts att en noggrann diagnostik och nödvändiga utredningar för bedömning av behandlingsbehov är gjort. Tre områden omfattas av rehabiliterings garantin: Ängestsyndrom Tillstånd där flera symtom på ångest förekommer samtidigt på ett specifikt sätt och med en viss varaktighet Ångesten ska vara så svår att den leder till stora inskränkningar i patientens dagliga liv eller andra funktionsnedsättningar. Ångesttillstånd kan medföra panikattacker, fobier och tvångstankar/tvångshandlingar. Depression Här omfattas depressionstillstånden nedstämdhet av den svårighetsgraden att den påverkar personens funktionsförmåga och orsakar svårigheter i arbete och privatliv. Någon strikt gräns mellan det nonnala och det sjukliga kan ibland vara svårt att dra. En skattningsskala kan underlätta diagnostiseringen. Stress Att vara "stressad" är ingen sjukdom, utan en naturlig och livsviktig psykologisk och biologisk reaktion på yttre påfrestningar. Hur individen reagerar beror på påfrestningens styrka och varaktighet och möjligheten till återhämtning. Stress kan dock leda till sjukdom
9 D och ohälsa, både kroppsligt och psykiskt. Det är uppenbart att psykiska sjukdomar kan förvärras av stress, men stress kan också vara en väsentlig bakgrundsfaktor. Kognitiv beteendeterapi, KBl Kognitiv terapi inriktar sig på att påverka tankemönster. Kognitiv beteendeterapi, KBT, kombinerar inslag från både beteendeterapi och kognitiv terapi med syfte att påverka tankar, känslor och beteende i en positiv riktning. Olika strategier med övningar och hemuppgifter är en viktig del. Det finns ett flertal metoder. Gränsdragningen mellan de olika terapierna är inte entydig och ofta är det svårt att avgöra vilken terapiform som använts i studier. Krav på behandlingsmetoder för ångestsyndrom, depressionssjukdomar och stress inom ramen för rehabiliteringsgarantin För samtliga ångests~drom har Kognitiv beteendeterapi, KBT, dokumenterad effekt oftast med evidensstyrka l. Vid paniksyndrom gäller att om inslaget av agorafobi saknas, är lindrigt eller måttligt har KBT som' inkluderar exponering dokumenterad effekt. Vid specifik fobi har beteendeterapi med exponering säkerställd effekt. Vid tvångssyndrom har beteendeterapi med responsprevention den bästa dokumenterade behandlingen, framförallt för tvångshandlingar. För depression har psykoterapiformer mest omfattande stöd. I kliniska studier är beteendeterapi, kognitiv terapi och olika kombinationer av dessa båda dvs. Kognitiv beteendeterapi, KBr. Enligt överenskommelsen är utgångspunkten att evidens ska råda enligt SBUs rapporter, nationella riktlinjer och hänsyn ska tas till Försäkringsmedicinska beslutstödel Behandlarna ska ha tillräcklig kompetens för att utrora behandlingar i överensstämmelse med de evidensbaserade metoderna. För att tå ersättning inom ramen för rehabiliteringsgarantin krävs att utredning och behandling individuellt eller i grupp genomförs av: l. leg psykologlpsykoterapeut med KBT inriktning 2. leg psykolog/psykoterapeut med annan inriktning men som har kompetens att arbeta med KBT metoder eller IPT s 3. behandlare som har en adekvat grundutbildning som lex. sjuksköterska, socionom, sjukgymnast, arbetsterapeut, läkare, pedagog med påbyggnadsutbildning i KBT eller IPT i omfattning som motsvarar en steg l-utbildning 3 Behandling av ångestsyndrom - en systematisk litteraturöversikt. SBU 4 Behandling av depressionssjukdomar - en systematisk litteraturöversikt. SBU 5 Interpersonell psykoterapi (IPT) fokuserar på hur relationer påverkar patienten och hur relationer kan hanteras. Terapeuten har en aktiv roll. Terapin ges antingen individuellt eller i grupp. I interpersonell terapi ingår en utbildning i depressionernas natur och behandlingsmöjligheter, en identifiering av ror patienten centrala relationer och förändringar i livet samt en behandling av problem i dessa med fokus på här och nu. Metoden har även prövats och bearbetats för ungdomar. Tillgången till interpersonell terapi är mycket begränsad i Sverige.
