Flyktingbarnteamet Göteborg

Transkript

1 UNHCR/M.Maguire Ett samarbete mellan: Barn- och ungdomspsykiatri, Gamlestaden Flyktingbarnteamet Göteborg UNHCR UNHCR / B. Szandelszky UNHCR / F. Noy UNHCR UNHCR UNHCR / D. Lom UNHCR / B. Szandelszky

2 Att möta och samverka kring barn som varit på flykt

3 Vilka är flyktingbarnen? Ingen kategori, vi möter individer - barn. Kan finnas olika orsaker till psykisk ohälsa: Migrationsstress? Kulturkrockar? Utvecklingsavvikelse? Språksvårigheter? Trauma?

4 Vanliga reaktioner på skrämmande händelser Oro, rädsla och ångest Starka minnesbilder - återupplevande Sömnsvårigheter och mardrömmar Undvikandebeteende Koncentrationssvårigheter Utåtagerande, ilska Nedstämdhet Somatiska symtom

5 Vanliga somatiska frågeställningar Buksmärtor Huvudvärk Enures Skador Utveckling Inlärning Glöm ej det vanliga!

6 Exempel symtom Familj med PUT som ännu inte fått fast boende. Skolan uppmärksammar att ett av barnen inte mår bra. Det är trötthet, huvudvärk, koncentrationssvårigheter, sömnstörning. Funderingar från skolan om det kan ha att göra med tidigare upplevelser eller svår social situation. Förslag på frågor att ställa till familjen?

7 Skyddsfaktorer Goda sociala relationer fungerande nätverk. God omsorgsförmåga hos omsorgspersoner, trygg anknytning. Tidigare gynnsamma livsvillkor, socialt och materiellt. Individuella faktorer: begåvad, härdig, lätt att tycka om. Att ha hög grad av kontroll eller aktivitet under händelsen. Det är bättre att kämpa emot

8 Vad behöver barnen i vardagen? Mat och sömn Lek och lärande Hög omsorg Trygg livssituation Organiserade fritidsaktiviteter/fysisk aktivitet Bästa omhändertagandet är hög omsorg med låg emotionell intensitet.

9 Utgå från barnet Försök få helhetsbild av hur barnet mår. Finns det svårigheter inom olika områden? Symtom kan ändra sig över tid, hur färsk är informationen? Barnen måste få styra vad de vill tala om. Tala med barn och vårdnadshavare om vad de vill. Stötta i olika områden, det finns alltid något att göra och alla kan göra något!

10 Vad är rätt vårdnivå? Basnivå Elevhälsa Vårdcentral (även för psykologstöd) Ungdomsmottagning Specialistnivå BUP/Flyktingbarnteamet Barn- och ungdomsmedicin Socialtjänsten

11 Insatser på basnivå Första linjens barnpsykiatri Nedstämdhet som inte behöver medicineras, depressionsbedömningar Sömnproblem Behov av psykosocialt stöd Hälsoundersökning av nyanländ

12 Exempel vårdnivå Ensamkommande barn 15 år med sömnproblem, nedstämdhet, oro för framtiden och svårt att aktivera sig. Socialsekreteraren känner till en del om patientens bakgrund, finns historia av våld i familjen.

13 När ska man ta kontakt med BUP? När det psykiska lidandet är så stort att det innebär allvarlig symtombild och allvarliga funktionsnedsättningar. Till exempel: Självskadebeteende Depression Suicidtankar Misstanke om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

14 Insatser på specialistnivå Stabiliserande insatser Stöd till omsorgspersoner Traumafokuserad behandling Medicinsk behandling

15 Exempel vårdnivå Flicka med svåra sömnproblem sover ingenting, gråter mycket, har återupplevanden, upplevs som spänd, orolig, vågar inte vara ensam. Ont i mage och rygg. Svårt att ta sig till skolan och koncentrera sig när hon är där. Svårt att minnas saker, upplever att hon inte känner igen sig själv. Har sett familjemedlemmar dödas.

16 Västbus Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdomar med sammansatt psykiatrisk och social problematik. Reglerar barns rätt till insatser från skola, socialtjänst och sjukvård (BUP) Förtydligar ansvar mellan basnivå (förskola/skola, mödra-barnhälsovård, primärvård och ungdomsmottagning) och specialistnivå (socialtjänst, barnpsykiatri, barn- och ungdomsmedicin, habilitering)

17 Samverkan Västbus/SIP Syftet är att tillgodose barnets behov av skydd, stöd, skolgång och fritid, vård och behandling. Varje verksamhet runt barnet ska utföra sitt uppdrag. Barnets bästa i fokus. Barnet och dess omsorgspersoner ska få möjlighet att uttrycka sin åsikt och sina önskemål om insats.

18 Exempel samverkan Asylsökande familj med tre barn som saknar fast boende. Två av barnen har många symtom, både fysiskt och psykiskt. Mamma som inte mår bra fysiskt och inte orkar. Egenremiss som skrivs med hjälp av tolk som tagit sig an familjen.

19 Kontaktuppgifter: