Flyktingbarns helse. Kunnskapsrik og trygg i møte med minoritetsspråkelige familier OAS, Oslo 16 november Henry Ascher

Transkript

1 Flyktingbarns helse Kunnskapsrik og trygg i møte med minoritetsspråkelige familier OAS, Oslo 16 november 2011 Henry Ascher MD, docent i barnmedicin, universitetslektor Flyktingbarnteamet, Göteborg Svenska Barnläkarföreningens Arbetsgrupp för flyktingbarn henry.ascher@nhv.se Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap

2 Bakgrund w Uppbrott alla w Påtvingad flykt undan krig och politiskt våld många w Exponering för våld många w Andra påfrestande erfarenheter under flykten under migrationsprocessen w Resettlement alla Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap

3 Traumatiserande faktorer Salutogena faktorer Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap

4 Dåtid livet före flykten Nutid Framtid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap

5

6 Dåtid livet före flykten flykten Nutid Framtid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap

7

8 Dåtid livet före flykten flykten asylprocessen Nutid Framtid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap

9 Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap

10 Dåtid livet före flykten flykten asylprocessen Nutid det nya livet hur skall det gå? Framtid planer, drömmar Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap

11 Hur går det på sikt? Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap

12 Hur går det på sikt? w Sarah Moskowitz (USA, England, Israel) w Hans Keilson (Holland) w Dalianis-Karambatzakis (Grekland) w Anders Hjern Birgitta Angel (Sverige) w Edith Montgomery (Danmark) Händelser före flykten har stor betydelse för psykisk hälsa den första perioden efter ankomsten Händelser i det nya landet har stor betydelse för senare psykisk hälsa och välbefinnande Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap

13 Skyddande faktorer Begriplighet Hanterbarhet Meningsfullhet KASAM (Aaron Antonovsky) Föräldrarnas betydelse Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap

14 Asylsökande barns tankar om hälsa och välbefinnande Vad är viktigt för att må bra? 1. Föräldrar och familj 2. Skolan 3. Vänner 4. Fritiden 5. Tillit och förtroende 6. Framtiden Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap

15 Asylsökande barns tankar om hälsa och välbefinnande Vad mår man dåligt av? 1. Mardrömmar och plågsamma minnen 2. Familjesplittring och oro för dem som är kvar 3. Brist på pengar 4. Utanförskap och ensamhet 5. Att inte gå i skola 6. Framtiden Avslag Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap

16 Asylsökande barns tankar om hälsa och välbefinnande Den ovissa framtiden Vi pratar inte om Irak. Vi låtsas att vi har glömt allt. Vi gillar inte att komma ihåg det som hände i Irak. (Amir 16 år och Abir 13 år) Väntetiden känns inte alls bra. Man bara tänker och tänker liksom, hela tiden. Vad kommer att hända? (Altina 13 år) Väntetiden gör att det blir tyst i familjen. Vi har haft en mycket god relation mellan oss men Den här tiden är en förlust. Vi får pengar för vad? (Föräldrar) Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap

17

18 Uppehållstillstånd ensamkommande barn Stor omställning Från kort perspektiv till långsiktig planering Existentiell kris inte ovanlig Uppbrottet definitivt Familjen? Förväntningar och krav egna andras Slappnar av borträngda tankar kommer Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap

19

20

21 Den psykosociala situationen för flyktingbarn i exil (Anders Hjern) Nivå 1 INDIVID ORGANISERAT VÅLD SORG UPPRYCKNING - ANPASSNING Nivå 2 RELATIONELL FAMILJ SOCIALT NÄTVERK Nivå 3 KONTEXT lokalt nationellt internationellt SOCIAL SITUATION I EXIL (inkl. asylprocessen) POLITISK SITUATION I HEMLANDET

22 Den psykosociala situationen för flyktingbarn i exil (Anders Hjern) Nivå 1 INDIVID ORGANISERAT VÅLD SORG UPPRYCKNING - ANPASSNING Nivå 2 RELATIONELL FAMILJ SOCIALT NÄTVERK Nivå 3 KONTEXT lokalt nationellt internationellt SOCIAL SITUATION I EXIL (inkl. asylprocessen) POLITISK SITUATION I HEMLANDET