Utdrag. Godkännande av en överenskommelse om rehabiliteringsgarantin för 2011
Utdrag Protokoll III:6 vid regeringssammanträde 2010-12-22 S2010/9122/SF Socialdepartementet Godkännande av en överenskommelse om rehabiliteringsgarantin för 2011 1 bilaga Regeringens beslut Regeringen
I detta ärende föreslås att Stockholms läns landsting ansluter sig till statens satsning på en rehabiliteringsgaranti.
Handläggare: Elisabet Erwall Birgitta Hjelte Gustav Ohlén 1 (4) HSN 2009-02-16 P 10 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2009-01-19 HSN 0901-0035 Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om en rehabiliteringsgaranti
Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg
Utvecklingsavdelningen 2012-01-01 Fredrik Wallertz Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Nationell överenskommelse för 2012 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting
Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2012
2011-12-22 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom, Annie Hansen Falkdal Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2012 1. Vad är intentionerna med rehabiliteringsgarantin? Det primära målet med rehabiliteringsgarantin
Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011
Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...
Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg
Utvecklingsavdelningen 2013-03-06 Fredrik Wallertz Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Nationell överenskommelse för 2013 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting
Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2013
2012-12-13 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom, Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2013 1. Vad är intentionerna med rehabiliteringsgarantin? Det primära målet med rehabiliteringsgarantin
REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011
Sida 1(6) Datum 2011-02-09 Diarienummer RSK 868-2010 BESLUTAD HSU 2011-02-23 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare Christina Möller/A-S Bäck REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Socialdepartementet
Rehabiliteringsgarantin
Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig
Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2014
2013-12-10 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom, Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2014 1. Vad är intentionerna med rehabiliteringsgarantin? Det primära målet med rehabiliteringsgarantin
Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2015
2014-12-08 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom, Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2015 1. Vad är intentionerna med rehabiliteringsgarantin? Det primära målet med rehabiliteringsgarantin
Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet
Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Hur såg landstinges arbete ut med sjukskrivningar 2005? - Det var stora skillnader i länen när det gäller längden och antal personer som var sjukskrivna
Ärendets beredning Ärendet har beretts i Programberedningen för äldre och multisjuka.
HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-11-13 p 10 1 (5) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Anne-Marie Norén Förslag att införa vårdval för patienter med långvarig smärta och psykisk ohälsa samt införande
Rehabiliteringsgarantin 2013
1 2012-12-28 Landstingets ledningskontor Hälso- och sjukvårdsavdelningen Tel 018-611 33 92 Detta dokument kan komma att justeras efter hälso- och sjukvårdsstyrelsens möte 11 februari 2013. Rehabiliteringsgarantin
2014 Information om rehabiliteringsgarantin till vårdgivare
1 2014-01-13 Landstingets ledningskontor Hälso- och sjukvårdsavdelningen Tel 018-611 33 92 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2014-02-10 2014 Information om rehabiliteringsgarantin till vårdgivare 1. Rehabiliteringsgarantin
Kriterier och förslag till arbetsgång för KBTinriktad behandling av lättare/medelsvåra psykiska besvär enligt Rehabiliteringsgarantin
1 (5) Datum 2014-01-07 Kriterier och förslag till arbetsgång för KBTinriktad behandling av lättare/medelsvåra psykiska besvär enligt Rehabiliteringsgarantin Inledning En stor del av sjukskrivningarna framförallt
REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER Regionala medicinska riktlinjer 1 (4) Datum Diarienummer HS
1 (4) Datum 2015-03-10 Diarienummer HS 126-2015 HSD-A 12-2015 Hälso- och sjukvårdsavdelningen REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2015 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) tecknade
Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?
