Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Transkript

1 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN

2 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2

3 Innehåll Sammanfattning... 4 Bakgrund... 5 Sjukskrivningsmiljarden Rehabiliteringsgarantin.5 Forskningsprogrammet REHSAM..6 Landstingens arbete med rehabiliteringsgarantin kvartal 1, 2, 3, Bilaga 1: Beh./rehab. kvartal 1 och 2,

4 Sammanfattning Enligt överenskommelsen mellan Sveriges Kommuner och Landsting och Socialdepartementet har under åren 2010 och miljoner kronor avsatts per år för att öka tillgången på rehabiliteringsinsatser. Under första tre kvartalen 2011 har landstingen genomfört insatser för 76 % av 960 miljoner kronor vilket ska jämföras med samma period 2010 då landstingen hade genomför insatser för motsvarande 62 %. Under de tre första kvartalen 2011 har landstingen påbörjat eller genomfört 6485 multimodala rehabiliteringar (MMR) dvs. en ökning med 22 % procent jämfört med samma period år Vad gäller KBT-behandlingar kom landstingen upp i behandlingar under de tre första kvartalen 2011 som är en ökning med 43 % procent från året innan. Under första tre kvartalen 2011 har kvinnor fått del av 72 procent av rehabiliteringsinsatserna, fördelningen mellan kvinnor och män är i stort sett densamma mellan åren. Femton av länen uppnådde en ökad produktion av behandlingar under de första tre kvartalen 2011 jämfört samma period Behandlingar hos offentliga vårdgivare har ökat från närmare till behandlingar, medan behandlingar hos privata vårdgivare ökade kraftig från närmare till behandlingar. Landstingen arbetar intensivt för att bygga upp organisation och nätverk som är lämpliga för uppgiften. Rehabiliteringsgarantin är en statlig satsning för att personer med lättare och medelsvår psykisk ohälsa och/eller generaliserad smärta, som är sjukskrivna eller genom att förebygga en sjukskrivning. De ska få tillgång till bedömning och vid behov behandling och rehabilitering med god kvalitet. Evidensbaserade behandlingsmetoder ska användas. Sveriges Kommuner och Landsting har tecknat en överenskommelse med regeringen. Landstingen ska erbjuda multimodal rehabilitering till patienter med långvarig smärta i axlar, nacke och rygg, och/eller generaliserad smärta, och kognitiv beteendeterapi, interpersonell psykoterapi eller kognitiv psykoterapi till personer med lättare eller måttlig depression, ångest eller stress. Rehabiliteringsgarantin är en del av det utvecklingsarbete som nu sker i Sverige för att underlätta för människor i yrkesverksam ålder som på grund av sjukdom upplever problem att stanna kvar i arbete, eller att återgå till arbete efter sjukskrivning. Rehabiliteringsgarantin är en av metoderna att nyttja i hälso- och sjukvårdens del av rehabiliteringskedjan. Syftet är att öka tillgänglighet till Post: Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon:

5 behandling för de diagnosgrupper som står för största delen av sjukskrivningarna. Syftet är också att öka kvaliteten i bedömning, vård och rehabilitering inom den försäkringsmedicinska rehabiliteringen. Bakgrund Sjukskrivningsmiljarden Under senare år har ett flertal initiativ tagits för att utveckla bra sjukskrivningsprocess i Sverige med syfte att minska sjukskrivningarnas längd och antal. En av dessa åtgärder är den så kallade sjukskrivningsmiljarden vars syfte är att öka kvaliteten i bedömning, vård och rehabilitering för människor i yrkesverksam ålder som upplever problem att stanna kvar i, eller efter en sjukskrivning återgå i arbete. Staten betalar upp till en miljard kronor per år till landstingen under Rehabiliteringskedjans införande i sjukförsäkringen 2008 har påverkat arbetet i hälso- och sjukvården genom bland annat krav på snabbare tillgång till hälso- och sjukvårdens resurser. Arbetet i länen har varit och är framgångsrikt genom omfattande utveckling av kunskap, metoder och organisation. Ett försäkringsmedicinskt beslutsstöd har införts (dvs. rekommendationer för försäkringsmedicinskt arbete och rekommenderade tider vid sjukskrivning). Samverkan utvecklas internt på varje enhet inom landstinget, bland annat har rehabiliteringskoordinatorer tillsatts i många län och arbete i team har utvecklats. I ett antal län finns speciella läkare i primärvården som har försäkringsmedicinskt uppdrag. Samverkan utvecklas också mellan primärvård och specialistkliniker, och med externa rehabiliteringsaktörer. Rehabiliteringsgarantin en överenskommelse mellan SKL och regeringen Huvudsyftet med rehabiliteringsgarantin är att de diagnosgrupper som står för merparten av både korta och långa sjukskrivningar ska erbjudas utökad möjlighet till medicinsk rehabilitering för att främja individernas arbetsförmåga samt att föerbygga sjukskrivning. Villkoren tydliggjordes inför och under första hälften av Patienter i åldern år ska få tillgång till bedömning, vård och rehabilitering för att lättare kunna stanna kvar i, eller återgå i arbete efter sjukskrivning. De patientgrupper som rehabiliteringsgarantin vänder sig till är patienter som bedöms ha lättare eller måttliga psykiska besvär (depression, ångest eller stressrelaterad ohälsa) eller långvarig smärta i axlar, nacke, rygg och/eller generaliserad smärta. Behandlingsmetoderna ska vara evidensbaserade vilket enligt överenskommelsen innebär för psykiska besvär kognitiv beteendeterapi (KBT), interpersonell psykoterapi (IPT) eller kognitiv psykoterapi (KP). I fortsättningen benämns dessa med begreppet KBT. Patienter med långvarig smärta som bedöms ha behov av mer omfattade rehabilitering erbjuds idag multimodal rehabilitering (MMR), vilket innebär en kombination 5