23 Hur då? Breda och långsiktiga befolkningsstrategier! Betrakta alla nyanlända flyktingbarn som sårbara barn Helhetsperspektiv Betydelsen av Vardagsmiljön Samverkan Viktiga Vuxna! Identitetsstöd

24 Befolkningsstrategi Att påverka kontexten Barnperspektiv i flyktingmottagning och introduktion Att påverka den politiska nivån

25

26 Behov Bra skola Bostad Trygga och kärleksfulla vuxna * Kontinuitet i relationer ersättningsfamilj * nya sociala nätverk Återknyta och upprätthålla relationer till viktiga personer i ursprungslandet Skydd mot våld, diskriminering och utnyttjande Psykosocialt stöd, t.ex. identitetsstöd traumasymtom överlevnadsskuld * = särskilt viktigt för ensamkommande barn

27 Linje 1 Stödjande vardagsmiljöer Boende, familj (ensamkommande barn) Skola Förskola Fritidshem Fritidsgårdar Fotbollsklubbar, typ...

28 Mål Återskapa trygghet och tillit Stöd till ett nytt socialt nätverk Uppmärksamma behov av särskilt stöd

29 STOP-modellen Lars H Gustafsson Structure Talking / Time Organised activities Parental support

30 Linje 2 Resurser på basnivå Skolhälsovård Barnhälsovård Primärvård Ungdomshälsa Psykisk helsetjeneste for barn og unge?

31 Linje 2 Exempel på insatser w Stöd till linje 1 w Basutredning w Initiativ till åtgärdsprogram w Elevvårdskonferens à insatser w Uppmärksamma behov av samverkan w Uppmärksamma behov av specialistinsatser

32 Linje 3 Resurser på specialistnivå Barn- och ungdomsmedicin Barn- och ungdomspsykiatri Flyktingbarnteam

33 Flyktingbarnteamet i Göteborg Samverkan mellan BUP och BUM 1,5 psykolog/socionom 0,5 barnläkare 1 sjuksköterska (samordnare) 0,5 sekreterare (samordnare) Flyktingbarnteamet

34 Uppdraget Består av två huvuddelar: 1. Barnmedicinsk och barnpsykiatrisk konsultation 2. Utgöra en samlad kompetens kring medicinska och psykosociala aspekter av flyktingproblematik med inriktning på barn-, familje- och föräldraperspektivet Flyktingbarnteamet

35 Målet med verksamheten? Förbättra flyktingbarns hälsa och välbefinnande. Öka kunskapsnivån om flyktingbarn och deras problematik genom samverkan och dialog. Stöd till de som arbetar med barnen i deras vardagsmiljö. Flyktingbarnteamet

36 Faser i traumabehandling Stabilisering Bearbetning Integrering

37 Arbetsprinciper Bedömning av barns psykiska status Normalisering/stabilisering - psykopedagogiska insatser Stöd i föräldraskapet - Stödjande samtal patient, familj och föräldrar Samverkan psykosocialt stöd

38 Psykopedagogiska insatser Kartläggning av symtom Information om traumasymtom Stöd i att hantera symtomen Symtomlindring

39 Stödjande samtal Information om barns behov Information om hur samhället fungerar Stöd i att få vardagen att fungera

40 Psykosocialt stöd Samverkan med skola Förmedla kontakt med Rosengrenska Kontakt med socialtjänst och andra samverkanspartner Hjälp till akut psykiatrisk insats för föräldrarna

41 Samverkan i nätverket Lokalsamhälle Skola Elevhälsan Frivilligorganisationer Barn hälsovård Migrationsverket Barn Föräldrar Familj Barnmedicin Primärvård Socialtjänst BUP Psykiatri

42 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik Antagna av Västkoms styrelse 17 mars 2005 Regionstyrelsen 12 april 2005

43 1. Gemensamma grundläggande värderingar Barnets bästa och barnets delaktighet Basnivån i första hand Verksamhets- och kostnadsansvar följer av lagstiftning, annars gemensam lösning utan dröjsmål Gemensamt ansvar Resurser utifrån barnets behov

44 2. Brister på basnivån motiverar inte insatser på specialistnivån. Brister på specialistnivån motiverar inte att insatser ligger kvar på basnivån.

