Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2012
|
|
- Britt-Marie Ann-Christin Henriksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom, Annie Hansen Falkdal Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin Vad är intentionerna med rehabiliteringsgarantin? Det primära målet med rehabiliteringsgarantin är att få fler att återgå i arbete eller att förebygga sjukskrivning. För att uppnå målet bör sådana insatser sättas in att rätt patient får rätt insats i rätt tid. En viktig uppgift är att se till att han/hon får tillgång till medicinsk behandling och rehabilitering. 2. Vad innebär rehabiliteringsgarantin? Rehabiliteringsgarantin är en överenskommelse mellan Sveriges Kommuner och Landsting och regeringen som tecknades första gången 2008 och uppdaterades och Dessa frågor och svar är relaterade till den nya överenskommelsen Landstingen kan få del av 900 miljoner kronor för insatser genomförda under Rehabiliteringsgarantin innebär att patienter som har långvarig diffus smärta i rygg, nacke och axlar eller måttliga till medelsvåra depressioner och olika typer av ångest och stress ska få medicinsk behandling och rehabilitering när hälso- och sjukvården har gjort en medicinsk bedömning och utredning. 3. Varför dessa diagnoser? Diagnoserna långvarig diffus smärta, måttliga till medelsvåra depressioner och olika typer av ångest och stress ligger bakom mer än hälften av alla sjukskrivningar. 4. Vem tillhandahåller rehabilitering enligt rehabiliteringsgarantin? Det är landstingen som ska tillhandahålla behandlingar och rehabilitering. Insatserna kan utföras i primärvården eller i någon annan del av hälso- och sjukvården i landstingets regi eller av privata leverantörer. 5. Vilka behandlings- eller rehabiliteringsåtgärder ska erbjudas enligt överenskommelsen? Kognitiv beteendeterapi (KBT) ska erbjudas patienter med måttlig eller medelsvår depression eller ångest eller stressrelaterad ohälsa. Patienter med depression kan ibland även få interpersonell psykoterapi, IPT 1 (fortsättningsvis omfattas även IPT när KBT nämns). För långvarig smärta i axlar, nacke och rygg, generaliserad smärta, ska multimodal rehabilitering erbjudas efter det att hälso- och sjukvården har gjort en medicinsk bedömning och utredning. 1 Interpersonell psykoterapi (ITP) fokuserar på hur relationer påverkar patienten och hur de kan hanteras. Terapeuten har en aktiv roll. Terapin ges antingen individuellt eller i grupp. I interpersonell terapi ingår en utbildning i depressionernas natur och behandlingsmöjligheter, en identifiering av patientens centrala relationer och förändringar i livet och en behandling av problem med fokus på här och nu. Metoden har även prövats och bearbetats för ungdomar. Tillgången på interpersonell terapi är mycket begränsad i Sverige. 1
2 6. Vilka steg ingår i rehabiliteringsgarantin? Inom ramen för rehabiliteringsgarantin ingår 1. medicinsk bedömning och ställningstagande till om patientens tillstånd innebär att han/hon skulle vara betjänt av medicinsk behandling eller rehabilitering 2. utredning för att klarlägga vilken form av psykologisk insats eller andra insatser som behövs för att behandla eller rehabilitera smärtan och/eller den psykiska ohälsan 3. behandling eller rehabilitering. För att underlätta för patienten att stanna kvar eller återgå i arbete bör nödvändiga kontakter tas med andra aktörer i samhället. 7. Vad innebär en utredning för att bedöma vilken behandling eller rehabilitering patienten behöver för långvarig diffus smärta? En omfattande individuell utredning och bedömning måste göras för att utröna om individen behöver behandling, multimodal rehabilitering (MMR) eller någon annan form av rehabilitering. En strukturerad anamnes ska tas upp för att kontrollera att andra allvarliga tillstånd som skulle kunna orsaka smärttillståndet har uteslutits, att screening för psykologiska och sociala faktorer och en grundläggande aktivitetsutredning har gjorts och att patientens förväntningar och beredskap för förändring har kartlagts. 8. Vad innebär en utredning för att bedöma vilka psykologiska insatser som behövs för patienter med ångest, depression och stress? Förutom en medicinsk bedömning och diagnostisering bör även en psykologisk bedömning göras. De som gör dessa bedömningar bör ha relevant utbildning och kompetens och vara väl förtrogna med undersökningsmaterialet och arbeta systematiskt. I primärvården rekommenderas att en allmänläkare gör den medicinska bedömningen och en psykolog den psykologiska bedömningen. Om det inte finns någon psykolog på arbetsplatsen rekommenderas att en KBT-terapeut (minst motsvarande steg 1) deltar tillsammans med läkaren. 9. Om landstinget inte kan erbjuda KBT eller multimodal rehabilitering? Landstinget ska göra en bedömning av var rehabiliteringen eller behandlingen bäst kan ges. Om tillgången på insatser har låg kvalitet eller om behovet är större än vad som kan göras i egen regi är det lämpligt att upphandla tjänsten av privata aktörer som lever upp till de krav som finns i rehabiliteringsgarantin. Ett annat alternativ är att erbjuda patienten KBT eller multimodal rehabilitering i ett annat landsting, eftersom rehabiliteringsgarantin omfattas av vårdgarantin. Det innebär att om hemlandstinget inte kan erbjuda behandling inom tre månader (eller kortare tid om landstinget har en annan tidsram) ska patienten kunna få hjälp till vård inom garantitiden hos annan vårdgivare. 10. Ska patienterna erbjudas annat än KBT och multimodal rehabilitering? Självklart ska även andra behandlingar eller rehabiliteringsåtgärder erbjudas patienterna. Det är viktigt att i anslutning till den medicinska bedömningen och utredningen fastställa vilken eller vilka åtgärder som ska erbjudas. Det är dock endast KBT och multimodal rehabilitering som ersätts av rehabiliteringsgarantin. 2
3 11. Vad innebär kognitiv beteendeterapi? Enligt en definition från Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, inriktar sig kognitiv terapi på att påverka tankemönster. Det finns ett flertal metoder varav några är utvecklade för att behandla ångesttillstånd. Kognitiv beteendeterapi, KBT, kombinerar inslag från både beteendeterapi och kognitiv terapi för att påverka tankar, känslor och beteenden i en positiv riktning. Olika strategier med övningar och hemuppgifter ingår där som en viktig del. Gränsdragningen mellan de olika terapierna är inte entydig, och ofta är det svårt att avgöra vilken terapiform som har använts i olika studier. Oftast avses dock en blandform, dvs. KBT som kan ske individuellt eller i grupp. Antalet tillfällen avgörs efter behov. Enligt Socialstyrelsen som har utarbetat riktlinjer för ångest och depression bör en behandlingsserie omfatta behandlingstillfällen. För att landstinget ska få ersättning via rehabiliteringsgarantin krävs att utredning och behandling, individuellt eller i grupp, görs av 1. leg. psykolog eller psykoterapeut med KBT- eller IPT-inriktning 2. leg. psykolog eller psykoterapeut med annan inriktning men med kompetens att arbeta med KBT-metoder eller IPT 3. behandlare med grundutbildning som t.ex. sjuksköterska, socionom, sjukgymnast, arbetsterapeut, läkare eller pedagog med påbyggnadsutbildning i KBT eller IPT i en omfattning som motsvarar en steg 1-utbildning. 12. Vilken kompetens behöver behandlaren? Kompetens enligt punkterna 1-3 ovan är den lägsta nivå som godkänns inom ramen för rehabiliteringsgarantin. Landstingen kan själva välja att ha större krav för utförarna av behandlingarna. 13. Vilken steg 1-utbildning i KBT krävs? Det finns utbildningar på högskolor och universitet och även sådana som ges av privata aktörer. Eftersom det i dagsläget inte finns någon huvudman som har uppdraget att avgöra vilka utbildningar som är godkända och vilka som inte är det avgör landstingen det själva. Som stöd kan de använda de riktlinjer som Svenska föreningen för kognitiva och beteendeinriktade terapier (sfkbt) har utarbetat eller ta kontakt med Psykologförbundet eller Beteendeterapeutiska föreningen. 14. Vad innebär multimodal rehabilitering? Multimodal rehabilitering är ett antal välplanerade och synkroniserade åtgärder under en längre tid som kräver att personalen arbetar i team och är tränade att arbeta i team. Teamen kan bestå av olika yrkesgrupper men vanligtvis ingår sjukgymnast, arbetsterapeut, beteendevetare (socionom och/eller psykolog) och en läkare. Både den breda utredning som föregår rehabiliteringen och den multimodala rehabiliteringen i sig utgår från nödvändigheten av att förstå smärtans hela komplexitet och dess negativa konsekvenser, dvs. det krävs ett biopsyko-socialt synsätt. Denna komplexitet nödvändiggör ett arbete i team. Våren 2011 publicerade SKL Medicinska indikationer för multimodal rehabilitering vid långvarig smärta där multimodal rehabilitering (MMR) på två vårdnivåer rekommenderas, MMR 1 inom primärvården mestadels och MMR 2 på specialistnivå. Det som styr är dock teamets kapacitet och kompetens och inte vårdnivån. Som ett komplement till rapporten finns förtydliganden och ytterligare rekommendationer för multimodal rehabilitering i bilagan till överenskommelsen för 2012 års rehabiliteringsgaranti. 3
4 I rapporten diskuteras Grupp och/eller individuell rehabilitering Ofta är det uppskattat av patienterna och både ekonomiskt och personalmässigt effektivt att i huvudsak genomföra den multimodala rehabiliteringen i grupper om sex till tio patienter. Olika individuella behandlingar kan läggas till utifrån behov och individuella mål. Rehabiliteringens längd Idag pågår MMR ofta under fyra till åtta veckor beroende på hur programmet är upplagt. Det är vanligt att det pågår procent av tiden på smärt- och rehabiliteringskliniker (MMR 2) men då färre veckor än om det är upplagt på till exempel två-tre dagar per vecka då det måste fortgå under längre tid (MMR 1). Det finns idag inte tillräcklig kunskap om hur det multimodala rehabiliteringsprogrammet exakt ska vara uppbyggt. En viss individuell anpassning måste göras utifrån den enskilda patientens problembild både inom MMR 1 och MMR 2. Exempel på faktorer som kan vara värda att beakta för båda vårdnivåerna är: smärtintensitet smärtlokalisation smärtvariabilitet smärtduration hyperalgesi coping medicinsk samsjuklighet missbruk av alkohol och droger depressiva symtom ångestsymtom sömnstörning inställning till arbete konsekvenser i vardagen sjukskrivning arbete med riskfaktorer för smärta sociala relationer förändringsförmåga försäkringsproblematik Se vidare rapporten och bilagan i överenskommelsen. Där finns även hänvisningar till annan referenslitteratur. 15. Ska landstingen redovisa antalet patienter eller behandlingar till andra aktörer i samhället? Landstingen bör informera Försäkringskassan och arbetsgivaren om patienter som efter behandling eller rehabilitering är fortsatt sjukskrivna. Då får Försäkringskassan möjlighet att inom ramen för sitt samordningsansvar snabbare ta initiativ till andra rehabiliteringsinsatser för dessa individer. 16. Varför är evidens så viktig? Regeringen satsar på en rehabiliteringsgaranti i hopp om att den ska bidra till att människor återfår arbetsförmåga och kan återgå i arbete. Men regeringen vill samtidigt vara säker på att de åtgärder som erbjuds inom ramen för garantin leder till detta. Därför ska den rehabilitering som erbjuds patienterna vara evidensbaserad. Det finns en del forskning om behandling av diffus smärta i rörelseorganen som visar evidens för att förbättra patienternas arbetsförmåga och i vissa fall även återgång i arbete. För behandling av depression, ångest och stress saknas dock evidens för att patienterna kan återgå i arbete, eftersom detta har studerats i liten omfattning. Men i en nyare forskningsartikel (Linden, Zubrägel och Bär 2001) redovisas att KBT ökade arbetsförmågan, reducerade 4
