Depression. Helena Eriksson. Handledare Annica Claesson

Transkript

1 Depression V i m m e r b y f o l k h ö g s k o l a A d m i n i s t r a t i o n i v å r d e n V å r t e r m i n e n Helena Eriksson Handledare Annica Claesson

2 Sammanfattning Anledningen till den här rapporten har varit att, genom egna studier, få en fördjupad kunskap om depression. Genom teoretiska studier, mestadels via internet, har jag tagit reda på fakta om sjukdomen vilket presenteras som resultat med en inledande del om sjukdomen depression samt orsak, symtom, diagnos, incidens och behandling. Depression är en ganska vanlig sjukdom där varannan kvinna och var fjärde man någon gång i livet drabbas. Vikten av en god hälsa, fysiskt och psykiskt, är ytterst viktigt för att fungera som människa. Att drabbas av depression är ofta mer smärtsamt än en fysisk, kroppslig, sjukdom. Dessutom är det inte lika acceptabelt att få ont i själen som det är att få ont i till exempel hjärtat. Det finns många orsaker till varför man drabbas av sjukdomen och sättet att bli behandlad skiljer sig åt.

3 Innehåll 1. Inledning Bakgrund Syfte Avgränsningar Metod Resultat... 2 Resultat av litteraturstudier och internetsökningar Sjukdomen depression Orsak Symtom Diagnos Incidens Behandling KBT kognitiv beteendeterapi Läkemedel ECT elektrokonvulsiv behandling Ljusterapi Stöd att få via telefon Diskussion... 8 Källhänvisning Bilaga

4

5 1. Inledning 1.1 Bakgrund Under utbildningens gång har vi, i olika ämnen, fått fördjupa oss inom olika områden. Detta för att få en större förståelse för valt eller tilldelat ämne, men också för att lära ut av våra nyvunna kunskaper genom rapporter, arbeten eller muntliga redovisningar. Det har gjort att vi lärt oss att bättre framföra en presentation till exempel, men också spetsa oss i färdigheten att skriva ett arbete eller en rapport. I ämnet anatomi har vi under våren läst psykiatri och genom lottdragning tilldelats att skriva om en psykiatrisk sjukdom. Min lott föll på sjukdomen depression som jag här kommer att presentera lite mera om. 1.2 Syfte Syftet med det här arbetet har varit att få en fördjupad kunskap och förståelse för sjukdomen depression. Syftet har också varit att dela med mig av mina kunskaper till mina kurskamrater, dels genom det här arbetet men också genom den muntliga presentation som kommer att hållas i slutet av utbildningen. 1.3 Avgränsningar Jag kommer att ta upp ämnet depression och begränsa mig till hur det drabbar vuxna. Jag kommer dessutom att nämna olika typer av depressioner men inte gå djupare in specifikt på varje typ av depression utan mer beskriva generellt vad sjukdomen handlar om. 1.4 Metod Jag har mestadels gjort sökningar på internet, men också lite litteraturstudier. De internetsidor jag sökt information på är 1177.se, depression.se, fass.se, lakemedelsverket.se, lj.se, vetenskapshalsa.se, vardguiden.se och who.int, vilka känts tillförlitliga. Insamling av information har skett under perioden 24 maj till den 29 maj Sökord har varit depression och i kombination med orsak, symtom, diagnos, incidens och behandling. 1

6 2. Resultat Resultat av litteraturstudier och internetsökningar 2.1. Sjukdomen depression Ordet depression betyder 1. nedtryckning eller intryckning och 2. psykisk nedstämdhet (I Lindberg, Bengt (2004), Medicinsk miniordbok, Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag). Att ibland känna sig nedstämd eller deppig är något som drabbar alla. Men om det håller i sig en längre period och inte går över, bör man uppsöka vård. Var gränsen går är väldigt flytande och många gånger är det kanske närstående som märker förändringen. Vid en depression har hjärnans signalsubstanser, främst noradrenalin, dopamin och serotonin, kommit i obalans. Samspelet mellan signalsubstanser och hjärnans andra celler har betydelse för våra tankar, känslor, beteende, temperament, humör och sinnesstämning. ( ). Det finns olika typer av depression: egentlig depression är den vanligaste, vilken är lätt till medelsvår melankoli som är en djupare form av depression utmattningsdepression (utmattningssyndrom) som utlöses av stress återkommande depression som är recidiverande sjukdom dystymi där man nästan alltid känner sig lite nedstämd och livet känns tungt bipolär sjukdom där depression och mani varvas om varandra i perioder ( ) 2.2 Orsak Det finns många anledningar till varför man drabbas av depression. En otrygg uppväxt gör att man är mer sårbar, liksom traumatiska händelser i ung ålder. En del föds helt enkelt med en högre känslighet för yttre påfrestning och intryck. Förändringar i livet som flytt eller nytt jobb, graviditet, förlossning eller omställningen att bli förälder. Stress och yttre påfrestningar som svåra händelser i livet, ekonomiska problem, dödsfall i familj eller närstående, funktionshinder, kroppsliga sjukdomar, missbruk. Alla människor är olika sårbara och står 2