Rehabiliteringsgarantin 2011 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering som sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp
Frågor och svar om överenskommelsen sjukskrivning och rehabilitering 2016
1 (14) 2015-12-16 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom Frågor och svar om överenskommelsen sjukskrivning och rehabilitering 2016 4. Insatser för lindrig och medelsvår psykisk ohälsa och långvarig
Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?
Rehabiliteringsgarantin 2013 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering för att återgå i arbete Rehabiliteringsgarantin ökar tillgången på KBTbehandlingar och multimodal rehabilitering
REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2014
1 (4) HSD-A 13-2014 Datum 2014-02-19 Diarienummer RS 1938-2013 Hälso- och sjukvårdsavdelningen REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2014 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting har den 13
Rehabiliteringsgarantin Landstinget Gävleborg 2012
Diarienr: Ej tillämpligt 1(15) Dokument ID: 09-33398 Fastställandedatum: 2012-05-21 Giltigt t.o.m.: 2013-05-21 Upprättare: Maria A Johansson Fastställare: Kerstin Hallonqvist Rehabiliteringsgarantin Landstinget
Rehabiliteringsgaranti förstärkt och tidigt insatt rehabilitering för patienter med vanliga sjukskrivningsdiagnoser
LANDSTINGET I VÄRMLAND IMPLEMENTERINGSPLAN 1.0 Per-Åke Andersson, processledare Mats Johanson, utredningssekreterare 2009-02-26 LK/081288 Rehabiliteringsgaranti förstärkt och tidigt insatt rehabilitering
Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling. Redovisning av utbetalda medel till landstingen
Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling Redovisning av utbetalda medel till landstingen Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier
Villkor, redovisningar och utbetalningar inom villkor och (7) Se bilaga Se bilaga 1. 3
Datum Vår beteckning 2018-05-30 Dnr 013664-2017 1 (7) Återrapportering av uppdrag i regleringsbrev Villkor 3 inom överenskommelsen En effektiv och kvalitetssäker sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess
1 (5) Vår beteckning
Datum Vår beteckning 2019-05-17 002687-2018 1 (5) Återrapportering av uppdrag i regleringsbrev: villkor 3 2018 inom överenskommelsen En effektiv och kvalitetssäker sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess
Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar
Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Syftet med riktlinjerna är att både stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och vara ett underlag för prioriteringar
1 (7) Se bilaga Se bilaga 1.
1 (7) Återrapportering av uppdrag i regleringsbrev Villkor 3 inom överenskommelsen En effektiv och kvalitetssäker sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess 2017-2018 Försäkringskassan ska enligt uppdrag
Villkor 3 Insatser för lindrig och medelsvår psykisk ohälsa och långvarig smärta
2016-12-16 1 (12) Avdelningen för Vård och omsorg Anna Östbom Frågor och svar Villkor 3 Insatser för lindrig och medelsvår psykisk ohälsa och långvarig smärta 1. Varför ges medel på området insatser för
Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?
Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den
Rehabiliteringsgarantin 2016 = En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess, villkor 4
1 2016-01-13 Hälso- och sjukvårdsavdelningen birgitta.pleijel@lul.se, tel 018-611 33 92 Strateg Rehabiliteringsgarantin 2016 = En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess,
Rehabiliteringsgaranti. Kunskapsunderlag om psykiska diagnoser och smärta
Rehabiliteringsgaranti Kunskapsunderlag om psykiska diagnoser och smärta Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm. Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00 Fax 08-452 70 50 info@skl.se www.skl.se Upplysningar
Rehabiliteringsgaranti i Västerbotten
Rehabiliteringsgaranti i Västerbotten Information och anvisningar 2010-02-15 Foto: Tommy Henfridsson Innehåll Sid INFORMATION Bakgrund till rehabiliteringsgarantin 2 För vem gäller rehabiliteringsgarantin?
Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE
Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE 2014-11-03 Landstingsstyrelsen 1(1) Referens Diarienummer 140072 Utredningsuppdrag 14/10 - Utredning angående möjligheten att teckna avtal med verksamheter
Ändra till startrubrik
Ändra till startrubrik En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocess Överenskommelse 2016 Syftet En överenskommelse mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och regeringen,
Nationella överenskommelser En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsoch. rehabiliteringsprocess
Styrande måldokument Överenskommelse Sida 1 (6) Nationella överenskommelser 2019 - En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocess Sida 2 (6) Bakgrund Regeringen och SKL har ingått
Multimodal rehabilitering, MMR2, enligt rehabiliteringsgarantin Charlotte Lövblom RS 2015/596
Förfrågningsunderlag 2015-05-29 Upphandlande organisation Upphandling Gävleborgs läns landsting Multimodal rehabilitering, MMR2, enligt rehabiliteringsgarantin Charlotte Lövblom RS 2015/596 Sista anbudsdag:
Rehabiliteringsgarantin 2015 Information om kriterier till vårdgivare
1 2014-12-29 Dnr HSS 2013-0012 Hälso- och sjukvårdsavdelningen birgitta.pleijel@lul.se, tel 018-611 33 92 Strateg Hälso- och sjukvårdsstyrelsen fattade beslut om att nedan kriterier 2015-02-12. Villkoren
Yttrande över Bättre samverkan Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring
Landstingsstyrelsens förvaltning Övergripande Vårdfrågor Produktionssamordning 1 (6) Handläggare: Britt Arrelöv Landstingsstyrelsen Yttrande över Bättre samverkan Några frågor kring samspelet mellan sjukvård
c) Vilken påverkan har teamet, dess arbetssätt, sammansättning, egenskaper och samarbete för effekten av MMR när det gäller att minska sjukfrånvaro?
Sammanfattning Överenskommelsen om en rehabiliteringsgaranti undertecknades av representanter från Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) första gången i december 2008. Syftet med
REHSAM. REHSAM forskningsprogram
REHSAM Ett forskningsprogram som ska hitta de bästa metoderna för att behålla och få tillbaka arbetskapaciteten hos människor som till exempel drabbats av psykisk ohälsa eller långvarig smärta. Vi som
Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om en pilotverksamhet med aktivitetsförmågeutredningar 2016
MEDDELANDE FRÅN STYRELSEN NR 15 2015-12-18 Vårt dnr 15/0081 Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för hälsa och jämställdhet Anna Östbom Landstingsstyrelserna/regionstyrelserna Överenskommelse mellan
Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49
1(5) Dnr 09-0406 /DE 2009-09-18 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Hörselskadades Riksförbund Box 6605, 113 84 Stockholm besöksadress: Gävlegatan 16 tel: +46 (0)8 457 55 00 texttel: +46 (0)8 457 55 01
Implementering av evidensbaserad praktik vid psykisk ohälsa i primärvården
Implementering av evidensbaserad praktik vid psykisk ohälsa i primärvården ett utvecklingsprojekt i SUS-primärvård Projektledare: Christina Bergmark Hall leg. psykolog, specialist i klinisk psykologi,
Rehabiliteringsgarantin - länsgemensam rutin hälso- och sjukvård
Diarienr: Ej tillämpligt 1(16) Dokument ID: 09-33398 Fastställandedatum: 2014-05-12 Giltigt t.o.m.: 2015-05-12 Upprättare: Annchristin Johansson Fastställare: Berit Fredriksson Rehabiliteringsgarantin
Utlysning av REHSAM, ett forskningsprogram inom ramen för rehabiliteringsgarantin. Inbjudan
Utlysning av REHSAM, ett forskningsprogram inom ramen för rehabiliteringsgarantin. Inbjudan REHSAM är ett forskningsprogram för bättre och effektivare rehabilitering inom ramen för rehabiliteringsgarantin,
En processutvärdering av multimodala team inom ramen för rehabiliteringsgarantin
En processutvärdering av multimodala team inom ramen för rehabiliteringsgarantin Irene Jensen, professor och uppdragsansvarig Therese Hellman, med dr och projektledare Gunnar Bergström, docent Hanna Bonnevier,
Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad psykisk ohälsa
HSN 2010-01-26 P 16 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2009-12-01 Handläggare: Elisabet Erwall Gunnel Andersson Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad
En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings - och rehabiliteringsprocess Multimodal rehabilitering ( M M R) för patienter med långvarig smärta
Beslutad av: hälso - och sjukvårdsdirektör Ann Söderström Diarienummer: HS 2017-00534 - 14 Giltighet: från 2018-01 - 01-2018 - 12-31 Riktlinje En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings - och rehabiliteringsprocess
God vård. vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar. Malin Green Landell, BUP-kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping
God vård vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar Aktuellt kunskapsläge Evidens för f r psykologisk behandling och för f läkemedelsbehandling (SSRI) vid ångest- syndrom och depressionssjukdomar
Nationell överenskommelse En effektiv, kvalitetssäker sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess
Styrande måldokument Överenskommelse Sida 1 (5) Nationell överenskommelse 2018 - En effektiv, kvalitetssäker sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess Sida 2 (5) Bakgrund Regeringen och SKL har ingått
GOTLANDS HSN 2009/326 1(6) KOMMUN 30 november 2009
GOTLANDS HSN 2009/326 1(6) Förslag till beslut - införande av ett centralt smärtrehabteam på Gotland Förslag till beslut - införande av ett centralt smärtrehabteam på Gotland...1 Bakgrund 2 Beräknad kostnad
Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna?
Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna? Jan Sundquist Distriktsläkare, Sorgenfrimottagningen, Malmö Professor, Lunds universitet Verksamhetschef, Centrum för Primärvårdsforskning, Lunds Universitet/Region
Landstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2006:31 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2005:6 av Birgitta Rydberg m.fl. (fp) om utökade behandlingsinsatser av stressrelaterad ohälsa så att fler sjukskrivna kan återgå i
1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?
2016-12-16 1 (5) Avdelningen för Vård och omsorg Anna Östbom Frågor och svar Villkor 2 Funktion för koordinering 1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?
Rapport Utredning om förutsättningarna för att införa naturunderstödd rehabilitering som rehabiliteringsform och behandlingsmetod
1(6) Hälso- och sjukvårdspolitiska avdelningen 2016-10-17 RS/1126/2016 Karin Jonsson Tfn: 063-15 31 87 E-post: karin.jonsson@regionjh.se Rapport Utredning om förutsättningarna för att införa naturunderstödd
Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda
Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser
Evidens för akupunktur, TENS, fysisk aktivitet / träning och fysikalisk terapi vid långvarig smärta
Evidens för akupunktur, TENS, fysisk aktivitet / träning och fysikalisk terapi vid långvarig smärta Anne Söderlund, docent, leg sjukgymnast, Enheten för Sjukgymnastik, Akademiska sjukhuset och Uppsala
Regeringen godkänner överenskommelsen om en pilotverksamhet med aktivitetsförmågeutredningar för 2014 (se bilaga).
Utdrag Protokoll III:8 vid regeringssammanträde 2013-12-12 S2013/8821/SF Socialdepartementet Godkännande av en överenskommelse om en pilotverksamhet med aktivitetsförmågeutredningar för 2014 1 bilaga Regeringens
Utdrag. Godkännande av en överenskommelse om rehabiliteringsgaranti för 2014
Socialdepartementet Utdrag Protokoll III:6 vid regeringssammanträde 2013-12-12 S2012/8977/SF S2013/6233/SF S2013/8167/SF S2013/8820/SF Godkännande av en överenskommelse om rehabiliteringsgaranti för 2014
HAKuL-modellen för rehabilitering
HAKuL-modellen för rehabilitering 1. Alla som varit sjukskrivna 28 dagar kontaktas och rapporteras av arbetsledaren till både företagshälsovården och HAKuL-projektet. Rapportering kan också ske av personer
Rehabiliteringsgaranti. Kunskapsunderlag om psykiska diagnoser och smärta
Rehabiliteringsgaranti Kunskapsunderlag om psykiska diagnoser och smärta Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm. Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00 Fax 08-452 70 50 info@skl.se www.skl.se Upplysningar
Förslag till förfrågningsunderlag enligt lagen om valfrihetssystem för rehabilitering vid långvarig
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-01-27 1 (5) HSN 1211-1348 Handläggare: Anne-Marie Norén Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-03-04, p 3 Förslag till förfrågningsunderlag enligt lagen
Grön rehabilitering. Pilotverksamhet på Tenhults naturbruksgymnasium och Stora Segerstad och Värnamo naturbruksgymnasium
Grön rehabilitering Pilotverksamhet på Tenhults naturbruksgymnasium och Stora Segerstad och Värnamo naturbruksgymnasium Typ av sjukskrivningar 50% Mer än hälften av de som är sjukskrivna lider av långvarig
Kan vårdsamordnare vara en framgångsrik modell på vårdcentraler för patienter med psykisk ohälsa?
Kan vårdsamordnare vara en framgångsrik modell på vårdcentraler för patienter med psykisk ohälsa? Cecilia Björkelund Göteborgs universitet/västra Götalandsregionen Åsa Porathe, Västra Götalandsregionen
Rehabiliteringsgarantin 2014 ERFARENHETER OCH RESULTAT
ERFARENHETER OCH RESULTAT 1 Förord För att stödja personer att återgå i arbete eller förebygga en sjukskrivning tecknade Sveriges Kommuner och Landsting en överenskommelse med regeringen 2008 angående
Landstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2006:40 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2002:10 av Sunhild Dietrich-Larsson och Roland von Malmborg (mp) om åtgärder för att minska långtidssjukskrivningar Föredragande landstingsråd:
Naturliga Experiment en underskattad möjlighet I medicinsk registerforskning
Bättre Kvalitetsregisterforskning Nationella kvalitetsregister Arlanda 26 maj 2015 Naturliga Experiment en underskattad möjlighet I medicinsk registerforskning Per Johansson Uppsala universitet (Statistik
Rehabiliteringsgarantin 2012
Rehabiliteringsgarantin 2012 ERFARENHETER OCH RESULTAT Rehabiliteringsgarantin 2012 1 Rehabiliteringsgarantin 2012 2 Förord För att stödja personer att återgå i arbete eller att förebygga en sjukskrivning
REHABILITERING TILL ARBETE ADA + ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång
REHABILITERING TILL ARBETE ADA + ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång Sundsvall 2018-01-24 Östersund 2018-01-25 NorBet (Arbetsmedicin Norr), Stressrehabilitering Umeå Arbets- och Beteendemedicinskt Centrum
Regeringen godkänner överenskommelsen om fördjupade medicinska utredningar för (se bilaga).
Utdrag Protokoll III:7 vid regeringssammanträde 2013-12-12 S2013/ 8822/SF Socialdepartementet Godkännande av en överenskommelse om fördjupade medicinska utredningar för 2014 2015 1 bilaga Regeringens beslut
KBT. Kognitiv Beteendeterapi.
KBT Kognitiv Beteendeterapi. Inledning. KBT är en förkortning för kognitiv beteendeterapi, som är en psykoterapeutisk behandlingsmetod med rötterna i både kognitiv terapi och beteendeterapi. URSPRUNGLIGEN
Rehabiliteringsgarantin 2014 ERFARENHETER OCH RESULTAT
ERFARENHETER OCH RESULTAT 1 2 Förord För att stödja personer att återgå i arbete eller förebygga en sjukskrivning tecknade Sveriges Kommuner och Landsting en överenskommelse med regeringen 2008 angående
Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010
Preliminär version 4 mars 2009 Regionala seminarier Remissförfarande t.o.m. 8 juni 2009 Definitiv version presenteras 16 mars 2010. Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom!"#$"#%&"#'()*+,"$-&))+!"#$%&##&'(#)*
BEHOVET AV EN NATIONELL SMÄRTPLAN
BEHOVET AV EN NATIONELL SMÄRTPLAN 1012-1017 Långvarig smärta 20% av befolkningen har problem med långvarig smärta som kräver kontakt med sjukvården. 7% av befolkning har ett stort vårdbehov p g a långvarig
Anvisningar. tillkommande ersättning. En kvalitetssäker och effektiv. sjukskrivnings- och. rehabiliteringsprocess. Styrelsen för Kungälvs sjukhus
Anvisningar tillkommande ersättning 2018 Dnr HS 2017-00534-8 Anvisningar tillkommande ersättning En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess 2018 Styrelsen för Kungälvs sjukhus
En processutvärdering av multimodala team inom ramen för rehabiliteringsgarantin. Slutrapport
En processutvärdering av multimodala team inom ramen för rehabiliteringsgarantin Slutrapport I juni 2012 fick Karolinska Institutet i uppdrag att genomföra en fördjupad utvärdering av rehabiliteringsgarantin
Behandling av långvarig smärta
Behandling av långvarig smärta Psykologiska behandlingsmetoder Marianne Kristiansson spec anestesiologi, spec smärtlindring, spec rättspsykiatri med dr, adj lektor inst klin neurovetenskap, KI chefsöverläkare
Stockholms läns landsting
Stockholms läns landsting 2017-10-02 s förvaltning Landstingsdirektörens stab Ingela Erneholm TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (4) s forskningsberedning Motion 2017:19 av Bengt Annebäck (MP) om behovet av skapa ett
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING INTERNETFÖRMEDLAD PSYKOLOGISK BEHANDLING VID ÅNGEST- OCH FÖRSTÄMNINGSSYNDROM Ulf Jonsson Leg psykolog, Med Dr, Projektledare på SBU ulf.jonsson@sbu.se Varför
Överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting om åtgärder för all minska sjukfrånvaron
1 Sveriges Kommuner och Landsting O~ d' ~'\\_"l, f-j ~ 1 1",,- ;..(" (;:"v~v Ek.-...J.STYRELSENS BESLUT NR 17 2008 12-12 Vårt cnr 0810184 Avd lör vård och omsorg Anna Ostbom Landst ingsstyrelsema/regionstyreiscrna
Sjukskrivningsmiljarden
Sjukskrivningsmiljarden 2010 11 Nya miljarder under två år ska fortsätta utveckla arbetet med sjukskrivningar Den så kallade sjukskrivningsmiljarden kom till för att stimulera landstingen till att ge sjukskrivningsfrågorna
Sjukskrivnings miljarden Vad innebär den nationella överenskommelsen?
Sjukskrivnings miljarden 2013 Vad innebär den nationella överenskommelsen? Fortsatt mål att förbättra sjukskrivningsprocessen Miljardsatsningen ska leda till en mer effektiv och kvalitetssäker sjukskrivningsprocess
Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje
Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Bakgrund Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska ges sakkunnig och omsorgsfull
Anvisningar. tillkommande ersättning. En kvalitetssäker och effektiv. sjukskrivningsprocess. Styrelsen för NU-sjukvården. Dnr HS
Anvisningar tillkommande ersättning 2018 Dnr HS 2017-00534-9 Anvisningar tillkommande ersättning En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess 2018 Styrelsen för NU-sjukvården 1. Anvisningar tillkommande
Rehabiliteringsgarantin RESULTAT 2010
Rehabiliteringsgarantin RESULTAT 2010 1 Förord För att stödja personer att återgå i arbete eller för att förebygga en sjukskrivning i de fall där sjukskrivning är det vanligaste tecknade Sveriges Kommuner
SBU -- depression. Behandling. Fides Schuckher okt 04
SBU -- depression Behandling SBU slutsats Målsättningen med depressions behandlingen ska vara tillfrisknande, vilket inte bara innebär frihet från depressionssymtom utan också återvunnen arbetsförmåga
Rehabiliteringskoordinering. Anna Östbom Ann-britt Ekvall
Rehabiliteringskoordinering Anna Östbom Anna.ostbom@skl.se Ann-britt Ekvall ann-britt.ekvall@skl.se Överenskommelser mellan staten och SKL 2006 Första Sjukskrivningsmiljarden 2008 Tillkom Rehabiliteringsgarantin
Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring
1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar
Anvisningar. tillkommande ersättning. En kvalitetssäker och effektiv. sjukskrivnings- och. rehabiliteringsprocess. Styrelsen för Sahlgrenska
Anvisningar tillkommande ersättning 2018 Dnr HS 2017-00534-11 Anvisningar tillkommande ersättning En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess 2018 Styrelsen för Sahlgrenska
Kommittédirektiv. Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Dir. 2018:27. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018
Kommittédirektiv Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess Dir. 2018:27 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018 Sammanfattning En särskild utredare en nationell samordnare
Ärendets beredning Ärendet har beretts i programberedningen för folkhälsa och psykiatri.
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Ulrica Nordström TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-08-22 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-09-28 1 (4) HSN 2017-1199 Yttrande över motion 2017:19 av Bengt Annebäck (MP)
1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa
Information om statliga stimulansmedel aktuella för Kalmar län genom överenskommelser mellan SKL och regeringen 2015 avseende socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård Sveriges Kommuner och Landsting
REGERINGSRÄTTENS DOM
1 (5) REGERINGSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 1 december 2008 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrättens i Stockholm dom den 7 november 2005 i mål nr
Rehabiliteringsgarantin 2009-2010 ERFARENHETER 2009 OCH RESULTAT FRÅN FÖRSTA HALVÅRET 2010
Rehabiliteringsgarantin 2009-2010 ERFARENHETER 2009 OCH RESULTAT FRÅN FÖRSTA HALVÅRET 2010 1 Stockholm i september 2010 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom 2 Innehåll Sammanfattning... 5 Bakgrund...
Uppdragsbeskrivningar. - de samverkande parternas uppdrag i TRIS
Uppdragsbeskrivningar - de samverkande parternas uppdrag i TRIS 1 Till läsaren I TRIS ingår Landstinget Sörmland, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och kommunerna (socialtjänsten) i länet. I detta
Ny statlig överenskommelse inom sjukskrivning- och rehabilitering 2019
1(5) Karin Jonsson 2019-02-13 Hälso- och sjukvårdspolitiska avdelningen Tfn: 063-15 31 87 E-post: karin.jonsson@regionjh.se Ny statlig överenskommelse inom sjukskrivning- och rehabilitering 2019 Bakgrund
1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti:
1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: Hur vill ert parti utforma vården för ME/CFS-patienter? Alliansen
Rehabiliteringsgarantin 2013
Rehabiliteringsgarantin 2013 ERFARENHETER OCH RESULTAT EFTER TVÅ FÖRSTA KVARTALEN Rehabiliteringsgarantin 2013 1 Förord För att stödja personer att återgå i arbete eller förebygga en sjukskrivning tecknade
Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar
Stockholm 2009-06-11 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar Psykologförbundet har fått möjlighet att lämna