5 symtom och minskade läkemedelsanvändningen. I en slutrapport från Karolinska Institutets utvärdering av rehabiliteringsgarantin (augusti 2011) framgår att personer som har behandlats med psykologiska metoder under senare tid har lägre sjukfrånvaro än patienter som behandlades när rehabiliteringsgarantin infördes. 17. Måste patienten vara sjukskriven för att omfattas av rehabiliteringsgarantin? Patienten behöver inte vara sjukskriven för att omfattas av rehabiliteringsgarantin. Intentionen är att insatta åtgärder ska bidra till att en person kan återgå i arbete eller underlätta för denne att fortsätta arbeta, och därmed förhindra och förebygga sjukskrivning. Landstinget får ersättning för personer i åldern år som har genomgått särskilt anvisade åtgärder. 18. Vad gäller för patienter i gränssnittet 16 respektive 67 år? Man kan påbörja en behandling när personen är 15 år, men ansöka om medel sker då först när behandlingen avslutas. Personen måste då ha fyllt 16 år. Man kan även ansöka om medel för personer som under året då behandlingen avslutas fyller 67 år. 19. Vad gäller för att patienten ska få del av rehabiliteringsgarantin? Åtgärderna inom rehabiliteringsgarantin omfattas av den nationella vårdgarantin (som numera ingår i hälso- och sjukvårdslagen), vilket innebär att patienten ska få kontakt med primärvården samma dag som han/hon ringer, få en tid för läkarbesök i primärvården (om det bedöms vara nödvändigt) inom sju dagar, få tid för besök i den specialiserade vården inom 90 dagar och behandling efter beslut inom ytterligare 90 dagar. Insatser ska sättas in så snart som möjligt utifrån vad bedömningen har visat vara lämpligt för den individuella patienten: - För KBT och IPT uppger Socialstyrelsen att bedömning och behandling enligt garantin bör inledas snarast och senast inom sex veckor för patienter som sjukskrivs. - För MMR ska patienten ha haft ihållande eller intermittent smärta under mer än tre månader. Normalt pågår behandlingsprogrammen idag fyra till åtta veckor, den kortare tiden om programmet är upplagt på heldagar fem dagar i veckan. Om programmet är upplagt på två-tre dagar i veckan behöver det utsträckas under längre tid. 20. Hur förhåller sig rehabiliteringsgarantin till hälso- och sjukvårdslagen? Rehabiliteringsgarantin ingår i vårdgarantin. Den 1 juli 2010 blev vårdgarantin en del av hälso- och sjukvårdslagen. Det innebär att alla har rätt att få vård inom en viss tid men däremot inte rätt till en viss vård. 21. Hur fördelas pengarna? En miljard kronor är avsatta för rehabiliteringsgarantin för Av dessa medel ska 100 miljoner kronor avsättas för forskning och utvärdering. Ersättning till landstingen fördelas enligt befolkningsstorlek och utbetalas efter att genomförda behandlingar eller rehabiliteringsinsatser har redovisats till Försäkringskassan. Om ett landsting inte gör så många insatser att hela dess andel av de avsatta pengarna går åt, får de landsting som gjort fler insatser än de får ersättning för, dela på dessa pengar efter årets slut. 5
6 22. Hur stor är ersättningen? kronor utbetalas för en genomförd kognitiv behandlingsserie på behandlingar kronor utbetalas för en genomförd multimodal rehabiliteringsåtgärd, MMR 1, enligt rapporten om multimodal rehabilitering och bilagan till överenskommelsen kronor utbetalas för en genomförd multimodal rehabiliteringsåtgärd, MMR 2, enligt rapporten om multimodal rehabilitering och bilagan i överenskommelsen. Till detta kommer ytterligare 1000 kronor för varje behandling eller rehabilitering. Dessa extra pengar ska landstingen använda för att utveckla utredningarna och förbättra kvaliteten i behandlings- och rehabiliteringsinsatserna så att dessa i högre grad bidrar till att patienterna återgår i arbete. Påslaget ger också landstingen möjlighet att utveckla tillgången till rehabiliteringsinsatser i form av internetstödd KBT. 23. Får landstinget ersättning för både multimodal rehabilitering och KBT? Landstinget får normalt inte ersättning för både MMR och KBT eftersom det ingår någon form av KBT eller psykologisk behandling i multimodal rehabilitering. Men om det pågår två helt olika behandlingar är det möjligt. 24. Kan landstingen få ersättning för flera behandlingsperioder i rad för samma patient? Landstinget kan inte få ersättning för flera behandlingsperioder i rad för samma patient eftersom behandlingen ska vara planerad och ingå i en tillräckligt omfattande behandlingsserie. I undantagsfall kan en patient behöva ytterligare en behandlingsserie under samma år, men för att det ska godkännas ska det ha gått en rimlig tid mellan behandlingsinsatserna. Det går heller inte att få ersättning för att patienten har brutit sin behandling och påbörjar den igen. Då räknas det som samma behandlingsserie. För att landstinget ska få ersättning ska behandlingen vara genomförd och avslutad. 25. Hur ska landstingen redovisa patienter som genomfört behandling eller rehabilitering? Landstingen ska redovisa alla patienter som har avslutat sin behandling eller rehabilitering avidentifierat till Försäkringskassan. Icke avidentifierade underlag måste dock sparas inom landstinget för eventuell revision. Redovisning ska göras var tredje månad. Försäkringskassan betalar pengarna till landstinget månaden efter redovisningen. 26. Hur ska påslaget användas? Påslaget om 1000 kronor per inrapporterad behandling eller rehabilitering ska enligt överenskommelsen användas för att utveckla utredningarna och förbättra kvaliteten i behandlings- och rehabiliteringsinsatserna så att dessa i högre grad bidrar till att patienten återgår i arbete. Påslaget ger också möjlighet att utveckla tillgången till rehabiliteringsinsatser i form av internetstödd KBT. Utvecklingsarbetet ska göras utifrån rekommendationerna i SBU-rapporterna, Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutstöd, Socialstyrelsens nationella riktlinjer för behandling av depression och ångestsjukdom, Nationella riktlinjer för vård av rörelseorganens sjukdomar och Medicinska indikationer för multimodal rehabilitering vid långvarig smärta. 6
7 27. Var finns det mer att läsa om rehabiliteringsgarantin? På under rubriken Rehabiliteringsgarantin eller under mappen Rapporter och publikationer står om den uppföljning som Socialstyrelsen gjorde av insatser under Där finns även rapporter från Karolinska institutet om de utvärderingar som har gjorts där på rehabiliteringsgarantin och Medicinska indikationer för multimodal rehabilitering vid långvarig smärta. På kan man hämta hem rapporterna: 1. Metoder för behandling av långvarig smärta - en systematisk litteraturöversikt 2. Rehabilitering vid långvarig smärta, en systematisk litteraturöversikt partiell uppdatering och fördjupning av SBU- rapport nr 177/ Behandling av depressionssjukdomar - en systematisk litteraturöversikt 4. Behandling av ångestsyndrom - en systematisk litteraturöversikt 5. Datorbaserad kognitiv beteendeterapi vid ångestsyndrom eller depression På finns Försäkringsmedicinskt beslutstöd och de nationella riktlinjerna för behandling av depression och ångestsjukdom och de kommande riktlinjerna för vård av rörelseorganens sjukdomar,. 28. Hur ser utvecklingen av internetstödd KBT (I-KBT) ut under 2012? En pilotstudie som ska vara klar till slutet av januari 2012 ser över dels möjligheterna till en gemensam plattform i landet för internetstödd KBT, dels vilka krav som kan ställas på vårdenheterna när det gäller ansvar och arbete före, under och efter I-KBT. Utifrån detta arbete beslutas när I-KBT kan användas som en metod i rehabiliteringsgarantin. Avsikten är att det ska kunna ske till hösten Anledningen till ett eventuellt dröjsmål är att det kan behövas ytterligare förstudier efter pilotstudien. 29. Vad kommer den internetstödda KBT-behandlingen att innebära? Ännu är det inte klart vad den internetstödda KBT-behandlingen kommer att innebära. Under det första halvåret 2012 utarbetas vilka krav som kommer att ställas för att I-KBT ska ge en ekonomisk ersättning till landstingen inom ramen för garantin. 30. Vilken ersättning kommer att utbetalas för I-KBT? Ersättningen för I-KBT kommer att utredas under första halvåret Måste landstingen erbjuda internetstödd KBT? Det finns inga krav på att landstingen ska erbjuda internetstödd KBT, utan det är i så fall en möjlighet som ges, och landstingen kan utveckla I-KBT i den takt de har möjlighet. 32. Vad innebär det att pengar är avsatta för forskning? Pengar är avsatta för att någon inom ramen för REHSAM-programmet under forskningsmässiga former ska kunna prova arbetssätt som hittills inte har utvärderats eller där en utvärdering har varit bristfällig. Syftet är att öka kunskapen om vilka behandlingar eller rehabiliteringsinsatser som leder till återgång i arbete. Landstingen hade möjlighet att i samverkan med forskningsinstitutioner ansöka om dessa pengar. Vårdalstiftelsen fick i uppdrag av Försäkringskassan att utlysa forskningsmedel under och Tre 7
8 utlysningar har gjorts och delar av kostnaderna för de beviljade projekten belastar garantin Se vidare Utöver REHSAM- programmet avser Socialdepartementet att styra forskningsmedel till speciellt utsedda universitet eller forskningsstiftelsen för att utvärdera rehabiliteringsgarantin. 33. Blir det en fortsättning på rehabiliteringsgarantin efter 2012? Regeringen och SKL gör bedömningen att det även efter 2012 kan finnas ett behov av att stimulera rehabilitering för diagnosgrupper som ur ett socialförsäkringsperspektiv är särskilt angelägna. 8
Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2013
2012-12-13 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom, Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2013 1. Vad är intentionerna med rehabiliteringsgarantin? Det primära målet med rehabiliteringsgarantin
Läs merFrågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2014
2013-12-10 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom, Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2014 1. Vad är intentionerna med rehabiliteringsgarantin? Det primära målet med rehabiliteringsgarantin
Läs merFrågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2015
2014-12-08 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom, Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2015 1. Vad är intentionerna med rehabiliteringsgarantin? Det primära målet med rehabiliteringsgarantin
Läs merRehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011
Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...
Läs merRegelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg
Utvecklingsavdelningen 2012-01-01 Fredrik Wallertz Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Nationell överenskommelse för 2012 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merRegelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg
Utvecklingsavdelningen 2013-03-06 Fredrik Wallertz Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Nationell överenskommelse för 2013 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merRehabiliteringsgarantin
Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig
Läs merFrågor och svar om överenskommelsen sjukskrivning och rehabilitering 2016
1 (14) 2015-12-16 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom Frågor och svar om överenskommelsen sjukskrivning och rehabilitering 2016 4. Insatser för lindrig och medelsvår psykisk ohälsa och långvarig
Läs merRehabiliteringsgarantin 2013
1 2012-12-28 Landstingets ledningskontor Hälso- och sjukvårdsavdelningen Tel 018-611 33 92 Detta dokument kan komma att justeras efter hälso- och sjukvårdsstyrelsens möte 11 februari 2013. Rehabiliteringsgarantin
Läs merUtdrag. Godkännande av en överenskommelse om rehabiliteringsgarantin för 2011
Utdrag Protokoll III:6 vid regeringssammanträde 2010-12-22 S2010/9122/SF Socialdepartementet Godkännande av en överenskommelse om rehabiliteringsgarantin för 2011 1 bilaga Regeringens beslut Regeringen
Läs merI detta ärende föreslås att Stockholms läns landsting ansluter sig till statens satsning på en rehabiliteringsgaranti.
Handläggare: Elisabet Erwall Birgitta Hjelte Gustav Ohlén 1 (4) HSN 2009-02-16 P 10 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2009-01-19 HSN 0901-0035 Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om en rehabiliteringsgaranti
Läs merREHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011
Sida 1(6) Datum 2011-02-09 Diarienummer RSK 868-2010 BESLUTAD HSU 2011-02-23 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare Christina Möller/A-S Bäck REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Socialdepartementet
Läs merAnna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet
Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Hur såg landstinges arbete ut med sjukskrivningar 2005? - Det var stora skillnader i länen när det gäller längden och antal personer som var sjukskrivna
Läs merREHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER Regionala medicinska riktlinjer 1 (4) Datum Diarienummer HS
1 (4) Datum 2015-03-10 Diarienummer HS 126-2015 HSD-A 12-2015 Hälso- och sjukvårdsavdelningen REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2015 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) tecknade
Läs merRehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?
Rehabiliteringsgarantin 2013 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering för att återgå i arbete Rehabiliteringsgarantin ökar tillgången på KBTbehandlingar och multimodal rehabilitering
Läs merÖverenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om rehabiliteringsgaranti
Sveriges Kommuner och Landsting 000035 STYRELSENS BESLUT NR 16 2010-12-17 Vårtdnr 10/0445 Avdelningen för vård och omsorg Anna ÖStbom Landstingsstyrelsema, regionstyrelserna i Västra Götaland och Skåne
Läs mer2014 Information om rehabiliteringsgarantin till vårdgivare
1 2014-01-13 Landstingets ledningskontor Hälso- och sjukvårdsavdelningen Tel 018-611 33 92 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2014-02-10 2014 Information om rehabiliteringsgarantin till vårdgivare 1. Rehabiliteringsgarantin
Läs merRehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?
Rehabiliteringsgarantin 2011 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering som sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp
Läs merÄrendets beredning Ärendet har beretts i Programberedningen för äldre och multisjuka.
HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-11-13 p 10 1 (5) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Anne-Marie Norén Förslag att införa vårdval för patienter med långvarig smärta och psykisk ohälsa samt införande
Läs merREHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2014
1 (4) HSD-A 13-2014 Datum 2014-02-19 Diarienummer RS 1938-2013 Hälso- och sjukvårdsavdelningen REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2014 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting har den 13
Läs merKriterier och förslag till arbetsgång för KBTinriktad behandling av lättare/medelsvåra psykiska besvär enligt Rehabiliteringsgarantin
1 (5) Datum 2014-01-07 Kriterier och förslag till arbetsgång för KBTinriktad behandling av lättare/medelsvåra psykiska besvär enligt Rehabiliteringsgarantin Inledning En stor del av sjukskrivningarna framförallt
Läs merUtvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling. Redovisning av utbetalda medel till landstingen
Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling Redovisning av utbetalda medel till landstingen Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier
Läs merVillkor 3 Insatser för lindrig och medelsvår psykisk ohälsa och långvarig smärta
2016-12-16 1 (12) Avdelningen för Vård och omsorg Anna Östbom Frågor och svar Villkor 3 Insatser för lindrig och medelsvår psykisk ohälsa och långvarig smärta 1. Varför ges medel på området insatser för
Läs merYttrande över Bättre samverkan Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring
Landstingsstyrelsens förvaltning Övergripande Vårdfrågor Produktionssamordning 1 (6) Handläggare: Britt Arrelöv Landstingsstyrelsen Yttrande över Bättre samverkan Några frågor kring samspelet mellan sjukvård
Läs merRehabiliteringsgarantin Landstinget Gävleborg 2012
Diarienr: Ej tillämpligt 1(15) Dokument ID: 09-33398 Fastställandedatum: 2012-05-21 Giltigt t.o.m.: 2013-05-21 Upprättare: Maria A Johansson Fastställare: Kerstin Hallonqvist Rehabiliteringsgarantin Landstinget
Läs merVillkor, redovisningar och utbetalningar inom villkor och (7) Se bilaga Se bilaga 1. 3
Datum Vår beteckning 2018-05-30 Dnr 013664-2017 1 (7) Återrapportering av uppdrag i regleringsbrev Villkor 3 inom överenskommelsen En effektiv och kvalitetssäker sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess
Läs merVarför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?
Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den
Läs merRehabiliteringsgaranti. Kunskapsunderlag om psykiska diagnoser och smärta
Rehabiliteringsgaranti Kunskapsunderlag om psykiska diagnoser och smärta Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm. Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00 Fax 08-452 70 50 info@skl.se www.skl.se Upplysningar
Läs merChristina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE
Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE 2014-11-03 Landstingsstyrelsen 1(1) Referens Diarienummer 140072 Utredningsuppdrag 14/10 - Utredning angående möjligheten att teckna avtal med verksamheter
Läs merUtlysning av REHSAM, ett forskningsprogram inom ramen för rehabiliteringsgarantin. Inbjudan
Utlysning av REHSAM, ett forskningsprogram inom ramen för rehabiliteringsgarantin. Inbjudan REHSAM är ett forskningsprogram för bättre och effektivare rehabilitering inom ramen för rehabiliteringsgarantin,
Läs merÄndra till startrubrik
Ändra till startrubrik En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocess Överenskommelse 2016 Syftet En överenskommelse mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och regeringen,
Läs merRehabiliteringsgarantin 2016 = En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess, villkor 4
1 2016-01-13 Hälso- och sjukvårdsavdelningen birgitta.pleijel@lul.se, tel 018-611 33 92 Strateg Rehabiliteringsgarantin 2016 = En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess,
Läs mer1 (5) Vår beteckning
Datum Vår beteckning 2019-05-17 002687-2018 1 (5) Återrapportering av uppdrag i regleringsbrev: villkor 3 2018 inom överenskommelsen En effektiv och kvalitetssäker sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess
Läs merRehabiliteringsgarantin 2015 Information om kriterier till vårdgivare
1 2014-12-29 Dnr HSS 2013-0012 Hälso- och sjukvårdsavdelningen birgitta.pleijel@lul.se, tel 018-611 33 92 Strateg Hälso- och sjukvårdsstyrelsen fattade beslut om att nedan kriterier 2015-02-12. Villkoren
Läs merc) Vilken påverkan har teamet, dess arbetssätt, sammansättning, egenskaper och samarbete för effekten av MMR när det gäller att minska sjukfrånvaro?
Sammanfattning Överenskommelsen om en rehabiliteringsgaranti undertecknades av representanter från Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) första gången i december 2008. Syftet med
Läs merEn processutvärdering av multimodala team inom ramen för rehabiliteringsgarantin
En processutvärdering av multimodala team inom ramen för rehabiliteringsgarantin Irene Jensen, professor och uppdragsansvarig Therese Hellman, med dr och projektledare Gunnar Bergström, docent Hanna Bonnevier,
Läs merRehabiliteringsgarantin 2014 ERFARENHETER OCH RESULTAT
ERFARENHETER OCH RESULTAT 1 Förord För att stödja personer att återgå i arbete eller förebygga en sjukskrivning tecknade Sveriges Kommuner och Landsting en överenskommelse med regeringen 2008 angående
Läs mer1 (7) Se bilaga Se bilaga 1.
1 (7) Återrapportering av uppdrag i regleringsbrev Villkor 3 inom överenskommelsen En effektiv och kvalitetssäker sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess 2017-2018 Försäkringskassan ska enligt uppdrag
Läs merRehabiliteringsgaranti förstärkt och tidigt insatt rehabilitering för patienter med vanliga sjukskrivningsdiagnoser
LANDSTINGET I VÄRMLAND IMPLEMENTERINGSPLAN 1.0 Per-Åke Andersson, processledare Mats Johanson, utredningssekreterare 2009-02-26 LK/081288 Rehabiliteringsgaranti förstärkt och tidigt insatt rehabilitering
Läs merREHSAM. REHSAM forskningsprogram
REHSAM Ett forskningsprogram som ska hitta de bästa metoderna för att behålla och få tillbaka arbetskapaciteten hos människor som till exempel drabbats av psykisk ohälsa eller långvarig smärta. Vi som
Läs merRehabiliteringsgarantin 2012
Rehabiliteringsgarantin 2012 ERFARENHETER OCH RESULTAT Rehabiliteringsgarantin 2012 1 Rehabiliteringsgarantin 2012 2 Förord För att stödja personer att återgå i arbete eller att förebygga en sjukskrivning
Läs merRehabiliteringsgaranti i Västerbotten
Rehabiliteringsgaranti i Västerbotten Information och anvisningar 2010-02-15 Foto: Tommy Henfridsson Innehåll Sid INFORMATION Bakgrund till rehabiliteringsgarantin 2 För vem gäller rehabiliteringsgarantin?
Läs merFörslag till förfrågningsunderlag enligt lagen om valfrihetssystem för rehabilitering vid långvarig
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-01-27 1 (5) HSN 1211-1348 Handläggare: Anne-Marie Norén Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-03-04, p 3 Förslag till förfrågningsunderlag enligt lagen
Läs merNationella riktlinjer Ångestsjukdomar
Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Syftet med riktlinjerna är att både stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och vara ett underlag för prioriteringar
Läs merNationella överenskommelser En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsoch. rehabiliteringsprocess
Styrande måldokument Överenskommelse Sida 1 (6) Nationella överenskommelser 2019 - En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocess Sida 2 (6) Bakgrund Regeringen och SKL har ingått
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2006:31 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2005:6 av Birgitta Rydberg m.fl. (fp) om utökade behandlingsinsatser av stressrelaterad ohälsa så att fler sjukskrivna kan återgå i
Läs merYttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49
1(5) Dnr 09-0406 /DE 2009-09-18 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Hörselskadades Riksförbund Box 6605, 113 84 Stockholm besöksadress: Gävlegatan 16 tel: +46 (0)8 457 55 00 texttel: +46 (0)8 457 55 01
Läs merRehabiliteringsgarantin 2009-2010 ERFARENHETER 2009 OCH RESULTAT FRÅN FÖRSTA HALVÅRET 2010
Rehabiliteringsgarantin 2009-2010 ERFARENHETER 2009 OCH RESULTAT FRÅN FÖRSTA HALVÅRET 2010 1 Stockholm i september 2010 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom 2 Innehåll Sammanfattning... 5 Bakgrund...
Läs merImplementering av evidensbaserad praktik vid psykisk ohälsa i primärvården
Implementering av evidensbaserad praktik vid psykisk ohälsa i primärvården ett utvecklingsprojekt i SUS-primärvård Projektledare: Christina Bergmark Hall leg. psykolog, specialist i klinisk psykologi,
Läs merFörlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad psykisk ohälsa
HSN 2010-01-26 P 16 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2009-12-01 Handläggare: Elisabet Erwall Gunnel Andersson Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad
Läs merKommittédirektiv. Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Dir. 2018:27. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018
Kommittédirektiv Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess Dir. 2018:27 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018 Sammanfattning En särskild utredare en nationell samordnare
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2006:40 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2002:10 av Sunhild Dietrich-Larsson och Roland von Malmborg (mp) om åtgärder för att minska långtidssjukskrivningar Föredragande landstingsråd:
Läs merSjukskrivningsmiljarden
Sjukskrivningsmiljarden 2010 11 Nya miljarder under två år ska fortsätta utveckla arbetet med sjukskrivningar Den så kallade sjukskrivningsmiljarden kom till för att stimulera landstingen till att ge sjukskrivningsfrågorna
Läs merEn kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings - och rehabiliteringsprocess Multimodal rehabilitering ( M M R) för patienter med långvarig smärta
Beslutad av: hälso - och sjukvårdsdirektör Ann Söderström Diarienummer: HS 2017-00534 - 14 Giltighet: från 2018-01 - 01-2018 - 12-31 Riktlinje En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings - och rehabiliteringsprocess
Läs merRehabiliteringsgarantin RESULTAT 2010
Rehabiliteringsgarantin RESULTAT 2010 1 Förord För att stödja personer att återgå i arbete eller för att förebygga en sjukskrivning i de fall där sjukskrivning är det vanligaste tecknade Sveriges Kommuner
Läs mer1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?
2016-12-16 1 (5) Avdelningen för Vård och omsorg Anna Östbom Frågor och svar Villkor 2 Funktion för koordinering 1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?
Läs merRehabiliteringsgarantin 2014 ERFARENHETER OCH RESULTAT
ERFARENHETER OCH RESULTAT 1 2 Förord För att stödja personer att återgå i arbete eller förebygga en sjukskrivning tecknade Sveriges Kommuner och Landsting en överenskommelse med regeringen 2008 angående
Läs merUtdrag. Godkännande av en överenskommelse om rehabiliteringsgaranti för 2014
Socialdepartementet Utdrag Protokoll III:6 vid regeringssammanträde 2013-12-12 S2012/8977/SF S2013/6233/SF S2013/8167/SF S2013/8820/SF Godkännande av en överenskommelse om rehabiliteringsgaranti för 2014
Läs merRehabiliteringskoordinering. Anna Östbom Ann-britt Ekvall
Rehabiliteringskoordinering Anna Östbom Anna.ostbom@skl.se Ann-britt Ekvall ann-britt.ekvall@skl.se Överenskommelser mellan staten och SKL 2006 Första Sjukskrivningsmiljarden 2008 Tillkom Rehabiliteringsgarantin
Läs merRehabiliteringsgarantin UTVECKLING OCH PLANERING I LANDSTINGEN RAPPORT JUNI 2011
Rehabiliteringsgarantin UTVECKLING OCH PLANERING I LANDSTINGEN RAPPORT JUNI 2011 1 Stockholm i juni 2011 På uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal
Läs merBilaga Avtal mellan Stockholms läns landsting och Försäkringskassan i Stockholms län om gemensamt åtagande rörande rehabiliteringsgaranti.
Bilaga 2004-12-16 Avtal mellan Stockholms läns landsting och Försäkringskassan i Stockholms län om gemensamt åtagande rörande rehabiliteringsgaranti. Uppdraget Styrgruppen för Rehabiliteringsgarantiprojektet
Läs merGrön rehabilitering. Pilotverksamhet på Tenhults naturbruksgymnasium och Stora Segerstad och Värnamo naturbruksgymnasium
Grön rehabilitering Pilotverksamhet på Tenhults naturbruksgymnasium och Stora Segerstad och Värnamo naturbruksgymnasium Typ av sjukskrivningar 50% Mer än hälften av de som är sjukskrivna lider av långvarig
Läs merRehabiliteringsgarantin 2013
Rehabiliteringsgarantin 2013 ERFARENHETER OCH RESULTAT EFTER TVÅ FÖRSTA KVARTALEN Rehabiliteringsgarantin 2013 1 Förord För att stödja personer att återgå i arbete eller förebygga en sjukskrivning tecknade
Läs merRehabiliteringsgarantin 2013
Rehabiliteringsgarantin 2013 ERFARENHETER OCH RESULTAT Rehabiliteringsgarantin 2013 1 Förord För att stödja personer att återgå i arbete eller förebygga en sjukskrivning tecknade Sveriges Kommuner och
Läs merNationell överenskommelse En effektiv, kvalitetssäker sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess
Styrande måldokument Överenskommelse Sida 1 (5) Nationell överenskommelse 2018 - En effektiv, kvalitetssäker sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess Sida 2 (5) Bakgrund Regeringen och SKL har ingått
Läs merRehabiliteringsgarantin - länsgemensam rutin hälso- och sjukvård
Diarienr: Ej tillämpligt 1(16) Dokument ID: 09-33398 Fastställandedatum: 2014-05-12 Giltigt t.o.m.: 2015-05-12 Upprättare: Annchristin Johansson Fastställare: Berit Fredriksson Rehabiliteringsgarantin
Läs merKommunikation med arbetsgivare/af
Kommunikation med arbetsgivare/af 1 Överenskommelser mellan staten och SKL 2006 Sjukskrivningsmiljarden en överenskommelse mellan staten och SKL för att stimulera landstingen till att ge sjukskrivningsfrågorna
Läs merStockholms läns landsting
Stockholms läns landsting 2017-10-02 s förvaltning Landstingsdirektörens stab Ingela Erneholm TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (4) s forskningsberedning Motion 2017:19 av Bengt Annebäck (MP) om behovet av skapa ett
Läs merRehabiliteringsgaranti. Kunskapsunderlag om psykiska diagnoser och smärta
Rehabiliteringsgaranti Kunskapsunderlag om psykiska diagnoser och smärta Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm. Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00 Fax 08-452 70 50 info@skl.se www.skl.se Upplysningar
Läs merSjukskrivnings miljarden Vad innebär den nationella överenskommelsen?
Sjukskrivnings miljarden 2013 Vad innebär den nationella överenskommelsen? Fortsatt mål att förbättra sjukskrivningsprocessen Miljardsatsningen ska leda till en mer effektiv och kvalitetssäker sjukskrivningsprocess
Läs merNationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda
Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser
Läs merPolitisk viljeinriktning för vård vid depression och ångestsyndrom Antagen av Samverkansnämnden
Katrin Boström, Annika Friberg 2018-03-23 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för vård vid depression och ångestsyndrom Antagen av Samverkansnämnden 2018-06-01
Läs merRehabiliteringsgaranti Kunskapsunderlag om psykiska diagnoser och smärta
Rehabiliteringsgaranti Kunskapsunderlag om psykiska diagnoser och smärta Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm. Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00 Fax 08-452 70 50 info@skl.se www.skl.se Upplysningar
Läs merRehabiliteringsgarantin 2011 RESULTAT 2011
Rehabiliteringsgarantin 2011 RESULTAT 2011 1 Förord För att stödja personer att återgå i arbete eller att förebygga en sjukskrivning tecknade Sveriges Kommuner och Landsting en överenskommelse med regeringen
Läs merRehabiliteringsgarantin fungerar inte
riksrevisionen granskar: medborgarna och förvaltningen Rehabiliteringsgarantin fungerar inte tänk om eller lägg ner rir 2015:19 Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen med uppgift att granska den
Läs merSjukskrivning och rehabilitering ÖVERENSKOMMELSE - EN KVALITETSSÄKER OCH EFFEKTIV PROCESS 2016
Sjukskrivning och rehabilitering ÖVERENSKOMMELSE - EN KVALITETSSÄKER OCH EFFEKTIV PROCESS 2016 2 En effektiv och kvalitetssäker process för återgång i arbete Den nya överenskommelsen mellan Sveriges Kommuner
Läs merYttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring
1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar
Läs merVad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna?
Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna? Jan Sundquist Distriktsläkare, Sorgenfrimottagningen, Malmö Professor, Lunds universitet Verksamhetschef, Centrum för Primärvårdsforskning, Lunds Universitet/Region
Läs merFortsatt och utvidgat samarbete mellan Försäkringskassan i Stockholms län och Stockholms läns landsting grund för samverkan
Elisabet Erwall, projektchef 2005-04-11 Sida 1 (6) Fortsatt och utvidgat samarbete mellan Försäkringskassan i Stockholms län och Stockholms läns landsting grund för samverkan 1 BAKGRUND (Bilagor) Samhällets
Läs merGod vård. vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar. Malin Green Landell, BUP-kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping
God vård vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar Aktuellt kunskapsläge Evidens för f r psykologisk behandling och för f läkemedelsbehandling (SSRI) vid ångest- syndrom och depressionssjukdomar
Läs merGOTLANDS HSN 2009/326 1(6) KOMMUN 30 november 2009
GOTLANDS HSN 2009/326 1(6) Förslag till beslut - införande av ett centralt smärtrehabteam på Gotland Förslag till beslut - införande av ett centralt smärtrehabteam på Gotland...1 Bakgrund 2 Beräknad kostnad
Läs merRegeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015
Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015 jan-95 jan-96 jan-97 jan-98 jan-99 jan-00 jan-01 jan-02 jan-03 jan-04 jan-05
Läs merEn processutvärdering av multimodala team inom ramen för rehabiliteringsgarantin. Slutrapport
En processutvärdering av multimodala team inom ramen för rehabiliteringsgarantin Slutrapport I juni 2012 fick Karolinska Institutet i uppdrag att genomföra en fördjupad utvärdering av rehabiliteringsgarantin
Läs merBILAGA till överenskommelse 2013-12-12 mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om Rehabiliteringsgaranti 2014
BILAGA till överenskommelse 2013-12-12 mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om Rehabiliteringsgaranti 2014 1 Innehåll BEHANDLINGAR ELLER REHABILITERING SOM BERÄTTIGAR TILL ERSÄTTNING INOM
Läs merProjektet Bra Sjukskrivning
Projektet Bra Sjukskrivning Miljarden Stimulansmedel från Staten för att minska ohälsotalen ersättning årsvis med olika krav på åtgärder. Rehabgarantin. Riktade insatser mot två stora sjukdomsgrupper:
Läs merEvidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010
Preliminär version 4 mars 2009 Regionala seminarier Remissförfarande t.o.m. 8 juni 2009 Definitiv version presenteras 16 mars 2010. Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom!"#$"#%&"#'()*+,"$-&))+!"#$%&##&'(#)*
Läs merNaturliga Experiment en underskattad möjlighet I medicinsk registerforskning
Bättre Kvalitetsregisterforskning Nationella kvalitetsregister Arlanda 26 maj 2015 Naturliga Experiment en underskattad möjlighet I medicinsk registerforskning Per Johansson Uppsala universitet (Statistik
Läs merFörsäkringsmedicinskt beslutsstöd. socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinskt beslutsstod
Försäkringsmedicinskt beslutsstöd socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinskt beslutsstod Beslutsstödet Framtaget av Socialstyrelsen och Försäkringskassan Ge vägledning för de frågor som läkare,
Läs merregionvastmanland.se Smärtrehab Västmanland
Smärtrehab Västmanland Vilka är vi? Vi är en specialistklinik för utredning och för rehabilitering av långvarig smärta. Vi tar emot patienter i arbetsför ålder med långvarig smärta, där annan allvarlig
Läs merDepression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!
Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! De olika depressiva tillstånden vanliga symtom och diagnostik Suicidriskbedömning och när patienten behöver vidare kontakt till psykiatrin Vid
Läs mereva.arvidsson@ltkalmar.se
eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att
Läs merÄrendets beredning Ärendet har beretts i programberedningen för folkhälsa och psykiatri.
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Ulrica Nordström TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-08-22 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-09-28 1 (4) HSN 2017-1199 Yttrande över motion 2017:19 av Bengt Annebäck (MP)
Läs merÅtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag
Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det
Läs merRemissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar
Stockholm 2009-06-11 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar Psykologförbundet har fått möjlighet att lämna
Läs merIMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård
IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig
Läs merBILAGA till överenskommelse 2011-12-16 mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting. Rehabiliteringsgarantin 2012
BILAGA till överenskommelse 2011-12-16 mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Rehabiliteringsgarantin 2012 1 Innehåll REHABILITERINGSGARANTIN 2012... 1 BEHANDLINGAR/REHABILITERING SOM BERÄTTIGAR
Läs merRapport Utredning om förutsättningarna för att införa naturunderstödd rehabilitering som rehabiliteringsform och behandlingsmetod
1(6) Hälso- och sjukvårdspolitiska avdelningen 2016-10-17 RS/1126/2016 Karin Jonsson Tfn: 063-15 31 87 E-post: karin.jonsson@regionjh.se Rapport Utredning om förutsättningarna för att införa naturunderstödd
Läs merREHABILITERING TILL ARBETE ADA + ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång
REHABILITERING TILL ARBETE ADA + ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång Sundsvall 2018-01-24 Östersund 2018-01-25 NorBet (Arbetsmedicin Norr), Stressrehabilitering Umeå Arbets- och Beteendemedicinskt Centrum
Läs merRehabiliteringsgarantin, MMR2 Före- och eftermätningar utifrån EQ5-D Självskattningsformulär
Rehabiliteringsgarantin, MMR2 Före- och eftermätningar utifrån EQ5-D Självskattningsformulär Av: Kristin Eidhagen 2016-01-18 Dokumentet innehåller utvärdering på inkommande remisser på patienter som blivit
Läs merMultimodal rehabilitering (MMR) för patienter med långvarig smärta
Beslutad av: hälso- och sjukvårdsdirektör Ann Söderström Diarienummer: HS 2019-00252-1 Giltighet: från 2019-01-01-2019-12-31 Riktlinje En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess
Läs mer