Verksamhetsrapport Flyktingbarnteamet

Transkript

1 Verksamhetsrapport Flyktingbarnteamet 2013 E T T S A M A R B E T E M E L L A N : Barn- och ungdomsmedicinsk och Barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning i Gamlestaden

2 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING... 3 REDOVISNING AV PATIENTVERKSAMHETEN... 4 ANTAL REMISSER... 4 URSPRUNG... 8 ÅLDER... 8 REMITTERANDE ENHETER... 8 JURIDISK STATUS... 9 AVSLUTADE PATIENTER... 9 DIAGNOSER... 9 ÖVRIG VERKSAMHET UTÅTRIKTAT ARBETE PLANERING INFÖR (10)

3 Sammanfattning Inledning Flyktingbarnteamet (FBT) ska enligt uppdraget utgöra en samlad barn- och ungdomsmedicinsk och barn- och ungdomspsykiatrisk kompetens med inriktningen migration och flyktingskap. Teamet har uppdraget att dels göra bedömningar av samt erbjuda insatser för barn och deras familj, dels sprida kunskap om frågor rörande migration, flyktingskap och trauma. Flyktingbarnteamet drivs i samverkan mellan Barn- och ungdomsmedicinska (BUM) och Barn- och ungdomspsykiatriska (BUP) mottagningarna i Gamlestaden och startade sin verksamhet 2008 på uppdrag av Hälso- och sjukvårdsnämnd 12 (Nordost). Från att ursprungligen ha utgjort en del av Enheten för vuxna flyktingar omformulerades uppdraget i december 2008 så att FBT blev en självständig enhet. Den förändrade uppdragsbeskrivningen trädde i kraft (Bilaga 1) och är det dokument som FBT arbetat utefter sedan dess. Under 2013 har verksamheten alltså fyllt fem år, och vi har haft möjlighet att både se tillbaks och reflektera över de första åren och att planera för framtiden. Under senhösten 2012 blev det tydligt att teamets resurser inte längre räckte till för det behov som fanns i Göteborg. Antalet remisser hade ökat med 40 procent under Under våren 2013 utökades därför teamet med en behandlartjänst. Resursen utgörs i dag av 2,5 psykolog/socionom och 0,5 sekreterare på BUP-sidan samt 0,5 barnläkare och 1 barnsjuksköterska på BUM-sidan. Liksom 2012 skedde en stor ökning i antalet inkommande remisser, under 2013 en ökning med ca 30 procent. Drygt 60 procent av remisserna gällde ensamkommande barn. Av 120 ankomna remisser har 92 barn kallats till ett nybesök, fyra av dessa har tackat nej eller uteblivit. 28 remisser bedömdes ej uppfylla remisskraven och hänvisades eller vidarebefordrades till andra enheter, majoriteten till BUP, men en del även till primärvården och skolhälsovård. Av 120 ankomna remisser gällde 64 procent pojkar. En tredjedel av remisserna kom från Socialtjänsten, en knapp tredjedel från Skolhälsovården och resterande kom från primärvård, egenremisser (13 procent) och övriga. De insatser som riktas mot patienterna innefattar förutom bedömning och behandling även konsultationer, rådgivning, remisser till och samverkan med andra vårdgivare. Teamet har under 2013 också deltagit i kunskapsutbyte och utveckling i form av nätverkssamarbeten och annan samverkan. Nyheter under året är att en gruppbehandling för ensamkommande pojkar genomfördes under våren. Behandlingsutbudet har under 2013 också kompletterats med taktil massage. 3(10)