7 därför emot dessa typer av påfrestningar olika mycket. Vid återkommande depression finns ingen yttre orsak. När man blir äldre kan man få brist på näringsämnen som folsyra, B12 vitamin och viktiga fettsyror eller en att känsligheten i hjärnan förändras. ( ). 2.3 Symtom Har man i mer än två veckors tid känt sig orkeslös, nedstämd, känsla av meningslöshet samt saknar upplevelsen av glädje av det man i vanliga fall brukar bli glad av, kan man ha drabbats av en depression. Symtom kan yttra sig genom: energilöshet och trötthet som inte kan vilas bort tröstäter eller tvärtom tappar matlusten mer ångest och oro koncentrationssvårigheter roliga sysselsättningar blir kravfyllda och jobbiga känslor av meningslöshet och hopplöshet minskad eller total avsaknad av sexlust självmordstankar svårt känna positiva känslor för sig själv eller för andra fysiska symtom såsom värk i rygg, mage, nacke, axlar, huvudvärk, förstoppning, andnöd och hjärtklappning ( ) Depression kan också vara en varningssignal för en fysisk åkomma som hjärt- och kärlsjukdom, sköldkörtelhormonbrist eller demens. ( ) 2.4 Diagnos Diagnos ställs utifrån patientens egen berättelse, sjukdomen och dess utveckling. Många gånger har patienten egentligen sökt för kroppsliga besvär såsom trötthet, värk, magbesvär, stickningar och domningar. Läkaren tar upp frågor som ärftlighet, missbruk, självmordstankar, social situation, tidigare och nuvarande sjukdomar. Läkaren ställer även frågor om medicinering då dessa eventuellt kan ge symtom. För att kunna sätta diagnosen depression krävs det att personen under en sammanhängande tvåveckorsperiod har minst fem symtom av följande: nedstämdhet, tydligt minskad glädje eller minskat intresse, tydlig 3

8 viktnedgång, sömnrubbning, hämmat eller uppskruvat rörelsemönster, energilös eller känsla av svaghet, obefogade eller överdrivna skuldkänslor, känslor av värdelöshet, minskad koncentrations- och tankeförmåga, tankar på döden eller självmord. Minst ett av de två första symtomen måste finnas med. ( ). Man kan också använda sig av så kallade skattningsskalor för bedömning av depressionens svårighetsgrad. I Jönköpings län använder man sig bland annat av: BDI står för bedömningsinstrument och mäter depressivitetsgraden EPDS står för The Edinburgh Postnatal Depression Scale och används för att bedöma gravida i vecka samt vecka 6-8 post partum. HAD står för Hospital Anxiety and Depression Scale och bedömer depressionens svårighetsgrad. MADRS-S står för Montgomery Åsberg Depression Rating Scale och är en självskattningsskala vid depression. Suicidstegen visar om man har successivt stegrande suicidtankar. Ju högre upp på stegen desto större risk för självmord. ( ). 2.5 Incidens I Sverige blir nästan hälften av kvinnorna någon gång i livet deprimerade. För männen är siffran något lägre med var fjärde man. Vanligast då man är något äldre och vistas inom sjukvård eller på sjukhem. ( ). Globalt är det cirka 350 miljoner människor, i alla åldrar, som lider av depression. Fler kvinnor än män är drabbade. ( ). 2.6 Behandling Vid information inför behandling är det alltid bra att ha med sig en närstående eftersom man själv kanske inte orkar ta in den information man får. Bra även att få med sig broschyr eller dylikt. Vilken behandling man får beror på vad det är för sorts depression och hur djup den är KBT kognitiv beteendeterapi Kognitiv beteendeterapi är en form av psykoterapi och egentligen två metoder som slagits samman, kognitiv terapi och beteendeterapi. Här utgår man från att de problem en människa har ligger i: 4