45 3. Samverkanssyldighet Informationsskyldighet Stärkt skydd för utsatta barn SOL (HSL och Skollagen) Socialnämnden skall initiera samarbete andra myndigheter skall medverka Skyldighet att informera om förändringar

46 5. Samverkan kring det enskilda barnet/ ungdomen

47 5. Samverkan kring det enskilda barnet/ungdomen forts. Prioritera inbjudan träff inom 3 veckor Gemensam skriftlig vårdplan/handlingsplan Ansvars- och kostnadsfördelning, uppföljning

48 Mål Normalisera Du är inte knäpp, andra som varit med om liknande upplevelser har reagerat på liknande sätt Förmedla ett vikarierande hopp Normal reaktion på en onormal situation Man kan komma igenom det man varit med om Det som skett kan inte göras ogjort. Men livet kan ändå bli värt att leva och bli ett bra liv.

49 Förutsättningar Trygghet, lugn, stabilitet att vara en vuxen som inte sviker Omgivning som tål berättelsen reaktionerna att barnet kanske inte berättar allt

50 Det goda samtalet Stabilisering! inte bearbetning Låt barnet berätta på sina villkor när han / hon är beredd med det språk barnet väljer

51 Det goda samtalet Ge barnet kontroll över situationen Underlätta eller pressa? Respektera barnets behov, vilja och känslor inkl. obehag och motvilja Växla mellan svårt och lätt Bara barnet kan avgöra vad det vill avslöja och när det är beredd att göra det

52 Det goda samtalet Ge barnet kontroll över situationen påverka slutet på mardrömmar ge alternativa lösningar i lekar ge barnet metoder att hantera återkommande svåra situationer

53 Traumabearbetning (specialistnivå) Förutsätter stabil situation och att man är beredd att närma sig traumatiska minnen Viktiga teman: Skuld skam Ansvar Kontroll Självkänsla Metoder, exempel EMDR KBT

54 Risker Inte på barnets villkor ledande, styrande frågor pressande frågor Vi orkar inte ta emot överslätande snabba lösningar misstro, ifrågasättande

55 Risker Smittas av barnets reaktioner överengageras drabbas av maktlöshetskänsla Påverkas av egna behov Ta på sig ett ansvar man inte kan leva upp till

56 Risker Känna sig lurad

57 Påverkan på hjälpare Skyddande faktorer: Flera som avlastar varandra Stödjande strukturer Ha roligt Att lyckas ibland Riskfaktorer: Ensam, för mycket, för tungt Upprepade misslyckanden

58 FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 2 barns lika värde Konventionsstaterna skall respektera och tillförsäkra varje barn inom dess jurisdiktion de rättigheter som anges i denna konvention utan åtskillnad av något slag Artikel 3 barns bästa Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets bästa komma i främsta rummet.

59 FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 6 barns rätt till liv och utveckling Konventionsstaterna erkänner att varje barn har en inneboende rätt till livet. Konventionsstaterna skall till det yttersta av sin förmåga säkerställa barnets överlevnad och utveckling. Artikel 12 barns rätt att bli hörda och påverka sin egen situation Konventionsstaterna skall tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som berör barnet, varvid barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.

60 FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 22 flyktingbarn Konventionsstaterna skall vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att ett barn söker flyktingstatus erhåller lämpligt skydd och humanitärt bistånd vid åtnjutandet av de tillämpliga rättigheter som anges i denna konvention och i andra internationella instrument rörande mänskliga rättigheter eller humanitär rätt, som nämnda stater tillträtt.

61 FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 39 Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder för att främja fysisk och psykisk rehabilitering samt social återanpassning av ett barn som utsatts för någon form av vanvård, utnyttjande eller övergrepp; tortyr eller någon annan form av grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning; eller väpnade konflikter. Sådan rehabilitering och sådan återanpassning skall äga rum i en miljö som befrämjar barnets hälsa, självrespekt och värdighet.

62

63

64 Nobody need wait a single moment before starting to improve the world Nordic School of Public Health

65 Tack! Sektionen för flyktingskap, migration och hälsa Utbildning, kurser, Master of Public Health program Forskning, doktorandprogram Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap