anse skrivelsen från M, FP, KD och C den 18 juni 2013 besvarad.

Transkript

1 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Pia Skarin TJÄNSTEUTLÅTANDE Hälso- och sjukvårdsnämnden , P 24 1 (3) HSN Svar på skrivelse från Moderata Samlingspartiet, Folkpartiet Liberalerna, Kristdemokraterna och Centerpartiet om organiserad vård för flyktingar från Syrien Ärendebeskrivning I en skrivelse daterad 18 juni 2013 till Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslår Moderata Samlingspartiet, Folkpartiet Liberalerna, Kristdemokraterna och Centerpartiet att uppdra åt hälso- och sjukvårdsdirektören att ta fram ett förslag om hur vården av flyktingar från Syrien ska organiseras på ett välfungerande sätt utifrån tidigare erfarenheter och med beaktande av nuvarande mottagningsbestämmelser för flyktingar. Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteutlåtande, Skrivelse från M, FP, KD och C Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att att ge hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att ta fram ett förslag om hur vården av flyktingar från Syrien ska organiseras på ett välfungerande sätt enligt tjänsteutlåtandet anse skrivelsen från M, FP, KD och C den 18 juni 2013 besvarad. Förvaltningens motivering till förslaget I skrivelsen från M, FP, KD och C föreslås att hälso- och sjukvårdsdirektören får i uppdrag att ta fram ett förslag om hur vården av flyktingar från Syrien ska organiseras på ett välfungerande sätt där erfarenheterna från Bosnienprojektet tas tillvara och med beaktande av nuvarande mottagningsbestämmelser för flyktingar. Förslaget kan avse att samordna vårdresurser, handleda vårdpersonal och organisera specialinsatser samt att det är särskilt viktigt att förslaget uppmärksammar kvinnliga flyktingars vårdbehov.

2 2 (3) TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN För att möta de behov som skrivelsen lyfter fram erbjuds asylsökande idag hälsoundersökning, HU, i samband med ankomst till Stockholms län. Dessutom erbjuds stödsamtal av kurator eller psykolog vid de sex vårdcentraler som har i uppdrag att erbjuda HU/stödsamtal. Vid HU lämnas även information om vårdens organisation i länet och om vart man ska vända sig vid problem med hälsan. Många syrier får idag uppehållstillstånd redan några veckor efter ankomsten till Sverige. För närvarande finns det cirka personer från Syrien som fått uppehållstillstånd i Stockholms län och de flesta bor i Södertälje. Arbetsförmedlingen är den myndighet som ansvarar för introduktionen i arbetslivet/samhället för de flesta nyanlända. Kommunen har ansvar för att ta hand om de nyanlända som på grund av sjukdom och/eller funktionsnedsättning inte kan söka arbete. Erfarenheter från tidigare visar att under den första tiden är behoven av stöd för bearbetning av traumatiska händelser inte så framträdande. Det är först när bostads- och sysselsättningsfrågorna ordnats som dessa behov blir mer påtagliga. År 2009 startade förvaltningen ett projekt för att nå nyanlända med information och utbildning om bland annat migrationsprocessens förlopp, egenvård och primärvårdens organisation via de hälsokommunikatörer som idag arbetar mot 10 kommuner i länet. Under tre år fanns även ett ramavtal med ett antal vårdgivare med stor kompetens inom migrationsproblematik och som skulle fungera som stöd till primärvårdens personal. Dessa verksamheters kompetens utnyttjades inte alls av primärvården eller den övriga sjukvården. Idag finns inom länet två vårdgivare med uppdrag att behandla trauman orsakade av flykt och/eller tortyr, posttraumatiskt stressyndrom, PTSD. Hos dessa vårdgivare finns personal som har erfarenhet från Bosnienprojektet. I avtalen för båda leverantörerna finns optioner för att kunna öka verksamheten. Förvaltningen skulle även kunna ge ett uppdrag till dem att göra pedagogiska insatser för nyanlända. En viktig kunskap för den enskilde är att veta vart man kan vända sig för att få behandling. För att tydliggöra detta och öka förståelsen för att man som asylsökande kan må dåligt föreslår förvaltningen att dessa vårdgivare informerar och håller kurser direkt till nyanlända om hur PTSD kan behandlas alternativt kan förhindras. De två vårdgivarna kan dessutom uppdras att samverka med arbetsförmedling och kommunernas flyktingsamordnare för att öka kunskapen om vårdens tillgänglighet. Av erfarenhet vet man att kvinnor söker hjälp sist i familjen, när make och barn fått hjälp. Kvinnorna skulle

3 3 (3) TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN kunna uppmärksammas särskilt i informationsutformningen. På initiativ av kommunen och arbetsförmedlingen i Södertälje är en informationsutbildning för personal planerad till den 15 november Även öppenvårdspsykiatrin kan ges ett tydligare uppdrag att identifiera personer med PTSD-problematik. Detta skulle eventuellt kunna ske genom ett riktat områdesstöd i samarbete med primärvården. Hälsokommunikatörerna kan vidareutbildas för att kunna förmedla kunskap om PTSD och migrationsprocessen och om var flyktingar kan få hjälp. Vid de två verksamheterna för traumatiserade flyktingar kan ett förslag omfatta följande anpassade uppdrag för bättre omhändertagande av flyktingar från Syrien: uppdraget förändras till att också gälla gruppaktiviteter information till personal på Arbetsförmedlingen, kommun och SFI riktad information till primärvårdens alla verksamheter för att kunna remittera vidare vid behov gruppinformation till målgruppen av specialistvårdgivarna öppenvårdspsykiatrin ges uppdrag att identifiera personer med PTSD-problematik för vidare remittering till specialistenheterna hälsokommunikatörerna vidareutbildas för att kunna ta upp PTSDproblematik med målgruppen optionerna för att kunna utöka verksamheten utlöses uppföljning av insatserna under optionstiden Mot bakgrund av informationen ovan är det förvaltningens bedömning att förutsättningarna är goda för att ta fram ett förslag om hur vården av flyktingar från Syrien ska organiseras på ett välfungerande sätt enligt skrivelsen från M, FP, KD och C. Det nya uppdraget kan hanteras inom befintliga avtal men med ökade kostnader. För att hantera PTSDproblematiken behöver optionerna utlösas för de två mottagningarna som idag arbetar med denna problematik vilket också kommer att medföra ökade kostnader. Catarina Andersson Forsman Hälso- och sjukvårdsdirektör Olle Olofsson Avdelningschef

4 Stockholms läns landsting HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN SKRIVELSE Moderata samlingspartiet Folkpartiet liberalerna Kristdemokraterna Centerpartiet Organiserad vård för flyktingar från Syrien Det pågår blodiga strider i Syrien. Det beräknas att minst personer kan ha dödats i striderna. Ett stort antal personer har skadats. Många flyr från striderna i Syrien. FN beräknar att hälften av Syriens befolkning kan befinna sig på flykt inom och utom landet. Sverige och Tyskland tar emot flest asylsökande syrier som kommer till Europa. En del av dessa flyktingar kommer till Stockholms län. Flera flyktingar har varit med om fruktansvärda händelser som kan kräva omfattande vårdinsatser. FN har också vädjat om katastrofhjälp till Syrien i form av nationell hjälp och privata insamlingar. I början 1990-talet kom många flyktingar från Balkan till Sverige och Stockholm. En grupp var flyktingar från Bosnien med starka traumatiska upplevelser från sitt hemland. De hade stora behov av sjukvård. I Stockholms läns landsting initierades ett projekt för att förbättra de medicinska insatserna för de bosniska flyktingarna det så kallade Bosnienprojektet. Projektet hade som uppgift att samordna de resurser som fanns tillgängliga för gruppen, handleda berörd vårdpersonal inom psykiatrisk och somatisk vård samt att stå för specialinsatser. Inom Bosienprojektet arbetade psykiatriker, psykolog och sjuksköterska och verksamheten förlades till Kronan i Sundbyberg. Projektet påbörjades år Röda Korsets center för torterade flyktingar och Centrum för tortyr - och traumaskadade behandlade även patienter från Balkan. En utvärdering har gjorts av Bosnienprojektet. Totalt behandlades 141 personer. Sömnrubbningar, depressiva symtom och koncentrationssvårigheter var de vanligaste symtomen. Stödsamtal, medicinering och söcialkurativa insatser var de vanligaste medicinska åtgärderna. Bosnienprojektet anses vara en lyckad insats från vårdens sida. Mottagningssystemet för flyktingar är annorlunda idag jämfört under Balkankonflikten. Därför behövs andra rutiner för hur sjukvården ska hantera vårdbehoven. Bosnienflyktingarna fick omgående ett tillfälligt uppehållstillstånd (TUT). Idag hanteras ansökan om uppehållstillstånd på ett annat sätt och alla blir asylsökande. Med tanke på de svåra upplevelser flyktingarna från Syrien har, är det rimligt att anta att många kommer att beviljas uppehållstillstånd. Många har svåra upplevelser bakom sig och behöver hjälp från sjukvården att bearbeta dessa trauman. Det är viktigt att denna hjälp sätts in tidigt för att den enskilde ska kunna hantera sina svåra krigsupplevelser.

5 Det är även viktigt att primärvården - inklusive mödravård och barnhälsovård - har beredskap att hjälpa och ge rätt stöd till personer från Syrien med krigsupplevelser. Sannolikt har många av flyktingarna som kommer Mn Syrien inte tagit sig ur kaosfasen och man kan känna sig oroliga för anhöriga som är kvar i krigets Syrien m m. De medicinska hjälpbehoven kan dock antas vara stora. Vi föreslår att erfarenheterna från Bosnienprojektet tas tillvara när det gäller vården av flyktingar från Syrien. Det kan gälla att samordna vårdresurser, handleda vårdpersonal och organisera specialinsatser. Det är viktigt att särskilt uppmärksamma kvinnliga flyktingars vårdbehov. Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslås besluta att uppdra åt Hälso- och sjuvårdsdirektören att ta fram ett förslag om hur vården av flyktingar från Syrien ska organiseras på ett välfungerande sätt där erfarenheterna från Bosnienprojektet tas tillvara och med beaktande av nuvarande mottagningsbestämmelser för flyktingar.