6 av välplanerade och synkroniserade åtgärder som utförs av ett team bestående av olika professioner. I MMR ingår vanligen teori om smärta och medicinering, beteendeförändringar, kroppsterapier och hantering av balansen mellan olika aktiviteter i livet. Vanligt förekommande medlemmar i rehabiliteringsteamen är läkare, socionom, psykolog, arbetsterapeut och sjukgymnast. Andra professioner kan också ingå, till exempel sjuksköterska, friskvårdspersonal och dietist och 2011 har regeringen avsatt 960 miljoner kronor per år. Resterande upp till miljarden avsätts för utveckling och forskning inom rehabiliteringsgarantins ämnesområde. Forskningen sker via ett forskningsprogram som kallas REHSAM. Ersättningen från rehabiliteringsgarantin för varje landsting är beräknad utifrån antalet innevånare i länet i förhållande till Sveriges befolkning. Landstingen får kronor i ersättning för varje patient som behandlas med KBT och kronor för MMR. Om ett landsting inte genomför behandling/rehabilitering upp till den nivå som det finns statliga medel avsatta för länet (kan kallas länets TAK), går dessa medel istället till de landsting som genomfört fler behandlingar eller rehabiliteringar än upp till sitt TAK. Ett extra bidrag utbetalas också till länen för att ytterligare stimulera utvecklingen, denna summa var 25 % på utbetalade behandlingsersättningar 2009 och 2010 och är 15 % Detta bidrag används av landstingen för att på olika sätt öka tillgången till rehabiliteringsinsatser, bland annat för kompetenshöjning inom KBT och MMR och utveckling av lämplig organisation för bedömning och rehabiliteringsinsatser, samt system för ackreditering av behandlare och team och uppföljning av behandlingsinsatser. Forskningsprogrammet REHSAM REHSAM är ett forskningsprogram för bättre och effektivare rehabilitering för vissa diagnosgrupper inom ramen för rehabiliteringsgarantin. De vanligaste orsakerna till sjukskrivningar är smärttillstånd av ospecifik karaktär i nacke rygg, armar och axlar samt psykisk ohälsa såsom lätta och medelsvåra depressioner, ångestsyndrom samt stress. Det är därför av särskilt intresse att förbättra situationen och inrikta rehabiliteringsgarantin för dessa diagnosgrupper för att stödja människor att återgå i arbete eller att förhindra en sjukskrivning. Programmet påbörjades 2009 och har inneburit två utlysningar åren 2009 och Inom ramen för nuvarande Rehabiliteringsgaranti, år 2011, fortsätter programmet genom en tredje utlysning som omfattar ca 35 miljoner kronor. Vårdalstiftelsen ansvarar på uppdrag av Försäkringskassan för utlysningsprocessen, expertbedömningar av ansökningar samt bidrar till nätverksbyggande mellan de forskargrupper som fått finansieringsstöd. 6