9 1. det kognitiva perspektivet hur man ser på sig själv och sin omgivning 2. beteendeperspektivet vår reaktion på miljön Negativa tankar kan leda till nedstämdhet som gör att man drar sig undan. Här blir tankar och känslor ett beteende. Det är här man går in med KBT och förändrar tankemönstret och beteende. Man ringar in problemet, tränar sig i nya beteenden och sätt att tänka, samt lär sig bemöta framtida svårigheter genom beteende, känslor och de nya tankesätt man lärt. ( ) Läkemedel SSRI-läkemedel SSRI Serotonine Selective Reuptake Inhibitors, betyder selektiva serotoninåterupptagshämmare. Preparatet ökar alltså serotoninhalten i hjärnan. Exempel på preparat är Fontex (fluoxetin), Cipramil (citalopram), Seroxat (paroxetin), Zoloft (sertralin) och Cipralex (escitalopram). SSRI-preparat används vid depression som klassas som lindrig till måttlig. TCA-läkemedel TCA tricykliska antidepressiva är ett läkemedel som gör att halterna av noradrenalin och serotonin ökar. Till viss grad påverkar det även dopamin och acetylkolin. TCA-preparat används vid depressioner som klassas som svårare depression. SSRI-lakemedel-till-barn-ungdomar-och-unga-vuxna/ ( ). ( ). Exempel på preparat är Saroten (amitriptylin), Anafranil och Klomipramin (klomipramin), Ludiomil och Maprotilin (maprotilin). ( ) ECT elektrokonvulsiv behandling ECT är en behandling med elchock. Den används vid svårare depressioner, om patienten har självmordstankar i samband med sin depression. Om läkemedelsbehandling inte hjälpt eller gett för mycket biverkningar är detta ett bra behandlingsalternativ. Behandlingen ges också vid amningspsykos och svåra förlossningsdepressioner eftersom effekten av denna behandling kommer snabbare än vid behandling med läkemedel. Själva behandlingen ges alltid inne på sjukhuset, antingen som inlagd patient eller polikliniskt. För att kunna följa hjärnans och hjärtats aktivitet kopplas man upp på EEG och EKG. Patienten får syrgas, blir därefter nersövd med snabbverkande medel och då patienten insomnat ges muskelavslappnande 5

10 medel. I munnen placeras ett bitblock för att tänderna inte ska skadas. Två elektroder läggs på huvudet och ström i korta pulser förs in genom hjärna. Detta resulterar i ett kontrollerat krampanfall i 15 till 60 sekunder. Efter 5 till 10 minuter slutar narkosen att verka och man vaknar. Man vet bara delvis varför denna behandling hjälper, att det återsäller balansen mellan en del signalsubstanser och receptorer som överför dessa. Det saknas för övrigt forskning på detta. Behandlingen kan ge tillfällig minnesstörning som biverkning. ( ) Ljusterapi I den bakre delen av hjärnan finns ett litet utskott, tallkottkörteln. Här produceras ämnet melatonin, styrt utifrån den mängd ljus vi tar in via vår näthinna. Melatoninet gör så att vi kommer till ro och sover lättare. Under den mörka årstiden producerar vi mer melatonin och då kan ljusterapi vara ett bra alternativ. Själva behandlingen går till så att man sitter i ett helvitt rum upplyst av lysrör som är tillverkade för att likna solljus, dock utan UV-strålning. Patienterna får ikläda sig vita kläder som finns att låna på plats. Behandlingstiden ligger på cirka två timmar/dag i två veckors tid. En del behöver mer behandlingstid och fyller på med ett par gånger i veckan, utspritt under hela vinterhalvåret istället. Vid ännu större behov rekommenderas att patienten köper en ljuslampa att ha hemma. ( ). 2.7 Stöd att få via telefon Ibland kanske man bara behöver någon att prata med, som stöd i sin depression. Då finns det lite olika kontakter att ringa beroende på vilken hjälp du behöver, se listan nedan: Akut hjälp: 112 Nationella hjälplinjen: , alla dagar mellan klockan 13:00 22:00 (psykologisk hjälp vid svår livssituation eller psykisk kris) Jourhavande medmänniska: , varje natt mellan klockan 21:00 06:00 (samtalsstöd kring det mesta i livet) Jourhavande kompis: , vardagar mellan klockan 18:00 22:00 och helger mellan klockan 14:00 18:00 (tröstande röst eller samtal vad gäller det mesta som missbruk, sex, oro, familjen, ätstörningar, ensamhet, betyg) Röda Korsets telefonjour: , alla dagar mellan klockan 14:00 22:00 (för hopp om livet genom psykologiska samtal) Bris: , för de under 18 år ( ) 6

11 7

12 3. Diskussion Det har varit intressant att skriva om depression och därmed få en fördjupad förståelse för sjukdomen. Resultatet visar att det finns olika sorters depressioner och med olika svårighetsgrad. Beroende på vilken sorts depression och svårighetsgrad det rör sig om väljer man behandlingsmetod. Att så många som var femte svensk någon gång i livet blir drabbade är egentligen inte så förvånande. Alla krav och den stress som vi lever i utlöser mycket psykiskt illamående. Att ständigt vara uppkopplad och utsätta sig för yttre stimuli och impulser kan inte heller vara bra för själen. Den mörka årstiden gör sitt till och där är ljusterapi ett tillskott för oss nordbor. Men framför allt kanske det är acceptansen vi behöver plocka fram. Acceptera att vi inte hinner, kan eller har råd. Vi kanske rentav borde acceptera och tillåta oss att få må lite dåligt ibland. 8

13 Bilaga Källhänvisning tioner/diagnostikbedomning I Lindberg, Bengt (2004), Medicinsk miniordbok, Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag