Depressions och ångestbehandling

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Depressions och ångestbehandling"

Kristina Bengtsson
för 9 år sedan
Visningar:

1 Depressions och ångestbehandling NU sjukvården, maj 2010 Ebba Holmberg överläkare psyk klin, leg psykoterapeut Gunilla Kenne, psykolog. leg psykoterapeut

2 Frekvens ångest och depression Minst 25% av alla kvinnor och 15 % av alla män kommer någon gång i livet att få en behandlingskrävande depression 25% av befolkningen drabbas någon gång i livet av ett ångestsyndrom.

livet att få en behandlingskrävande depression 25% av

3 Flera sjukdomar samtidigt är vanligt Andra psykiska funktionshinder Samtidigt missbruk Smärtproblematik Kroppsliga sjukdomar Betydande överdödlighet jämfört med normalbefolkningen

4 Diagnostik ICD 10 DSM IV

5 Gränsdragning specialist psykiatriprimärvård Huvuddelen av de vuxna och äldre som drabbas av nedstämdhet och depression, eller oro och ångest, söker och får sin behandling inom första linjens vård (t ex primärvård) Människor medbipolär sjukdom behandlas i huvudsak inom den psykiatriska vården

söker och får sin behandling inom första linjens vård (t ex primärvård)

6 Forts gränsdragning Lätta och måttliga depressioner sköts inom primärvården. Uppemot 50% av dem som har en depression blir inte diagnostiserad när de söker primärvården för sina besvär, vilka ofta är kroppsliga symtom. Ca 70% av pat med ångestsyndrom diagnostiseras inom 1 år.

Uppemot 50% av dem som har en depression blir inte diagnostiserad

7 Socialstyrelsens behandlingsriktlinjer Första bedömning med hög tillgänglighet (prioritet 1) Kommunikationen med patienten det primära medan symtomskattningsskalor är ett komplement. Tillhandahålla god kontinuitet under hela sjukdomsförloppet (prioritet 3) Erbjuda sammansatta vård åtgärder, anpassade efter den enskildes behov och utformade enligt principerna för stegvis vård (prioritet 3)

Tillhandahålla god kontinuitet under hela sjukdomsförloppet (prioritet 3) Erbjuda sammansatta

8 Stegvis vård Råd om egenvård Assisterad självhjälp Individuella behandlingsinsatser (lägsta effektiva omhändertagandenivå)

9 Rek depressiva symtom hos vuxna (ej egentlig depression) Snar förnyad kontakt (aktiv expektans) (prio 1) Råd om egenvård i form av fysisk aktivitet (prio 3) Vid lindrig egentlig depression: psykologisk behandling med internetbaserad KBT (prio 3) eller individuell KBT (prio 4) eller psykodynamisk korttidsterapi (prio 5) I undantagsfall läkemedelsbehandling (prio 10) Om tidigare depression som krävt läkemedelsbehandling bör detta erbjudas (prio 3)

internetbaserad KBT (prio 3) eller individuell KBT (prio 4) eller psykodynamisk korttidsterapi (prio 5) I

10 Rek vid medelsvår egentlig depression Psykologisk behandling med KBT eller interpersonell psykoterapi (prio 2) Läkemedelsbehandling med antidepressiva läkemedel (prio 2) Psykologisk behandling med psykodynamisk korttids psykoterapi (prio 3) I undantagsfall kan hälso och sjukvården erbjuda kombinationsbehandling med antidepressiva läkemedel och psykologisk behandling (prio 10)

behandling med psykodynamisk korttids psykoterapi (prio 3) I undantagsfall kan hälso och

11 Medelsvår egentlig depression med melankoliska drag. Läkemedelsbehandling med antidepressiva (prio 1)

12 Årstidsrelaterad egentlig depression Läkemedelsbehandling med antidepressiva (prio 3) Obs, endast inom ramen för kontrollerade studier ljusterapi.

13 Rekommendationer tillfrisknande efter egentlig depression hos vuxna Fortsatt psykologisk behandling med KBT (prio 1) Fortsatt läkemedelsbehandling med antidepressiva (prio 1)

14 Rekommendationerångestsyndrom hos vuxna Snar förnyad kontakt (aktiv expektans) (prio 1) Vid lindrigt ångestsyndrom: råd om egenvård i form av fysisk aktivitet (prio 3) Råd i form av självhjälpslitteratur (prio 3)

ångestsyndrom: råd om egenvård i form av fysisk

15 Vid generaliserat ångestsyndrom, paniksyndrom och social fobi Psykologisk behandling med KBT (prio 1) Läkemedelsbehandling med antidepressiva (prio 2 och 3) Vid paniksyndrom med eller utan agorafobi: tillämpad avslappning (prio 4) Avspänning som tillägg till sedvanlig behandling (prio 4)

antidepressiva (prio 2 och 3) Vid paniksyndrom med eller utan

16 Egentlig depression, ångestsyndrom och bipolär sjukdom hos äldre Läkemedelsbehandling med antidepressiva (SSRI) (prio 1 och 2) Risken för interaktion med andra läkemedel bör beaktas. TCA kan ha god effekt på symtomen men en negativ inverkan på kognitiva förmågan hos äldre, bör därför undvikas.

interaktion med andra läkemedel bör beaktas.

17 Ang screening Hälso- och sjukvården bör inte göra screening för depression och ångestsyndrom hos grupper utan känd risk för psykisk sjukdom Hälso- och sjukvården bör genomföra screening för egentlig depression hos nyblivna mammor 6-8 veckor efter förlossningen (prio 4)

sjukdom Hälso- och sjukvården bör genomföra screening för egentlig

18 Kognitiv och beteendeinriktad psykoterapi?

19 Psykofarmakabehandling

20 Serotonin: tvångstankar, tvångshandlingar Neurotransmittorer Serotonin stämningsläge ångest Dopamin: Uppmärksamhet, motivation, glädje, belöning Dopamin intresse Noradrenalin Noradrenalin: Vakenhet, energi

Dopamin: Uppmärksamhet, motivation, glädje,

21 Biologisk behandling Riktas mot sårbarheten och är vanligtvis farmakologisk (undantagsvis neurokirurgisk) Fördelar: låga kostnader (kortsiktigt), god effekt och snabb lindring Nackdelar: biverkningar, risk för fysiologiskt beroende av vissa farmaka samt risk att det psykologiska perspektivet försummas.

22 Medicinering SSRI, TCA, SNRI, m fl Bensodiazepiner Sederande övriga

23 SSRI Fluoxetin Citalopram Escitalopram Sertralin Paroxetin

24 SSRI Förstahandsval vid farmakologisk behandling. Börja försiktigt, ångestpatienter är ofta mer uppmärksamma på ev biverkningar än andra patientgrupper. Effekt först efter 2-4 veckor, ibland senare. Informera om att ej sluta tvärt, pga risk utsättningssymtom.

25 TCA icke-selektiva monoamin återupptagshämmare Ex: klomipramin, amitriptylin Välbeprövat, mycket varierande dosnivå Annan biverkningsprofil

26 SNRI och övriga Mianserin (noradrenalin) Mirtazapin (noradrenalin) Venlafaxin (serotonin och noradrenalin) Duloxetin (serotonin och noradrenalin) Roboxetin (noradrenalin) Bupropion (noradrenalin och dopamin) Moklobenid (reversibel MAO hämmare)

27 Bensodiazepiner Alprazolam (Xanor) Lorazepam (Temesta) Diazepam (Stesolid) Klonazepam (Iktorivil) Oxazepam (Sobril)

28 Bensodiazepiner Stor beroenderisk Toleransutveckling Sedation Hämmar nyinlärning Aggressivitet, minnesluckor, särskilt i kombination med alkohol

29 Bensodiazepiner Ogiftiga Bara tillfällig medicin, undvik all annan användning Utsättningssymtomen liknar dem som man började medicinera pga men ofta värre.

30 Bensodiazepin avgiftning Gör överenskommelse med patienten Förbered patienten genom att lära nya sätt att hantera ångest Använd ev apodos Minska successivt, varannan vecka i öppenvård, stanna någon vecka extra på en nivå istället för att höja igen.

31 Abstinenssymtom Ångest Sömnstörning Depression Trötthet Minnesstörningar Koncentrationssvårigheter Sensitivitet Paranoid tendens Depersonalisation Derealisation Förvirring Hallucinationer Darrning Ostadighet Svettning Illamående Aptitlöshet Värk i muskler, huvud, rygg Ryckningar i muskler Överkänslighet för ljud, ljus, beröring Brännande och rinnande känslor Dubbelseende Perspektivförskjutningar Metallsmak Epileptiska anfall

32 Sederande medicin Tidigare användes neuroleptika Lergigan, Atarax, Theralen kan användas vid missbruksrisk. Effekt??

33 Övriga farmaka Buspiron (Buspar) Pregabalin (Lyrica)

34 Sammanfattning Undvik bensodiazepiner En kombination av depressionsmedicin, pedagogik och kognitiv el kognitiv beteende terapi ger oftast god effekt även om vi inte kan bota Effekten av psykoterapi är mer bestående än effekten av psykofarmaka Vid specifika fobier saknas stöd för läkemedelsbehandling men beteendeterapi har god effekt

Relevanta dokument

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010 Preliminär version 4 mars 2009 Regionala seminarier Remissförfarande t.o.m. 8 juni 2009 Definitiv version presenteras 16 mars 2010. Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom!"#$"#%&"#'()*+,"$-&))+!"#$%&##&'(#)*