7 Landstingens arbete med rehabiliteringsgarantin Landstingen har under flera år arbetat med att utveckla sjukskrivningsprocessen i hälso- och sjukvården, bland annat med stöd av överenskommelsen mellan SKL och regeringen, genom den så kallade Sjukvårdsmiljarden från 2006, som innehåller ekonomiska incitament för att utveckla en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess. Insatserna har bidragit till ökad kvalitet i sjukskrivningsprocessen och idag hanteras patienters sjukskrivning med en högre medvetenhet som en del i vård och behandling. Överenskommelsen mellan regeringen och SKL om en Rehabiliteringsgaranti har ytterligare förstärkt möjligheten för landstingen att i större omfattning erbjuda evidensbaserade och medicinska rehabiliteringsinsatser för de vanligaste sjukskrivningsdiagnoserna. Erfarenheterna från arbetet med sjukskrivningsmiljarden har bidragit till att landstingen relativt snabbt har kunnat bygga upp en organisation även för Rehabiliteringsgarantin. Rehabiliteringsgarantin är, som tidigare nämnts, till för patienter med långvarig diffus smärta och/eller lättare till måttlig ångest, depression eller stress. Orsaken att just dessa diagnosgrupper valts ut är för att de står för två tredjedelar av alla sjukskrivningsfall. Sedan starten av garantin i mitten av 2008 har tillgången på både kognitiv beteendeterapi och multimodal rehabilitering ökat. Under de tre första kvartalen 2011 har landstingen påbörjat eller genomfört 6485 multimodala rehabiliteringar (MMR) dvs. en ökning med 22 procent jämfört med samma period år Vad gäller KBT-behandlingar kom landstingen upp i behandlingar under de tre första kvartalen 2011 som är en ökning med 43 procent från året innan. Under de tre första kvartalen 2011 har kvinnor fått del av 72 procent av rehabiliteringsinsatserna, fördelningen mellan kvinnor och män är i stort sett densamma mellan åren. Landstingen har under de tre första kvartalen 2011 rapporterat in insatser motsvarande nära 730 miljoner kronor av de 960 miljoner som är avsatta för 2011, vilket motsvarar 76 procent av den totala ersättningen. Motsvarande period 2010 var de rapporterade insatserna 62 procent av avsatt summa. 7

8 Femton av länen uppnådde en ökad produktion av behandlingar under de första tre kvartalen 2011 jämfört samma period kvartalet Uppsala har uppnått samma nivå båda åren. Jämtland har en lägre nivå men hade 2010 gått över länets tak redan efter kvartal 3 (108%) medan de i år ligger på en mer förväntad nivå (80%). Några av länen tycks ha svårighet att få igång dessa behandlingar/rehabiliteringar vilket är något de bör analysera närmare (se tabell 1). Behandlingar hos offentliga vårdgivare ökade, från första tre kvartalen 2010 till samma period år Behandlingar hos privata vårdgivare ökade kraftigt, från under de tre första kvartalen 2010 till samma period 2011 (se bilaga 1). 8

9 Redovisning för kvartal 1, 2 och 3, 2010 och Tabell 1. Rehabiliteringsgarantin 2010 respektive 2011 (kvartal ). Landsting MMR antal KBT/IPT antal Män Kvinnor Vårdgivare Privat Offentlig Blekinge 134 / / / / / / 660 Dalarna 215 / / / / / / Gotland 7 / / / / / / 98 Gävleborg 125 / / / / / / 484 Halland 174 / / / / / / 437 Jämtland 181 / / / / / / 376 Jönköping 96 / / / / / / 823 Kalmar 136 / / / / / / 680 Kronoberg 161 / / / / / / 166 Norrbotten 105 / / / / / / 714 Skåne 984 / / / / / / Stockholm 956 / / / / / / Södermanland 71 / / / / / / 954 Uppsala 268 / / / / / / 890 Värmland 235 / / / / / / 470 Västerbotten 202 / / / / / /491 Västernorrland 141 / / / / / / 397 Västmanland 119 / / / / / / 544 Västra Götaland 475 / / / / / / Örebro 153 / / / / / / 593 Östergötland 397 / / / / / / Summa år / / / / / / Summa år Andel ansökt % 80 / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / 76 Förklaring tabell 1: Redovisas kvartal , 2010 / MMR Antal multimodala rehabiliteringsserier/peson som är påbörjade eller genomförda. KBT/IPT Antalet kognitiv beteendeterapi eller interpersonell terapi serier/person som är påbörjade eller genomförda. Män-Kvinnor Antalet män respektive kvinnor som har fått eller får antingen KBT-, IPT-behandlingar eller multimodal rehabilitering. Vårdgivare Antalet behandlingar utförda hos privata respektive offentliga vårdgivare. Ansökt andel Ansökningar som landstingen har gjort för första, andra och tredje kvartalet i procent av total möjliga bidraget per år. 9

10 Rehabiliteringsgarantin 2011, kvartal 1, 2 och 3 Upplysningar om innehållet Anna Östbom, anna.ostbom@skl.se Sveriges Kommuner och Landsting, 2011 Ladda ned på 10