4 I övrigt har teamets arbete fortgått enligt uppdrag med i första hand behandling och bedömning av barn, i övrigt utåtriktad verksamhet i form av föreläsningar, information, konsultationer och rådgivning. Redovisning av patientverksamheten Arbetet med patienterna omfattar alltså medicinsk och barnpsykiatrisk bedömning samt behandling. Kontakten inleds med ett bedömningssamtal hos barnläkare/barnsjuksköterska och/eller psykolog/terapeut, alltså en medicinsk eller en barnpsykiatrisk behandlare eller i vissa fall en av varje. Därefter beslutas om de insatser som passar utifrån barnets och vårdnadshavares önskemål och behov. Insatserna kan vara medicinska utredningar/behandlingar samt stabiliserande insatser, utredning eller traumabehandling på psykiatrisidan. Nyheter är dels den gruppbehandling som gjordes under våren. Behandlingen hade sin utgångspunkt i traumafokuserad KBT som modifierades för att fungera i grupp. Gruppbehandlingen var på många sätt en positiv erfarenhet, inte minst genom att känslan av ensamhet och utsatthet minskade för gruppdeltagarna. En svårighet var att gruppen bestod såväl av ungdomar med uppehållstillstånd som av ungdomar i asylprocess samt gömda. Denna skillnad i yttre stabilitet visade sig vara en mycket stor utmaning. Det finns planer på att fortsätta med gruppverksamhet. Från hösten har taktil massage också kunnat erbjudas som en komplementär behandling, ett arbete som ännu inte har utvärderats. Nedan följer statistik från patientarbetet. När det gäller antal remisser som ankommit räknas det på samtliga 120 ankomna remisser. Övriga siffror refererar till de 92 patienter vars remisser togs emot och som kallades till ett första bedömningssamtal. Antal remisser Antalet ankomna remisser har återigen ökat jämfört med året innan, en ökning med ca 30 %. Under 2012 ankom 85 patienter varav 69 kallades till bedömningssamtal och under 2013 togs 92 av 120 ankomna remisser emot. Av totalt 120 patienter tackade fyra nej till att komma och 28 hänvisades till andra vårdgivare. Exempel på patienter som har hänvisats eller vidarebefordrats är de som inte haft någon somatisk problematik utan enbart psykiatrisk och som hänvisats till BUP eller fall där remittenten inte haft tillräckligt med information kring barnet för att det skulle gå att bedöma remissen. Elva av dessa patienter hänvisades till BUP och 14 remisser sändes åter för komplettering eller hänvisades till primärvården då det endast fanns medicinska symtom eller inte tillräcklig information om barnet. Några återsändes till skolhälsovård för kompletterande bedömning eller basutredning. 4(10)

5 Av de 88 patienter som kom på bedömningssamtal var 62 procent ensamkommande och 38 procent barn i familj, vilket ser ut ungefär som föregående år (65 respektive 35 procent). Könsfördelningen bland de ensamkommande är 64 % pojkar och 36 % flickor. Andelen pojkar är större både bland de ensamkommande barnen och barn i familj. Ensamkommande flickor bor i något större utsträckning i familjehem än de ensamkommande pojkarna. 5(10)

6 6(10)

7 7(10)

8 Ursprung Största gruppen barn kommer liksom föregående år från Afghanistan och Somalia, men under 2013 var barn från Syrien den tredje största gruppen, följd av Iran. De remisser som togs emot gällde barn från totalt 15 olika länder. Ålder Majoriteten av patienterna är år gamla, men drygt 30 procent är under 13 år. I gruppen ensamkommande är större andel 13 år och uppåt, medan barn i familj är yngre och jämnare uppdelade i alla åldergrupper. Remitterande enheter Under 2013 har största delen av remisserna skrivits av socialsekreterare till ensamkommande barn. I övrigt har elevhälsan skickat en stor del och resten av remisserna fördelar sig mellan vårdcentraler, BVC, BUP, Barnmedicinska mottagningar, egenremisser (framför allt från gode män till ensamkommande) och övriga, som exempelvis olika organisationer som möter flyktingbarn och Drottning Silvias barnsjukhus. 8(10)

