Uppdragsbeskrivning för Psykosocial resurs vid hälsocentral

Transkript

1 Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: Fastställandedatum: Upprättare: Charlotte G Agnevik Jonsson Giltigt t.o.m.: Fastställare: Roger Olof Nilsson Uppdragsbeskrivning för Psykosocial resurs vid hälsocentral Innehåll 1. Syfte och omfattning Allmänt Det psykosociala arbetet inom primärvård Ansvar och roller Det psykosociala teamet ska Det psykosociala teamet arbetar inte med Gränsdragning gentemot psykiatri och beroendevård Beskrivning Psykosocialt arbete vid hälsocentral Kontakt med psykosociala team Samverkan Ansvar och avgränsningar för patienter med psykosocial/psykiatrisk problematik eller diagnos Psykiatri Psykoterapi Företagshälsovård Beroendevård Diagnoser Depression Stressrelaterade tillstånd Ångest Kris Psykosomatiska tillstånd Psykosocial problematik Bipolära syndrom Prioriteringar Prioriteringsgrupp I Prioriteringsgrupp II Prioriteringsgrupp III Prioriteringsgrupp IV Referenser Dokumentinformation Syfte och omfattning Dokumentet beskriver vilket uppdrag som de psykosociala teamen har vid arbete som psyksocial resurs vid hälsocentral.

2 Beskrivning 2(6) 2. Allmänt 2.1. Det psykosociala arbetet inom primärvård Primärvården är basen inom hälso- och sjukvården och där finns den samlade kompetensen för att möta behovet av både förebyggande, tidig och primär vård för psykosocial problematik. Det psykosociala teamet och dess medarbetare har en helhetssyn i sitt behandlingsarbete som bygger på att människan är en Bio - Psyko - Social varelse och där psykosocial behandling är ett förändringsarbete hos den enskilda individen. Psykosocialt arbete i primärvård bedrivs i första hand av psykiatrisjuksköterska, psykolog och/eller socionom. Teamarbetet består i en bedömning av remissen och därefter fördelning av ärenden utifrån respektive profession och kompetens. Den spetskompetens som finns hos vissa medarbetare och inom vissa områden kan, enligt överenskommelse användas gemensamt inom varje verksamhetsområde. Psykosocialt behandlingsarbete strävar efter att komma in tidigt i vårdkedjan. Det psykosociala behandlingsarbetet sker främst genom enskild samtalsbehandling. Vid vissa tillstånd eller diagnoser kan behandling i grupp eller via Internet vara att föredra. 3. Ansvar och roller 3.1. Det psykosociala teamet ska Bedöma patienter där en psykosocial problematik föreligger Ge en korttidsinriktad samtalsbehandling (i snitt 8-10 samtal) Aktivt samverka med andra samverkanspartner Vara konsult i psykosociala frågor på hälsocentralen Det psykosociala teamet arbetar inte med kroniska psykiska tillstånd patienter med ett pågående aktivt missbruk (utom i vissa fall, se 3.2.1) behandling eller uppföljning av de patienter som hör till psykiatrins ansvarsområde (se 3.2.1) utsättning av medicinering patienter under pågående eller i väntan på annan behandling (t.ex. psykoterapi, familjerådgivning, beroendevård), förutom i de fall där den psykosociala behandlaren gör en bedömning att det är lämpligt med behandling

3 Beskrivning 3(6) Gränsdragning gentemot psykiatri och beroendevård Angående gränsdragning mot psykiatri och beroendevård, se särskilda samverkansdokument: Samverkansdokument mellan primärvårdens psykosociala resurser och beroendevården Ansvar- och Arbetsfördelning mellan Primärvården och Psykiatrin beträffande patienter med psykiatrisk problematik (under utarbetande) 4. Beskrivning 4.1. Psykosocialt arbete vid hälsocentral Allmänna förutsättningar: Vuxna patienter över 18 år (16 år för patienter i multimodala bedömningsteam och multimodal behandling). Patienten har en egen motivation och är förändringsbenägen Familjeperspektiv Avgränsning till psykiatrin, socialtjänst, beroendevård och andra samverkanspartner Kontakt med psykosociala team Psykosociala team strävar efter hög tillgänglighet. Ett ärende kan aktualiseras på flera sätt: Remiss/internmeddelande från familjeläkare på aktuell hälsocentral Remiss från privatpraktiserande familjeläkare Hänvisning från rådgivningssköterska eller distriktssköterska, internremiss från kuratorerna inom den somatiska specialistvården eller från primärvårdens rehabiliteringspersonal där remissen är förankrad hos patientansvarig läkare Egen vårdbegäran, d.v.s. patienten initierar själv kontakten utan att först gå via annan vårdpersonal. Behandlingsansvarig läkare ska ha kännedom om att en psykosocial behandling pågår. I de fall kontakten bygger på en egenremiss meddelar behandlare i det psykosociala teamet aktuell familjeläkare. Detta kan med fördel göras via meddelandefunktionen i journalsystemet. Det är önskvärt att remissen/informationen om patienten är så komplett som möjligt för att det psykosociala teamet ska kunna bedöma den, följa prioritetsordningen och kunna hänvisa patienten vidare om en behandling inom det psykosociala teamet inte är aktuellt. För att underlätta bedömningen bör det bl.a. framgå syfte/frågeställning med behandlingen, aktuell psykisk status och diagnos samt patientens sociala situation.

4 Beskrivning 4(6) Samverkan En av de bärande tankarna i det psykosociala arbetet vid sidan av det bio-psykosociala synsättet är samverkan. Samverkan i detta sammanhang betonar nätverk som finns kring patienten och som bildas av anhöriga och/eller vårdgivare i samband med ohälsa. Denna samverkan sker på olika sätt och enligt olika rutiner men alltid med patienten i fokus och med behandlaren från det psykosociala teamet som en aktiv part. Med medarbetare inom primärvård d.v.s. medicinsk, psykosocial och rehabiliteringspersonal Med kuratorer inom den somatiska specialistvården Med vuxenpsykiatriska specialistvården Med specialistsjukvården; t.ex. mottagningar och avdelningar på sjukhusen Med samhällets övriga insatser i rehabiliteringssituationer t. ex Försäkringskassa, Arbetsförmedling och arbetsgivare 4.2. Ansvar och avgränsningar för patienter med psykosocial/psykiatrisk problematik eller diagnos Psykiatri Det är svårt att sätta en absolut gräns mellan primärvård och psykiatri, eftersom diagnoserna i sig inte alltid säger var patienten bör behandlas. Personlighetsfaktorer, individuell sårbarhet och levnadsomständigheter kan göra att vissa patienter behöver psykiatrins resurser, medan andra mycket väl kan behandlas i primärvård trots samma diagnos. De psykosociala teamens strävan är att samverka med vuxenpsykiatrin och ha en dialog kring patienten. Detta för att förstärka att rätt patient behandlas på rätt ställe, vilket möjliggör lika vård på lika villkor Psykoterapi När en bedömning för psykoterapi är aktuell ska det psykosociala teamet bedöma och ge en basbehandling inom primärvården. Därefter kan en remiss för psykoterapibedömning skrivas av familjeläkaren eller en Egen Vårdbegäran lämnas in av patienten för bedömning. En lokal rutin beträffande psykoterapibedömning finns inom Landstinget Gävleborg Företagshälsovård Patienter med anställning i verksamhet där företagshälsovård finns och problematiken i det enskilda fallet är av arbetsrelaterad karaktär hänvisas i första hand till företagshälsovården.

5 Beskrivning 5(6) Beroendevård Var god se Samverkansdokument med personer med beroendeproblematik och psykisk ohälsa 4.3. Diagnoser De vanligaste diagnoserna och tillstånden som psykosocial verksamhet inom primärvård har att arbeta med listas nedan. Inom primärvården hanteras personer som har lindrig till medelsvår psykisk ohälsa Depression märkbar funktionsnedsättning såsom håglöshet och initiativlöshet oro med ex vis sömnstörningar starkt ångestinslag suicidtankar, men ej planer Stressrelaterade tillstånd Symptom såsom t.ex. nedstämdhet, utmattning, hjärtklappning, ljud- och ljuskänslighet, koncentrationssvårigheter, yrsel, glömska, sömnstörningar Ångest Kris Panikångest som begränsar den dagliga livsföringen Fobier som begränsar den dagliga livsföringen Lindrigare tvångssyndrom Lättare former av posttraumatisk stressyndrom (PTSD) Kriser med flera/svåra komponenter Kriser som ej följer normalt krisförlopp Kriser hos personer med sårbar personlighet Kriser som aktualiserar tidigare obearbetade kriser Psykosomatiska tillstånd Psykisk ohälsa relaterad till somatiska orsaker Psykosocial problematik Psykisk ohälsa relaterad till psykosocial belastning Bipolära syndrom Lättare tillstånd av bipolära syndrom som inte hör hemma inom psykiatrins ansvarsområde

6 Beskrivning 6(6) 4.4. Prioriteringar Psykosocial resurs följer de nationella riktlinjerna för Prioriteringar inom hälsooch sjukvården och Landstinget Gävleborgs prioritetsordning: Prioriteringsgrupp I Patienter och/eller anhöriga som är i akut kris i samband med livshotande tillstånd. Patienter och/eller anhöriga som drabbas av sjukdomstillstånd som innebär svårt lidande, risk för allvarlig funktionsnedsättning eller för tidig död Prioriteringsgrupp II Patienter i kris med sjukdomstillstånd som innebär besvär eller funktionsnedsättning av väsentlig grad. Patienter i behov av tidig samordnad rehabilitering Prioriteringsgrupp III Patienter och/eller anhöriga med sjukdomstillstånd eller psykisk ohälsa, som inte hänförs till prioriteringsgrupp I och II men är i behov av psykosociala insatser Prioriteringsgrupp IV Patienter och/eller närstående där specifik psykosocial kompetens inte bedöms nödvändig för att tillgodose vårdinsatsen. Psykosociala problem som ej kan hänföras till hälso- och sjukvård. Patienter och/eller närstående från den fjärde och sista prioriteringsgruppen ska inte behandlas av psykosocial resurs på hälsocentral utan i förekommande fall hänvisas till annan adekvat råd- och stödfunktion utanför hälso- och sjukvården. Psykosocial verksamhet i primärvård är en planerad verksamhet med tidsbokning. I undantagsfall fall sker en snar omprioritering, om så bedöms nödvändigt. I övrigt sker en prioritering av varje ärende i samband med remissbedömning utifrån sårbarhetsfaktorer och angelägenhetsgrad. 5. Referenser Dokumentnamn Samverkansdokument med personer med beroendeproblematik och psykisk ohälsa Plats Dokument under utarbetning 6. Dokumentinformation Charlotte Agnevik Jonsson, yrkessamordnare, upprättare