|
|
- Jörgen Bergström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1
2 Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att svara mot den stora efterfrågan Förväntningarna på insatser från primärvården är för stora Antidepressiva läkemedel vid psykisk ohälsa, Studier av praxis i primärvården Socialstyrelsen 2006
3 Psykofarmaka - försäljning i DDD per 1000 invånare per dag
4 Diagnoser, läkarbesök, Kalmar län 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Andra sjukdomar Diabetes Astma Infektioner Hypertoni Hjärt- kärlsjukdom totalt Ren Psykiatriska psykiatridiagnoser Psykosomatik, symptomdiagnoser Yrsel Sömnstörning Smärta/värk Oro för sjukdom Trötthet Psykosomatiska besvär Spänningshuvudvärk
5 Demens
6 Diabetes Diabetesprevalens i världen, miljoner
7 Dödlighet efter hjärtinfarkt har minskat
8 Prevention Förebygga Barn utan kända riskfaktorer: självmordspreventiva program för skolor, föräldrastöd/-utbildning (prioritet 3-4) Upptäcka och behandla tidigt Screening av vuxna utan kända riskfaktorer för psykisk sjukdom Väntrumsscreening för depression eller ångest i primärvård (icke-göra) Screening av grupper med kända riskfaktorer för psykisk sjukdom Screening för depression av nyblivna mammor (EPDS) (prioritet 4)
9 Primärt omhändertagande Hög tillgänglighet för primär bedömning av barn, ungdomar, vuxna och äldre (prioritet 1) God kontinuitet under hela vårdförloppet (prioritet 3)
10 Sammansatta vårdåtgärder Organisationen har medicinska effekter Helheten inte enskilda delar måste finnas för goda resultat Enbart vårdprogram Enbart utbildning Enbart telefonuppföljning är inte effektivt Sammansatta vårdåtgärder = Olika kompetenser och innehåll Samarbete kring patienten av olika professioner och olika specialiteter Strukturerat omhändertagande, olika åtgärder, anpassas efter patientens behov
11 Sammansatta vårdåtgärder Olika kompetenser och innehåll allmänläkare specialiserade sjuksköterskor personer med kompetens i korttidspsykoterapier och psykologisk rådgivning tillgång till psykiatriska konsultationsinsatser Samarbete kring patienten olika professioner och olika specialiteter olika huvudmän som kommun och landsting Program för omhändertagande strukturerat, flera komponenter, anpassas efter den enskilda patientens behov evidensbaserade vårdprogram påminnelse- och övervakningssystem (kallelsesystem) långsiktigt behandlingsåtagande patient- och anhörigutbildning datoriserat beslutsstöd för läkare
12 Stegvis vård Val av första behandling (egenvårdsråd, självhjälp, psykologisk terapi, farmakologisk terapi, familjestöd ) Byte till annan behandling Kontakt psykiatrin Kräver tillgång till behandlingsalternativ!