9 Juridisk status Majoriteten (48) av patienterna var asylsökande vid remissankomsten. 31 patienter hade permanent och en hade tillfälligt uppehållstillstånd. Åtta patienter var papperslösa, av dessa åtta blev dock sex asylsökande under behandlingstiden. Av de 48 asylsökande patienterna fick 16 uppehållstillstånd under 2013 och två som fick avslag blev papperslösa. Några kontakter avslutades på grund av att patienten avvisades till ett annat land. Avslutade patienter Under året avslutades drygt 80 patienter, varav knappt hälften var patienter som remitterats till oss under Insatserna för dessa patienter skiljer sig både i tid och innehåll. Genomsnittlig behandlingstid var 39 veckor med 10 besök, antalet besök per patient samt behandlingstid har dock stor spridning. 15 patienter kom endast på ett första besök, 31 patienter gjorde 2-7 besök, 13 patienter gjorde 8-12 besök och 22 patienter besök. Diagnoser Till följd av Flyktingbarnteamets uppdrag finns stor variation i vilka somatiska och psykiska besvär patienterna har. Patienterna diagnostiseras enligt DSM IV med ICD 10- koder. Patienternas kroppsliga besvär har till stor del handlat om vanliga barnmedicinska problem som förstoppning, enures (barn som av olika orsaker kissar i sängen på natten), vitaminbrist och bakterieinfektioner. De psykiatriska diagnoserna är oftast stressrelaterade eller depressiva och patienterna uppfyller ofta kriterierna för mer än en diagnos. Av ca 80 patienter som gjorde nybesök under 2013 fick 65 patienter diagnoser inom området stress och ångest, oftast handlar det då om posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) eller andra reaktioner på svår stress, men fjorton av dessa hade endast symtom som sömnstörning och mardrömmar. 9(10)

10 Åtta av 51 barn med stress- och ångestdiagnos var dessutom deprimerade. Två barn fick endast diagnosen depression. 49 patienter fick så kallade omgivningsdiagnoser, alltså att de varit med om eller lever under olika belastande omständigheter som exempelvis krig och förföljelse, misshandel, sexuella övergrepp eller att ha mist föräldrar eller syskon. Två patienter fick endast en medicinsk diagnos, tre fick en neuropsykiatrisk diagnos och tre bedömdes som helt friska utan vare sig psykisk påverkan eller somatiska problem. I något fall gick det inte att fastställa om det fanns några problem eftersom patienten egentligen inte ville komma utan hade övertalats att följa med till besöket. Många patienter (33) fick både en stressdiagnos samt omgivningsdiagnoser. Övrig verksamhet Utåtriktat arbete När det gäller den utåtriktade verksamheten gäller uppdraget att höja kunskapen bland de verksamheter som möter flyktingbarn i olika typer av verksamheter. Detta gäller offentligt finansierade verksamheter som primärvård/sjukvård, skola, kommunala boenden och andra verksamheter som möter flyktingbarn i deras vardag. Exempel på sådana verksamheter där teamets medlemmar har föreläst under året är för barn- och skolhälsovård i samband med informationsdag om vaccinationer, för Primärvården Hisingen, skolpersonal i olika sammanhang samt socialtjänsten. Utöver detta har föreläsningar till verksamheter som inte tillhör uppdraget utfört mot betalning i mån av tid, exempelvis BUP Halland, sjuksköterske-, läkare-, psykologoch socionomprogrammen samt deltagande i teater- och filmsamtal kring flyktingbarn. Planering inför 2014 Kommande året kommer teamet arbeta med att utveckla tydligare administrativa rutiner samt tydliggöra uppdraget och remisskriterier i en uppdaterad remissblankett. Då remissinflödet inte ser ut att minska under 2014 behöver arbetet effektiviseras. Administrativa hinder som att verksamheterna har olika journalsystem kommer troligen inte att lösa sig innan 2015, men ett steg på vägen kan vara att Angereds Närsjukhus (och BUM) enligt planerna under hösten 2014 skall byta journalsystem till Melior, samt att det blir lättare att följa patienter som flyttas över mellan verksamheterna. 10(10)