13 Rekommendationer Första linjens vård Sammansatta vårdåtgärder med tillgång till personal med adekvat kompetens och strukturerade individuellt anpassade behandlingsprogram (prioritet 3) Stegvis vård med individuellt anpassade behandlingsprogram (prioritet 3)
14 Rekommendationer Första linjens vård Aktiv uppföljning för föräldrar, barn och ungdomar Stödjande kontakt och ev psykosocialt stöd (prioritet 1) Uppföljning och utvärdering av behandling Regelbunden utvärdering av pågående och genomförd läkemedelsbehandling (prioritet 2) Långtidsuppföljning och behandlingsstöd vid långvariga sjukdomstillstånd (prioritet 3) Regelbunden läkemedelsrevision för äldre multisjuka som behandlas med flera läkemedel (prioritet 1)
15 Rekommendationer Första linjens vård Diagnostik och bedömning av svårighetsgrad Slutversionen! Skattningsskalor och patientcentrerad konsultation
16 Konsekvenser Screening för nyblivna mammor Kontinuitet, tillgänglighet, återbesök Sammansatt vård och stegvis vård Specialister i allmänmedicin Personer med kompetens för psykologisk behandling Sköterskor med psykiatrikunskap Samverkan med psykiatri/barnpsykiatri Ekonomiska styrsystem
17 Omhändertagande vid självmordsnära tillstånd och vid självmord strukturerad suicidriskbedömning vid risk för självmord (prioritet 1) fördjupad psykiatrisk bedömning vid bedömd risk för självmordshandling (prioritet 1) möjlighet till närståendemedverkan vid bemötandet av patienter med självmordsnära tillstånd (prioritet 1) psykosocialt stöd till efterlevande vid självmord (prioritet 1)
18 Barn och ungdomar med lindrig depression Aktiv uppföljning för föräldrar, barn (prioritet 1) och ungdomar - stödjande kontakt och ev psykosocialt stöd Individuell KBT (prioritet 3) KBT i grupp - ett alternativ för barn (prioritet 3)
19 Barn och ungdomar med måttlig depression Psykologisk behandling med KBT, individuellt eller i grupp (prioritet 1) Läkemedelsbehandling med SSRI (fluoxetin) (prioritet 3) Systemisk familjeterapi eller Attachment Based Family Therapy (ABFT) (prioritet 3) Icke-göra Venlafaxin vid behandling av barn Mirtazapin vid behandling av barn och ungdomar Paroxetin vid behandling av ungdomar FoU Ljusterapi - endast inom ramen för kontrollerade studier (FoU)
20 Vuxna och äldre med lindrig depression Datorbaserad KBT med behandlarstöd (prioritet 3) Textbaserad behandling med behandlarstöd (prioritet 4) Psykologisk behandling med KBT (prioritet 4) Psykodynamisk korttidsterapi (prioritet 5) Fysisk aktivitet (prioritet 6) Antidepressiva läkemedel (SSRI) (prioritet 9) Beroende på individuella förutsättningar t ex tidigare behandlingskrävande depression förekommit
21 Vuxna och äldre med måttlig depression KBT eller interpersonell terapi (prioritet 2) Datorbaserad KBT eller annan textbaserad behandling med behandlarstöd (prioritet 3) Läkemedelsbehandling med antidepressiva (SSRI, SNRI, TCA m fl) (prioritet 3) Psykodynamisk korttidsterapi (prioritet 4) Fysisk aktivitet (prioritet 6) Behandlingsstöd i form av telefonrådgivning (prioritet 6) Kombinationsbehandling med antidepressiva läkemedel och KBT (prioritet 10) Ljusterapi bör endast ges inom ramen för kontrollerade studier (FoU)
22 Måttlig depression Vid dålig effekt av 1:a handsbehandling Byte av behandling Preparatbyte (prioritet 5) Byte från läkemedelsbehandling till psykologisk behandling eller tvärt om (prioritet 5) Tilläggsåtgärder Tillägg av mianserin eller mirtazapin till SSRI (prioritet 5) Tillägg av KBT till SSRI (prioritet 5) Tillägg av SSRI till KBT (prioritet 7)
23 Vuxna och äldre med svår egentlig depression ECT vuxna (prioritet 1) ECT äldre (prioritet 2) Läkemedelsbehandling (prioritet 3) Psykologisk behandling med KBT (prioritet 4)
24 Vuxna och äldre med generaliserat ångestsyndrom Psykologisk behandling med KBT (prioritet 1) Läkemedelsbehandling med SSRI (prioritet 2) Datorbaserad KBT (prioritet 3) Läkemedelsbehandling med SNRI (venlafaxin) (prioritet 4) Läkemedelsbehandling med bensodiazepiner (prioritet 10)
25 Konsekvenser Behandling av depression och ångest: psykologiskbehandling före läkemedel Personer med kompetens för psykologisk behandling Datorbaserad behandling ECT
26 Riktlinjerna uttalar sig inte om vårdnivå! Patienter med depression i PV: Gles eller ingen uppföljning Dålig kontinuitet Bristande tillgång till KBT behandlingar Patienter med måttlig depression finns både i PV och psykiatrin Resurser/kompetens behövs!
Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010
Preliminär version 4 mars 2009 Regionala seminarier Remissförfarande t.o.m. 8 juni 2009 Definitiv version presenteras 16 mars 2010. Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom!"#$"#%&"#'()*+,"$-&))+!"#$%&##&'(#)*
Läs merUppdatering i praktisk psykiatri
Uppdatering i praktisk psykiatri Läkemedelskommittén Halland Halmstad 090515 Behandling av ångest och depressioner Nationella riktlinjer i praktiken Johan Sandelin Chöl Vuxenpsykiatrin i norra Halland
Läs merNationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom
för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar version ISBN 978-91-86301-09-5 Artikelnr 2009-126-85 Publicerad www.socialstyrelsen.se, februari 2009 2 Förord En viktig uppgift
Läs merDepressions och ångestbehandling
Depressions och ångestbehandling NU sjukvården, maj 2010 Ebba Holmberg överläkare psyk klin, leg psykoterapeut Gunilla Kenne, psykolog. leg psykoterapeut Frekvens ångest och depression Minst 25% av alla
Läs merNationella riktlinjer Ångestsjukdomar
Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Syftet med riktlinjerna är att både stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och vara ett underlag för prioriteringar
Läs merIndikatorer. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4
Indikatorer Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4 1 Innehållsförteckning Generella indikatorer... 4 Indikator 1.1: Självmord i befolkningen... 4 Indikator 1.2: Överdödlighet
Läs merBehandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun
Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Disposition Bakgrund (professor Cecilia Björkelund) Egna
Läs merNationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda
Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser
Läs merNationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Remissversion publicerad 8 december 2016
Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2016 Remissversion publicerad 8 december 2016 Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Totalt 104 rekommendationer
Läs merAntagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Läs merSBU -- depression. Behandling. Fides Schuckher okt 04
SBU -- depression Behandling SBU slutsats Målsättningen med depressions behandlingen ska vara tillfrisknande, vilket inte bara innebär frihet från depressionssymtom utan också återvunnen arbetsförmåga
Läs merDepression. 26 september 2013
Depression 26 september 2013 Epidemiologi Prevalens 6% I Sverige har 12% av alla sjukskrivna diagnosen depression Patienter med depression 31% ingen vårdkontakt 51% misskända patienter 6% otillräcklig
Läs merKan vårdsamordnare vara en framgångsrik modell på vårdcentraler för patienter med psykisk ohälsa?
Kan vårdsamordnare vara en framgångsrik modell på vårdcentraler för patienter med psykisk ohälsa? Cecilia Björkelund Göteborgs universitet/västra Götalandsregionen Åsa Porathe, Västra Götalandsregionen
Läs merTERAPIGRUPP PSYKIATRI REKMÄSSAN 9 & 10 mars 2011 SYMPOSIUM kl 11.00-12.00
TERAPIGRUPP PSYKIATRI REKMÄSSAN 9 & 10 mars 2011 SYMPOSIUM kl 11.00-12.00 SOCIALSTYRELSEN: Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom mediciner, KBT eller båda? AGENDA Nationella riktlinjer
Läs merPsykisk ohälsa i primärvården. Samverkan rehabkoordinator, vårdsamordnare, arbetsgivaren, försäkringskassan och psykiatrin
Psykisk ohälsa i primärvården. Samverkan rehabkoordinator, vårdsamordnare, arbetsgivaren, försäkringskassan och psykiatrin Cecilia Björkelund, enheten för allmänmedicin, Göteborgs universitet Primärvården
Läs merNa#onella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2010 Stöd för styrning och ledning
Na#onella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2010 Stöd för styrning och ledning Åsa Kadowaki Leg. läkare, specialist i psykiatri Leg KBT- psykoterapeut Kliniskt verksam i primärvården
Läs merDepression och ångestsyndrom. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer
Depression och ångestsyndrom vad du kan göra och vad vården bör göra Rekommendationer ur nationella riktlinjer ISBN 978-91-86585-34-1 Artikelnr 2010-6-17 Redaktör Charlotta Munter Text Ida Persson Foton
Läs merImplementering av evidensbaserad praktik vid psykisk ohälsa i primärvården
Implementering av evidensbaserad praktik vid psykisk ohälsa i primärvården ett utvecklingsprojekt i SUS-primärvård Projektledare: Christina Bergmark Hall leg. psykolog, specialist i klinisk psykologi,
Läs merPolitisk viljeinriktning för vård vid depression och ångestsyndrom Antagen av Samverkansnämnden
Katrin Boström, Annika Friberg 2018-03-23 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för vård vid depression och ångestsyndrom Antagen av Samverkansnämnden 2018-06-01
Läs merNationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2010. stöd för styrning och ledning
Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2010 stöd för styrning och ledning Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer
Läs merPsykisk hälsa i primärvård
Göteborgs Universitet Psykisk hälsa i primärvård hur bemöter vi och hur kan vi i primärvården bemöta den växande psykiska ohälsan? Cecilia Björkelund Sahlgrenska Akademin Enheten för allmänmedicin GU/VG-regionen
Läs merRemissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar
Stockholm 2009-06-11 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar Psykologförbundet har fått möjlighet att lämna
Läs merUPPDRAGSBESKRIVNING FÖR VÅRD VID DEPRESSION OCH ÅNGESTSYNDROM
Huvudkontoret Gunilla Esbjörn LD/11/0188 UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR VÅRD VID DEPRESSION OCH ÅNGESTSYNDROM SAMMANFATTNING AV UPPDRAGEN Sammanhållen vårdkedja utredning och behandling vidareutveckla organiseringen
Läs merDepression och ångestsyndrom
Depression och ångestsyndrom Vetenskapligt underlag för nationella riktlinjer 2010 Innehåll Depression och ångestsyndrom... 1 Läsanvisning... 3 Screening... 5 Ett effektivt omhändertagande... 9 Diagnostik
Läs merPraxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist,
depressionssjukdom och ångestsyndrom Praxis studie Barn- och ungdomspsykiatri Stockholms läns landsting Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist, depression och ångest i Stockholms län?
Läs merHSN:s planering och uppföljning
HSN:s planering och uppföljning Uppdrag beslutas av HSN i februari. Specificering av uppdraget till vårdgivare i Region Östergötland samt privata vårdgivare. Uppdrag Kravspecifikation Redovisning under
Läs merVårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet
Vårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet Litteraturgranskning SBU: Implementeringsstöd för psykiatrisk
Läs merNationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. Anders Berg, projektledare
Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Anders Berg, projektledare Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg på lika villkor Använda resurser effektivt Utveckling och uppföljning
Läs merFrågor och svar om överenskommelsen sjukskrivning och rehabilitering 2016
1 (14) 2015-12-16 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom Frågor och svar om överenskommelsen sjukskrivning och rehabilitering 2016 4. Insatser för lindrig och medelsvår psykisk ohälsa och långvarig
Läs merNils Lindefors
Vuxenpsykiatri 1. Hur många invånare i vårt landsting efterfrågar/behöver vård? Förekomst 18 åå (Wicks & Forsell 2009) Förekomst 18 åå (Wicks & Forsell 2009) Depression & ångestsyndrom minst 200.000 i
Läs merVilken nytta har regionen och befolkningen av forskning i primärvård?
Cecilia Björkelund, chef enheten för allmänmedicin, Göteborgs universitet, professor Vilken nytta har regionen och befolkningen av forskning i primärvård? Cecilia Björkelund enheten för allmänmedicin Nyttan
Läs merNationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom remissversion Sverige ur tiden? Riksdagen, Stockholm 22 februari 2017
Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2016 - remissversion Sverige ur tiden? Riksdagen, Stockholm 22 februari 2017 Arvid Widenlou Nordmark Det finns inga alternativ till behandling
Läs merFörslag kvalitetsindikatorer Pv-gruppen
Förslag kvalitetsindikatorer Pv-gruppen Cecilia Björkelund, dl, professor Birgitta Wickberg, psykolog, doc Anniqa Foldemo, ssk, med dr Kjell Lindström, dl, universitetslektor Socialstyrelsen Riktlinjearbete
Läs merBehandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut?
Behandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut? Ingvar Krakau 2007-03-22 Praxisstudiens uppläggning Oro och nedstämdhet som samhällsproblem Hur uppmärksammas de som insjuknar Primär kontakt och diagnostik
Läs merSocialstyrelsens Nationella Riktlinjer?
Hur kan IBH användas i relation till Socialstyrelsens Nationella Riktlinjer? Cecilia Björkelund, Enheten för allmänmedicin, Göteborgs Universitet www.allmanmedicin.gu.se Göteborgs Universitet Det är mycket
Läs merAgenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message
Diagnos och behandling vid ångest och depression Louise Hamark Distriktsläkare och KBT-terapeut Uppsala Agenda Bakgrund Diagnostik Depression Sammanfattning- take-home message Bakgrund 1/3 av primärvårdens
Läs merGod vård. vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar. Malin Green Landell, BUP-kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping
God vård vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar Aktuellt kunskapsläge Evidens för f r psykologisk behandling och för f läkemedelsbehandling (SSRI) vid ångest- syndrom och depressionssjukdomar
Läs merNationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram
Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram 2 Innehåll Indikatorer 5 Depression och ångestsyndrom vårdens processer och resultat
Läs merUtvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling. Redovisning av utbetalda medel till landstingen
Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling Redovisning av utbetalda medel till landstingen Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier
Läs merVård för psykisk ohälsa inom primärvården: register studier
1 Vård för psykisk ohälsa inom primärvården: register studier Kyriaki Kosidou, MD, PhD Christina Dalman, MD PhD, professor Psykisk Hälsa, Centrum för Epidemiologi och Samhällsmedicin (CES) kyriaki.kosidou@sll.se
Läs merFör den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling.
Om behandling För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med
Läs merLäkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget
Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget Depression hos barn och ungdomar är ett allvarligt tillstånd som medför ökad risk för för tidig död, framtida psykisk
Läs merCENTRUM FÖR ÅLDRANDE OCH HÄLSA - AGECAP BIPOLÄR SJUKDOM OCH ÅLDRANDE
BIPOLÄR SJUKDOM OCH ÅLDRANDE ROBERT SIGSTRÖM, ST-LÄKARE OCH MEDICINE DOKTOR, Innehåll Vad vet vi om äldre patienter med bipolär sjukdom? Hur fungerar det med samhällets stöd till äldre personer? Äldrepsykiatrins
Läs merLäkemedelsverket Nationella riktlinjer, SOS Kliniska riktlinjer, SPF Kloka listan Lite egen erfarenhet
Sarantos Stasinakis Överläkare/Äldrepsykiatriskamottagningen Nacka AT-studierektor/Psykiatri Södra Stockholm Regional ST-studierektor för kurser/cpf Expertråd för Geriatriska sjukdomar Läkemedelsverket
Läs merdet psykologiska perspektivet
För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med sig både det medicinska,
Läs merNationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. Indikatorer Bilaga
Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Indikatorer Bilaga Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer
Läs merNationella riktlinjer Utvärdering Vård vid depression och ångestsyndrom. Indikatorer Bilaga 2
Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid depression och ångestsyndrom Indikatorer Bilaga 2 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier
Läs merBeslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag
Prioriteringsprocess Beslutsstödsdokument Kvalitetsindikatorer Populärversion Skolhälsovården Patient- och närstående Vetenskapligt underlag Kartläggning av nuläget Mårten Gerle, med. sakkunnig, ordf.
Läs merNationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser
Läs merNationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser
Läs merNationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. Indikatorer med lägesbild Bilaga Remissversion
Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Indikatorer med lägesbild Bilaga Remissversion Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge
Läs merSocialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar
Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 2015-04-17 Maria Branting 2015-04-22 15 nationella riktlinjer Astma och
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation
Läs merNationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning
Remissversion Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma
Läs merLäkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre Gunnar Dahlberg Informationsläkare Läkemedelskommittén och öl geriatrisk kliniken Västmanland
Läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre Gunnar Dahlberg Informationsläkare Läkemedelskommittén och öl geriatrisk kliniken Västmanland När är man äldre vad menar vi? Kronologisk ålder? Biologisk ålder?
Läs merNär är man äldre vad menar vi? Kronologisk ålder? Biologisk ålder? Sammanfattning av problem vid läkemedelsbehandling av äldre SBU 2009
Läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre Gunnar Dahlberg Informationsläkare Läkemedelskommittén och öl geriatrisk kliniken Västmanland När är man äldre vad menar vi? Kronologisk ålder? Biologisk ålder?
Läs merBehandling av depression hos äldre
Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health
Läs merEn modernisering av läkarutbildningen
En modernisering av läkarutbildningen (om avskaffandet av AT-tjänstgöringen och därmed psykiatrisk praktik för Sveriges läkare) - Karl Lundblad, ST-läkare Psykiatri, Ordförande ST-läkare i psykiatri, STrepresentant
Läs merSuicidriskprevention genom forskning
Suicidriskprevention genom forskning Tabita Sellin Jönsson Med Dr., Forskare UFC Utvecklingsenheten, Psykiatri Region Örebro län tabita.sellin-jonsson@regionorebrolan.se Utgångspunkt: Forskningsresultat
Läs merFörslag till justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 VG PV. 29 maj 2012
Förslag till justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 VG PV 29 maj 2012 Justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 Inriktning Vidareutveckla modellen efter beslutade mål för primärvården (Idéskissen medborgarens
Läs merSFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion
SFBUBs riktlinjer för depression Psykosocial behandling remissversion multimodal behandling i familjekontext med inriktning på depression fasindelad ges under minst 4-8 veckor före annan specifik behandling
Läs merVillkor 3 Insatser för lindrig och medelsvår psykisk ohälsa och långvarig smärta
2016-12-16 1 (12) Avdelningen för Vård och omsorg Anna Östbom Frågor och svar Villkor 3 Insatser för lindrig och medelsvår psykisk ohälsa och långvarig smärta 1. Varför ges medel på området insatser för
Läs merNationell utvärdering av vård vid depression och ångestsyndrom. Riitta Sorsa
Nationell utvärdering av vård vid depression och ångestsyndrom Riitta Sorsa Ökat antal barn och ungdomar vårdas Projektorganisation Socialstyrelsen Riitta Sorsa Vera Gustafsson Mikaela Svensson Expertstöd
Läs merPsykiatrin och primärvårdens vårdöverenskommelser Gäller för: Region Kronoberg
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Vårdöverenskommelser Giltig fr.o.m: 2017-06-01 Faktaägare: Sandor Eriksson, verksamhetschef vuxenpsykiatrin Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, hälso- och
Läs merSjälvmordsprevention genom utbildning. Inga-Lill Ramberg, med dr, NASP
Självmordsprevention genom utbildning Inga-Lill Ramberg, med dr, NASP Kan man förebygga självmord genom utbildning? Inga-Lill Ramberg, Med dr 25 januari 20102 Få studier där man kunnat mäta det Gotlandsstudien,
Läs merKodningslathund för kuratorer/psykologer
1(5) Kodningslathund för kuratorer/psykologer Denna översikt är ett urval och innefattar inte alla diagnos- och åtgärdskoder. Översikten ska underlätta för kuratorer och psykologer att registrera och klassificera
Läs merBeroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet
Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet. Alkoholabstinens Abstinenssymptom Abstinens med risk
Läs merRegelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg
Utvecklingsavdelningen 2012-01-01 Fredrik Wallertz Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Nationell överenskommelse för 2012 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merUtmattningssyndrom (UMS)
Regional medicinsk riktlinje Utmattningssyndrom (UMS) Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-A 34-2014) giltigt till juli 2016 Utarbetad av Institutet för stressmedicin, sektorsråden allmänmedicin
Läs merRegionuppdrag för Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2018 Kunskapsstöd psykisk hälsa
Regionuppdrag för Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2018 Kunskapsstöd psykisk hälsa Arbetsprocessen för nya nationella riktlinjer Ångest och depression Dec 2016 SoS publicerar
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se
Läs merRemissversionen av nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2017
Remissversionen av nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2017 Sofia von Malortie David Rosenberg Gunilla Ringbäck Weitoft Vad är nationella riktlinjer?
Läs mer2013-01-31. Psykopatologi och Psykoterapi (Kap 17 och 18) Föreläsningens disposition. Psykisk sjukdom en kort historik
Psykopatologi och Psykoterapi (Kap 17 och 18) Martin Wolgast leg. psykolog Fil Dr Föreläsningens disposition Psykopatologi Genomgång av tre psykoterapeutiska inriktningar Psykodynamisk psykoterapi Humanistisk
Läs merÅngestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa
Beata Bäckström Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa Tidigaste formen av psykopatologi ofta kroniska Vanligaste psykiatriska tillståndet - 15-20 % Enkla ångesttillstånd minskar med ålder -
Läs merSammanfattning av utvärderingen av projektet Aktion Livräddning. - första etappen
Sammanfattning av utvärderingen av projektet Aktion Livräddning - första etappen BAKGRUND Nästan varje dag begår en person självmord i Stockholms län. Det totala antalet självmord (säkra och osäkra) var
Läs merNationella riktlinjer för vård vid psoriasis
TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Regionsjukvårdsstaben Marie Gustavsson 2018-04-23 SVN 2018-13 Samverkansnämnden för sydöstra sjukvårdsregionen Nationella riktlinjer för vård vid psoriasis Förslag till beslut Samverkansnämnden
Läs merPSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin
PSYKIATRI AFFEKTIVA SYNDROM Unipolär depression Hos barn och ungdomar fluoxetin AFFEKTIVA SYNDROM Målsättningen är full symtomfrihet. Sertralin är förstahandsmedel vid unipolär depression. Lågt pris och
Läs merHTA-enheten CAMTÖ. Behandling av depression hos äldre 2015-06-16
HTA-enheten CAMTÖ 2015-06-16 Behandling av depression hos äldre SBU-rapport nr 2015-233 http://www.sbu.se/upload/publikationer/content0/1/depression_aldre_2015.pdf Kort sammanfattning av rapporten Depression
Läs merAD/HD utredning och behandling på specialistnivå -när den är som bäst
AD/HD utredning och behandling på specialistnivå -när den är som bäst Kerstin Arnsvik Malmberg Specialist i Barn och ungdomspsykiatri Med.dr. BUP Skärholmen Stockholm Indikatorer för utredning När ett
Läs mer8. Nuvarande praxis. 8.1 Inledning
8. Nuvarande praxis 8.1 Inledning Sömnbesvär behandlas, som framgått av tidigare kapitel, i stor utsträckning med läkemedel. Enligt Apotekets försäljningsstatistik uppgick försäljningen av sömnmedel och
Läs merKunskapsstyrning exempel Diabetes
Kunskapsstyrning exempel Diabetes Ingrid Östlund Bitr Hälso- och sjukvårdsdirektör 2015-10-07 Kunskapsstyrning Bästa möjliga kunskap vid varje möte Gör det lätt att göra rätt Lärande organisation Kunskapsstyrning
Läs merHur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?
Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor
Läs merNeuroleptika till äldre. Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning
Neuroleptika till äldre Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning Neuroleptika Antal skåningar 75 år och äldre med utköp av neuroleptika
Läs merPresentationsmaterial regiongavleborg.se
Presentationsmaterial inför hearingen 20170515 kring förslaget till vårdlinjer- och beslutsstöd för regionens primärvård och vuxenpsykiatriska specialistvård Vilka har tagit fram förslaget? Oscar Nises
Läs merNationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Remissversion publicerad 23 november 2016
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Remissversion publicerad 23 november 2016 Övergripande tidsplan 23 nov HöstenHö 2016 10 feb 2017 vår/sommar 2017 Publicering av Remissversionen
Läs merNYA BHV-PROGRAMMET 2015
NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen
Läs merPrimärvårdsKvalitet Ett stöd för förbättringsarbete på vårdcentralen. Ulrika Elmroth, allmänläkare, projektledare PrimärvårdsKvalitet
PrimärvårdsKvalitet Ett stöd för förbättringsarbete på vårdcentralen Ulrika Elmroth, allmänläkare, projektledare PrimärvårdsKvalitet Vad behövs i svensk primärvård? PrimärvårdsKvalitet Vi vill göra ett
Läs merRådgivning vid ohälsosamma levnadsvanor kan vara en del i prevention och behandling av olika diagnoser/tillstånd
Rådgivning vid ohälsosamma levnadsvanor kan vara en del i prevention och behandling av olika diagnoser/tillstånd Presentation på HFS vårmöte 2018-03-22 Kerstin Damström Thakker och Lena Lundh Projektets
Läs merOro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård
Oro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Vetenskaplig ledare, PKC (Palliativt kunskapscentrum) Karolinska Institutet och Stockholms Sjukhem och
Läs merStressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling
Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND Utredning, diagnostik och behandling Innehållsförteckning 1. Vad är stressrelaterad psykisk ohälsa? 3 2. Förslag på utredning 4 3. Diagnos 7 4. Behandling 10 5. Sjukskrivning
Läs merVad är nationella riktlinjer?
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version Vad är nationella riktlinjer? Ska vara ett stöd vid fördelning av resurser Ge underlag för beslut om organisation Kan bidra till
Läs merÄtstörningar Ulf Wallin
Ätstörningar Ulf Wallin Wallin Ätstörningar och födorelaterade syndrom DSM-5 Anorexia nervosa Bulimia nervosa Hetsätningsstörning Undvikande/restriktiv ätstörning Självrensning Anorexia Nervosa Svår psykiatrisk
Läs merÄrendets beredning Ärendet har beretts i programberedningen för folkhälsa och psykiatri.
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Ulrica Nordström TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-08-22 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-09-28 1 (4) HSN 2017-1199 Yttrande över motion 2017:19 av Bengt Annebäck (MP)
Läs merVårdrutin 1 (5) Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, Claus Vigsø, divisionschef
Vårdrutin 1 (5) Barn och ungdomar med sk t.o.m. 17 år. division allmänmedicin och division Gäller för: Division allmänmedicin och division Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, Claus Vigsø, divisionschef
Läs merNationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom
Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom Slutversion publicerad i december 2016 2016-12-01 Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons
Läs merTryggVE. Multisjuka äldre, samverkansprojekt inom REKO. TryggVE-team
TryggVE Multisjuka äldre, samverkansprojekt inom REKO TryggVE-team 2010-09-29 1 Bakgrund Projektet startade 2007 på uppdrag av Reko`s chefsgrupp. Omvårdnadschef Sonja Nilsson är projektledare på SÄS REKO
Läs merAnvändbara diagnos- och KVÅ-koder
Användbara diagnos- och KVÅ-koder För kuratorer/psykologer inom primärvården 2018-05-24 Kodningslathund för kuratorer/psykologer Denna översikt är ett urval och innefattar inte alla diagnos- och åtgärdskoder.
Läs merRegelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg
Utvecklingsavdelningen 2013-03-06 Fredrik Wallertz Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Nationell överenskommelse för 2013 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merInsatser från Barnhälsovården
Insatser från Barnhälsovården - vid tidig upptäckt av psykisk ohälsa hos barn (och deras föräldrar). Victoria Laag Leg. psykolog Samordnare/verksamhetsutvecklare Barnhälsovårdens centrala utvecklingsteam
Läs merUppdrag: Utveckla vården och omhändertagandet av äldre människor med psykisk ohälsa. Lägesrapport
Uppdrag: Utveckla vården och omhändertagandet av äldre människor med psykisk ohälsa Lägesrapport 2018-09-20 Bakgrundsbeskrivning: Sverige har idag 1,7 miljoner invånare som är 65 år och äldre. Antalet
Läs mer